Hjilmer Johanssons Hembygd[ överordnad ]
[ innehåll ] |
Om Walle Härad vet vi att det nämndes första gången på julafton 1275 i kung Magnus dagar i samband med ett salubref gällande Näs (ligger i gränsområdet Skärf och Eggby). Viktiga källor är ett målmedvetet arbete av några entusiaster. Hjilmer JohanssonMycket av det materiel som här presenteras har sin upprinnelse från 20 - 50 talen, då Hjilmer Johansson verkade i bygden. Vi stavar hans namn Hjilmer, då han begagnade ett gammalt H som liknar ett Hj, mera för att särskilja honom från övriga Hilmer. Han levde med sin bror Erik och sin mor och far. Erik skötte gården och Hjilmer åkte kring i bygden och tecknade upp sägner, läste och svarade för mycket av den kunskap vi nu har om bygden. När mor gick bort anställdes ett hembiträde Karin Holm, som följde med Hjilmer in till Skara när han på ålderns höst flyttade till Skara. Bygdens syn på Hjilmer var att han inte gjorde något, utan lät sin bror ta hand om gården. Själv samlade Hjilmer ett digert för bygden personligt materiel om allt och alla. Nu är både han och brodern borta och gården har förfallit till oigenkännlighet efter att ha varit en bygdens mönstergård. Det enda som finns kvar av brödernas insatser är den nu digitaliserade Bolumsamlingen, som nu är färdigskriven av bygdens egen Monica Andersson. Så flyktig är tidens värdering om vår vandring på jorden. Hjilmer vågade trotsa sin tids syn på livet, att en karl skall arbeta med jorden. Nu idag vill ingen längre lägga sin hand vid fädrens jord. Den ena kreatursbesättningen efter den andra försvinner och snart återstår bara ruinerna av det som vi trodde på, men tack vare Hjilmer vet vi idag att berätta om människorna från förr, som ändå formade vår vackra och hemlighetsfulla bygd. Bröderna sades vara svåra att tampas med och levde som hemmasöner. Såsom snåla och argsinta fick de bygdens spe då man kallade dem Baggar. Detta av hittills okänd anledning. Hjilmer fick också bygdens nedlåtande omdöme, för sitt engagemang för sin hembygd. En morgon hade några illvilliga spikat fast en upphittad fårskalle på deras mjölkabord och även i dag minns sagesmän hur det okynnesringdes från järnvägens då enda telefonstation till deras i hemmet nyupprättade telefon och anspelade på deras öknamn i det att de frågade hur mycket ullen och fårköttet kostade. Pressen blev sån att de beslöt att koppla ur telefonen. Hjilmer delade med sig av sina kunskaper då han donerade sitt material till Stifts och Lands Biblioteket i Skara, men det var Arne Sträng bibliotekschefen, som ordnade så att det kom i förvar. Hjilmer var kontaktman med de lärde på arkeologins och hembygdsområdet, och åtnjöt stor respekt för sin gedigna kunskap. Men ingen är profet i sin egen bygd, men hans insatser förtjänar att uppmärksammas, då ha var en god skribent och mycket noga med vad han skrev ner på sina små anteckningsblock. Johan TörnbergsonEn annan aktiv förtroende- och hembygdsman boren från Törnagården i Bolumtorp. Gift med Greta, lärarinna i Bolum skola. Johan skrev flitigt i tidningen, små dikter och var tillika kommunalordförande i Bolum under sista tiden som egen kommun. Självlärd då han inte hade ekonomi att läsa. Det berättas att han i sin ungdom gick bak plogen med en bok i handen. Han dyker upp här och var på underliggande sidor. Hans hustru Greta sorterade Hjilmers papper under sista år vid Stifts och Landsbiblioteket i Skara och gjorde det möjligt att digitalisera samlingen. Gustaf H Blomqvistsoldatsonen och skräddarmästaren skrev den första torpinventeringen 1948 kallade "Minnen och hågkomster", vilket blev inspirations och utgångsmateriel till hela denna hemsida, ehuru Hjilmer står det mesta av materialet. Assar Blombergföddes 1881 Ugglum, där släkten bott sedan 1808, och har sina rötter från
Anders Hwass och levde på Rödesten i Ugglum. Han avled 1954 73 år gammal.
Fadern var målare och blev gammal vilket bidragit till att Assar fick en god
inblick i bygdens traditioner. Assar var självlärd och spred sina kunskaper i
olika småskrifter och tidningsartiklar. Från Falbygden är en samling
tidningsartiklar i Falköpings tidning, samt den 1929 utkomna Broddetorps
Pastorat. Assar gjorde ett viktigt grundforskningsarbete i alla meddelanden
han sände till Museer och Landsmålsarkiv. Han var stillsam och tillbakadragen
och levde ett enkelt liv i sin stuga. Vi har publicerat hans små skrifter.
Länkar
länkar dit hittar Du från www.hornborga.nu; Han
har flera uppsatser som nu finns att läsa på hans egna hemsidor som handlar om
sammanfattningar på 1930 talet om Broddetorp, Vilske Kleva och Ugglum. Sonen gav
mig muntligt tillstånd att publicera honom på denna sida. Målare Folke EkströmHan kom från Tibrohållet Djursätra? Var en spjuver, som levde som målare, men ingick under 1920 och 30 talen bland de aktiva i bygdens kulturskapare. Han återfinns under små omständigheter och lär den vägen känna de flesta i bygden. Skrev tidningsartiklar och i tidskrifter som Falbygden Jul och Västgöta Jul, och en bok Kring Hornborgasjöns stränder om diverse original i bygden. Folke var mycket engagerad i hemvärnet och var grundaren av hemvärnsplutonen. Han var en mycket god skribent. Han gifter sig sent i livet och flyttar till Göteborg och försvinner ur bygden. Edmund och Kåre var signaturer, som förgyllde tillvaron och han finns publicerad lite här och var på våra hemsidor. Bernhard JanssonSjöman, poet, hembygdsman och historieförmedlare bodde på Storegården Tranum. Tidiga poetiska intressen fick stöd av den stränge läraren Hertzman i Norra Lundby. Under 1920 och 30 talen arbetade han som snickare för svältlön och på somrarna på Röde Mosse fram till 1940. Gick på folkhögskolan under 3 år. Efter faderns död åtar han sig skolagning. Genom att bli bibliotekarie i fältvakten på Axvall fick han tillgång till mer böcker. Efter jungman på mindre båtar fick han plats på lejdbåtar till Sydamerika. Vi berättar mer från Tranum. Hugo Sköldjärnvägstjänsteman och hembygdsforskare f1892, en stor man speciellt på Segerstads sidan, som har bidragit mycket till vår kunskap om Segerstadsfalan och alla qvarnar i våra bygder. Alexander Björkvar en soldat från Falan och som växer upp på Brunnhemsberget. Han berättade för en Ragnar Nilsson där han satt och väntade på Örgryte ålderdomshem. Han har lämnat mycket material, som vi kan spåra från Segerstadsfalan och Pankes under Broddetorp. Georg Borg med rötter i Hwassagården har vänligen ställt detta material till förfogande. Hilding AbrahamssonLärarson från Bolum och nedtecknade små berättelser från sin hembygd, som ger en god inblick om livet för 100 år sedan. [ Början av sidan ] Förkortningar och Referenser HJ Hjilmer Johansson. Varför vi skriver Hjilmar beror på att han använde
den gamla fonten på H som såg ut så (Hji). Därmed blir han lätt att
identifiera, när vi refererar till honom.
|
[ överordnad ]
[ innehåll ] |