|
Allt vad här Syns
1926 år revy
En visa om trakten jag sjunga här vill
Och skildra för er hur här kan gå till
Här finnes ej kvinns , men annat det finns,
Och samhället det går framåt.
Och här finns gårdar båd' stora och små,
och här rinner Pösan den väldiga å,
vars vatten så klart med svindlande fart
försvinner i Hornborga sjö
I Hornborga finns dä en guldgruva må
Och tack vare den, som tat reda på då.
Där arbetas lätt med spade och spett,
uti gruvan vid Hornborga bro.
Och likaså finns här ett hovslageri
Det ligger helt nära vid vårt mejeri
Att hästar få skott, det går som ett skott
i smedjan vid Hornborga Bro.
Och tvenne montörer i Broddetorp finns
elektriska ledningar byggts som ni minns
Att arbetet ha, Det går ju så bra,
i verkstan vareviga dag.
Och en transformator vid kyrkan där står,
Och smedjan intill där, han hamrar och slår,
Med prima stål, han slädar beslår
I smedjan vid kyrkan i byn.
En skräddare ha vi, en förstklassig man
Som sy åt båd herrar och bönder kan
Men som Ni väl vet, han kom till förtret
I bostaden i magasin.
En snickare ha vi, som är ganska bra,
Han målar och polerar var enda da'
Maskiner han har och arbete spar,
så gesäller han knappt behöver ha.
Vår målarmäster med knallhatten på
Har vårväder varit i sex hela år
Han ordnat förband på krigsgossars hand
För konung och fädernesland.
När skorna gå sönder, vad ska vi göra då ?
Jo, strax ska vi bort till skomakarn gå,
Han pliggar och slår och har ömma lår,
När han ifrån verkstaden går.
Det bästa som finns är en kyrkestins
Han gräver och ringer ibland som ni minns
Skomakar han är, därför han karvar och skär
Uti stövlar och pjäxor och lär.
Vedhuggar Rös är en präktiger man
Han hugger så flisorna rykerminsann
Han sågar så lätt efter bästa sätt
I vedboden ner på station.
Och sömmerska finns det här likaså
Och de sy klänningar gröna och blå
Till tjommerna små, när som di ska gå
Till lådan och tjusa en grabb.
En skohandel ha vi och den som är flott.
Och skodon det finns i båd stort och i smått.
Men du skall ha pengar i börs, för du pruta ej törs
När du köpa dig skall ett par skor.
Två handlare finns uti Broddetorps sta
Och allt vad du vill köpa det finns där i da.
Från kaffe till brö och fisk som är dö
Men det gör väl ingenting för dä.
En bagare ha vi som ä postiljon
Och pengar han tjena en hel million
Han är schafför, och bilar han kör
Mellan Broddetorp och Falköpingssta.
Man går över järnvägen blott en liten bit
Då träffar man på en slaktar butik
Han slaktar och flår båd kalvar och får
Uti slakthusets rymliga sal.
Och rikstelefon som vi ha i vår sta
Den är nog besvärlig att sköta var dag.
För det ringer ju mest, båd härs och tvärs
Uti Solhem i Broddetorps sta.
Godtemplarhuset det är roligt att ha
För där får en dansa och göra sig gla.
Och de spela nog om båd herre och fru
Och om allt som har hänt i vår by.
Gymnastik har vi fått här för damerna små
Men alls inga herrar få titta på då,
Då kvittar precis pu hudrade vis
Man tjuvtittar på dem ändå.
Och uppå Sundborg ha förändringar skett
Ett räcke är uppsatt och det har vis ett
Så nu gör det fre', och tusan tar ve'
Den stackare som går över går'n.
En flygmaskin fanns det på festen i fjol.
Men trängseln i den om inte så stor.
Folk tänker som så, att hällre vi gå
Än vi högt upp i rymderna for.
I Bolum de slagit en iller ihjäl
Och bössa och skyfel de använt så väl
Men skyffel va bäst för den användes mest
På mossan i Korstorpa äng.
Och ordförarn vårn är en rediger kär
Han är mäkta lärder mä allt vad som är.
Men till tinget ibland får han resa minsann
För se han är ju nämndeman han.
En fjärdingsman ha vi som sköter allt
Och lär oss att göra vad lagar befallt.
Och det är ju så bra att en fjärdingsman ha
När man någon busen skall ta.
Det är ej så gott för oss gossar små,
Att veta vad töerna tänker uppå
Hon är nog falsk när hon dansar vals
Fast så leende hon log emot mig.
Till sist tar du flickan under armen din
Och vandrar och pratar efter bästa sinn
Och trycker en kyss uppå¨läppen så tyst
Uti månskenets glittrande glans.
Sjunget av Broddetorps amatörer den 14 och 28 mars 1926 på revyn.
Diktat av Olle Kull och Johan Rehn.
________
Nykterhetsfältet
Beslut den 20 nov FT 24 mars 1926.
Slut på dansen på logen Billingens ordenshus.
Logen Billingen höll i lördags ett mycket välbesökt möte. Logen, som sedan en
tid tillbaka legat så att säga i dödvatten, synes nu börjat en
uppryckningsperiod och går en ljusare framtid till mötes. Ett mycket rikhaltigt
program och omväxlande nöjesprogram har uppgjorts så att mötena alltid ha nya
muntrationer at bjuda på och ordenssyskonen tycks vara mycket belåtna med
mötesaftnarna. En sak som länge legat de flesta medlemmarna varmt om hjärtat är
dansens avskaffande från ordenshuset. Vid senaste mötet upptogs frågan till
behandling, och under och under en lång stund gingo diskussionens vågor ganska
höga. Men till slut röstade mötet nästan enhälligt för dansens avskaffande och
beslutet tillställdes byggnadsföreningen, dr jazzens begravningsakt nu skall
förrättas. I stället för det nu slopade måste ju naturligtvis andra
nöjestillställningar anordnas, fast i en helt annan riktning. Ett logens eget
amatörsällskap håller på att organiseras, så nu behöver ej någon import av
sådana från andra orter ifrågakomma.
En dråplig harjakt
En jägare var en dag i förra veckan på jakt här uppe i Billinge kanterna och
fick där se ett harspår, som han med vanlig jägarenergi följde, och så snart
Jössen kom inom synhåll blev han pepprad. Men det lyckades endast liva hans
levnadsmod och med riktig Kruschenkänsla guppade han iväg. Men så blev det afton
den första dagen, och vår jägare måste gå hem utan byte. Fast besluten att taga
den fyrbente jordevandrarens liv, hastar han i arla morgonstunden återigen ut på
jössens spår, men alla hans förhoppningar om jaktbyte blevo gäckande och hans
jägarära tycks hastigt förblekna. Det blev afton både andra och tredje dagen och
ändå fortsatte harpalten sin vandring på denna vår syndfulla jord, och det i
trots av att vår jägare alltemellanåt gav honom sina kruscheninjektioner. Men så
på fjärde dagen fick han skatta åt förgängelsen och samlas till sina fäder. Ja
så går det för de stackars hararna när de möter människorna, gentlemännen bland
alla skapade varelser. Det ser nästan ut som om denna hare hade stått i något
släktskapsförhållande till den sege och en gång så beryktade Horshaga haren.
Tänk ett sånt bråk och slit för om en stackars hare, värde 2.50, och sedan
ammunitionen , vad kostar inte den ? F E m
Jakten idkad som nöje . är i alla fal ett förödmjukande belägg på att människan
är det grymmaste bland djur eller - det tanklösaste.
En knivig kristallapparat En hemmansägare i Billingetrakten har i sin stuga en hemmagjord kristallåda. När
apparaten väl var installerad och Karlsborgs programmets tid var inne, samlades
familjens medlemmar för att lyssna till sången och musiken, som skulle komma
från det lilla underverket. Men se den teg och sade intet. Hur man än skruvade
på alla mojängerna så var han fortfarande tyst - ända tills en person kom på idén
att hålla en rakkniv på kristallen. Men då lossnade dess tungors band, och med
flödande talträngdhet hasplade den ur sig hela Karlsborgs programmet, som om det
var en vanlig utantilläxa.
Det egendomligaste är att ju flera som hålla i kniven, ju starkare blir
apparaten. Med en vanlig hovtång går det också bra att lura den trilska
apparaten, men en rakkniv är i alla fall nummer ett. F E-m
Kanske har man glömt att jorda apparaten. Troll i Trollhålet
I kanten av Brunnhemsberget väldiga klippvägg, omkring 400 m söder om
Nycklafallet, finner man en gammal grotta, kallad Trollhålet, och belägen inom
Broddetorps socken. Denna grotta har under de senaste dagarna varit föremål för
ortsbefolkningens undran och skräck. Ja, man får ej undra på om skräcken börjar
taga de goda Broddetorpsborna, så som deras trakt under de mörka höstkvällarna
hemsökts av en verklig spök och dynamitardepidemi. - En jägare var ute i
markerna och tittade efter villebråd. Men vår jägare var hela dagen liksom
förföljd av otur. Inte så mycket som en hartass kom i hans väg. Därför ställde
han sina steg till en annan av traktens Nimrodar, för att med honom dryfta
orsakerna till dagens otur. Man vet ju alltid att där två eller flera jägare äro
församlade, där dras jakthistoria på jakthistoria. Så skedde även här. Därför
blev det ganska långt lidet på aftonen innan vår jägare kom sig för att anträda
resan hemåt. Det kändes nog ganska kusligt, att i mörka natten, med uggletjut i
trädtopparna, vandra på Brunnhemsbergs sluttningarnas mellan granar och mossiga
klippblock framslingrande ödestigar. Självsäkerheten ökades nog inte av alla de
vemodsfyllda jakttankarna, som emellanåt vunno insteg i hans oturspinade
hjärnkontor. På denna sin nattliga vandring måste han också förbi Trollhålet.
Ganska raskt har han vandrat ty nu är han i närheten av den mystiska och
sagoomspunna grottan. Usch nu tjöt ugglan igen och kalla uschlingar började gå
över jägarens rygg.
Men vad nu då ! Vår jägare stannade plötsligt , fattade sin vän Husqvarnatolvan
om kolv halsen och stirrade åt Trollhålet till. Jo visst var den skepnad han såg
till och därtill luden som Esau. Återigen skymtar skepnaden fram och försvinner
in genom hålet i klippväggen. Vår jägare blir liksom slagen av skräck. Det är
nog den gamle trollgubben från Karelska finnskogarna, som återkommit och tagit
sin gamla boning i bisittning, tänkte han. Man han fick ej tänka länge. Nu
sticker ett långnäst och hårbevuxet huvud ut genom grotthålet. Inför faran
börjar jägarmodet att återvända och raskt fattar han sin jaktkniv och kastar den
med all kraft mot grottan. Efter det kastet börjar han få Kruschenkänsla i
lederna över stock och sten bär det av mot hemmets säkra hägn.
Några ynglingar från Broddetorp som några dagar senare voro uppe vid Trollhålet,
funno till sin förvåning en död grävling med jaktkniv i Hjärtat, det kastet var
inte dåligt.
Det spökar på Billingen
Några fullt trovärdiga personer från Broddetorpstrakten voro under en av augusti
månskenskvällar uppe vid den på Bolumsidan av Billingen så vackert belägna
Bergsjön. Sedan de pratat en stund och därunder dryftat åtskilliga av tidens
mest brännade frågor och även beundrat sjön underbara skönhet i den lugna och
stilla månskensaftonen, var sällskapet betänkt på att troppa av hemåt. Men av
någon viss orsak blevo de ännu en stund sittadekvar på de ljungbeklädda
klipphällarna, och ett nytt samtal utspann sig, under det deras ögon tjusades av
månstrålarnas lek på den blanka och silverskimrande vattenytan. Då klockan
började närma sig tolvslaget, hördes plötsligt ett väldigt motorsurr. Det
tycktes komma från Kvarnvägen.
Vad kan det vara för några, som är ute och åker så sent ? ytrade en i
sällskapet.
Antagligen någon som vill njuta av månskenet, sade en annan.
Just vid tolvslaget, så månen för en stund gömde sig bakom ett moln fick vårt
sällskap se en skara människor som längs de mellan tallarna och enbuskarna
slingrade stigarna fram trängde mot sjön.
För några minuter blevo de alldeles förbluffade, och med frågande blickar
betraktades de nykomna. Ingen kändes igen, och alla tänkte : Det är nog
utsocknesbor. En av sällskapet som efter första häpenheten äntligen återfått
talförmågan, utropade: Se så underligt klädda de äro.
Då upplöste sig hela skaran i ett dimtöcken, och alla voro försvunna som genom
ett trollskott.
Månen tittar nu fram och bredde sin silverslöja över vattenytan, och de kala
klipphällarna på Clarabergets ättestupa. Blevo åter synliga. Nu äntligen
förstodo mina sagesmän, att det ej stod rätt till och att det varit en spöksyn.
Med kalla kårar över ryggen och lika förfärande som en gång deltagarna i
Belsasars gästabud varandra de framåt för att så fort som möjligt komma bort
från denna av spöken hemsökta sjö.
Äntligen var det ett varsel om den stora turistströmmen, som nästa sommarväntas
till Bergsjö Billingens pärla, skriver vår meddelare. En sådan sjö som håller
sig med egna sjöodjur och spöken måste turisterna besöka. ST. 19260301
Logen Billingens i Broddetorp studiecirkel. Balans på 95 kr, 87 medlemmar,
Ämnena för året: läsning, medicinalväxtinsamling, svampkännedom, engelska samt kvinnorna i folkstyret.
Till styrelsen ordf lantbr S Svensson Storegården, Berta Svensson vordf, Elfie Nydén Botorp sekr, Frök Märta Andersson Frimansg, G Karlsson Törnag kassör, Elsa Karlsson Lunnen Sätuna, lantbr H Jacobsson Munkgården Bolum ,
Biblioteksstyr: V Johansson AndersTorstensgården. Magasinsförestånd Paul Svensson Grevatomten, lantbr A Johansson Munkgården Bolum , Märta Andersson Frimansg,
Rev V Johanson AndersTorstensgården, H Pettersson Böljan Svea Wahlström Trekanten ,
Rev biblioteksstyr H Petterwsson Böljan,
Årsavgift 1 kr, till bokinköp 25 kr, Logen har 555 band, hemlån 670, balans på 272
|
