Garpegården

av det medeltida garp = tysk, egentligen av fornsvenskan garper trätgirig person ett ord som användes om tyskarna i Norden. Det kan också var avbildat av binamnet Garpe. 3/8 mtl har från 1600-tal varit gästgivargård fram till 1907. Omnämndes som Garpagården i tiondelängden 1575.

Fornt

• En flint yxa hittades av Biljer.
• Rund stensättning överlagd med odlingssten.

En lista av skjutsbönder finns från 1727. I beredskap skulle ständigt finnas 8 hästar, 2 vagnar, 4 kärror, 6 slädar och 8 sadlar. I skjutslistan följer en uppräkning av gårdarna med början av Uddagården. År 1746 begärde gästgiveriet i Bolum en utökning av hållskjutsen. Länsman kallade in Broddetorps och Hornborga byamän vilka hade undandragit sig sina skyldigheter. Hornborgabönderna beklagade sig emellertid över bristande resurser. Tillgången på foder och bete var ytterst begränsad, och man förmådde inte hålla så många hästar som krävdes. Häradsnämnden kunde intyga detta. Tingsrätten beslöt därför att undanta Hornborgabönderna från denna skyldighet.

1751 Lars Jonsson.
1759 Lars Jonsson jämte Sven Jakobsson
1860-70-talen Knut Otto Sundler han flyttar till Knektegården 1878.
1895 Valerius Hoffman flyttar dit men den ägs av svärfar på Kärragården.
Siste man var Emil Oskar Hvarfvén Samuelsgården född 1860 död 1936

Bolum 9 Munkgården

I jb 1566 ett klosterhemman, blev 1686 såsom pur donation indraget från sal Otto Sack och anslaget till Löjtnantsboställe vid Västgöta reg. Kallades också följdriktigt Löjtnantsgården. I början av 1700-talet bodde på Munkgården den rusthållare Per Arvidsson och hans hustru Kerstin Afsesdotter, föräldrar till kyrkoherden i Larv. Senare antogs gården till jägmästaren i Kinne revir som tjänsteboställe. En såg finns här. En kvarn omtalas i äldre handlingar. Munkgården står för många tomter i Broddetorp. Grefvatomten, Oskarsberg, Jakobsberg, Lindsborg, Trekanten, Fyrkanten, Hedåker, Vilan, Annelund, Åshammar, Tunaborg, Munkatorp, Lugnet, Solängen, Nyhem, Solhem, Banvaktstugan samt Telestationen.

Fornlämning

• Älvkvarnssten av gnejs På ovansidan ett 20 tal skålgropsliknande bildningar. 8 m NO om stenen en källare , som sägs vara byggd på ett röse., flintsåg, Vid ladugårdens 1923 påträffades röse rester om tre hällar varav den ena en halvcirkelformad urtagning. En domarring kan ha funnits här tidigare nånstans.
• Rund stensättning
• Rund stensättning 40 m ö därom fynd av flintdolk, två fragment av stenyxa och flintyxa.
• Bortodlat stensättning med mittröse som tidigare kallades Grinaröret.

Bolum 10 Samuelsgården

Enl jb 1685 beboddes av en åbo vid namn Samuel. Under gården låg torpet Korsbacken samt soldatbostället Väst. Reg 20. Mejeri och kvarn fanns förr på gården. Avstyckade är Enebäcken, Blankstorp, Annedal och Björkelund.

Fornt: Rund stensättning
Gånggrift med omgivande hög. Diam 15 Kammaren delvis synlig har rektangulär form och storlek 9x2m. Gången 5 m lång och ingång åt öster. Skadegörelse ägde rum 1900. Vid grävning har påträffats fragment av trol tjocknackig flintyxa, en eggbit av annan yxa. År 1900 urna med aska och benflisor. En bautasten har flyttats och blivit grindstolpe. S45

Bolum 14 Stommen

I jb skrevs det 1612 Stompnen. Namnet är en best form äldre nysvenskan stompn = prästgård. Stp nr 21 låg här. Avstyckade är Marieberg, Haga, Alfhem och Bälthaga.

Del av stommen, där dansande tuppen bodde

1946- Stommen 14:6

Tore Valter Karlsson gift med Märta. Tore var fjärdingsman ett tag i Bolum. Familjen kom först till Tomten 1946 men flyttade sen till Stommen.

Fornt

• Rest av domarring diam 12 m fyra resta och 5-6 liggande. Platsen kallas Piggstenarna och omtalas av Hilfeling 1791 (Piggstensåkern)Ringen var redan då skadad. Bergren omtalar Peggstenarna år 1894 (Från Vestergötlands bygder). Vid besiktning år 1921, företagen av S Schnittinger, berättas att man fordom gned händerna mot stenarna, när man hade peigg dvs eksem. En gammal man omtalade, att hade hållits här omkring 1790 (tradition från farfarstid)Vissa förbättringar gjordes 1941. I skara museum förvaras dokument som belyser undersökningen på platsen S39
• Två runda stensättningar.
• Vid borttagende av ett röse på stommen påträffades tvenne skelett samt ett par bronsbeslag från 600 talet: Gumman som lär ha sålt skeletten till en benhandlare blev sedan liggande i 50 år Fynden finns på Stat hist museum.

Torstensgården

Sven - son till sergant Anders Hammardal och Ulrika Svensdotter - Håhlman i Hof, Anders Torstensgården blev den 5 mars 1792 "olyckligt ihjälfrusen" i ett starkt "urväder" på Hornborgasjön. K.B.

Västtorp Västorp

Numer två hemmansdelar om ½ mtl vardera, nämndes redan 1560 under namn Huessingstorp. 1564 Huessingtorpp och 1570 som Hwessingztorpp. 1795 Wästorp. Namnet av det fornsvenska namnet Hvässing. Köptes av överstelöjtnanten och häradshövdingen Carl Rosendufva 1641, död 1653, och tillhörde 1685 välborna jungfru Anna Kafle samt brukades av Oluf Pährsson. Soldattorp 339 ingick som torpet Rosendalen. Ett område ute vid sjön heter Långeberg. Västorpamaden tillkom på 30-talet. 1695 meddelades uppbud å halva Vässtorp i Bolum, vilket assessorn vid Göta Hovrätt Gabriel Gyllengrip, som den 10 okt. 1694 köpt detsamma av fänriken Knut Kafle.

Fornlämningar:

• Långebergs hall i häradsgränsen. Om vilken en ramsa finns Uddeberg Udde - Långebergs hall - Karls grav - prestens bakugn - Nycklafall. S 50.
• Rund stensättning
• gravfält 35x15 med fem runda stensättningar.
• Rund stensättning med kantkedja
• Gravfält två runda stensättningar samt 5-6 högar kan vara vid odling hoplagda högar. S48
• Gravfält å Vässtorp 285x90 m med ca 58 runda stensättningar. S49
• Två runda stensättningar S49
• Två runda stensättningar.
• Rund stensättning.
• Två runda stensättningar

Holmagården

Bolum 15 Korsgården

Bolum 2 Kärragården

Lövängen 1

är numera självständiga avstyckade från Kärragården och Bältaregården.

Bolum 5 Bältaregården

Backen el Böljan Lilla

Bolum 17 Backgården

I jb 1566 skrevs Backagården ägdes 1685 av Hans Andersson och var hästehemman åt Westgöta Regemente. En "bäckesqvalta" omtalas vid 1700-talets början. Vättervattenledningen har en station vid Korstorp. Det s.k. Munkspåret för skidlöpare Falköping - Gudhem - Varnhem  brukar gå fram här. Avstyckningar är Blomberg och Åstorp. Korstorpsbäcken flyter fram söderut. Söder och Öster ut ligger Krokesmossen och Tova berget.

Runstenen på Korsbacken

Bäckagården

köptes 1639 från Kronan av generalmajor Johan Lilliehök och innehades 1685 av Gustav Horn. Var belägen på förbjuden ort d.v.s. kronoparken Billingen, varför Kongl, Maj:t förbehöll sig inlösenrätt. Sägen.

Bolum 3 Skattegården

skrevs Skatagården i jb 1628. Tvenne gårdar har varit i samma släkt länge. Senare avstyckningar är Skatteäng, Marieberg, Enbacka och Jakobsberg.

Fornt

• Två runda stensättningar samt otydlig älvkvarnsten. Klumpsten med vittringsgropar, som man trott var offerskålar S41.
• Fyndplats för röse som borttogs 1883 fann man en urna med ben och kol.
• Bälteplåt från bronså.

Bolum 1 Uddagården

Det talas om en Udder Andersson i jb 1685 och 1725 erhöll ryttaren Nils Ambjörnsson Udd avskedspass från sin tjänst å rusthåll nr 19 Uddagården. Uddagårdens qvarn skattlades 1739. I en klagoskrift 1782 beskylldes qvarnägarna i Bjärsjö som dämde upp för kraftigt i bäcken. Beteckningen 19 är en tullkvarn.

3/4 mtl nämndes ej i äldre jordeböcker. Namnet troligen av Udde eller Udd ett tillnamn. En Nils Udd fanns I Broddetorp på 1700-talet. Johan Andersson var Hjilmera far. Hela familjen kallades Baggarna.

Fornlämning

• Stensättning med mittröse. Två runda stensättningar samt rester av annan.
• Rund stensättning Uddagårds åttingen S34.
• Rund stensättning S37
• 1880 mittdel av svärd, jämte bälteplåt. bronsålderns andra period.
• Liagärdet 1931 fästedelen av ett bronssvärd 1935 en svärdsspets vilken passade till mittdelen av ett bronssvärd som jämte en bälteplåt inkom till Skara Museum 1880. 1935 påträffades tre delar till ytterligare ett bronssvärd. 

Korpatorp nr 5

Nämndes jb 1564 som kronohemman var 1685 livrehemman och beboddes av Nils Larsson. Antingen fågelnamnet eller mansnamnet Korpe. Fornt

• Rund otydlig stensättning oklart.
• Fyra runda stensättningar två förbundna med stensträng.

Bolum 8 Tomten

Tåmptann i jb 1600. Nu 1/3 mtl utgjorde 1685  ¼ mtl frälse, vilket innehades av Märta Kafke och beboddes av Sven Snickare. (Norr om Tomten ligger en gård om vilken det sägs att alla som bor där haft otur. Där bo onda andar, tros det, och det prasslar kring husen ehuru man aldrig får se något.//HS

Fornlämning

• Borttagen röse och domarring S24
• Röse med rund stensättning S22
• Korstenen med Midsommarbacken S28
• Rundstensättning S23a
• Rund stensättning. osäker
• klingan av en dolk från bronsåldern 1879 Skara.

Backen

¼ mtl. Fornlämning

• Rund stensättning med mittröse S33
• Rund stensättning. Vid borttagandet av ett röse på 1880-talet påträffades en urna med aska kol och ben två spännen samt nål med kopp S37
• Rund stensättning, vid borttagande av röse påträffades 1902 en enäggad bronskniv. S36
• Gånggrift med omgivande hög Kammaren 8x2.5 gången 5 m lång och en m bred. I åkern en tjocknackig flintyxa, spetsen av en flintdolk. Strax öster om gånggriften upptogs på 1890 talet en stående kalkstenshäll med en halvcirkelformig urtagning. >Invid stenen såg människoben. Stenen tros ha använts vid avrättning. Den kan vara en rest av en hällkista.

Sägen och saga.htm

LarsNilsgården

Vid grundgrävningar till en ladugård påträffas 1923 kalkhällar troligen en forngrav. I en av hällarna fanns ett stort hål. Flintstensfynd i närheten. I närheten finns en domarring om 12 stenar ?? lite oklart

Brestorp

jb 1795. som ett prebendhemman. En gammal släktgård

Listor som underlättar att berätta om gårdarna

Uti 1674-års mantalslängd omnämnes

Erik Persson i Bolgan.
Sven Andersson ibm.
Jöran i Grefvagården.
Sven Uddarsson i Uddagården.
Anders Uddarsson i Uddaggården.
Anders Gunnarsson i Besgården och hustru Ehlin.

1799-03-05

Utdrag af domboken wid allmänt Ting med Walle Härad uti staden Skara den 5 Martius 1799

PD På sistlidet Tings dombok under № 24 huruledes Åldermannen Jonas Pärsson i Kärragården Bolum låtit instämma förra åldermannen Bengt Jonsson i Munkgården [f1760] och Anders Jonsson i Tofwatorp förr i Munkgården uti påstående, det måtte Swaranderne tillställa Käranden Bolums By Ordning, den de låtit förkomma eller hos sig behållet; jemte det Rättegångs Kostads ärsättning förbehålles; uti hwilket Mål Bengt Jonsson till närwarande Ting instämt förre Nämndemannen Petter Swensson i Bolum, att återställa berörde By Ordning, såsom hvilken han emottagit utan att then samma återställa, jemte det rättegångskostnad äfwen emot thenne swarande förbehålles. Enär nu thessa Mål företogos, woro förberörde Parter tillstådet, och genmäle Petter Swensson, det han icke kan neka det han hwid ett tillfälle då By Ordningen sistleden sommars skulle upläsas, därmed warit behjelpelig; men att han genast lämnadt den åter till Jonas Jonsson, som då å dess faders wägnar såsom ålderman war tillstädes. Anders Jonsson åter nekar alldeles att hafwa emottagit By Ordningen af Petter Swensson.

Härefter anhåller Petter Swensson om anstånd med Målet till ett annat Ting, för att till dess antingen förse sig med Bewis det Anders Jonsson af honom tagit By Ordningen eller deräst han det icke kan, anskaffa ett annat exemplar af samma By Ordning; hwilken af the öfrige Parterne icke bestrides; Hwarföre och thenna Sak åter utställes till nästa Ting och Andra Rättegångsdagen däraf, under föreläggande för Parterne att sig så inställa med Twenne Specie Rixdalers wite –

År och dag som föreskrifwit står, På Häradsrättens wägnar Georg Arsenius.

Inköpsnota å Ved 1943

under krigsåren mera utvisande vem som ägde vad än något annat 1943

Sigfrid Johansson Kärragården sålde asp 10 lm
Albin Johansson Backen sålde al 25 lm
Adolf Andersson sterbhus Holmagården asp och fur 33 lm
L Andersson Besgården asp och fur 37 lm
Alex Karlsson Törnagården asp o sälg 30
Nils Engström Bredegården 30
Emil Andersson Garpegården sälg90
Natanael Jansson Besgården asp 30
Karl Nilsson Holmagården asp 5
Emil Hoffman Håv asp 125
Josef Andersson Brestorp al, asp pil och körsbär 43
Joel Karlsson sterbhus Tomten asp björk, al 30
Bröderna Karlsson Bäckagården al 66
Erik Andersson Päregården al 48.

Vi följer ett stokreaturs död 1811 för att se vad som kan hända. Jan Olofsson i Uddagården blev en söndagsmorgon av med ett sto i rotegravfen, där Lars Andersson på Stommen var försumlig och andra utdrag ur domböckerna finner vi under respektive gård.