Hofs By

I Bolums sockens sydvästra del ligger Hôv, eller den s.k. Hôfska bun, bestående av fem mtl.
Den från platsen för Bolums by dit gående vägen kallades i dagligt tal för Hôfska gata ehuru den ej på något sätt var stensatt. Från byn fortsatte sedan denna väg upp mot de s.k. Lövhemman, några enstaka belägna gårdar, men bytte här om namn och kallades ömsom Brojaväjen eller Brogaväjen och ömsom Stebroväjen, emedan den någon gång blivit ”broad” eller ”bättrad”, d.v.s. iordningställd genom påförandet av sten. Detta hade varit en nödvändighet, då marken genom Sidda öster om byn, var av en där rinnande bäck försumpad och oframkomlig. Från denna väg utgingo sedan i dess fortsättning olika vägar till några av de nämnda lövhemmanen såsom Pilhultadreven, Ramstôrpadreven, Jäjartôrpadreven och Kôrpatôrpaväjen, den senare ej försedd med stenmur å båda sidor och därför ej görande skäl för namn av ”drev”.
Vägen slutade i äldre tiden vid den s.k. Ruttaremarka, som enligt vad det omtalas varit en för rusthållshemmanen i socknen till bete för remonterna eller de s.k. kronohästarna upplåtet område, varest ifrågavarande djur övervakades av rusthållens ryttare, som därvid alltid bodde i Ruttartôrp, en för ändamålet uppförd bostad, efter vilken platsen också benämndes Ruttartôrpamarka, varav dock en del kallades för Tôrravalla, emedan den var torrare än den andra dit hörande marken.
Sedan vägen under senare tid försetts med hägnader å båda sidor och kommit till användning även av utombys t. ex. vid skogskörslor, kallas den på grund av sin sträckning genom Hof Hôfskadreven, men detta hindrar icke att dess fortsättningar från Ryttarmarken givits andra namn: Kôrsbackaväjen, Per Meraväjen, eller Sanbärsväjen, de båda senare efter personnamn.

Det är givet att även inom Hovs By och vid gårdarna där finnas en del namn på olika ställen i periferien, varigenom man orienterade sig själv och andra.
Av sådana här förekommande namn må till belysande av namngivningen i Hof antecknas följande, ehuru antalet med hänsyn till nästan samtliga gårdarnas ålder i släkten är överraskande litet.

Från Anders Torstensgården kan sålunda antecknas endast tre marknamn:
Askebackajaert, som erhållit detta i anledning av belägenheten på och vid den s.k. Askebacken i gränsen mot Bolum samt det intetsägande Môsen, ett trappsteg öster därom.
Av ett visst intresse är dock namnen på denna mosses tre diken, det främsta môsadiket, det bôrtersta môsadiket och diket ve' väjen, samt Metterdiket. - Det hör till saken, att det främsta mossdiket utgjorde mittdiket och att diket vid vägen var det mot gården främsta.

Annars buro gärdena namn efter angränsande platser, t.ex. Grefvagårsjaert, som dock ej angränsade själva den i namnet ingående gården utan en dit hörande del av Hansagården.
Bland de till SvenNilsgården hörande markerna befann sig den s.k. Grefvagårsfjälingen vilken liksom även det dit hörande 1/10 mtl Kappagården Tiendel utgjorde till sträckningen kända områden och därmed voro benämnda.
Dessa hemmansdelar hade genom arv någon gång före skiftet tillfallit gården och vid skiftet utlagts avskilt från hemmanen med samma namn.
En del av förstnämnda hemmansdel kallades även Körkejaert i anledning av närheten till nuvarande kyrkan, medan ett gärde mot Broddetorps socken, vilket innan denna kyrka uppfördes benämndes så, kallades Piltajaert efter en år 1800 från Piltagården i Stenstorp till PerHåkansgården i Broddetorp, inflyttad hem äg.
Denna hemmansdel av Grefvagården har även givit upphov till namnet Grefvatômta, på smedens i närheten av kyrkan belägna lägenhet.
Gårdens ned mot Broja belägna gärde benämndes Brojaert, vilket till belysande av Broganamnens härledning förtjänar att nämnas.
Vid gårdens södra utfartsväg finnes en brunn, ömsevis kallad Hôvs brunn och Lellebrunn, vilken har mycket gamla anor och omnämnes redan på 1500-talet samt givit upphov till namnet Lellebrunnsjaert på den därinvid belägna åkern.
Vad dock det senare namnet på brunnen beträffar så är detta yngre och uppkommet genom att efter skiftet en "större" brunn grävdes, vilken dock under torkperioder ej såsom den lilla (= gamla) håller sitt vatten.
Av namn å de övriga gårdarnas i Hof och lövhemmanen tillhöriga ägor kan anföras namnet Körnema å en hemmanet Pilhult tillhörig äng, varest enligt traditionen en gång i tiden stått en kölna. På hemmanet Säckesten annoteras namnen Gunnarelôcka och Honjaert.
Det förra har helt visst vad beträffar uppkomsten något att göra med ett under 1700-talet uppkommet släktskapsförhållande mellan gårdens ägare och gunnarssläkten i AndersGunnarsgården Bjellum, ty någon med detta namn har aldrig varit där bosatt.
Vad det senare namnet beträffar skulle detta uppkommit av en där före markens uppodlande till åker anbragt vattenho.

Tillägg
Kringel – åkerjorden å ömse sidor gränsen mellan de båda Säckestengårdarna, nedanför eller väster om södra hemmansdelens tomtplats. Där av vattenflöde bildats en kringelkrokig sänka i marken.
På det ställe dit vid skiftet en hemmansdel av AndersTorstensgården därefter benämnd Trollsvik, fanns då en åker kallad Trôllsvikaakern, naturligtvis emedan trollen där förmenades hålla till.
På Jägartorp finnes ett område kallat Lôckera, vilket bildas av flera i brukningshänseende sammanslagna s.k. lyckor eller täppor. Här bodde bl.a. på Laffalôcka den förste s.k. Laffen, stamfadern för släkten med detta öknamn.
Namn som det sistnämnda, bildat av öknamn och namn på personer med tillägg av –lycka voro alltför vanliga i Hof för att här mera nämnas. Stundom gåvo dessa personer upphov till flera namn såsom t.ex. en hr Trana till Tranelôcka, Tranehajen, Tranemurn, Tranaplera o.s.v. belägna på hemmanet Korpatorp, på vilken gård dessutom den s.k. Hofmanstomten enligt ett kontrakt från mitten av 1800 talet var belägen. Om här någonsin varit bosatt en person med det namnet är dock ovisst, då detta mycket väl kan härleda sig efter en från Hovmene härstammande person, benämnd ”Hômmarn”, som enligt uppgift varit bosatt i Hof innan han därifrån flyttade till Broddetorp.
En grind på sistnämnda hemman å därifrån mot Grefvagården gående väg kallades Massaledet och detta hade gett upphov till namnet Massajaert å sistnämnda gårds där belägna åker – det enda förekommande namnet å denna gårds ägor.
Utom de upptagna namnen torde slutligen böra antecknas Bôddabacken såsom förr tillhörig byn och utgörande ett ägoskillnadsmärke mot Broddetorp, inom vars gräns den nu ligger.

Hof

Hôfska Fatistuva, Häljes, Blummes, Hofes, Gulles, Dammes, Mases, Gôers, Fröjdes, Kappes, Tranes, Laffes, Krischarna, Tôravallagubbes, Brinkes, SkomakareGustava, Snöggaboens, Fajermans, Snodis, Kôrpes, Kôrpa-Stines, Murkes, N:o 22, N:o 23, N:o 24, N:o 25, N:o 26, Spångs, Pära-Brittes, Gamle Harsslas, Bäckars, Lujes, Harsses, Ko-Olles, Krokes, Säckestenstôrpa, Grefvagården //efter Emil Vilson, Hemjola, Utjola, Utänga vid Buänga, Lagårsjaert, Lejunahula

Den nya vägen ut till landsvägen vid Askebacken är ganska ny har och har ersatt en stenmur med samma sträckning.