Barnalära.

Enligt protokoll vid en biskopsvisitation i Broddetorp 1749, bedrevs undervisningen av en man i Bolum "som varit fånge i Ryssland och i 26 år lärt barn att läsa".

Bland skolbarnen i Bolum fanns några år före det nuvarande seklets inträde en liten gosse, vars far uppbar öknamnet "Kycklingen" och vilken med anledning därav av sina kamrater och med dem likställda stora barn benämndes "Ville Vipp" – ett för all del logiskt namn, då han som son till en kyckling ej kunde vara mer än en dununge. Pojken var dock ej ledsen därför utan slogs med sina kamrater när de missfirmade honom, men var dessemellan sams med dem och deltog i de rackartyg, pojkar emellanåt hitta på . –ja, han var kanche en bland skolans värsta bråkmakare. En eftermiddag hade Ville Vipp på hemvägen från skolan, ställt till med något s.k. hyss och saken rapporterades till läraren, med begäran om att vederbörande skulle tillrättavisas och avstraffas. Bestraffningarna i skolan den tiden voro av tre slag, nämligen, att sitta efter, stå i skamvrå och ligga på skampallen. De båda förstnämnda straffen utdelades i regel för smärre förseelser såsom t.ex. om någon försummade sina läxor eller bröt mot ordningen i skolan, medan det sistnämnda, varvid käppen eller rottingen spelade en förvärrande roll, avsåg att komma till användning vid svårare förbrytelser – såvida ej läraren i hastigheten råkade glömma av de uppställda reglerna och i vilket fall som hälst gav den det vederborde, en efter känslan i de egna fingertopparna avpassad behaglig sittopp. Ifrågavarande bestraffningsmetod vis á vis skampallen utfördes annars så, att den brottsliga eleven framkallades till katedern och fick avlägga en nödtorftig bekännelse samt därefter – om inga förmildrande omständigheter framkommo – beordrades att i hela skolklassens åsyn släppa ned byxorna och lägga sig framstupa på den nämnda, för ändamålet avsedda pallen. Så skulle nu tillgå vid Ville Vipps avbasning, sedan han väl avlagt sin långt innesittande bekännelse och blivit dömd att ligga på pallen, vilket enligt lärarens sedvana skedde på morgonen före lektionens början. Ville stod där emellertid och "vipplade" med byxorna. Det var som om han inte orkat med att knäppa ned dem, och läraren fann sig nödsakad att ge pojken en påstötning om att raska på. "Skynda dej nu, Ville, så vi får läsa morgonbönen någon gång!" Men vid dessa lärarens, måhända en smula hjärtlösa ord, brast det för den varken högfärdige eller förhärdade syndaren, som framsnyftade: "Snälle skolelärarn, kan vi ente läsa måraböna fôrst?" Ingen får väl undra på att farbror lärarns hjärta nu veknade och att han utan att vidare besvära pojken, läste den omfrågade morgonbönen. (sekelskiftet Klas Abrahamsson, lärare.) Gossen hette Vilhelm och var född 1887 och blev handlare i Borås.

SkolanBroddetorp

S S P den 17/10 1847 :

Till skollärare inom Broddetorps pastorat, ävensom att vid uppkommande ledighet efter den nuvarande klockaren beträda klockare- och organisttjänsterna, valdes vikarierande skolläraren vid Hellekis skola Lars Wallgren.

// S Lundblad

S S P den 24/10 1847:

Föremålet för överläggningen var bestämmandet av skollärarelönens storlek. Då den nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket föreskriver att skollärare skall åtnjuta minst sexton tunnor spannmål, varav hälvten erlägges in natura och den andra hälvten betalas med penningar till ett bestämt belopp av 53 rdr och 16 skr bco och att församlingen dessutom anskaffade sommarbete och vinterfoder till en ko eller, där förhållandet gjorde detta omöjligt, lämnade honom i ersättning minst två tunnor spannmål, så beslutade sockenstämman att utom den i penningar utgående lönen, den skolläraren uppbär av skolstyrelsen, av varje helt förmedlat hemman i gället äger uppbära fem kappar, hälvten råg och hälvten korn, vadan då pastoratet består av 66 1/4 förmedlade hemman skoll i spannmål utgående avlöning kommer att belöpa sig till 10 tunnor 11 1/4 kappar.

Penninglönen betalas efter överenskommelse med skolstyrelsen, spannmålen åter på samma tid som prästerskapet uppbär sin lön.

// S Lundblad

S S P den 24.10 1847 :

Vidare och i avseende på det reglemente, som för folkskolan i Broddetorp enligt folkskolestadgan bör av skolstyrelsen uppgöras, beslöto sockenstämmans ledamöter :

1:o att barnens skolgång börjar med det fyllda åttonde året.

2:o att vid inskrivning i skolan erlägges till skolkassan av självägande bönders barn 16 skr bco

och av hemmansbrukares, soldaters och torpares 8 skr samma mynt.

3:o att lästerminen blir en enda om året, nämligen från den 1 april till den 15 november, dock så att barnen befrias från skolgång 4 á 5 veckor under själva bärgningen, vilken tid det ankommer på skolstyrelsen att varje år närmare bestämma.

// S Lundblad

S S P den 27.8 1848

Hos skolstyrelsen hade skoll Wallgren anmält, att han till följe av kongl maj:ts nåd stadga angående folkundervisningen önskade erhålla nödigt bränsle.

Församlingsborna ansågo det till en början vara nog om skoll erhölle ved till ett rum men sade, att de ville bistå honom mer framdeles om han komme i behov därav samt visade sig mån om barnundervisningen.

Åt skolstyrelsen uppdrogs att inköpa två famnar ved, som hemköres av församlingsborna. Hälst önskades att Wallgren skulle taga pengar i stället för ved, och erbjöds honom 10 rdr bco. // S Lundblad

S S P den 17. 6 1849 :

Vid förnyad behandling av fråga om förflyttning av det s k materialiehuset, som uppförts vid kyrkans byggande och sedan stått kvar, beslutades, att byggnaden skulle förläggas på en någorlunda jämn plats nära stenmuren, ungefär mitt för klockaren Liljebergs hus och att detsamma, förminskat till en tredjedel av sin nuvarande längd och några alnar på bredden, skulle inredas till ett stall med sexton spiltor, ett fähus med ränne över, att begagnas av skolläraren, samt ett bårhus. Att verkställa detta beslut utfäste sig komminister Bredberg utan annan utgift för församlingen än att bekomma ett dagsverke och ett halvt skeppund långhalm, vilken senare bör i nästa september månad levereras, samt allt i det gamla materialiehuset befintligt virke, som för den nya byggnaden är obehövligt, börande materialiehuset vara nedtaget och platsen efter detsamma rengjord inom tre veckor från innevarande dag.

// S Lundblad

S S P den 10. 2 1850 :

På grund av att skolkassans knappa tillgångar f n ej räcka till för uppköpande av vedbränsle åt skolläraren, föreslog ordf., att församlingsborna själva måtte för någon tid förse honom med ved på så sätt, att han bekommer ett vanligt lass av varje förmedlat helt hemman. Fråga uppstod nu, huru många hemman varje år skulle uppbådas till sådana körslor och ehuru sådant ej kunde med full säkerhet bestämmas, ansåg man dock för sannolikt och med förutsättande av nödig hushållning å skoll sida med veden, att en tredjedel av församlingens hemman eller några och tjugo varje år skulle kunna förse honom med hans årsbehov. Förslaget godkändes av de närvarande och beslutades, att Broddetorps sockenboar skulle göra början och i den nu ingående veckan till skolan föra ett ordentligt och försvarligt vedlass från varje gård, börande ett sådant lass, så vitt möjligt är, bestå av både torr och rå ved och av skoll antecknas. När hemmanen i Broddetorps socken fullgjort sin åtagna skyldighet och behovet kräver, att Bolums socken därnäst i ordningen vidtager, skall framdeles tillkännagivas.

// S Lundblad

S S P den 20.5 1850:

Vid stämma denna dag utökades antalet ledamöter i skolstyrelsen med två personer, enär det visat sig, att det förutvarande antalet varit för ringa för att hava nödig tillsyn över att barnen flitigt bevistade skolan.

// S Lundblad

S S P den 25.5 1851 :

Vid stämman meddelades att till den ledigförklarade skollärarebefattningen inom pastoratet anmält sig två sökande, av vilka den ene, klockaren och skoll Gustaf Hedrén, senare valdes.

S S P den 6.5 1855 :

Skoll Hedrén yttrade till sockenstämman, att den ved till hans två boställsrum och kök, som församl enligt k m förordnat skall bestå, icke inkommer och tillhandahålles ordentligt, så att han flera gånger alldeles varit i brist på behövligt bränsle, nödgas anhålla det församlingen täckes besluta om en bättre ordning för vedens tillhandahållande. Han föreslog ett projekt att antingen vissa famnar ved, förslagsvis 7 kubikfamnar på en gång för året lämnades av församlingen eller och 32 skr bco årligen av varje helt mantal avgåvos i vedpenningar, i vilket senare fall han själv skulle ombesörja vedens inköpande och framskaffande. En del av församl ledamöter voro nöjda med det senare alternativet, då även skoll skulle hålla ved till skolsalens eldning, men större delen bland de röstägande av bondeståndet ville ingalunda vika från den överenskommelse de träffat med den förre skoll. Pastor, som av egen erfarenhet kunde intyga, att skollärare Hedréns uppgift var sannfärdig och att han tiotals gånger om höst och vinter saknat bränsle. De hemman, som stodo i tur att lämna vedlass hade, trots det att han dels från predikstolen och dels genom skickande av bud till hemmanens ägare begärt framskaffandet av ved, icke uppfyllt sin skyldighet. Pastor uppmanade nu församlingens ledamöter, att ingå på skollärarens förslag, men hans föreställningar voro beträffande en del av församlingsborna fruktlösa, och uppmanades därför skoll Hedrén att söka resp landsh ämbetes medverkan till frågans avgörande.

// S Jungmarker

Vid justeringen av ovanstående protokoll ingingo Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar jämte 1 mtl Korsg., 1 mtl Vässtorp, 1 mtl Essbjörnsg., 1 mtl Grottesg., 1/2 mtl Päreg. och 1 mtl Bäckag överenskommelse om att i stället för ved lämna de föreslagna vedpenningarna. Beträffande den ved, med vars leverans somliga resterade, bestämdes att denna ofördröjligen skulle framskaffas till skolan och sedan på öppen auktion försäljas.

Vid stämma den 10 juni ingingo även de andra hemmanen i Bolum, som icke vid justeringen av föreg prot den 20 maj antecknat sig vara nöjda med lämnandet av vedpenningar på att nu göra detta.

32 skr = 1 rdr.

S S P den 20.4 1856

Då inom församlingen finnes ett ansenligt antal barn i läroåldern som icke kunna läsa i bok, i synnerhet sådana av fattigare föräldrar, som för bristande tillgångar försumma sina barns uppfostran uti läsning, proponerade pastor på att den s k treskillingsavgiften till skolan borde användas till inköp av en tarvlig middagsmåltid dagligen under skolterminen, bestående av en halv kaka bröd och något sill, åt sådana barn, så att lärotiden icke förrunne utan att de frekventerade skolan.

Församlingens ledamöter medgåvo nödvändigheten härutav men ansågo det vara ändamålsenligt, att treskillingsavgiften då överlämnades till varje fattigvårdsdistrikts ordförande och fattigvårdskommittén överenskom om inköpet av matvaror till dessa barn, enär kommitténs ledamöter bäst kunde urskilja, vilka barns föräldrar voro alldeles oförmögna att av egna medel hålla barnen i skolan. Häremot ville pastor icke lägga några hinder i vägen och ansåg sättet böra försökas under innevarande lästermin, men reserverade sig mot detta församlingens beslut om han skulle finna, att avgiften icke bleve rätt använd, i vilket fall avgiften skulle återgå till skolkassan.

Fattigvårdsdistriktens föreståndare ålades i anledning därav att föra särskild räkning i debet och kredit över treskillingsavgiften och hålla dessa medel skilda från fattigkassans övriga.

Till att noga övervaka, att de barn, som voro i läroåldern, allmänneligen höllos i skolan, tillsattes en uppsyningsman i varje rote eller sammanlagt tretton personer. Dessa skulle jämväl hålla tillsyn över att inga föräldrar trilskades med att "iakttaga den skyldighet, som med barnauppfostran Gud föreskrivit", samt anmäla detta hos pastor, som är ordförande i skoldirektionen.

// S Jungmarker

S S P den 28.10 1866 :

Klagades över att flera soldater, torpare och arbetsfolk alldeles undandragit sig att betala den avgift av 12 öre per mantalsskriven person, som var avsedd för skolan, avspisande sexmännen, som hittills begagnats vid uppbörden, med trots och otidigheter. Till förekommande av därigenom uppkommen oreda, beslutades att ordf i varje kommunalnämnd skulle utfärda debetsedlar till varje person, som ej åtnjuter fattigunderstöd, och att om betalning ej skedde, restlängden kunde skickas till kronofogden, som sedan exekutivt indriver medlen av de treskande på deras egen bekostnad.

// S Walberg

S S P den 10.5 1867 (Skolrådsprotokoll).

Folkskoleinspektören N Kylen hade då nyligen avlagt besök i Broddetorps folkskola och därvid gjort en del anmärkningar :

Ehuru åtskilliga barn, som äro i skolåldern, ännu ej blivit inskrivna, uppgår dock lärjungarnas antal till 162, varav 70 tillhöra 1:a, 68 2:a och resten 3:e avdelningen, barnen icke kunna erhålla tillräcklig undervisning av en enda lärare.

Det är således, om församlingen ej vill upprätta flera skolor, vilket jag icke vill tillråda, enär skolvägen icke är särdeles lång, av behovet högeligen påkallat, att skolan förses med en underlärare, som är tillräckligt skicklig att ändamålsenligt undervisa den lägsta avdelningen samt att skolhuset så utvidgas att det kommer att innehålla trenne rymliga lärosalar.

// S Walberg

K S P den 25.1 1872 :

Efter erhållen resolution å besvär över en den 31 maj 1870 hållen kyrkostämma rörande skolväsendet i Broddetorp hade nu stämma blivit utlyst för att ånyo behandla dessa frågor och beslutades efter överläggning, att tvenne småskolor, en för Bolums socken, där plats skulle beredas genom behörig ansökan om utläggning av Bolums gamla kyrkogård och en för Broddetorp, Hornborga och Sätuna socknar gemensam på Brobackarna i Hornborga, vars sockenmän utlovat sig där skola kostnadsfritt ställa erforderligt område till förfogande.

// G E Kullberg

Redovisning för byggnadskostn lämn 1874 27/5

Som första lärarinna i Hornborga nämnes fröken Gasslander, som dog 1877 15/4 begärde hägnadernas kring skolan förbättrande.

De nuvarande folkskolorna.

Uppförandet av två nya folkskolor i stället för den gamla var en fråga, som ända från början av kyrkoherde Hasselskogs tillträde av pastoratet stod på dagordningen vid kyrkostämmorna och beslut därom fattades den 22 mars 1887. Skolorna voro sedan färdiga att tagas i bruk från ingången av år 1889.

Bibliotek

Sockenbibliotek

Gåva av Broddelius 1858

Broddetorps Socken Bibliotek.

På sockenstämma den 19 december 1855, erhöllo invånarna i Broddetorps pastorat meddelande om mottagandet av en åtminstonde på den tiden unik och värdefull gåva – ett sockenbibliotek, som skänkts till pastoratet av en av dess söner i förskingringen grosshandlare J L Broddelius i Göteborg.

S S P den 19/12 1858 :

Ordf tillkännagav, att herr grosshandlaren J L Broddelius i Göteborg med frikostig välvilja förärat församlingen ett s k sockenbibliotek jämte ett prydligt bokskåp samt en graverad stämpel med innehåll "Broddetorps Socken-Bibliotek", och anmodades ordf. att å församlingens vägnar framföra till givaren varma, hjärtliga och vördsamma tacksägelser för den dyrbara och värderika gåvan, vilket han även lovade, under yttrande av den hjärtliga önskan, att den ädle givarens ändamål med gåvan måtte vinnas och biblioteket städse mer och mer måtte bidraga till främjande av gudsfruktan, sedlighet och i övrigt nyttig och gagnande upplysning inom samhället.

Biblioteket består nu vid dess början av 393 nummer enligt åtföljande katalog och blevo nu, i enlighet med givarens på goda grunder uppgjorda förslag, följande stadgar bestämda i avseende på dess vård och handhavande.

/ se nedan/

Herr skolläraren m m G Hedrén, åtog sig på anmodan av kyrkorådet att bliva bibliotekets ansvarige handhavare, men kunde, vid detta tillfälle, det honom därför tillkommande arvodesbeloppet ej bestämma.

Avgiften för år av dem som önskade bliva låntagare bestämdes till en rdr och 50 öre rmt och skulle vid nyåret utlåningen taga sin början.

// G Kullberg

"Gåfvobref"

Jag Joh L Broddelius gifver och förärar härmed till Broddetorps Församling i Gudhems härad af Skaraborgs Län såsom vedermäte af den lifliga hågkomst jag af min födelsebygd städse behållit, och av min önskan att i någon mån kunna gagna densamma, en samling böcker utgörande, enligt däröver upprättad förteckning 393 större och mindre band, jämte Chartor m m att användas till bildandet af ett sockenbibliotek, vilket kommer att, under överinseende af Herr Pastorn och kyrkorådet i församlingen, enligt deras benägna åtagande, vårdas och till utlåning åt sockenboerne upplåtas på det sätt af mig upprättade, härvid fogade stadgar närmare bestämmer. Och har jag till yttermera visso detta gåfvobref i tillkallade vittnens närvaro egenhändigt undertecknat.

Göteborg den 14 december 1858

Joh L Broddelius

Egenhändiga underskriften bevittnas af på en gång närvarande vittnen .

Olof Eriksson / Andreas Jonsson"

S S P

Bibliotekets innehåll

Det av Broddelius skänkta biblioteket bestod enligt den däröver upprättade katalogen av som nämnt 393 band, varav många numera skulle varit av stort antikvariskt värde. Det utgjordes av ett hundratal läro- och handböcker, av vilka c:a 40 rörde jordbruk med binäringar, ett femtiotal rent religiös litteratur och predikningar och t o m en bibel, omkring femtio band historisk sådan, varibland Afzelii Svenska folkets sagohävder m fl samt en världshistoria, medan resten utgjordes av reseskildringar, romaner, dikter, tidskrifter och kalendrar. En jordglob och fem kartor samt en inbunden skrivbok, alltsammans inrymt i ett nytt präktigt bokskåp, medföljde dessutom.

Bibliotekets anskaffningsvärde beräknades då till runt tal 700 rdr.

Stadgarna

De på ovannämnda sockenstämma antagna biblioteksstadgarna utgjorde i själva verket endast en omarbetning av de av donatorn skrivna och bestämda, vilka man bort visa sin aktning mot honom med att antaga oförändrade, särskilt som på deras avfattande inget vessentligt fanns att anmärka och ändringarna synes ha saknat praktisk betydelse.

Enligt donatorns i stadgarna lämnade uppgift om syftet med det av honom genom gåvan instiftade sockenbiblioteket var avsikten därmed "att bland socknens (pastoratets) inbyggare för en ringa avgift till låns tillhandahålla nyttiga skrifter, i avsikt att befordra gudsfruktan, sedlighet, upplysning och nöje, med ett ord : kännedom om det vessentligaste av all kunskap".

Biblioteket skulle stå under Pastors och kyrkorådets vårds samt stationeras å tjänlig plats i grannskapet av kyrkan.

Kyrkorådet skulle välja den person, som mot lämpligt arvode omhänderhade bibliotekets skötsel och under rådets kontroll ansvara för detsamma.

Biblioteket skulle öppethållas söndagligen under två timmar efter gudstjänstens slut.

Var och en inom socknen boende, som erlagt den därför bestämda avgiften, ägde rätt till lån ur biblioteket, men var ansvarig för den bok som lånats till det det därför åsatta värdet, om den skadades eller ej kunde återlämnas. Lånad bok fick ej behållas längre tid än tre veckor.

De medel som sedan oundvikliga kostnader avdragits vid årets slut återstodo, skulle användas till inköp av nya böcker och på så sätt skulle biblioteket förkovras.

Förslag till inköp av nya böcker kunde göras av vem som hälst av låntagarna men utvalet skedde av kyrkorådet efter behov och medlens tillgång.

Slutligen föreskrevo stadgarna, att biblioteket skulle hållas till fulla värdet brandförsäkrat.

S S P den 27.5 1880:

Herr Hedrén redogjorde för sockenbibliotekets kassa, som utvisade en behållning av kr 46:88, och beslutades, att för framtiden på lämpligt ställe i skolsalen skulle anbringas erforderliga hyllor för barnens skolmaterial, så att denna icke vidare behövde inrymmas i bibliotekets bokskåp utan dörrarna mellan de förekommande utlåningarna få hållas igenlåsta.

// G Kullberg

K S P den 7.1 1890 :

Efter längre överläggning stannade stämman vid det beslut, att en ytterligare utmönstring av böcker ur sockenbiblioteket bör åt kommitterade (förmodl skolbyggnadskommittén) uppdragas. Vad därefter återstår bör fördelas på det sätt att ena hälvten i ena skåpet och andra hälvten i det andra. Stämman uttryckte den önskan, att dessa hälvter av böckerna överlämnas efter behörig inventering åt båda skollärarna och att bokskåpen för undgående av fukt inställas i lärarnas yttre boningsrum för att av dem vårdas. Villkoren för utlåning m m skola vid en kommande stämma komma under överläggning. Åt skolrådet ville stämman uppdraga vad nu härom blivit beslutat. // C Hasselskog

År 1906 11/10 beslöts, att avskriva de odugliga böckerna, att sälja bokskåpen och flytta de dugliga böckerna till sakristian att förvaras i därvarande skåp.

En förteckning å de kvarvarande böckerna är upprättad 1908 och finnes införd i Broddeliiska fondens gamla räkenskapsbok.

Efter de nya skolornas öppnande kom, enligt vad det berättas, låneverksamheten aldrig igång, och de böcker som då voro utlånta fingo stanna hos låntagarna. Här och var i gårdarna kan man ännu få se en och annan bok, som tillhört biblioteket och i kyrkans sakristia finnes i ett skåp resterna av detsamma.

// HjilmerJohansson

Biblioteket

Vid visitationsstämma den 13 oktober 1872 beslutade församlingen, att såsom bidrag till underhåll av biblioteket en summa av 25 öre per hemman skulle uttaxeras.

Bibliotekets skötsel hade enligt sådant protokoll av den 22 april 1877 utan all ersättning skötts av skolläraren Hedrén.

Broddelius var död 1877.