Sedan vi lämnar byn Hof och går ner mot Broga, (Brogatan hette
det 1812) så passerar vi en stenmur med rikligt med snöbärsbuskar och här har
troligen någon bott, men som nu är för evigt glömd.
Mellan diket och den kommande bäcken har vi en liten höjdås
och här fanns på södra sidan Nissens tidigare soldattorp, som sedan blev
fattigstuga och som Hedbergs tog hand om. På norra sidan vägen på den lilla
höjden låg Kappagården Kämpehofen, nu under Grefvagården och kallad
Kämpalyckan. Huvudbyggnaden finns nu på Grefvagården gårdsplan.
kolla bild
P61401110.jpg
Brogatan fanns 1793. Maria Svensdotter är fadder. Enkan Ingrid
Gunnarsdotter från Varnhem dör här 1800, Jonas Larsson med hustru Maria
Svensdotter finns under detta namn, Brogatan under Korpatorp. Kerstin Boman f1723. Måns Hofman enka lever här länge och
Laffen står här. Ryttare Tranas enka bor här.
Avstyckning från hemmanet Hansagården i Hof med läge mellan den
öster om hofsbyn varande Brogaliden och Brogabäcken på norra sidan om Brogavägen.
Allan kommenterar denna uppgift: Kappagården och Korpatorp. Uppgiften
beträffande avstyckningen från Hansagården är alldeles felaktig. Fastigheten
hörde eller rättare var en del av Kappagården, samt Korpatorp, med bostadshus och
åbyggnaderna belägna på Korpatorp. Han ägde alltså
Kappagården ¼ och Korpatorp 1/32. Allan hade nog rätt.
Anders Johansson f1818 var ställets innehavare under hela dess tillvaro.
Heljen hade ärvt platsen genom sin hustru,
som var mycket insläktad i byn och vars föräldrar på fädernet Jonas Bengtsson förut ägt denna
gård och på mödernet Heljesgården i Bolum, vilken senare makarna tidigare
innehaft – som för resten kan förstås av deras i orten gängse benämning.
Makarnas barn, en son och en dotter, hade före dem avlidit och det säges att om
allt varit riktigt tillgångarna i boet skulle ha tillfallit mannens systerdotter
”Helja-Tilda” men i stället lära dessa ha skiftats mellan hustruns släktingar,
de s.k. Nissens och Grefvens, som åtminstone sins emellan fördelade
fastigheten. Det finns en del konflikter och tecken på mänskliga svagheter som
vi skall berätta om.
Soldattorpet Nr 23 Nisagården
Onge Hoven var den siste boende på detta soldattorp,
som senare skulle blivit fattigstugan och han stannar alltså kvar på stället
och där
avled. Mer om själva torpet och soldaterna finns
här.
Onge Hofven Anders Pettersson Hof
sold Nisagården därefter torpare på stället f1807 Häggum,
gratialist och kyrkväktare. Han gifte sig med Stina från Säckasten. Barnen 12 till
antalet varav jag blott kan spåra en, som stannar i bygden gift med Arvidsson på
Botorp.
Hof utgjorde förr eget fattigvårdsdistrikt och hade som sådant sin egen
fattigstuga, som låg vid Brogabro söder om vägen västra sidan om bäcken.
När byn i fattigvårdshänseende sammanslogs med Bolum, såldes stugan till ägaren av
en mindre hemmanslott i Stommen Bolum (Gustaf eller August Hedberg), på vilken
den ännu i dag utgör manbyggnad. En variant på skrönan är att den nu står på
Grefvagården. Fattigstugan fanns här 1884, då man betalade brandstod härför, samt
arrende för platsen om 5kr. 1894 antecknas fortfarande arrendet
under 70 talet bor här
Maja Larsdotter f1805 och dotter Cajsa Larsdotter f1835
Lars Andersson (butiken) hustru Cajsa Olofsdotter 1820
Dr Johannes Larsson f1820,
Enkan kan ha kommit från Tjuvadalen Cajsa Jonsson 1814, son August Andersson
f1856,
Christina Antonietta f1852, son August Andersson f1856.BUG
Arbetskarl Gustaf Olofsson f1824 från Horn
hustru Maria Kristiansdotter f1840
dotter Ada Margareta 1875 son Gustaf Alexander 1879.
under 80 talet
Maja Larsdotter f1805 Lorents gumman kommer dör 89 och Cajsa Larsdotter f1835
05 kr
Lûja Cajsa.
Cajsa Olofsdotter f1820
dräng Johannes Larsson f1820 20 kr
Cajsa Jonsdotter f1814 20
Korpa Stina,
enkan Stina Larsdotter p 114 står införs längst ner.
Såsom innevånare i stugan omtalas Dammen,
På andra sidan bäcken norr om vägen finns idag en vackert placerad stuga med
en mindre stuga alldeles vid vägen med dörren mot norr. Den kallas idag för....
Broga
Frans Blom f1883 köpte mark av Grefvagården och bygger sitt Broga strax
väster om den plats, där Blûmmen själv hade byggt. Frans hade gott läshuvud och
läste i Uppsala vid studier i Skara. Han specialiserade sig på grekiska och
tjänstgör som lärare och förvärvar en teologie doktorsgrad. Bor i Älvsjö.
Förblir ogift i livet ut och tar hand om sin mor.
Pappa Blom tjänte under Hansagården under lång period på andra sidan vägen
och bygger efter tjänstens slut den fastighet som kallas Blummen, som enligt en
tradition skulle ligga öster om sonen Frans bygge. Det är möjligt att
lillstugan, som nu står på Frans tomt har att göra med Blûmmens stuga.
Olof Blom fader Jonas Blom hade före honom varit soldat för samma gård liksom sonen Frans
Gustaf under några år blev det, ehuru avlöst av en annan soldat väl med samma efternamn icke av samma släkt och som blev den siste för rusthållet (Anm soldatbostället var
nr 24 Westergötlands Regemente Gudhem kompani) låg på motsatta sidan om vägen något längre österut.
Frans broder med samma namn dog några år före senare sonen Frans Gustafs födelse
vilket förklarar att de bär samma namn.
Gamle
Blummen, som han i orten plägade benämnes, var utrustad med ett gott huvud och lärde sig, ovanligt nog den tiden icke blott att skriva sitt eget namn utan nästan allt vad den tiden fordrade samt var en när något i den vägen skulle förrättas ofta anlitad karl.
Särskilt anmärkningsvärt måtte Bloms minne ha varit. När någon ej visste ut eller in eller behövde få något klarlagt så lät det som oftast: "Fråga Blom". Och själv stack han inte under stolen sin förmåga, utan vittnade säkert och bestämt om saker, som hänt redan före hans tid samt sade sig t.o.m. minnas, när han kom till denna världen, visste att det var en stjärnklar natt. Det hade han sett när jordegummman badade honom.
Ett par av sina söner sände OLof Blom till Skara skola, och den ena av dem, Frans, som efter avslutade studier med fil.lic. examen blev lärare i Norra Latin Stockholm , innehar nu fädernestugan, som han emellertid omändrat
i en för lokalpatrioten frånstötande dalastil, berättar Hjilmer.
Den lilla stugan i senare tid flyttade Hägga Lottas stuga från Broddetorpsmarken företer samma för orten främmande byggnadsstil.
Blom var som soldat med på Fyn 1848 och tjänade till 1882. På grund av sina många giften kallades Blom för "Fort Olle".
Frans som enligt traditionen byggt stugan och med lillstugan, upplät den samma
till Matilda Dahlberg
med dotter Emirentia kom 31 till 47, som kom från Svensbokärren under Bolumtorp. Han
tar hand om sin mor i sitt hem i Älvsjö Brännkyrka.
Blom
Stuga, på östra sidan om Brogabäcken norra sidan om vägen på mark som tillhörde Hansagården, vilken där uppförts på en gammal husplan av gårdens soldat Olof Blom, som genom ett av sina giften varit så gott som delägare i gården och här uppfört stugan omkring 1882. I en stuga här bodde förut skräddare Gustaf
Laff.
Vad som skulle minnas om denna plats är några risbuskar i muren som anger
hans platsen. Olof Blom var född 1818 gift 4 gånger den sista hustrun dotter till Palm.
Flera barn varav en Carl missionär i Kina, Frans fil kand läroverksadjunkt
Stockholm och doc i teologi, Lisa med flera. Stället skall enligt Blomqvist ligga norr om vägen.
Det troliga är att det ligger några och tiotal meter öster om nuvarande
Broga.
Vi kommer inte undan att förmedla Olofs alla giften
- Anna Lisa f1815 från Åkatorp föder tre barn som som dör späda
- Jonas Blom blir källarmästare på järnvägshotellet i Tidaholm. Hustrun
går ifrån de sexbarnen redan 1897 och far kan leda skaran vidare med ett
ansenligt antal av tjänstefolk i rörelsen.
- Eva Andersdotter från Falköping Eva får också ett barn som dör späd
- Brita Maria f1849 gifter sig i Posttorpet i Håkentorp med Adolf
Andersson f1852 från Härlunda. Även denna dotter dör i från en stor barnkull
redan 1895. Några barn går att spåra ut i världen
- Frans Gustaf f1852 tar faderns tjänst men blir inte så gammal
vilket förklarar att han har en bror med samma namn. Tjänstgör som soldat
under Hansagården från 1872 och är gymnastiklärare i Hjo.
- Anna Maria från Kappagården f1824 som är Kappen Mårtenssons dotter och
dotter följdriktigt till Mårtens Maja, som som änka hade en stuga i denna
dreven.
- Kristina Josefina flyttar till Amerika
- Anna Matilda gifte sig innan hon flyttar till Amerika
- Maja Stina från Afzegården
- Herman flyttar till Amerika
- Oskar August blir artillerist i Stockholm
- Carl Fredrik blir missionär i Kina som behåller honom
- Ida Augusta till Amerika men kom hem en vända.
- Lisa var missionärssekreterare i Stockholm men kom hem
- Hilma Olivia åkte till Am
- Frans Gustaf berättade vi om tidigare, som kom hem och byggde
Broga.
- Hildur Emilia f1888 var missionär i Stockholm
ligger söder om vägen i ett markerat buskröse. Hansagården där siste soldaten
var Viktor Blom, som flyttar ner till Fridhem vid Västorp. Stenhuggare och aktiv
baptist i Hornborga.
Gustaf Hof
f1824 i Häggum. Stugan byggdes vid Brogavägen 1880 av Gustaf Hofen själv bredvid Bloms stuga riven 1959-60
i samband med vägrenoveringen, som stakades rakt över tomten.
Stugan låg på tvären över vägen, och strax öster så har vi kvar en välbevarad
källare. Gustaf dog 1900.
Gustaf Hof f1824 Hofen var svåger till Olof Blom och hade tjänat soldat för SvenNilsgården. Han var liksom svågern en duglig soldat och hade i tjänsten bland annat belönats med svärdsmedalj. En dotter till Hof, Emilia skämtsamt kallad Emila Klöve, studerade till småskollärarinna och fick ovanligt nog anställning i sin hemsocken.
En annan dotter till Hofen var Vilhelmina. Hon var sömmerska och gick i stugorna och utförde allt det sömnadsarbete som behövdes under året. Vid ett sådant legoarbete, berättade hon, tränade sig barnen på stället i att tala fint som det heter, varest hon hörde följande dialog: "Åh, en sådan vacker fågel det sitter där!" -
"Nä, ä nu sket han".
"Nu har vi gjort ifrån oss vår´n (vårarbete i trädgården) å nu ä dä bara dä kvar, att vi skall gräva upp far", sa lärarinnan Emilia
Hof, till sin närmaste granne på senvåren efter det att hennes far var död och begraven. De skulle ha en hårlock och skicka till syskonen i Amerika (berättat av Augusta Nilsson på Stommen 1946) Arne
i Grefvagården bekräftade att gubben Hof grävdes upp för att släktingar i Amerika
skulle få en hårtofs. En Grönqvist och Sanfrid var med. Blomqvist
ansåg att stugan låg söder om vägen. Hofen var gift med en syster till gamle Blom.
Detta ställe enligt Blomqvist öster om Bloms i samma hage. Emilia Hofs källare ligger på en liten höjd vid södra delen av
vägen.
Gustaf Hof f1824 på Allmänningen i Häggum. gift med Bloms syster och hade 8
barn.
- Lilla Emma f1852.
- Lilla Vilhelmina f1854.
- Vilhelm åker till Amerika.
- Vilhelmina f1856 stannar hemma hos sin syster.
- Johanna Matilda åker även hon till Amerika.
- Frans rymmer till Amerika.
- Emilia blir småskollärarinna vid Bolum. Mer där.
- Emil var i Amerika
Emilia Hof
Emilia Hof och hennes syster Mina försäljer den 17 oktober 1919 hos
Mina försälja 1 chiffonier, byrå och spegel, diverse bord, 6 stolar, 1 skänk, 2 sängar, 1 trädgårdssoffa, 1 cykel, 1 orgel, en symaskin, tavlor, diverse
böcker, grytor, väf, spis, skrin, kista, diskbänk, hyllor, kopparkärl, porslin, lampa, klocka, diverse nya mattor, sängtäcken, filtar,
fjäderkuddar, diverse linne, brickor, 1 trappa, 2 pallar.
Korpatorp
hittar vi på annan plats, som
en tidigare sammanhållen gård, men nu splittrad av tidens arv. Rakt söder ut
kommer vi till den utmarkshage, som vi nu kan finna här.
ett ställe som låg vid uppfarten till Korpatorp.
Mårtes Majes
Stuga belägen mitt emellan Kappens och Hoven omedelbart norr om dreven, där senare en stenmur anlagts (Vid en stor en) Här bodde sist änkan efter den äldre s.k. Kappen eller Anders Mårtensson – Nöjdare Tildas Mormor.
Hon blev änka 1857 och flyttade troligen hit i samband med detta. Vad som hände
med stället efter hennes död 1873 är ännu oklart.
Kappen Allana Korpatorp 5:3
En liten hemmansdel av Korpatorp, förr i sambruk med en del av Korpatorp
Kappen efter gården var hästhandlare storskojare och har efterlämnat en hel del
minnen bland folket av föga imponerande art.
Anders Mårtensson
f1796
Anders Mårtensson var son till hem äg Mårten Andersson i
Toltan JonMånsgården och h.h. Greta Jacobsdotter samt bror till den s.k. Stenstugen i
Hornborga.
Hustrun Maria Andersdotter var dotter till hem ägare i Grefvagården, Anders Jonsson och hans hhustru
Elin Jonsdotter, av vilkas övriga barn, bröderna Johannes och Lars den förre
var hem äg i Hansagården och (genom 2:a giftet) i Bolum Heljesgården, samt var fader
till den s.k. Heljen, under det att den senare fortplantade släkten i Grefvagården. |
Anders Mårtensson figurerar mycket i skifteshandlingar kring sin
del i Korpatorp. Han gifte sig stadigt med Anders Jonssons dotter rusth i Hof
och Korpatorp. Maria hette hon. Vi tar del av deras telningar.
-
Anders Andersson f1817 som tar över Kappen
-
Greta stannar hemma bräcklig (vilket brukar vara liktydigt med
tbc)
-
Inga stannar hemma och likaledes bräcklig.
-
Cajsa f1821 gm Anders Nöjd soldat under Päregården och
Törnagården
-
Anna Maria f1824 som blev en av soldaten Bloms många fruar.
sonen Anders Andersson
f1817 tar vid och väljer Maja från Sjogerstad. Han står skriven
på 3/32 Korpatorp. Barnen
-
Sven August Kappen f1847 tar vid här som hästhandlare.
tog Johanna från Åsaka. Sonen Anders Gustaf står som ägare här men dör som 19
åring. Dottern Johanna säljer stället flyr för Amerika
-
Emma Gustava stannar hemma hos brodern och dör i unga år i
lungsot
-
Anna Karolina f1857 gifter sig till Skattegården i Häggum där
mer finns att hämta
Stället säljes av Sven Augusts dotter innan hon flyttar till
Amerika alltså före 1897.
Carl Johan Grönqvist
f1859 auctions utroparen från till Vinköl och förre soldaten förvärvar 1899 7 ha med 5
åker av Ängars. Han flyttar till Ringsborg 1930 och lämnar över till sin son. Hjilmer
berättar att han var i trettonde generationen: "Trättan ä olöcka, men här är
löcka sa Grönqvist". Han var soldat för Grefvagården Bolum och sedan
hemmansägare här på Korpatorp. auctionsutropare var kommen från Vinköl.
Grönqvist
Grönqvist köper sin mark av Ängars.
Sonen Karl i nästföljande torp flyttar till torpet, som han
eventuellt bygger om. Han var gift med Munterssons dotter från NordBredegården i
Bjellum. Strax efter fjärde barnet dör hon och Sanfrid gifter om sig med en Blom
född i Mariestad. Två barn tillkommer i detta äktenskapet.
Sanfrid Grönqvist
f1884 tar över 1936? och hade 2 hästar och 7 nöt på gården. Han flyttar
hit med sin familj. Mot slutet blev han förvirrad och säljer till
efterföljande. Familjen är borta mellan 21 och 29
Allan Johansson
Idrottsman och hembygdsforskare köper stället och ställer
välvilligt tegel till förfogande till reparation av Hornborga Kapell. Han
härstammar från Munkgården, som han brukade tillsammans med sin syster och måg.
Natur och kulturintresse har i övrigt dominerat hans liv. Imponerade var han
litteratursamling.
Trana
Ställe som legat i västra hörnet av den plats, där dreven går fram till Jägaretorp.
Minnet av honom utgöres av de s.k. Tranaplerna
som stå där i hörnet vid stenmuren.
Vid försäljningen av fastigheten Korpatorp enligt kontrakt dat den 14 mars 1851 gjordes vissa förbehåll undantag på 49 års tid av ett åkerstycke kallat Kråkelyckan, Hovmanstorpen och två andra åkerlyckor: Tranelyckan och Tranehagen samt
en mindre trädgårdstäppa därintill.
Här bodde sist den s.k. Markars Majas föräldrar.
Jonas Trana
f1745 möjligen född här uppe var sold Överstegården Amundtorp
och skrevs som ryttare här. Han var gift med Maria från Gökhem. Deras barn
förtjänar att nämnas.
-
Anders Kjellman f1768 och skrivs som ryttare här och inhyses
Korpatorp, efterlevande skrivs under Jägaretorp
-
Greta dör enligt db som inhys under Korpatorp
-
Johan ej säkert sold men f1777 Brogatan Hof gift med Sara
Apelgren från Jettene och dör här 1841.
En ryttare Trana, torpare under Korpatorp, dog 1802-12-09.
ligger några meter in på denna tå lite
åt öster. Här skriver Blomqvist låg vid Grönqvist. Flyttades stock för
stock på ryggen upp till Upplandsvägen. Det var Anders och ett par gubbar
till som bar.
Anders Gustafsson sockenskräddare Korpatorp gift med Annika Trulsdotter/
Fridsdotter Av deras barn känner vi
- Jonas Andersson som blev brukare av Korsgården som flyttar samman med
Maria Månsdotter, hemmadotter i sagda släktgård gård. Deras dotter Maria är
anmoder till mycket folk i bygden men det får bli på annat håll
- Gustaf Andersson lär vara född i Varnhem men kommer hem som
sockenskräddare och dör här på Brogatan, och anfader till Laffarna. Han gifte
sig med soldatdottern från Bjellum Margareta Homan f1744.
- Jonas Laffen Gustafsson f1766 och dör här på platsen vid
Jägaretorp
- Annika Larsdotter från Breared
- fyra stycken tidigt döda barn
- Johannes Laffen Jonsson som 1870 flyttade upp till
Upplandsvägen. Vi
fortsätter där
- Greta Persdotter från Skövde
- som föder honom Gustaf i Marka som blev skomakare här uppe vid
Korpatorp sedan till Kappagårdens utmark vid det vi kallar
Skomakare Lottas. Vi fortsätter där.
- Laffens syster Katarina Gustafsdotter som gifter sig med soldaten Olof
Blom på PerHåkansgården i Broddetorp där vi kan följa dem mer.
Stuga nordost om Jägartorp. Gôern var bördig från hemmanet Gåran
i Häggum och Gôersa ”jeck umkring å klente bakåmma inni”. Makarna hade en son
som överlevde dem. Denne var konstig och hade för sig att han fått en s.k.
firfota (ödla) i sig. Han hölls inackorderad hos Lites Gustaf. Gôers ställe
benämndes även för Hômmans, och skulle enligt traditionen ha varit bebott av en
soldat med namnet Hofman, fast när – det vet nu ingen.
Anders Hof f1787 åldras ute på Trollsvik.
Området vid slutet av Stomnadreven och öster om Trollsvik är ett
område med rikligt med rester av mänsklig hand
Anders Hof f1787 småstuga nr 30.
på norra gränsen till Trollsvik vid Bolumsdrevens slut. Anders Hofs ladugård 15 * 8 * 2 ½ al.
innehållande fähus, loge, två lador och svinhus.
Stället låg på gränsen mot Håv, vid nuvarande Trollsvik där lämningar ännu finnas.
Härav låg endast ladugården på den då skiftade byns ägor.
Soldathagen och fädreven mot söder
Precis söder om Brogatan öster om fädreven ligger
Grefvagården soldattorp där den siste soldaten Grönqvist bodde. Här låg ladan
och en husgrund ligger dikt an till till dreven ca 30 meter in.
Grefvagården soldattorp N:o
22
här finnes ett syneprotokoll från 1870 som är nog så intressant
att ta del av
Grönqvist
På vägen söderut ner mot Broddetorps gamla kyrka ligger
alldeles vid muren Grönqvistes.
Här bodde Karl Johan f1859, han gifte sig med Bäckars dotter, som han fann inte
så långt från sitt soldathem. Han var en duglig soldat, verkade i bygden som
en auktionsutropare. Som sådan var han av klassisk typ, som förstod att
hålla humöret och köplusten uppe på sitt auctionsfolk med burlesk och
lättfattlig bygdehumor. Hans vitsar av god Albert Engström modell skulle fylla
romaner. Han flyttar sedan till Ringsborg inne i Broddetorp. Av barnen flyttar dottern till Stockholm, medan sonen Karl efter
att ha efterträtt morfar å Bäckars köper det
stället eller bygger upp det stället, som nu är Allana mitt över vägen.
Ehns
ligger ca 50 meter in på dreven. Här fanns klarbärsträd.
Ytterligare ca 50 meter längs dreven har vi på andra sidan det
öppna fälten ....
Smedsbacken
under Nisagården per 1790-1817 Är det samma ställe som
stället nedan?
1793-22 Jonas Svensson
inhyses f1761 finns här från 93 och fram till deras död 1820
resp.1822. Av barnen känner vi
-
Inga blir piga i Skattegården och Storegården Sätuna och
försvinner.
-
Sven är dräng och brukare i trakten och försvinner till
Håkentorp och Falköping.
-
Stina piga Helsingegården och Prestegården Broddetorp för
att sedan sväljas av tidens hav.
1832-39 Anders Göransson
f1784 kom med fru Stina (f1794 Gudhem död 47) och barn från sista anhalten Jägartorp 1832;
Han hade tidigare varit bonde på Sörgården i Ullstorp, Hans i Hof och slutar
sina dagar här ute i markerna. Barnen låter tala om sig och vi kan spåra dem
enligt följande
-
Johannes blir soldaten Grann på Danska gården i Dala
-
Göran Lörssen Törssen Bäckars f1818 återfinner vi i Alekärr och
senare på Bäckars ganska nära.
-
Cajsa flyttar till torp i Mårby och gifter sig där.
-
Håkan f1829 blir svinskötare Bjurum.
-
Anders Hägg f1834 blir skräddare under Prestegården i
Broddetorp
Hägg hade två bröder Anders och Håkan, varav den förstnämnde
blev skräddare i Broddetorpsmarken och den senare svinaherde å St. Bjurums
egendom. Anders och Håkan voro två stora kontraster, den förre fin och
sprättig, som tillkom en yrkesman och den senare lortig och nedsmord, så att
det även på den tiden väckte uppmärksamhet. Stina stannar som inhyses till
sin död 1847 på stället.
Jordlägenhet å hemmanet Hof Grefvagården underliggande mark söder om Brogavägen och väster om
Pilhults dreven med åbyggnaderna belägna i ägo områdets hörna mellan Hansagården i Öster och Kappagården i
Söder samt i en ungefärlig linje Ruinerna efter Grefvagården soldattorp och Pilhults åbyggnader.
Namnet kan härröra från att Gulles Johannes måg på stället kom med sina
bröder från Smedsgården i Härlunda. Stället Revs i
början av 1870 talet, men det berättas att det revs och blev byggmaterial till
Brunnstorpet i Broddetorp.
1823-1859 Anders Rikegulle
Andersson
var född på Gulltorpet 1782 och tjänte dräng på
Prästgården och gifter sig med Brita därstädes. Familjen blir sin egen
och verkar som hälftenbrukare på en av Jägartorpen och Åkatorp, men
återvänder hit till Hansagården 1823 och till Grefvagården marker och bygger sitt
Smedjebacken 1826-27. Stugan blir för liten och vi ser en splittrad familj. 1836
är de i Pilhult, där Anders är brukare och hustrun lämnar honom, varför
Anders återvänder till sin stuga, där han dör 1859.
Anders är
änkeman under 20 år och paret hade tre döttrar
-
Cajsa som var född på Jägaretorpet gifter sig med
soldaten Lindberg i Fjällåkra vars dotter gifter sig med smeden Sanbärs, som
vi återfinner under Smedstorp nere i Broddetorps stationssamhälle.
-
Lisa blir soldaten och kvinnoslukarens Olof Bloms första
fru vars ende överlevande son blev källarmästare i Tidaholm.
-
Brita Maria Gifter sig med Gulles Johannes f1819 från
Smedsgården Härlunda och som bebor stället fram tills hon dör? Paret är barnlöst och hon lämnar honom
1871, varför han gifter om sig med den betydligt yngre Johanna, som växt
upp i Snodigs familj och följdriktigt fått tillmälet Johanna Snodig.
Även detta par barnlöst kompletterat med fosterdöttrar från halvsysters
barn.
Vi har roat oss med att titta på Gulles Johannes och Gulles Annersa
föräldrar och vet då från kyrkboken att berätta att Jacob var född i
Gudhem och framlevde sin tid under Smedsgårdens Smedstorp Härlunda. Han söp och
bar sig illa åt så presten var rent bestört. Han var inte med på förhör
och inte gick han i kyrkan heller! Johannes kom tidigit från
föräldrahemmet i annan vård och Annersa fick arbeta på Prestegården som
17 åring. Det framgår att Jacob och hans hustru troligen levde
under små omständigheter. |
1856 - 1899 svärsonen Gulles Johannes Jakobsson
Johannes var f1819 å Smedsgården i Härlunda och blir torpare
här 1856 efter gifte med med Britta Maria Andersdotter f1820, som dessvärre
har ett handikapp i form av en
förvärkt hand. Hon var dotter åt Rike Gulle. Första hustrus föräldrar Rikegulle under Hof Grefvagården
alltså här på Smedsbacken och hon dör 1872 utan att lämna några
bröstarvingar. Strax gifter han om sig med betydligt yngre Johanna Sofia Snodig
f1848, som växt upp i Snodigs familj lite längre ner på gatan och paret
kompenserar sitt barnlöshet genom att adoptera hustruns systerdotter Ellen
Serafia. (Gulles Johannes första hustru ärvdes av sin syster Kajsa gift Lindberg under Jon
Frimansgården i Broddetorp och av avlidna systern Lisas son Jonas Blom i Hof,
sista hustrun ärvdes av sina halvsystrar Maria och Klara, döttrar till Snodig
i Hof. Denna anteckning av Hjilmer antyder att det inte blev så mycket över
för Johannes och hans försörjning).
Lite förbryllande
är att nu bor de under Kappagården, vilket inte behöver betyda att de bytt
bostad, men väl att skiftet skurit igenom fattigmarken här i Hof. Gulles Johannes hade två bröder, varav Anders född i Smedtorp Härlunda 1823, dog
å Bolums fattigstuga omkring 1910, medan den andre, som lär ha burit namnet
Carl, utvandrat till Amerika och dog där, ärvd av den sist levande Anders.
Även Anders hade någon tid varit i Amerika.
Men Johannes förärades inga barn, varför
paret kan ta emot brodern Gulles Anners
f1823 även han från Härlunda, vilket vi redan berättat) ehuru han varit en sväng i Amerika och
Johanna tar vården om sin faderlösa systerdotter Ellen Serafia f1883. Johanna
dör och Johannes och Anners skall ta vård om den 4 åriga flickan, vilket
slutar med att de städslar Augusta Charlotta Sundberg f1861 från Åsled, som
tidigare bott hos sin broder och soldat Anders
Gustaf Sundberg. Augusta stannar tio år och vårdar Johannes, som tack
testamenteras hon fastigheten, som hon får när Gullen dör 1899. Augusta flyttar samma
år. Hon gifter sig samma år med Alfred Lindström. Gulles Anners och 16 åriga
Ellen Sofia blir kvar. Ellen stannar en kort tid men flyttar sedan till
Jönköping och träffar där sin blivande ombudsman Karl, och därmed är hon ute ur
historien.
Gulles Anners är den siste som lämnar stället
och flyttar lusig och skitig in på Fattigstugan. Då rivs huset av Augustas
man, som använder virket till Brunnstorpet,
som Augusta med make förvärvade 1902.
Anteckningen ovan antyder
att Gulles och Smedsbacken är två olika torp vi får se det talas om att
Rikegulle revs 73 medan Gulles som lämnades av Gulles Annersa 1902 skulle då
ha rivits sedan Brunnstorpet förstärktes med detta material. Det kan bli
svårt att kontrollera, men frågan är väckt och vi får väl se.
Gulles eller Smedjebackens
En möjlighet är att detta ställe är sammanbyggt med ovanstående.
Torp under hemmanet Hof Kappagården på dess mark öster om Knektavägen,
invid gränsen till den s.k. "Torsses tå". Innehavaren Anders
härstammade från det i Broddetorp belägna Gulltorpet, därav namnet. Gulles
efterträdare på Gulltorpet, var måg i en av ortens bondgårdar och ansågs
för rik vadan denne, som givetvis skulle ärva namnet, kom att benämnas för
Rikegulle, medan företrädaren som bodde med bara sockengränsen emellan till
skillnad benämndes Fattigulle.
Fattigulle (skulle kunna vara Johannes far) hade tre söner, varav den ene blev nattvakt i Falköping och de
båda andra utvandrade till Amerika, varifrån dock den ene Gulles Annersa efter något år kom
tillbaka och nedsatte sig i hemsocknen där han sedan länge kom att lita
socknen till genom s.k. kringgång och upplåten bostad i fattigstugan. Gulle var badkarl å Mössebergs Vattenkuranstalt tillsammans med Per
Mehr. En vinter hade Gulle dåligt med foder till sin enda ko och måste slutligen
göra sig av med denna, men detta blev ej av förrän han gett kon den sista
halmtappen, och mager som två hopslagna bräder som hon då var fick han ej mer
än 35 kronor för den. Köpare till kon var den s.k. "Ko Klas" i
Munkgården ortens kohandlare den tiden. // Ad. 1953.
Förtydliganden
ligger ca 200 m söderut. Här ser vi en stenhög i mitten av
snöbärsbuskar omgiven av ganska sur mark. Bonings och ladugård var
sammanbyggd, som den vi känner igen från Bankastugan. Ägarförhållandena till marken är förbryllande då det ömsom på kartorna
står Hans, Grefvagården och Kappagården.
Smedtorpet
under Kappagården finns en viss sammanblandning med Dammen. Här
är vi tillsvidare ute på 14 famnar.
Salpedersjudare Per Arvidsson f1729 finns här med hustru Lena
Månsdotter f1742; Deras son Hans Persson tycks finnas här f1765 fram till
deras död då skriven under Smedtorpet u Broddetorp omkring 1840; Av parets
döttrar kan vi berätta att
Masen
enligt Hjilmer, vem annars, skulle Johannes Jonsson f1808 bo här men flyttat
till Ringstorp där han avlider medan hustrun Masa Kagg flyttar
Småbruket Alekärr utgörande avstyckning från Hof AndersTorstensgården utmarksskifte.
Stället upptogs efter mitten av 1800-talet av gårdagens då tjänstgörande soldat Göran Hägg, som förpantningsköpte det.
Stället upptogs efter mitten av 1800-talet av gårdens då tjänstgörande
soldat Göran Hägg, som förpantning köpte det. Göran Hägg född 1818 Broddetorp tjänte 32 år från
1840 gifte sig
med Maja Johansdotter f1819 i Stenstorp, Hon ger honom barnen Anders Gustaf
1843, Johan Albert, Emma Gustava, Johanna Wilhelmina, Matilda Christina 1858.
Får omdömet tjänt utmärkt väl och får underhåll. Slutar sin tjänst 1872.
Han dör 1875. Vi återfinner barnen Emma som gifte sig med
Snodig
i övrigt försvann barnaskaran företrädelsevis till Stockholm.
Johannes Silberg Bäckarn
Efter Häggs död såldes stället till hållkarlen vid Bolums Gästgiveri Johannes Silberg, som förut varit torpare i Bäckan under Bolum Uddagården, vilken liksom företrädaren här nedlade ett jättearbete på den oländiga markens uppodlande.
En svårighet för Silberg var avsaknaden av skog och han förskaffade sig därför av markägaren, den s.k. Trollsvikaren av vilken han friköpte stället, förpantningsrätt å ett stycke skogsmark överst
Brunnhemsberget. Och gamla förbindelsen med Gästgivaregården medförde emellertid en stor sorg för Bäckarn i det hans äldsta dotter vid vuxen ålder under tjänst som krogpiga där blev i olycka och i bedrövelsen däröver tog in gift eller med andra ord tog sig själv av daga.
Stället övertogs efter dennes död av Bäckarns dotterson Sanfrid Grönqvist, som efter att några år ha innehaft det och där förlorat sin hustru, flyttade till föräldragården Korpatorp. Torpet har sedan dess stått obebott och är nu mera sammanslaget med AndersTorstensgården efter en fastighets auction 1862.
Det kvarvarande men obebodda småbruket Alekärr, utgörande avstyckning
från Hof AndersTorstensgården utmarksskifte.
Efter Häggs död såldes stället till hållkarlen vid Bolums Gästgivaregård
Johannes Johansson Silberg, som förut varit torpare i Bäcken under Bolum Uddagården,
vilken liksom företrädaren här nedlade ett jättearbete på den oländiga
markens uppodlande. En svårighet för Silberg var avsaknaden av skog och han
förskaffade sig därför av markägaren, den s.k. Trollsvikarn 1870, av vilken
han friköpte stället förpantningsrätt å ett stycke skogsmark överst å
Brunnhemsberget.
Johannes Bäckarn Silberg f1838 gift med Johanna Fröjd. Båda lever gott och
får tre överlevande barn
- Matilda gifter sig med Carl Johan Grönqvist som därmed säkrar stället inom
familjen.
- Sofia blir mejerska och vi kan följa henne till Starrkärr i Älvsborg
- Anna ett sorgebarn som sedan hon blir gravid inte orkar.
Den gamla förbindelsen med Gästgivaregården medförde emellertid en stor
sorg för Bäckarn i det att hans älsta dotter vid vuxen ålder under tjänst som
krogpiga där "blev i batt" och i bedrövelsen däröver tog in gift
eller med andra ord avhände sig livet.
Stället övertogs efter dennes död av Bäckarns Karl Sanfrid Grönqvist
f1884, som efter att några år ha innehaft det och där förlorat sin
hustru övertog föräldragården, där han med sin senare fruga nu bor, dock
alltfort brukande sin morfaders gamla ställe.
Bäckarn fångade bisvärm i skjortan.
En tidningsnotis, ej daterad. Ännu idag lever och frodas avkomman av den lyckade fångsten.
Bäckarn bodde i Alekärr, som ligger i Bolums socken, strax nedanför
Brunnhemsberget sluttning. Han hette egentligen Johannes Silberg, men därför
att han förut bott i ett ställe, som låg invid Uddagårdsbäcken, fick han
heta Bäckarn, och detta namn var fullt vedertaget av både honom och andra.
Bäckarn och Johannes Fagerman, som bodde på Grefvagården skogsskifte
längre uppåt Nycklafall, voro en sommar i slutet av 1880-talet sysselsatta
med flåhackning i Pikagården, Brunnhem socken. När de kväll gingo hem,
fingo de inne på berget se en bisvärm, som satt på en gren i en buske,
alldeles invid den stig de gingo. Genast fingo gubbarna för sig, att de skulle
fånga svärmen och ta den med sig hem. En ordentlig bistock var på den tiden
värd lika mycket som en tunna råg, och detta skulle ju betydligt öka den
klena dagpenningen, tyckte de. De funderade både länge och väl, hur de skulle
bära sig åt, för det var ju inte så gott att långt inne i skogen fånga en
bisvärm med bara händerna. Gubbarna hyste också en mycket stor respekt för
de surrande bina och ville inte så gärna reta dem på sig.
Nöden är uppfinningens moder, sägs det, och det dröjde heller inte
länge, förrän Bäckarn hade sin plan färdig. Gubbarna hjälptes nu åt
att bryta av de grenar, som voro närmast den, som bina satt på, och denna
bröt de sedan också av ett bra stycke ner mot den plats, där svärmen satt.
Därefter drog Bäckarn helt resolut av sig skjortan, och med snören knöt
han sedan till hals- och ärmöppningarna, så skjortan blev som en säck. När
detta var gjort, fick Fagerman böja fram grenen så långt han kunde, och Bäckarn trädde därefter skjortan över både grenen och bisvärmen. Sedan
skjortan knutits åt också neromkring, var bisvärmen fångad, och sedan kunde
grenen brytas loss från busken.
Det hela hade inte gått alldeles smärtfritt, för bägge gubbarna hade
fått rätt många stick av de uppretade bina. Fagerman var visst värst däran
och hade förutom en del stick på händerna också fått ena ögat igensvullet. Trots smärtorna
bar gubbarna ändå hem sitt så mödosamt tagna byte.
Först kom Bäckarn med skjortan och bisvärmen, och den bar han riktigt i
triumf. Därefter kom Fagerman, hållande en fuktig grästorva på sitt svullna
och värkande öga. I skjortan surrade bina och voro arga, och nåde gubbarna,
om de kommit lösa. Men därför var ingen fara, ty skjortan var gjord av den
gamla hederliga "blaggarnsväven", och motstod påfrestningarna. Det
var i alla fall de kraftigaste och argaste loppor, som Bäckarn någonsin
hade haft i den skjortan, det påstod han själv efteråt.
På hemvägen kom gubbarna överens om att Bäckarn skulle få behålla
bisvärmen mot ett kontant vederlag till Fagerman, och detta belöpte sig visst
till inemot två kronor. Bisvärmen trivdes gott hos Bäckarn, där den
förökade sig och gav god avkastning. Bäckarns hustru, Johanna, brukade alltid efter bislaktet om höstarna gå
ut i gårdarna och sälja honung. Denna hade hon i en tre kannors kopparkruka,
och mätte ut med ett kvartersmått, som kostade 50 öre.
Under Bäckarns levnad förökade sig bisvärmen till många samhällen,
och dessa övertogs sedan av mågen, den i vida trakter kände auktionsroparen
Karl Grönkvist i Jägartorp. Nu har i sin tur dennes son, Sanfrid,
övertagit avkomman efter den bisvärm, som hans morfar en gång tog långt in
på Brunnhemsberget och bar hem i skjortan. // Kåre. (Folke Ekström)
|
Emma Gustava Hägg dog på en bs under Anders Torstengården, så vi får leta
detta.
Ingrid Gunnarsdotter f1719.
Svensdotter f1767
med familj
Kerstin Boman f1723.
Catarina Hofman
med sina två barn hänvisas till Korpatorp.
Maria Jonsdotter f
1749 i Gökhem
Ryttaren And Kjällman f1762 och hans änka fick
två barn
Anders Erson Falk f1744 med fru och svägerske familj.
Anders dotter gifter sig med en Setterberg sold för Sörgården de flyttar
sedan till Besgården.
Jonas
Jonsson f 1777 med familj
Vi har en annan Jonas Jonsson som är
förpantningsägare som vid skiftet får flytta från vägen en bit in under
Hansagårdens skiften till en sannolikt mindre förmånlig placering se
lantmäteri Annotation. Denne Jonas kan vara Kärres Jonas eller Ehn. Anders
Mårtensson har tidigare bebott denna tomt och flyttar
Anders
Andersson har haft sin förpantningsjord här på grevagården i mitten av om
rådet och på tomtplats
Petter Andersson f1754 lämnar en
utfattig familj efter sig vid sin död.
Angela Eriksdotter u
Jägartorp
Smedjebacken.
Vid anmärkning att lantmätaren underlåtit wid skiftet utstaka och bestämma behörigt för serskilta från Hofs By förpantade och afsöndrade lägenheter, som i skiftet ingått, företedde nu
1¤ Ofvanbemälte Anders Mårtensson och Anders Andersson i Smedjebacken, som inlemnade en så lydande skrift:
Till wälloflige Ägodelnings Rätten uti Hofs by.
Såsom jag enligt närlagde köpekontrakt till Lars Andersson i Grefvagården Hof försålt min egande ett åttondels mantal derstädes men derunder förbehållet mig den utmark som handlingen omförmäler och hwilken mark är genom nuwarande skifte mig frångången alltså är min yrkan att om nu warande ägaren af Grefvagården Hof ej kan förbehålla sig denna lägenhet till mitt begagnade att de måtte åläggas att låta tilldela mig jemn god jord uti stället på
Grefvagården jord efter gradering samt odlingskostnad om oupodlad jord blifwne mig tilldelad samt flyttningshjelp för hus och hägnader efter Gode Mäns bestämmande.
Uti enahanda påstående instämmer och yrkar jag enligt hopfogade köpeafhandling.
Smedjebacken den 25 Augusti 1851
Anders Andersson.
Samt utwiste dels att den 8 februari 1826 upprättadt kontrakt, hwarigenom Anders Olofsson och Brita Persdotter såsom dåvarande egare af ett fjerdedels mantal Grefvagården Hof försålt under förpantning på nittiofem års tid till Anders Andersson sin dithörande egoskifte Smedjebacken kallad, dels och ett kontrakt af den 23 october 1830, enligt hwilket Lars Andersson från sitt halfwa hemman Grefwagården försålt med rätt till ewärdelig besittning den dit hörande utmarks tå till Anders Mårtensson.
Hof den 25 Augusti 1851
2¤ Johannes Jonsson under Jägaretorpet, som uppwiste twå serskilte kontrakter upprättade det ena den 14 April 1818, hwarigenom Jaen Andersson försålt från sin till hemmanet Kappagården Hof hörande utmarksjord fyra rutor, att under förpantning på nittio år innehafwas af köparen Anders Swensson i Lillegården och det andra den 21 Oktober 1837, enligt hwilket den jord under Kappagården Hof, till hwilket Anders Swensson och hans hustru Annika Andersdotter wunnit besittningsrätt, blifwit af den sistnämnda, hennes sednare man Lars Liten och som Johannes Andersson öfverlåten på Johannes Jonsson.
Ägodelningsrätten ber Godemän att göra om så att
förpantningsjorden får de rättmätiga jordlotter som de skall han se
kappag1.doc.
Smedsbacken
?
Jordlägenhet i hemmanet Håv Grevag underliggande mark söder om Brogavägen och väster om Pilhultsdreven, med åbyggnaderna belägna i ägoområdets hörna mellan Hansag i öster och Kappag i söder samt i en ungefärlig linje ruinerna efter Grevag soldattorp och Pilhults åbyggnader.
Stället revs i början av 1870-talet.
Smedsbacken
Anders Andersson
Jordlägenhetsägare under Håv Grevag
F 1782 i L
D 184
G m Britta Jonsdtr
F 1780 i L
D 184
Barn :
1 Kajsa f 1812 4/12. G m soldat Joh Lindberg
2 Lisa f 1815 5/6, d 1846 13/11. G m soldat Olof Blom.
3 Britta Maria f 1820 2/10. G m Johs Jacobsson å stället. Barnlösa
Förmynd And Källen i Ullstorp, Håkentorp
And Andersson står vid dtrn Kajsas födelse skriven under Jägartorp.
Linnströms.
Stuga på Bolums bymark vid vägen mellan Jägartorp och Trollsvik i Håv, där vid
laga skiftet soldaternas lövskogsskiften utlades. Stugan beboddes sedan omkring mitten av
1800-talet.
1775 finner jag att Per Arvidsson och Lena Månsdotter bor här då de
uppträder som faddrar åt Gulltorpet.
Kôrpa-Stina,
Luga-Kajsa,
Håvs fattigstuga innan den apterades till sådan av Ongehoven som där
avled.
Ongehoves.
Anders Pettersson Hof Soldat under Håv SvenNilsgården,
därefter torpare å Bymarken. Han var född 1807 i Häggum gift med Stina f
1812 från trakten. Fick 12 barn och de flesta lämnar bygden varav minst tre av
de yngre i skaran tar till Amerika.
Brogatan i Hof nämns som födelseplats
för Börje Persson f 1713 fsf
Torpet Dammen u Kappagården
Här bodde fam
Lars Persson f1724 från Segerstad och får döttrar tre sent i livet. När
mannen dör tager hustrun sitt eget liv och ev döttrar får klara sig bäst de
gitter.
är tydligen ett torp under Hof ?? Här dog inhyses Anders Andersson f1872
och han dog här 1812-02-07 och bouppteckning finnes
Jonas Lundberg f 1745
med fru och barn varav Anders tar sig till Göteborg
Kappagårdens
backstugor
Förpantningslägenhet:
Från ¼ Kappagården som äges af Johannes Andersson och ¼ Kappagården som äges av
Brinkes arfvingar har Johannes Jonsson innehaft följande förpantnings
488 åker. (Kan det vara det torp som ligger på vägen till Pilhult och som
inte finns med på 1872 års karta). Johannes Jonsson bekom härföre i ersättning af ¼ Kappagården tillhörig Johannes Andersson 461a åker och 460 åker ock af
Kappagården en uppgift som vi hämtade från 1850 talets
skifteshandlingar.
Följande Undantags innehavare anmälde sig framlade handlingar nemligen Anders Martinsson å ½ mantal Grefvagården, Johannes Jonsson å ½ mantal Kappagården, Jonas Jonsson å ¼ Hansagården. Såsom förmyndare för Jonssons omyndiga barn anmälde sig Jonas Andersson i Stommen Bolum.
421 - 23, 429 - 36, 449, 451a 452 utgörande Inröse Åker tomt 2,19,3 22,300 Äng och Wall 3,15,7,1,7,452 Afrösningsjord 4 0,667.
Jonas Jonsson bekom sin ersättning härföre på ¼ Hansagården skifte under Litt Ca 461,461a 462 åker 463 bete 464 tomt 541 bete 459 åker 458 Betesmark
var en stuga i Hofs Byhage, som brann upp vid en där timad eldsvåda.
Dammen var enligt vad det berättas född i Dammehagen i Broddetorp, där fadern
skulle varit mjölnare i en gammal kvarn under Prestgården. Därefter namnet. När
stugan brann hade Dammen varit närvarande och räddat lösegendom, däribland en
kruka med pengar som han gömde i ett stenröse, men sedan aldrig kunde återfinna.
Han blev genom eldsvådan ställd på bar backe och fick under sitt återstående
livstid bo och så småningom leva på socknen. Dammen var en andeskådare och hans
visioner ordas i annat sammanhang.
i hfl står torpet under Kappagården Lars Persson f1724.
Per Persson
hade varit åbo Toragården Häggum och lämnar sin son visserligen född i
Segerstad
Lars Persson
f1724 finns som inhyses här på Prestegården / Kappagården mark och
gissningsvis har vi funnit att han varit gift tre gånger med damer som varit
kopplade till Dammen här. Och sista hustrun avhänder sig själv livet i tillstånd
av sinnessvaghet. Hans enda kända dotter Märta f1768 finns här och hon dör här 1835.
Hon har två misstänkt oäkta barn.
- Maria f1792 på Dammen under Broddetorp och får ett oä barn med en bagare i
Falköping och gifter sig sedan med nedanstående make Lars Ärlig.
- Ingrid 1799 som även hon får en oä barn med en Harald Falkenberg på Österplana
1819, som leder henne i graven
f1786 bodde som inhyses i detta torp utfattig under Kappagården 1835. Han
gifter sig med dottern i huset.
- Johannes Dammen eller Damm Jöns, finns i Fatisa 1880.
- Carl är dräng under Prestegården och drar sig mot Ving, men går ej att spåra.
Johannes Larsson Damm Jöns
f1820
1863 erhåller 3 fot Råg, 3 fot Korn och 20 Skålpund, hvar jämte
fattigföreståndaren tillser att han erhåller nödige säng- och gångkläder, och
erhåller han dessutom 3 Rdr i Mjölkpenningar; nämnde Johannes Larsson skall bo
hos Maja Larsdotter i Tjufvadalen.
påfordades, att den av hustrun vidtagna åtgärden vore av högsta behov
påkallad, vadan kommunalstämman tillstyrkte Johannes Larssons ställande under
förmyndare, varå bevis skulle meddelas Maja-Cajsa Johansdotter genom utdrag av
protokollet. // K O S 1864 14/4
På tillfrågan om Johannes Larsson eller s k ”Damm-Jöns” under Kappagården Hof
usla tillstånd beslutade de närvarande, att bostad skulle anskaffas för Hassla
på annat ställe och att bemälte Johannes Larsson skulle intagas hos änkan Maja
Larsdotter i Tjuvadalen samt att nödiga kläder och tillräckligt underhåll på
fattigföreståndarens föranstaltan genast skall beredas honom. // K O S 1866
11/11
Återfinnes under fattigstugan och man köper kläder och 1887 får rock, böxer,
skjorta tröja strumpor halsduk mössa två täcken madras en soffa för 4.50 + 3
smör till Dammen -50 köpt två lintyg ??
Ros och Blom får betalt för att tvätta honom. 2kr
1887 är Dammen sjuk och får en resa till lasarettskostnader 18 hemskjuts 2,50
Sandberg vårdar Dammen 2 kr får 1 skjorta och 1 lakan 2.05, sömnlön härför
,45. köpt kläder efter Palm 2.80
1889 fick ett par träskor för 50 öre och för spinning och bening av strumpor
0.75 1889 kista 5, köpt svepning 1,36 , svepning 1, Begravning 4; skjuts till
kyrkan 1; Betalt underhåll och tvål för Dammen.
Finns troligen på fattigstugan från 1874.
Andra inneboende i Dammtorpet
Gulles Johannes Jakobsson. f18191018:
Torp under hemmanet Håv Kappagården på dess mark öster om Knektvägen, invid gränsen till den s.k. ”Torsses tå”.
Innehavaren Anders härstammade från det i Broddetorp belägna Gulltorpet, därav namnet.
Gulles efterträdare på Gulltorpet, var måg i en av ortens bondgårdar och ansågs för rik vadan denne, som givetvis skulle ärva namnet, kom att benämnas för Rikegulle, medan företrädaren som bodde med bara sockengränsen emellan till skillnad benämndes Fatigulle.
Fatigulle hade tre söner, varav den ene blev nattvakt i Falköping och de båda andra utvandrade till Amerika, varifrån dock den ene efter något år kom tillbaka och nedsatte sig i hemsocknen där han sedan länge kom att lita socknen till genom s.k. kringgång och upplåten bostad i fattigstugan.
Vårleven. I Kappagården Bolum, bakade man alltid vårleven i form av en kaka.
Man gjorde kakhålet i ena kanten av kakan och garnerade den med små levar och
följande årets årtal. Ätandet sedan under våren kallades att äta ”kälkeben”.
Granar utanför dörren voro vanliga, men inomhus hade man ej sådana. I stället
hade man ljusakronor att ställa på bordet eller hänga i taket.
Brinkstorp
1850 vid Tjuvadalen öster om
Brestorp på Hofs mark anlades ett Skogvaktartorp 564 på kartan
Karl Vacker f1860 berättar om Tjuvadalen ligger skatter nergrävda som
lyktgubbarna vaktar och vakar över. Man ser dem hoppa upp och ner över skatten,
men när man kommer dit är de försvunna. De skall vara nergrävda av en
stortjuv som hette Lättfot. Han hade sitt tillhåll i Varnhems kyrkokammare
kallad Lättfots kammare.
Blaggars Jacob var en annan stortjuv, som gömde sitt gods i Tjuvadalen och
ställde det under folkets skydd. Kom man på hans skatter på dagen var det
bara järnskrot. Det skulle tagas upp om natten och placerades i Häggums kyrka
då guldet ej förvandlades till skrot.
hade varit dr och brukare på Torstensgården 1822 och på Västorp 1823 och
hamnar här uppe som torpare. Kommer i delo med rättvisan och dör på
korrektionsanstalt i Malmö. Han var son till komministern Jonas Tidblad i
Vilske Kleva. Hans hustru Cajsa med följande efternamn Tidblad fick barn med
både enkelt och dubbelt hor var brukaredotter från Stora Backgården i
Segerstad. Cajsa undergick 1836 hemlig kyrkplikt för enkelt horsbrott, men fler
oäkta barn skulle tillstöta.
på Nissens mark. Stuga vid Tjuvadalen något ovanför Brestorps inne på
SvenNilsgården mark häruppe, på den s k Tjuvadalslyckan.
Innehavaren Hassel var klockmakare och gift med Maria Stina Asp – Aspa-Maja –
från Segerstad, vars mor gift sig med den s.k. Panken i Broddetorp. – Här bodde
sedan sonen, soldat Gustaf Hassel f1824.
Torp på Hofs skog ovanför eller öster om Brestorp, uppåt den s.k. Tjuvadalen, rivet av kommunen efter innehavarens och hans efterlevande hustruns död på 1870-talet.
f1783 var alldeles tandlös och måste av gummans vid dennes arbeten nere i bygden eller uppåt Segerstad, varifrån han lär ha hörsammat och
esomoftast anlitades, förses med en bytta av henne tuggat bröd som matsäck. Benämningen på mannen Lûjen, lämnas väl av traditionen utan förklaring men torde härleda sig av hans arla och särla vandringar till och från sin bostad vid berget, vilka säkerligen många gånger tarvade medförande av någon slags belysning på vägen – en förklaring som också synes framgå av namnomskrivningen i den s.k. Hofska visan.
Tre giften
En dotter till Lågen var den s.k. Låga Cajsa, som efter föräldrarnas död först var intagen på Hovs fattighus och sedan på socknens bekostnad var utackorderad på olika platser. Lûjekajsa
hette i verkligheten Kajsa Larsdotter var född 1835-12-30 och dog i Munkatorp
1923. Hon hade aldrig varit gift och så långt någon minnes tillbaka åtnjutit
understöd av kommunen.
Binamnet tyder på, att mannen haft någon syssla eller befattning som fordrade att vara uppe i arla morgonstunden. En mjölkkusk t.ex. kallades alltid för lûge eller luje, mjölkaluje; även i senare tid, såvida det ej berodde på att han på grund av sin avlägsna bostad måste ut i tid för att ej komma för sent till arbetsplatsen, vilket säkerligen ville till med den tidens otto arbeten.
Hofska visan en lång uppräkning av namn slutar: - - - dä ä Hofska barn – män Tröske lûgen bor i Tjuvadaln.
Härav finner man att han väl hörde till byn men knappast räknades dit, naturligtvis emedan han var
avlägset boende. Likväl måtte han ha kommit i tid – med det svaga ljuslåga – men under ottetröskningen använde att vägleda sig med
Cajsa var vid sin död över 90 år gammal – var flintskallig och hade uppenbarligen aldrig varit någon skönhet. Lögen dog
1849, men Lögesa först omkring 1884 såsom inhys i Hofs Fattigstuga.