Gärden: Limåmajaert, Slötajaert efter en ägare i LarsNilsgården kallad Slöten. Môsen, Träggårsjaert, Långebacken, Aspebacken.
Heljesgården ½ mtl.
1 175X - 1797 : Fmfmf Lars Nilsson, g.m. Kerstin Larsdotter.
2 1797 - 1825 : Fmfm Katarina Larsdotter g.m.Anders Pettersson.
3 1825 - 1862 : F mf. Petter Andersson
4 1863 - 1894 : Fm Maria Kajsa Pettersdotter. g.m. Anders Jonsson.
5 1894 - 1923 : F. Johan Vilhelm Andersson
6 1923 -nu : Prob. Emil Sefyrinus Vilson |
Heljesgården krono
Nu två hemmansdelar nämndes 1685 under namn av Hellagården samt var sedan
1683 infanterihemman under Skaraborgs Regemente. Soldattorp 340 Mariero låg här. Gården är troligen uppkallad efter någon Helge. Hälljagården skrevs den 1700 när Björn Svensson, Sven snickares son ger 10 skilling
till kyrkan.
Släktföljden
½ Nils Svensson
född på 1690 talet står som bonde på Heljesgården och
SvenNilsgården. Fadern Sven Nilsson gav namnet till Hofs största
gård. Han var först gift med Annika och sedan med Catarina.
Barnen i första äktenskapet vet vi bara att berätta om
Sven som gifter sig med AndersGunnarsgården Maria men mer vet vi inte. Han
gifter om sig 1738 med Katarina och hon ger honom Maria och Anders. Maria gifter
sig med Bengt som kommer att bruka gården och bli fader till Jonas
Bengtsson denna gårdens storbonde genom tiderna.
Georg Nilsson
Nils Göransson Georgsson
f1681 åbo Heljesgården var gift med Karin Månsdotter
- Göran Nilsson f1713 återfinnes som inhyses under Lunnagården Bjellum
- Anders dör späd
- Kerstin f1718 och dör på Kappagården. Vi utreder mer Kan ha varit g med
Bengt Olofsson från Häggum.
- Annika född i Häggum men dör på Hulegården då gift med Anders Eriksson
från V Kleva
- Per f på Munkgården och rusthållare på Kappagården per 90-04. Ett av
barnen Maria kan vi spåra som hustru på Toragården.
- Karin blir blott 20 år här på gården.
- Maria f1728 verkar stanna på Heljesgården i sin dar till 1801
- Lars Nilsson f1728 som dör 1802
Sonen 1761 - 1802 Lars Nilsson sonen Åbo f1730 gift Kerstin Larsdotter
från Korpatorp.
Han är tydligen en framgångsrik bonde ty han kan förvärva ett fastebrev på
granngården LarsNilsgården
1782. Om han i sin tur ger namnet till den gården får vi se.
Han var gift med Kerstin och deras livsfrukt kan vi till del följa
- Anders f1754 vet jag inget om
- Katarina hittar vi lyckligt gift i Säckasten och henne kan vi följa in i
nutiden. Katarina f1755 gifter sig med Anders
Persson d:ä i Säckasten
och där finns mer att berätta.
- Jonas Larsson f1757 prövar först sin
lycka på Ranken i Eggby, men
återvänder till fädernegården som han brukar. Han brukar senare fädernegården men flyttar sedan till
LarsNilsgården där vi nog har mer att berätta.
- Maria f1761 gifter sig med Per Andersson på Stommen på andra sidan
landsvägen. Han brukar gården som utbruk till Stommen. Hon blir mormor
till Magnaten Jonas på
Stommen, där Hjilmer har mycket att berätta.
Genom överenskommelse mellan Lars Nilssons barn ärvde
dessa vardera tredjedelen av faderns fasta egendom 1/2 mtl Heljesgården. Härav
förvärvade sedan Anders Pettersson i Säckasten av sin svåger dennes
arvslott, som under hans tid bildade en brukningsdel som dock sedermera smultit
samman till den i släktens ägo nuvarande "sjättedelen". Lars
Nilsson kan uppvisa fastebrev å LarsNilsgården 1782 berättar Hjilmer. Här
är vi lite osäkra på sammanhanget men Hjilmer kan ju inte alltid ha rätt.
Stina Persdotter tröstar honom på hans sista år. |
Jonas Larsson f1757. Från Lars Nilsson övergick gården till dennes son
Jonas Larsson enligt vittnesmål 1844-03-27. Jonas i Heljesgården stadfäste
den 25 april 1785 skriftligen den överenskommelse som han förut ingått
med sina systrar om att efter faderns död äga lika arvsrätt i dennes efterlämnade såväl
lösa som fasta egendom. Vittnen härtill är Jonas Eriksson och Lars Fogel.
Jonas sålde sin del. Genom köpebrev av den 26 april 1798 sålde Jonas
Larsson och dennes hustru Greta Carlsdotter till svågern Anders Persson i
Säckasten sin i arv erhållna 1/6 mtl av 1/2 mtl "Häljagården" för
en summa av 83 rdr 16 skr specie riksgäldsmynt. Vittnen är Lars Jonsson
klockare, och Petter Persson i Samuelsgården. har NT.
Denna del av Heljesgården brukas under mågen Per
Andersson från Stommen, vilket prästen även intygar. På gården finns vid
denna tid gossen Anders Svensson från Sätuna 1784, Drängen Lars Andersson
flyttar till Stenstorp 1802, och Pigan Maria får sin attest till Skövde
1807.
1822 -38 Lars Svensson ½ mtl
Lars var gift med Maja. f1773 är son till Sven Jönsson på Garpegården
varifrån han kom 1822. Man håller
husförhör i hemmet 1823. Maria eller Maja står sedan 1841 såsom enka i ½ Heljesgården. Deras dotter Anna gifter
sig med storbonden Olofsson
i Bolumtorp och därmed har vi kopplingen klar till vad skifteshandlingarna
vill berätta om Olofsson. Maria är vidare syster till Annika, som gifter sig
med Johannes Andersson rusthållaren i Hof, som är det andra namnet i
skifteshandlingarna som figurerar.
Han har
i sin stab brorsonen Sven, som senare tar över Västorp. Lars gifte sig med Maria
Persdotter från Skattegården. Dottern Anna gifter sig med Jonas Olofsson från
Sörgården och Olof Esbjörnsgården kommer senare att skrivas som ägare av ½
Heljesgården. Deras 11 barn kommer senare att prägla hela laga skiftet. Han
flyttar till Bengtsgården 38 och Maria tar över ägandet efter makens död. Hon
dör 1856 skriven på Heljesgården.
- 1838-43 Anders Döven Andersson f1810 kom som ½br under Lars Svensson
- Lars Larsson Björk f1794 skrivs som ½brukare efter Döven och vi återfinner honom
på Nolhagen i Bjellum. Rätt! han är Björka Nuttis pappa.
Efter Marias död 1856 så skrivs Jonas Olofsson såsom ägare till gården.
1860-80 sonen Olaus Jonsson
f1833 ½ br Olaus Jonsson står som brukare -62 då han flyttar till Rådene
för att hämta sin fru från Qwarnegården i Rådene Han återkommer 1836 och stannar
tydligen till 1880 då ha åker till Amerika.
Anders Knarten Johansson f1830 kom 62 men flyttar kanske redan 63 då Olaus
kommer tillbaka med sin fru. Se Stomnadreven.
Barnen avyttrar i samband med skiftet till de som efter skiftet övertar de
två norra delarna av Heljesgården, varvid jag hänvisar dit till Heljens, Biljera
respektive Vilson.
Nils och Karin är föräldrar till Maria som vi återfinner och född 1724, men
längre tillbaka på denna gårdsdel har jag intet att berätta. Jag vill väl tillgå
att tilldelningen av marken efter skiftet här uppe vid Hästavallarna inte var
den bästa och mest lyckade. Båda gårdsdelarna skiftar ju ägare ganska frekvent
under den långa skiftestiden.
1754-60 Dottern Maria Nilsdotter och Bengt Svensson.
finns inga uppgifter på men han finns här 1750 och 1760 talen. Deras enda
överlevande barn är Jonas Bengtsson. Maria var född på gården och dör här 1797.
f1760 är född på gården och tycks bruka den. Han förvärvar också under sin
tid Samuelsgården och Uddagården. Jonas är gift med Brita, ingen mindre än Anders
Fogelbergs dotter från Torstensgården. Han har bibel.
Av barnen vet vi följande
- Äldsta dottern Maria f1790 flyttar redan 1813 till Bosgården
Hornborga
och gifter sig med rusthållaren där. Dessvärre dör han tidigt i lungsot.
- Lars Jonsson född Ledsgården Segerstad och rusthållare på Bosgården.
Sonen Jonas återfinner vi via Helsingegården i Underlunden Gudhem
- Jacob Gustafsson född i Varnhem fortsätter brukandet av Bosgården. I
barnaskaran återfinner vi Gustaf brukare av Deragården, KakeBrita på den Hr
Lages gård som nu ej finns. Charlotta gift med Lars i Hulegården Segerstad
och Johannes Truls i Deragården vars avkomma vi kan följa in i nutuden.
- dje giftet med Sven Deeren Nilsson där inga barn. Han får vid
delningen av arvet LarsNilsgården ¼.
-
Överlevande tvillingdottern Cajsa väljer änkemannen och
rusthållaren på Hansagården Hof Johannes
Andersson. Johannes Anderssons dotter Brita Stina säljer sin 1/8
mantal till Anders Griven Larsson 1887 och samma år köper Grivens måg Vilhelm
Andersson från Brestorp den andra delen och brukar så denna gård. Vi väljer
att berätta mer under Hof
-
Sonen Johannes f1796 får sedan kläknamnet Monken brukar faderns gård,
gifter sig till ¼ Munkgården. ½brukare
Jonas Monken Johansson sambrukare av Munkgården och Samuelsgården. Han hade
redan i Johans livstid erhållit Samuelsgården ¼
- Dottern Annika fäster sig vid Cajsas mans bror svågern från Hof
rusthållaren Lars
Andersson på Grefvagården. Mer här under Grefvagården. Hon gifter sedan
om sig med Anders Pettersson från Säckasten och brukare av Båltorp, som hon som
änka övertar.
Perioden 1817-31 finns en stor stab av tjänstefolk.
Pigan Greta stannar bara 2 år för att återvända till Häggum.
Under Jonas tid nämns svärsonen Johannes och sonen Monken som brukare.
Vid sin bortgång 1836 har Jonas under sina vingar ½ kronoskatte Heljesgården, ¼ LarsNilsgården, ¼ mtl Samuelsgården kronorusthåll,
summa helt mantal. Bröderna och mågarna Johannes och Lars tar Heljesgården
och Deeren tar ¼ SvenNilsgården. Enkan får lösegendomen, som hon sedan får
att leva på mot att hon avstår från övrig fast egendomsrätt.
1836 Laga delning ½ år efter bouppteckningen där barnen deltager. Jonas och
Brita Andersdotter ägde kronoskattegården Heljesgården ½ mtl, LarsNilsgården ¼,
Samuelsgården ¼. Johannes hade redan tidigare erhållit Samuelsgården ¼. Mågarna
får var sin fjärdedel av LarsNilsgården och Heljesgården. Hustrun får i sin
livstid behålla lösöret mot att hon avstår från gårdsdelar.
- 1839-43 brukare Jonas Månsson f1810 finns här 1839-43,
hans svärföräldrar kommer 1843- och följer med till Munkgården.
|
Johannes Andersson
f1787 Rusthållare Hansagården skrivs som ägare till ½ Heljesgården efter
Jonas död.
På 1850 talets slut ägde ½ Heljesgården tillika svärfar
Johannes Andersson Hansagården och Anders Johansson svärsonen brukade f1818.
Under dem tjänade Maria Stina Andersson f1828, Maja Lena d:o f1835, Johannes
Andersson 1823, Maja Lisa Johansdotter f1828, Johan Gustaf Johansson f1840 Brita
Stina Larsdotter f1841, Jonas Svensson f1842 Johannes Larsson f1859.
1849-65 Svärsonen Heljen Anders Johansson finns som ½br på gården Griven och
Heljen delar på ½ gården perioden 1861-70. men de arrenderar nog ut det till
Hedberg
1862-1865 Anders Heljen Johansson
f1818 som ¼ brukare. Han kallas allmänt Heljen. Han brukar
under åren 1862 tom 1865 och är gift med Johannes Anderssons dotter Brita
Stina. De får från 1863 under Johannes livstid bruka och sköta denna del av gården
efter behag, men han och hustrun Brita Stina står som ägare av Heljesgården
1879. Vi vet att han byter till sig den östra av Kappagårdarna, som vi återfann
borta vid Brobacken i Hof, där vi berättar mer.
Anders Larsson Griven
Under 1860 talet har vi som ¼ ägare Anders Larsson i
Kappagården och Grefvagården. Han köper tydligen av Johannes Andersson Hansagården
som står som ½ ägare och detta under 1860 talet. Under denna tid där gårdsflyttningen
troligen ägde rum informerar hfl att 1/8 egare är Anders Jonsson i Brestorp,
1/6 egare Johanna Jonsdotter i Norra Amerika, 1/3 egare Anders Larsson i Grefvagården
1/4 egare Anders Johansson i Kappagården. Detta ägarförhållande kan förklara
att gården sköts av hälftenbrukare. 1888 får Anders Griven Larsson i Grefvagården
faste å 3/8 av gården, varav han köpt en 1/8 av Heljen samma år. När han går
bort 1895 har han ¼ mtl plus värt 2800 och 1/8 värt 1400 att fördela i arv
till sitt enda överlevande barn Lina.
1865-1877 Johannes Hedberg
½brukare f1822 tar över 65 han stannar till 1877. Han
anställer Kristina Brink f1848, Johanna Larsdotter 18.7, Gustaf Persson, Gustaf
Johansson, Stina Skatt f1842.
Mågen Anders Pettersson Persson d:ä 1797 - 1825
f1757. Han överlämnar sedan till sin ende vuxne son. (På
gården finns vid denna tid gossen Anders Svensson från Sätuna f1784, drängen
Lars Andersson som flyttar till Stenstorp 1802, och Pigan Maria som får sin
attest till Skövde 1807).
Petter Andersson 1825 - 1862 ¼.
f1786 Är ende sonen gift med Inga Jonsdotter f1789 i Nolgården Ulvstorp.
Petter får stöd för sitt innehav av Jonas Bengtsson, som går i borgen för
munderingen av No 27. Paret säljer till Petter Svensson ¼ mot del i Sörgården för 333 Rd 1811. Yngsta dottern får tydligen lotten
Heljesgården, (tydligen den del som blir Vilsons). Hon hette
Petter Svensson
får andra upbudet 1811, som han köpt av Petter Andersson och Inga för 333
jämte del i Sörgården Bolumtorp. Denna Petter har jag inte i DIS8. Vi får
se vad det blir av detta.
Maria Kajsa Pettersdotter 1863 - 1894.
Är f1826 i Säckasten och gifter sig med Anders Jonsson
med rötter i Brestorp och Afzegården. Deras andre son Ville tar nu över
Heljesgården. Under denna period sker utflyttningen till nuvarande läge. Under
denna tid informerar hfl att 1/3 egare är Anders Jonsson i Brestorp, 1/6 egare
Johanna Jonsdotter i Norra Amerika, 1/3 egare Anders Larsson i Grefvagården ¼ egare Anders Johansson i Kappagården. Detta ägarförhållande kan förklara
att gården sköts av hälftenbrukare.
Under 1860 talet har vi som ¼ ägare Anders Larsson i
Kappagården och Grefvagården Han köper tydligen av Johannes Andersson Hansagården
som står som ½ ägare och detta under 1860 talet.
Under dem står Anders Johansson f1818 som ¼ brukare han kallas allmänt Heljen
han brukar under åren 62 tom 65.
Skiftet
- ½brukare Döven Andersson f1810 kom från Bältaregården 38 och flyttar 43
till Bosgården.
- Jonas Månsson f1810 39 från Munkgården till Heljesgården till Munkgården
43
Under denna tid informerar hfl att 1/3 egare är Anders
Jonsson i Brestorp, 1/6 egare Johanna Jonsdotter i Norra Amerika, 1/3 egare
Anders Larsson i Grefvagården, 1/4 egare Anders Johansson i Kappagården står
som ägare.
Det är svårt att säga hur ägareförhållandena klarar
Skiftet då både Vilson och Biljera kan ha samma ursprungliga ägare.
Vi börjar med ½ Heljesgården Vilson som kom att ligga längst
söderut bland de tre gårdarna. Norr därom ligger 1/6 Biljera och 1/3 Museigården
Heljesgården.
#Bolum Heljesgården.
ägdes 1880 till 3/8 av Anders Larsson i Grefvagården och till 1/8 av Anders Jonsson i Säckesten, samt till 1/2 mtl av Lars Johan
Pettersson Heljen.
Fb Johannes Andersson Hof
äges av Johannes Andersson i Hof, som från gamla tomten utflyttar och bygger
på ägotrakten No 667 allt inom 3ne år från den 1ste September efter det
laga skiftet vunnit laga kraft. Hemmanet åtnjuter dessutom samma rättigheter som
litt A.
Stenumsängen 2033 2034.
|
Heljesgården ½ mtl Vilsons 16'3
Det finns lite oklarheter, som Hjilmer tydligen är
medveten om. Det har funnits ett arrende - förhållande, som kan komplicerar
det hela. Hjilmer har angett två alternativ till ägarföljd
Heljesgården 1750 alt I Bengt Svensson.
Jonas Bengtsson.
Annika Jonsotter g.m. Lars Andersson.
Andes Larsson.
Karolina Andersdotter g.m. Ville Andersson.
Emil Vilson. |
Heljesgården Alt II
Nils
Lars Nilsson
Katarina Larsdotter g.m. Anders Pettersson.
Petter Andersson.
M:a C:a Pettersdotter g.m. Anders Jonsson.
Ville Andersson.
Emil Vilson. |
Johannes Andersson och Cajsa Jonsdotter
I samband med Jonas Bengtssons bortgång 1836 delas gården
och Heljesgården ½ mtl går till mågarna Johannes, Lars och Sven att delas i
mitten efter lottskiftning. Johannes Andersson och Cajsa köper redan 1837 ¼ för
444 Rd Banco av sin svåger Sven Deeren Nilsson och hans hustru Maria. Därmed
skulle Johannes Andersson rusthållaren Hans i Hof stå som ägare av ½ Heljesgården,
som troligen flyttar gården omkring 1860.
På 1850 talets slut ägde ½ Heljesgården tillika svärfar
Johannes Andersson Hansagården och Anders [Helgen] Johansson f1818 svärsonen
brukade. Under dem tjänte Maria Stina Andersson f1828, Maja Lena d:o f1835,
Johannes Andersson 1823, Maja Lisa Johansdotter f1828, Johan Gustaf Johansson
f1840 Brita Stina Larsdotter f1841, Jonas Svensson f1842 Johannes Larsson f1859.
½ Gården ägdes 1864 av Johannes i Hof som överlämnar
det till sina döttrar (samtidigt med ½ Kappagården) 1887 säljer Brita och
Heljen sin 1/8 del i gården till Anders Larsson för 2000 kr.
- 1877-79 Johan Vilhelm Andersson Ville är f1854 och son på Brestorp och gift med Lina
f1854. De arrenderar av far 1877 – 79 och står senare som ägare 1894 - 1923
- -80 Gustaf Vilhelm Ville Larsson ½ brukare i LarsNilsgården stöttar till här för att överlämna
till – 80.
- 1880-82 August Bäckström ½brukare från 1880 fram till 82 vi återfinner honom som
hästhandlare i JonPersgården Böljan.
- 1882-87 Hebbärs August f1851 brukar från 1882 till 1887 för att sedan hamna
under Stommen i Bolum.
1909-13 Jacob och Adel Josefsson i Munkgården
i Munkgården arrenderar under 3 kanske 5 år före sitt
gifte 1914. Han bodde på gården vid mantalsräkningen 1910 och systern Alida
var hushållerska åt honom. Före och efter tillträdet fanns en auktion. Här
slog man en brummar ko för 40 kronor på en stackars Bolumtorps bo som blev överfallen
av kon som satte klövarna i ytterrockens fickor så att den gick mitt i tu. Kon
var ju inte värd något utöver slaktvärdet och det var Grönqvist, som lockade
till detta köp. (det är troligt att det är denna del av gården de
arrenderade. Detta kort är osäkert. Gustaf Adolf Josefsson arrenderar här 1909 till 1913 och flyttar till
Elfsborgs län.
Henning Rehn
f1864 arrenderar kring 1900 - 1913+. Han visar sig vara en god berättare och
Klas Abrahamsson har en del
att berätta. Under Hennings tid så avstyckas skoltomten.
Klas Abrahamsson berättar om arrendatorn Henning Rehn
Heljesgården. Han var en av de få, som ännu vid denna tid utförde
jordbruksarbete och körslor med oxar. Jag minns hur han iklädd ett stort
”förskinn” (läderförkläde) och slokhatt gick på åkrarna efter sina oxdragna
redskap och skrek ”höjt” och ”frå” åt sina dragare. ”Höjt” betydde visst att
oxarna skulle vika av åt höger och ”frå” till vänster. Jag förmodar att det
var de gängse kommandoorden när det kördes med oxar eller kor, ty på
småställena var det inte ovanligt att kon eller korna även fick tjänstgöra
som dragdjur. Med nötboskap som dragare gick förstås inte jordbrukandet så
särskilt snabbt och jag tror inte heller att det blev särdeles grundligt.
Nå, tid hade man i regel gott om och man var nöjd med små skördar i
förhållande till nutida ”rovdrift”.
På Heljesgården fanns den tiden gott om stenrösen och åkerrenarna var
ovanligt breda. Rehn gjorde ingenting åt vare sig stenrösena eller
åkerrenarna, ty dessa var nämligen tätt beväxta med nyponbuskar, och
höstskörden av dessa gav kanske bättre ekonomiskt utbyte än odlandet av
spannmålen. Rehns familj bestod av man och hustru samt en pojke och en
flicka. Därjämte fanns i gården en medelålders kvinna, som var syster till
antingen Rehn eller hustrun. På höstarna mobiliserades hela arbetsstyrkan i
mån av tid för nyponplockning dag ut och dag in och säkerligen såldes
rensade och torkade nypon till ortens handlare för gårdsarrendesumman –
kanhända ett par gånger om. Rehns omhuldade sina nyponbuskar och vaktade dem
väl för tjuvplockare. Nå, så en gång upptäckte Rehn att jordgetingar byggt
flera stycken bon i en åkerren där det växte rikligt med nyponbuskar. Att
vid nyponskörden trampa på ett sådant där getingbo kunde ju vara – om inte
livsfarligt så åtminstone – högst obehagligt. Rehn beslöt sig alltså för att
fördriva eller helst göra av med inkräktarna. Till slut stannade han för att
draga ihop ris och bråte samt halm omkring och över getingbona och så sent
någon kväll, när ”svärmarna” gått till nattro, sätta fyr på halmen och låta
”ohyran” brinna inne. Risken att några getingar skulle klara sig för elden
fanns ju, och för den skull klädde sig Rehn före mordbrandsexpeditionen på
lämpligaste sätt. Kostymen var av allra tjockaste vintervadmal, ansiktes
kringlindades med schalar sedan en mjölsikt satts framför ansiktet för att i
möjliggöra seende och andning och händerna var omsorgsfullt gömda i
långskaftade ”bälgvantar” lädervantar av försvarlig tjocklek). Fötterna var
förstås skyddade i smorläderstövlar. Rustningen tycktes också vara så
perfekt som tänkas kunde, och så inledde Rehn sin straffexpedition. Troligen
hann en massa getingar ut innan brasan tagit riktig fart, ty snart nog, var
Rehn omgiven av en hel svärm. Litande på sin goda rustning tog Rehn saken
isande lugnt till att börja med, men han skulle snart nog finna att
ingenting är fullkomligt här i världen! Olyckligt nog råkade det vara ett
hål i byxbaken och även om Rehn inte märkt detta, så upptäcktes det alltför
snabbt av getingarna. Bättre fly än illa fäkta, tänkte väl Rehn, ty, då det
inte var någon fara för gräsbrand, sprang han fortast möjligt från platsen
och lyckades så småningom komma ifrån det ettriga följet. Alltför många
getingar hade dock hittat hålet i rustningen, så Rehn hade en tid framöver
föga trivsel med att vare sig sitta eller ligga: andra vedermödor att
förtiga!
Under sin plågas dagar hade emellertid Rehn räknat ut ett nytt sätt att
komma ärkefienden till livs och så snart de värsta skavankerna läkt ut,
rustade han sig på nytt för härnadståg. Denna gång hade han dock
omsorgsfullt kontrollerat att ingen ”ventil” fanns i byxbaken. Då för tiden
behövdes det inte så mycket papper för att få köpa sprängämnen och Rehn hade
nu inköpt en del dynamit (eller kanske det var s.k. berg-krut), stubintråd
och andra nödvändiga tillbehör. Att placera de kraftiga laddningarna över
ingångarna till getingbona gick ju bra vid dagsljus. För att vi, som bodde
blott något hundratal meter från sprängningsplatsen, inte skulle bli oroliga
över smällarna, hade vi varnats i god tid. Rehn var van att handskas med
sprängämnen, så han hade beräknat stubintrådarnas inbördes längdförhållande
så väl att samtliga ”minor” exploderade nästan i samma ögonblick. Antagligen
hade laddningarna varit så kraftiga att samtliga getingar hade gått åt av
tryckvågorna, ty från den dagen syntes inga jordgetingar till vid den
åkerrenen, utan familjen Rehn kunde i lugn och ro skörda sina nypor
därstädes. |
1877-79 Johan Vilhelm Andersson
Ville är f1854 och kommer från Brestorp och gift med Lina
f1854, som är Grivens dotter. Han brukar denna gård mellan 77 och 79 och vi
vet sedan att han brukar 3/8 Grefvagården från 79 och fram över 1920 talet.
men han står som ägare från 1894 till 1923. Sonen Emil med T ford tar över.
Hilda Abrahamsson
skollärarens hustru var en duktig arbetskarl var född på
Slätterödjan och dotter till Lessen och medan maken undervisade drev hon
jordbruk. Det uthus som står på skolan var förr inrett för två kor.
Hjalmar Blom
f1887 kom tydligen 1912 och stannar till 1920 då de flyttar till N Ving. från OlofGrottesgården där av och tillträdessyn förrättas
1912 och han arrenderar på minst tre år. Här får vi en beskrivning av gården.
Han tillträder 1911 och stannar över.
1913.
Denna bild skulle vara familjen Blom, som arrenderar något år
och det skulle alltså vara Vilson Heljesgården.
Syn troligen 1920
Manbyggnaden 36 fot lång 24 ½ fot bred 11½ fot på kant
uppförd af timmer samt brädfoder under tak af spån och tegel. Några
tegelpanner rasat vid västra sidan intill norra gaveln iordningställes för
-.25
Trappan till förstugan utan anmärkning, förstugan till köket af bräder
under tak af spån utan anmärkning.
Byggnaden indelad i kök och ett rum i norra ändan, samt ett större rum i södra
ändan hvilket senare är oinredt endast trossbotten och kakelugn insatt.
Förstugan med skafferi och uppgång till vinden. Ytterfönster till hela
byggnaden samt innanfönster till kök och kammare finnes utan anmärkning
endast tre rutor sönder, som insättes anses kosta -.75
Brädfodringen utvändigt utan anmärkning.
Ett droppträde ruttet vid fönsterluften å södra gafveln insättes ett nytt
anses kosta .50
Köket: Golfvet vid östra sidan intill väggen påspikat en lapp som anmärkes.
Kammaren: kakelugnen i eldstaden något uppbränd som anmärkes.
Ladugården under tak af bunden råghalm till loge och två lador fähus och
stall, svinhus och vagnbod.
Logen med logbalkar af bräder fem fot höga intill ladorna, och vid portarna 1½
fot.
Stall inredd till två spilt samt fodergång. Golfven af stenhällar samt föröfvrigt
af gammalt logplank i såväl fodergång som spiltor. Spiltbalkarna af brädor
äfvenså foderstallen utan anmärkning.
Fähuset inrett för åtta kreatur med foderbord af bräder samt spjälhäck
godkände tvänne skåttar finnes.
Urinrännorna af stenhällar något ojemna flogen och spiltor av kullersten.
Stenfoten i väster under logen ej inlagd samt å en del ställen under
foderladan. Taket å ladugården anses nött för 15.-
Hemlighus under tak af halm byggt intill ladugården godkänd.
Svinhus indelat till två svinstugor hvaraf ett bristfälligt i flogen,
syllstocken till en dörr bristfällig samt stolpen mellan dörren bristfällig
repareras för 1.50
Tillträdaren skulle vid till afträde i nötning å ladugårdens tak betala
till egaren nio kronor samt mörna hela taket.
Emil Zefyrius Vilson 1923 - och framåt.
Gården räknade 1950 talet 29 har 8 åker, Huset uppfördes
1936, ekonomibyggnaden uppfördes 1890 men den brann ner. Här fanns plats för
två hästar och 8 nöt. Ägdes av Emils sterbhus hustrun Maria från Skånings
Åsaka läser vi i fastighetsboken.
Under första åren från 1920 tom 1924 arrenderade Emil af
sin fader. När Emil brukade var hans syster hushållerska åt honom. Han
startade med en ganska nergången gård och stora rummet var bara timmer berättar
Lars. Emil var en duktig snickare och hade varit med om att skapa boningshuset på
Grefvagården, innan han flyttade hit.
Gården var föga bärkraftig men Emil var noggrann och skötsam
och kunde göra något av litet. Bland annat så dikade han ur mossarna i nedre
delen av gården och försökte odla upp dem. Nu är det återställt och växterna
har återvänt. Han hade ett gammalt halvrensande tröskverk, som han
kopplade sin berömda T Ford till. Han lyft upp axeln så mycket att ena hjulet
kom över mark och han lade då om en rem som drog verket. Hustrun Maria från
Skånings Åsaka sålde och flyttade till Engelska villan i Falköping och tog
med sig sonen Björn. Två flickor träffade beväringsmän under kriget och följer
dem till respektive hemort
Ägdes av Emils sterbhus hustrun Maria från Skånings Åsaka.
Det gick att leva på gården då, men när Emil går ur tiden fanns det bara
ett par bondfolk som var spekulanter på att arrendera. När de inte tycktes gå
att få ihop mer mark så återvände de med oförrättat ärende.
Han dör 54 och hin flyttar till Falköping 57.
Nils Dalman
var gift med Märta Lagergren hade före sitt andra gifte
sönerna Morgan och Charles. Charles tar tjänst på Skara Tidning. Familjen
flyttar sedan till Skara. Familj kom 56 och lämnade 58.
Ragnar Linden f1933 58-62.
En militär Bengt Sandahl f1930 finns här 1960-72,
Grefvesa Armfeldt, Jan Fransson och nu
Jonas.
Fa Jonas Olofsson
Fa ½ Mantal skatte Heljesgården äges av Jonas Olofsson, som från gamla tomten
utflyttar och bygger på ägotrakten No 59 allt inom 3ne år från den 1ste
September efter det laga skiftet vunnit laga kraft. Hemmanet åtnjuter dessutom
samma rättigheter som litt A. Bekommer också Stenumsängen 2033, Svensbokärren
2063-65, 2067-9
Heljesgården 1/3 mtl Heljens Museigården
Ägaretraditioner på denna gårdsdel
Det är inte Jonas Bengtssons del i Heljesgården som de två nordliga gårdarna
utgör
Jonas Olofsson
storbonden från Sörgården och OlofEsbjörnsgården har
sonen Olaus f1833, som gifter sig med änkan Anna Carolina Andersdotter f1832.
Hur denna familj förvärvade gården är inte känt. Olaus skrivs som brukare
åtminstone 61 och 62, men gör uppehåll ett år och åker till Rådene för att
återföra sin fru hit 63. Anders Johansson f1830 i Varnhem brukar ett år för att
sedan flytta till JonPersgården. Familjen Olaus är skriven åtminstone 60 talet
ut och flyttar 1880 till Amerika.
1861-80 Olaus Jonsson
Son f1833 brukar denna del av Heljesgården. Han
gifter sig med Anna Katarina från Sjogerstad dotter till Anders
Magnusson. Olaus gör en sondering i Amerika, men finns kvar här hela 70 talet. Ej obsolverad, reste åter till Amerika skrev
presten.
Olaus återkommer ensam från Amerika. År 1877 döms Olaus vid Gudhems Härad att
plikta för snatteri. för att med sin familj ta det slutliga steget
ca 1880. och härefter flyttar familjen till Amerika. Bland tjänstefolket märker
vi Pigan Johanna Johansdotter f1839, Anna Andersdotter f1840, drängen Anders
Larsson 1825, Lotta Larsdotter 1825 samt Johanna Jonsdotter från
OlofGrottesgården.
Elsa berättade att när gården
skiftades så blev det delat i hatt och hätta. Det vill säga att Biljera
skulle vara hätta och Lars gård hatt.
Gården omfattar numera även OlofEsbjörnsgården 1/10 mtl totalt
25 har varav 10 åker, svartmylla på kalkgrund. Gården uppfördes efter
skiftet 1867, och utflyttades av Olavus. Mangården av yngre datum och flyttad
från Axvall. 2 hästar, 8-9 nöt, 4-5 svin och två får.
1879- Lars Johan Pettersson f1840
Lars f1840 Forsby lär ha varit gift en gång tidigare, men att hustrun gått bort i barnsäng
Han gifter sedan om sig med Klump Anna 1870 från Söakullen. Han byggde sitt
hemman 1878 här i sluttningen och traditionen berättar att han kunde läsa och
skriva. Han kan ha varit en av de första i bygden, som själv slaktade hästar inne
på logen och sålde i Skara. En gång efter mjölkningen skulle han tröska i
mörkret så att agnarna for ut genom den öppna luckan. Månen lyste och i
ljusskenet så Heljen en tomte sitta på en spång. Heljen lär ha blivit rädd och
laffade in berättade Lars en gång.
Här finns
ett köpebrev, som vi vill berätta om. Han köper för 9000. "Hälsefutt!
- kattefutt sket på min päls!", sa Lars Petter Heljen. Byggde sitt hemman
Heljesgården 1878. Morfar Lars kom från Björstig
Torbjörntorp och köpte Heljesgården och byggde den nya stuga med timmer från
Axevall. Medhjälpare vid gården är Trassa Johanna f1857, Frans Andersson
f1861, Augusta Gustafsdotter Gran f1862.
Barnen
- Salina gifte sig med Viljam Artt i Morristown.
- Carl född i Forsby återfinner vi i Stommen Timmersdala i en barnlös
relation.
- Amanda återfinner vi i Lakewood.
- Robert gifte sig med Beda i Timmersdala och finns i Oakland California.
- Valfrid gift med Anna Evelina från Paris i Sätuna. Han återfinnes sedan i
Vallstorp i Dala och ättlingar återkommer sedan till trakten.
- Hulda gift med Olsen i Am i en barnlös relation.
- Anna gifter sig enlig nedan och vi återfinner henne i Rossqwarna i KinneVedum.
Hos vår närmaste granne, Pettersson i Heljesgården, var det under jägare
Nordins Broddetorpstid ett par vackra och inte alltför tungfotade döttrar,
Amanda och Hulda, hemma. båda emigrerade senare till Amerika. Där hade Nordin
en tid sitt stadiga kvällstillhåll och det ryktades t.o.m. att han skulle bli
måg där i huset. Om det var Amanda eller Hulda som var ämnad att i så fall bli
fru Nordin visste ingen och troligen ingen av kontrahenterna heller. I längden
gick det förstås inte att ha båda systrarna som fästmör, eller kanske rättare
sagt älskarinnor, så det tog slut med kvällsvisiterna i Heljesgården. Kanske
ansåg Nordin det bekvämare att ha älskarinna i samma hus, som han bodde, så det
blev på sömmerskan de ömma känslorna helt hux flux överflyttades. Något allvar
bakom Nordins kärleksförklaringar fanns det nog aldrig. Han var inte skapad att
binda sig. Efter många års tjänstgöring vid skogarna i Broddetorp blev Nordin
förflyttad någon annanstans.
Gamla stugan
En enkel stuga, som de gjorde förr, ingen snickarglädje,
köket kan ha legat i mitten. Vind fanns, men den var inte inredd endast som förvaringsutrymme.
Mor Anna bakade på en stor häll. När mor Anna bakade så delade hon med sig
till de fattiga i skogen. Harry var ofta uppe hos Trassa Johanna med bak. Även
morfar och mormor, som då flyttat till Rudolfa fick del av hennes bak. Nu får
du gå till mormor med bakebröd sa mor till Harry. Harry minns att han gick över
åkrarna medan mor stod och tittade ut genom fönstret och väl inne häver sig
Harry på mormors soffa och säger att det här var tungt det. Mors bröd var
svampigt och gott. När mor Anna bakade så användes fåraris att värma upp hällen
med. Hon bröt det torra riset, där djuren hade ätit av löven och bröt det
till bakugnen. När ugnen blivit varm eldade hon med vanlig björkved.
Ett framträdande minne är när gammelstugan brinner.
Harry som kanske 4-5 åring sitter inne hos morfar Lars i kammarn och elden tar
den gamla stugan. Heljen ger lugnande besked och stugan brinner ner helt. Det
sker en dag, när mor Anna bakade och en gnista slog ut ur ugnen och föll ner på
golvet. Att se branden för den lille och höra morfar säga "det är inga fara di
klarar av det" präglar denna minnesbild, som 80 år senare är lika klar.
1913-21 Julius och Anna
gifte sig 1913 och då övertar Julius gården. Mor Anna är dotter på gården och var född här. Hon var en duktig bondmor, som gärna
hade sett en större gård än vad Rudolfa senare erbjöd. När en ko stånga upp
en tacka i buken kunde hon kasta undan tackan för att senare ändå tvingas at
slakta henne. De var sju syskon. Anna ville att de skulle köpa ut syskonen från Heljesgården men det ville inte Julius. Mor och Far var med i missionsförsamlingen,
som byggdes 1923. Mor var engagerad i verksamheten framför allt med bak, som
hon skänkte till försäljning.
Julius kommer från LarsNilsgården, den som Birger
Krans ägde. Justus Julius tvillingbror åkte till Amerika, men en annan farbror
Sigfrid stannade hemma vid gården, liksom faster Ellen som också stannade ogift vid gården. Julius gifte sig med Anna, som inte bodde så långt ifrån,
det var ingen lång väg att gå för att fria. Pappa Julius var tystlåten, men
en stilig karl, vars håg inte stod till lantbruket, så när tillfälle bjöds
så 1921 gav han upp jordbruket. Han var duktig på att bygga eker och han har
byggt många av Hornborgasjöns flatbottnade eker. Sjön var hans stora
intresse. Från 1921 till 1929 bodde familjen vid Rudolfa och arrenderade ut
Heljesgården. En Morbror i Timmersdala kände till Rossqwarna och gav vink om
detta. Vilson i granngårn skjutsade i sin T- Ford och tittade på kvarnen och
det blev beslut med detsamma. Det blev något av en vändpunkt för Julius, som
fick arbetsglädjen åter. Kvarnen köptes på konkursauktion i Mariestad.
Julius dog 1964.
Nya stugan
Stora rummet hade inget golv från början utan bara
trossbotten, när mor Anna var liten. Morfar Lars Johan byggde den nya stugan
och tog timret från Axvall omkr. 1910 – talet. Harry och Anna Greta är födda
i kammaren. Det fanns en kammare på vinden, men den användes inte. Harry och
Anna Greta känner väl igen sig från förr. Nästan ingenting har ändrat sig
tapeterna uppfattas som samma. Samma vind samma kök av det gamla. Men stora dörren
är ny. Julius han köpte Rudolfa av svärfar, då det var flera barn i hans
hustrus syskonskara, som ville vara med och dela arvet för att finansiera resan
till Amerika.
Arbetet på gården 1913-1921
Uppenbarligen hade man lövtäkt för fårens behov vid gården.
Far var ensam på gården hade två hästar och en 6-7 kor med kalvar. Ladan var
tillbyggd innan Julius tog vid. Barnen var för små för att vara med i
jordbruksarbete. Harry minns, att när Julius gjorde rent i stallet, lät Harry
rida på hästarna och när hästarna skulle in igen så hann inte Harry kliva
av utan slog i ändan på stallbacken när hästen sprang in i mökedörra. Dörrakarmen
slog av Harry, så han slog ändan i gödselstan. Hvarfvéns mejeri som ligger på
höger sida inne i byn dit sändes mjölken dagligen kanske en 20 - 25 liter.
Vid missionshuset kom han och hämtade. Johan och Karl Erik i Bergsjö Qvarna
anlitades alltid när det gällde att mala.
Tjänstefolk: Frans Andersson f1861, Agneta Gustafsdotter
Gran f1862. Lite osäkrare namn Johanna Johansdotter f1857, barnamördaren Per
Gustaf Pettersson f1833 tjänstgör här från 70 till 75, försvarslösa Lotta
Larsdotter f1847.
1920-22 Nils Arvid Verner Johansson f1889 S Kyrketorp och hans hustru Berta Elisabet
Olsson 1897 Kyrkefalla, kom som arrendator 1920. Rut och Verner gifte sig i samband med
arrendet. Arrenderar i 2 år och flyttar till Kyrkefalla.
1922-24 Gustaf Fransson tog över under två år. Han var f1886 och var son
till Frans Johansson, som brukade Garpegården. Han var vid denna tid ogifter
och fick hjälp av sin moder. Han var vidare bror med den mer i bygden
namnkunnige Hvarfvén. Han hade fallande sjukan och hamnade en gång mellan hästarna,
men man bär in honom i kammarn och han kvicknar te och hästarna var lugna. Han
lånade Julius slåttermaskin och han skulle spänna före och han ramla.
Fransson tar med sin mor som hushållerska. Fransson fortsätter ensam på Påvagården i Brunnhem efter detta. Mor var gammal och
orkeslös och med tiden tilltagande synstörningar.
Gustaf Fransson var biodlare och lämnade kvar 4 kupor, när han flyttade till
Påvagården i Segerstad.
1823 - Erik Gustafsson, mor Mia, Elsa och Lars och morbror Lager
f1878, son till en mjölnare, gift med Mia f1878 född
Lager. Mia var uppvuxen vid ett torp Holmen i Närefors. Morfar som var torpare
ansvarade för mjölktransporterna till Levene mejeri, och ådrog sig en
förkylningsåkomma en vinter och dog på sin post. Paret kom närmast från Bôxatomten som de arrenderat på 3 år fram till
14 mars 1924. Dessförinnan hade de arrenderat Backgården i N Lundby på
tre år. Dit hade de fått flytta redan några dagar innan Lars föddes då han
ju är född den 11 mars. Grannfruarna hade till flyttdagen eldat pyntat och ställt
fram kaffet lagom till familjen anlände. Erik och Mia hade fått uppleva 20 och
30 talets depressioner. Vid ett tillfälle hade Erik gått till marknaden med en
häst, men valt att återvända med ofullbordat köp då priserna var låga. Vid
nästa tillfälle fick han inte mer än 400 kr mindre än han begärt vid första
tillfälle. Då slår jag till nu resonerade Erik då såg ändå sämre tider
framför sig.
Köpet
Erik gick till en mäklare A E Fribergs i Stenstorp och fråga
om han inte hade någon gård till salu nu när Erik och Mia sparat i hop en
slant. Sagt och gjort åker tåg till Broddetorp och går sedan upp till gården
och det blev affär. Man tog sig inte för att de fick gå på den tiden. Erik
ville gärna ha gården. Heljesgården blir till salu i samband med att Annas
pappa Heljen dog och Erik gav hela 18000:- kronor för den. (Säljare är L J
Pettersson). Det var dyrt tyckte
många i bygden. Erik hade sparat 9000 kr själv, men fick låna 2000 kr av
banvaktarns Alfred Johansson till en ränta av 5%. Det visar sig vara
"svarta pengar". När man slutligen gör upp 1934 delar man lika. Erik
betalar genom detta mindre i ränta än bankräntan och Alfred fick inte mer än
han skulle fått om pengarna stått kvar på banken. Reversen finns kvar.
Brodern Otto var borgensman för detta lånet. Han som var mjölnare i
Billingeqvarna i Varnhem. Carl i Timmersdala, en av Heljapojkarna svarade för lån
av de andra 2000 kr, som lånades denna dag i okt. 1923 och som betalades på
liknande villkor. Till hjälp vid affären hade Erik Pettersson i Drevet från
Brunnhem som var honom behjälplig när Fransson kom och hämtade sin pump som
han låtit installera för egna pengar. 50 kr för pumpen som Dahléns hade
levererat. Från kontraktet till Köpebrevet hade Stenum maden frånsålts för
200 kr och även denna affär fick Erik hjälp med att rätta till. Kontrakten på
den tiden var viktiga.
5000 lånades av säljaren Julius och Anna och det var
inget problem fram till att Julius skulle betala sin qwarn i Kinne Vedum. Då försattes
Erik i en knipa, som han ogillade. Han fick då hjälp av ortens läs och
skrivkunnige Hvarfvén som ju var sergeant och studerater men slagit sig på mjölkaryrket
i Bolum efter inrådan av sin blivande fru. Hvarfvén tipsade Erik om ett söka
upp ombudet i Friggeråker och ordna ett sådant lån som då var relativt förmånligt
även om det var på många år. Allt sedan dess hjälpte Hvarfvén Erik med
Deklarationer. "Tusan också" var Hvarfvéns specialuttryck. Här
efter tog Einar Dahlqvist och Otto Dahlkvist över det ekonomiska rådgivarskapet.
I
samband med brukningsbytet så fick Erik hjälp av sina grannar och bland annat
Karl i Kärringboa med häståket hade en hund, som sprang ifatt honom vid
Segerstad så han fick följa med. Väl framme blev han väl förvirrad och
springer och gömmer sig på vinden. Mor Fransson det sista hon gör går upp på
vinden för att titta om de glömt något och finner vad hon tror sin svarta pälsmössa
och grabbar tag i den. Tumultet som därpå följde lever i friskt minne. Luars
Hilma var behjälplig här den sista tiden som Fransson var kvar.
Syskonparet Elsa och Lars
Lars hade tjudrat en stor tacka som kvävde sig, han örja
sig sa Lars. Lars intresse var att i samarbete med sin morbror Lager lära att
hantera järnet. Lager var dessutom takläggare och vagnmakare. Lars har under
sin levnad svarat för de flesta ladugårdsinredningar i trakten.
Lars drev gården med hjälp av Eber Nilsson som arrendator
under närmare 35 år fram till att Västergötlands Museum erhöll gården som
gåva. Lars gav bort gården till Museet för att under sina sista dagar slippa
att se att gården förvandlades till plåtskjul. Ett annat argument till att ge
bort den är att efterträdaren inte skulle kunna ställa några krav på Lars
om något skulle fattas eller vara felaktigt. Ett problem som hans fader
hade haft med sin köpare.
Minnen från gården
Erik hade till att börja ett sto som han reste föl från och bevarande dem
i 2 år. Han inköpte vidare 2 åringar som han lärde upp och sålde dem när
priset var som högst, Den första Pärla och den sista Docka.
Dammen nere i vidunderskogen var klar och ren från början med gräsväxt
runtomkring. Den hade ett underjordiskt utlopp söderut. Men en stormdag omkring
1960 med ostlig vind blåste en lågstammig sälg ner och drog med sig
jord, som då fördärvade källan. Lager fick ett rör från Valerius i
Kärragården och kunde avleda vattnet till en lögeho. Denna användes av Lars
och Harry som båt, vid ett tillfälle bjöd de in Elsa men då välte lögehon.
Källan visar samma flöde hela tiden oberoende av de våtaste somrar eller
regnigaste höstar. Det finns möjlighet att skapa friskt vatten till djuren
vilket går att ordna med. Nu går djuren och trampar mer i källan.
På Heljesgården finns en gropugn och på Biljera sida en Bröstugn, där man
fortfarande kan hämta bränd kalk för vitmålning av spis och stugfot. Hit gick
Alma Andersson och Anna Larsson och hackade upp lim.
Västergötlands Museum
har under åren som följer renoverat gården och för
varje år ser man möjligen hur ett museum växer fram.
|
Heljesgården 1/6 mtl Biljera 16'4
Enligt bouppteckning efter Jonas Olofsson på Esbjörnsgården
f1801 finner vi att han är ägare till ½ Heljesgården. Sönerna Johannes och
August samt dottern Emma erhåller var sin 1/6 mtl Heljesgården. Dottern Emma får
denna del av Heljesgården då den stora syskonskaran ändå hade en hel del att
dela på. Avstyckningen från ½ Heljesgården sker formellt efter skiftet.
Emma * Anders Blomström
f1852 gifter sig med Anders Persson Blomström sold för Hansagården. De
övertar bruket av Hansagården här nere och delar av Kappagården. De avyttrar
Heljesgården.
Johan Johansson
finns nämnd men är överstruken och ersatt med
1879-80
August Svensson f1846 i Eggby. Han kom närmast från
OlofEsbjörnsgården och brukar 1879 till 80.
Johannes Andersson i OlofEsbjörnsgården
tar över.
Gustaf Johansson 1/6 brukare f1831 från Varola står som brukare, men vi känner
honom också som mjölnare i Korsgårds Qvarna.
Hyrande dräng Anders Larsson
f1822 finns även. Han brukar fram till 1888, då han åker till Amerika
med sin familj.
1888- Gustaf Biljer
f1841 Possagården Björsäter gift med Emma Kristina
dotter till Bäckarn förvärvar
fastigheten 1888. Emma går bort omkring 1924. Svärfar får bo i familjen 1910.
Ende sonen tar över 1933. Gustav var livlig och energisk långt in i seniet. När
det var frostfritt så var han ute och bärgade sten, och mot slutet var han
ofta ute och promenerade. Vid ett tillfälle en vacker vårdag passerar han Erik
Gustavsson med ett par skor, som AnnersErik skall se över. Vid den pratstund
och ordväxling som då kom tillstånd och som alltid förr i tiden ägde rum
vid ett möte så överhörde Lars Eriksson att Gustav på förfrågan att det
kan nog komma snö och storm, ett svar som den då lille Lars inte alls gillade
ehuru han inget sade, men drar sig till minnes den snöstorm som sedan drog fram
och lade allt i vitt.
Ernst Biljer
även han född i Björsäter 1881 och var sex år, när han
kom hit. Grannens farfar och Gustafs far var grannar redan i Björsäter. I sin
ungdom skjuter han av sig ena armen, som måste opereras i Lidköping. Han var småbrukare
och fiskare till husbehov. Han hade många nät och lade dem helst i pråmahålan
medan Lars Eriksson lade sina från samma båt lite närmare land vid
Rundvassen, en vassrugge som även nu kan studeras från Heljesgården. Lars
fick procentuellt mer fisk än Ernst. Få utgifter och några kor gjorde att man
då kunde försörja sig. Mot slutet blev han kommunalt inblandad och förde
talan för att Bolum skulle integreras till Falköping. Ernst var tekniskt
kunnig i kombination med energi och envishet gör att han vinner allas förtroende.
Inte minst finns levande beskrivningar om honom av
Albert Engström tillika ett otal
tidningsklipp.
1950 talet 13,5 har varav 5 åker. Byggnaderna uppfördes i
samband med skiftet 1870 respektive 1868. Här fanns plats för 1 häst och 3 nöt.
Arrendator på 50 talet
- Georg Sjödal under något år. I samband med att han en vinter efter 1952
skulle ta med hö hem från en stack, som han hade på ett gärde så fick
Lars hjälpa till med sin Ferguson att dra upp lasset till vägen.
- Carl Axel Ask arrenderade under några år.
Biljer i Bolum
Hanna Biljer tar över och kan med sin språkbegåvning och
kulturkunskap förmedla mycket av det forna livet. Hennes engagemang för att
bevara gamla potatissorter har vunnit stort erkännande.
Avstyckningar
Folkskolan Heljesgården 16'8
Soldater Skaraborgs
Regemente 340 kallades Mariero
Enebacken en backstuga under Heljesgården. Inhyses Korsbacken
Johannesa f1774.
Trassastôva.
Lövåsen
Klingströms kallade sitt så.
Helgesängen Det skall finnas något som kallas Helgesängen 16'7, som
Anders Hugo Johansson ägde 1942.
Kullen, som Ernst gav bort till Naturskyddsföreningen kallas 16'12;
Fornt
Vid grävning påträffades tvenne lager med stenpackning. Däremellan kol och
aska.
Biljer hitta en flintdolk ej inprickad, en grönstens yxa, en ekstock, som fordom används vid sjön.
Solskiftes använde den som ved.
1943 gjordes en undersökning av en samling sten och kol någon
förklaring kunde dock inte ges till de runda, säckformiga samlingarnas karaktär
och ändamål.
På kul tar vi med tjänstefolket under denna period
drängdragonen Lars Larsson Björk från Bjerka f1794 kom
från Munkgården och flyttar sedan till Gästgivargården, men återvänder 22
för att dra vidare till Skattegården året därpå.
Pigan Stina Andersson f1798 Gudhem kom till gården 1818
från Per i Skattegården och stannar till 1822 då hon tar tjänst hos Jon
på Stommen. Vi återfinner henne som torparfru i Nolhagen under Päregården.
Drängen Jonas Andersson f 1795 i Häggum kom från
Bergmark 1822 och stannar till 26 då han flyttar till Johannes i Frimansgården.
Soldatsonen Anders Johansson Palm från Sätuna f1805
stannar har ett år från 24 och flyttar sedan till Segerstad.
Drängen Anders Larsson f1795 Kleva kom från Gästgivaregården
och stannar dräng till 30.
Soldatdottern Kerstin Tomasdotter f1806 har flyttat om i
bygden mycket och stannar där för bara ett år här. Hon kom från Uddagården
26 och flyttar till Stommen i Hornborga och vi finner henne sedan hos spännarn
borta vid Tjursbacke
som husfru och mor till många barn.
Cajsa Pettersdotter f1818 i Falköping kom från Munkgården
24 och flyttar till Johannes i Samuelsgården 1828.
Maria Jonsdotter f1800 i Vånga kom från Broddetorps Prästgården
1828 och flyttar till Bergmark Rote 29 1830
Anna Jonsdotter f1813 Skattegården Bolum. Vi vet att
hon flyttar till Sjogerstad 1840
Petter Jonsson f1800 Vånga kom från
Brestorp och flyttade till Garpegården
Anna Lisa Lena Andersdotter f1809 har varit piga lite var
stans innan hon kommer hit, hon verkar giftas mogen snart så vi får väl se.
Maja Andersdotter f1791 flyttar till Backen 23.
Lars Jonsson f1802 kom från Afzegården och återvänder
till Toltan för att sedan flytta till Segerstad
Anders Pettersson f1802 från Jonas i Afzegården 1828 till
Prästegården 30 Han blir sedan lägenhetsägare i Marumsmarken när han funnit
sin käresta.
Sven Persson f 1804 i Varnhem kom närmast från L Lycke
och befanns ha en svag kristendomskunskap.
|
|