|
Kyrkoseder.
S. S. P. d. 20/5 1832.
f. 10. För dem som före gudstjänstens slut utgå ur kyrkan och därigenom
störa andakten, även som dem vilka spotta över läktarbröstet ner uti kyrkan
och för dem, som obehörigt intränga sig på den för organisten särskilt
instängda plats på orgelläktaren, stadgas ett vite av 8 sk. b:o, och skulle
dessa tillika med övriga i detta protokoll stadgade böter, kyrkans sexmän
enligt författning uttagas. Böterna tillfalla de fattige i den socken, från
vilka de utgå.
S. S. P. d. 13/5 1838.
f. 8. I anseende till det länge överklagade oskick, att åtskilliga personer,
vid allmänna gudstjänstens bevistande, underlåta att igenstänga portarna
efter sig till kyrkogården, när de gå till eller ifrån kyrkan, varigenom
ofta hänt att svinkreatur om söndagarna och mitt under gudstjänsten
insluppit till och med i kyrkan, och omöjligt bliver att freda kyrkogården,
funno församlingens ledamöter nödigt att stadga ett vite av 2 sk. b:o för
yngre personer, som beträdas med att lämna portarna öppna efter sig, vilka
böter det åligger sexmännen att oförsåtligen och utan gensägelse utfordra av
de felande.
S. S. P. d. 29/5 1842.
f. 8. Då klagan länge blivit förd däröver, att hundar medtagas till kyrkan,
vilka där insluppno genom sitt oväsen störa den andakt, som under
gudstjänsten bör vara rådande, uppmanande nu pastor församl. invånare, att
vidtaga någon allvarsam åtgärd till förekommande av sådant oskick och
förargelse i Guds hus; och beslöto till den ändan vederbörande, att stadga
ett vite av 8 sk. b:o för var och en, som medtager någon hund till kyrkan,
vilka böter komma att tillfalla kyrkokassan.
S. S. P. d. 28/5 1843.
f. 6. Mot ringning i klockorna, när utlyst sockenstämma skall taga sin
början eller så länge sockenstämma pågår, stadgades ett vite av 32 sk. b:o,
vilka böter erläggas till kyrkokassan.
/ S. Lundblad.
Bolums gamla kyrka.
Baldakinen (predikstolshuven) från Bolums kyrka hamnade i Törnagården,
Bolumstorp, där den upphängdes i brygghustaket, försedd med träkrokar, och
användes till ”fläskajäll”, d.v.s. att hänga upp sovel till tork (speke)
uti. / Augt i Bält 1945.
Kyrkoh. Bratt.
i Broddetorp dogo av gulsot och matleda. / Kyrkboken.
Efter byggandet av kyrkan ägnade sig Bratt mycket lite åt sitt ämbete och
hade från 1823 vice pastor. I protokollen säges på några ställen, att han
varit hindrad av sjuklighet, men i själva verket torde hindren ha varit
förvärvsbegär.
Han ägde näml. Rådene herrgård, vartill han enl. traditionen tagit pengar av
kyrkobyggnadsmedel. På stambysmedlen finnes ingen redovisning.
Någon redovisning av stamboksmedel till Broddetorps kyrkobyggnad finnes
icke.
Strax efter kyrkans uppförande köpte kyrkoherde Bratt Rådene herrgård och
elaka personer påstodo att han tjänat så mycket på kyrkbygget.
/ August Jonsson 1944.
/ Biljer 1944.
|
Kysk präst.
En i Varnhem tjänstgörande själasörjare var med i Danmark 1848 och fick ett
barn med en danska.
När han återvände till Sverige följde danskan efter och prästen måste muta
henne för att hon ej skulle göra honom skada.
”Di helie hönsa värper i nätera, di ock”. / Jacob i Frimansg. 1946.
|
Orgeln i Broddetorp.
Vid kyrkans byggande skedde ingen utdebitering men däremot vid uppsättandet
av orgeln. Då utdebiterades åtta kronor på varje av pastoratets 66 hemman,
resten skänkte kyrkoherde Bratt själv. Orgeln kostade 2000 kronor. U.
Jonsson 1944.
Orgeln.
Orgeltramparen Björn i Bolum, beviljades under en följd av år 1 rdr, 16 sk.
till inköp av ett par skor. Utom förmåner in natura, torde detta ha varit
hans lön. Björn och klockaren Liljeberg tillerkändes dessutom 1833, 2 marker
ljus vardera i anseende av de besvär de hade vid ljusens tändning m.m.
|
|
