Släktgården Skattegården 3'3 - 3'5 Bäckström ¼

Petter Jonsson

f1750 i Vilske Kleva har ägt Skattegården gifte sig med Kerstin från Åsle. Kerstin blir änka redan 1802. Parets yngste son Lars Pettersson f1793 tar över denna gårdsdel, men äldste sonen Jonas finns med som brukare periodvis på gården. Han tjänar emellertid först som dräng på ett antal år och återvänder till sin moder 1815 och driver tydligen gården.

Av barnen har vi Jonas f1785 som troligen är brukare av gårdar i Bolum by fram till han blir änkeman då han återfinnes här på gården (han finns här som innehavare av Skattegården och som låntagare av Per Andersson på Stommen xy2514) sen hans Soldatdotter Maria gått ur tiden 1843. Hans barn återfinnes sedan i bygden och förknippas med Döven och Bäckars.

Lars Pettersson

gifter sig med Cajsa f1799 från JonPersgården och hon säljer i egenskap av änka och i samband med skiftet gården till Petter Bäckström 1859. Auction ägde rum 1859, köpebrev är från 1865 och lagfart först 1889.

Av deras barn återfinner vi Petter som brukar gården åren före skiftet men flyttar sedan till Håkantorp. Dottern Brita gifter sig med Åars eller Jana Magnisa från Ökull, som vi sedan återfinner under Tomten i Bolum. Johannes kallas Lelle Backen då han gifter sig till gården med samma namn. Cajsa dog ung vid blott 23 års ålder. 

Petter Andersson Bäckström

f1820 kommer från Lycke N Lundby och tog med sig Johanna från samma trakt. Paret köper av änkan Cajsa Pettersdotter f1799, som sedan avflyttar till PerHåkansgården. Petter verkställer flyttningen av gården från väster om kyrkan hit ner. Den står nu på den plats som boningshuset är. Vi noterar vid tiden för fotografering innan stugan revs höjdes taket en aln. Petter bygger den nya ladan 1876 och 1883 har han byggt det nya boningshuset, som fortfarande står på gården. Hustrun Johanna lämnar Petter tidigt och han framlever sin levnad som änkeman, som tidens sed bjöd, så inrättades en gode man för barnen och det var Johan Johansson i Skattegården i Häggum . Han återtog sin farfars soldatnamn (?) och arrenderar även delar av Kappagården och specialiserar sig på hästar. 

• Äldste sonen August f1848 tar över JonPersgården Böljan.
• Carl gifter sig med Anna Kristina från Törnagården  och flyttar till Jettene.
• Karolina, Alfred och Johan väljer Amerika.
• och yngste sonen Gustaf stannar på gården efter att löst ut sina syskons Amerikabiljett.

Klas Levin Jansson f1862 i Kölaby är dräng här från 1902 och flyttar till Richards Skattegård längre söderut längs banvallen. Petter ansvarar för gården till sitt 90 år och 1911 hölls lösöresauction och samma år övertar Gustaf bruket. 

Gustaf Bäckström

f1863, var hemmansägare och hästhandlare på föräldrarnas Skattegården. Han gifte sig med Emma f1867 från Backen. De brukar Samuelsgården och friköper Skattegården 1913 från syskonen i Amerika, samtidigt som han kommer hit efter en arrendeperiod om tre år på Samuelsgården. Först 1927 är alla lagliga affärer med syskon klara ett år innan Gustaf dör. De bygger nuvarande stuga, som nu står som undantag.

Av barnen 

• drog äldste sonen Egron till Amerika, 
• Vielly flyttar till Göteborg.
• Hilding stannar kvar på gården efter fadern men väljer en gård i Håkentorp 1930 och tar med sig Klara från Västorp. 
• Karin gifter sig med lantbrukare Linhult i Hasslösa.
• Göstar tar över gården 
• Harry åker till Amerika.
• Astrid gifter sig med Börjesson. 
• Emma Kornelia gifter sig också med man från Norum i Bohuslän. 

Här följer sedan arrendatorer Carl Viking Carlsson finns här från 32 till 34 Natanael Johansson f1908 44-50+. Fritiof Jonsson och hans bror Bernt på Västorp fram till 1951 då sonen Göstar flyttar dit. 

Areal 12 har Två manbyggnader uppfördes 1860 och 1883. Ekonomi 1876 av sten, lador 1920. 1 häst 5 - 6 kor 1-2 ungdjur, Gården har varit i släkten i flera generationer.

Emma Gustava, Gustaf Bäckströms hustru finns som änka på gården till sin död och hon bor här ensam på stället medan arrendatorerna kommer utifrån. Handarbetade och spann och stickade strumpor till krigsoffren. 

Göstar Bäckström

gifter sig med förtjusande Lisa Magnusson från Källegården N Lundby arrenderar hos Slöta Maja i samband med sitt giftermål, därefter Grefvagården från 1932 och 6 år framåt av Ville i Grefvagården, sedan Prästegården Kinnekulle under 13 år innan han kan förvärva sin fädernegård 1944 och där han bygger den nya mangårdsbyggnaden 1953 på den äldsta byggnadens plats. 

Gösta förvärvar 3/8 Samuelsgården av Adela 1950, men återlämnar själva  mangårdsbyggnaden och därmed försvinner Samuelsgården. Han köper också upp Hansagården, som ligger på andra sidan banvallen varav endast ett magasin och en jordkällare återstår.

I mitten av 50 talet i samband med att Gösta och Lisa tar över gården beskrivs den med 42 ha varav 17 åker. Gården har då varit i släkten sedan 1850. Efter att ha brukat gården under ca 20 år arrenderar Tore och Kurt Kjellman i Kappagården och därefter till Anders Sundberg. Döttrarna Barbro och Weino får gården i gåva och utbildade sig båda inom farmaceutiken.

Skattegården Richarda 3'2

Serschanta Per 

äger denna del troligen förvärvad under skiftet. Mågen till Per Ideman lär ha övertagit denna del, som sedan övergår till Sir Rickard.

Sir Rickard

Enligt traditionen liten därför att jorden sågs som av så hög kvalitet i samband med skiftet. I minnes tid har vi Sir Richard som ägare, som var en riktig spjuver. Här stod en större lada med fähus och stall. Sista sommaren lånade Rickard en långhalms tröskeverk av Knektegården för att förbereda att lägga ett råghalmstak. Denna taktyp som var i utdöende krävde långa raka oskadade strån. Rickard kom till Lars i Heljesgården och tingade hjälp och man planerade att Falbo Linus, Johan Krantz skulle medverka. Mörn blåst gärna av här nere varför han ville lägga gamla räls på pöllen vilket Lars tekniskt inte motsatte sig. Ett godståg tände på ladan och den brann ner med halm, åkerverktyg och allt. När så järnvägstjänstemän kom och ville kvitta skadan sade Rickard att han inte ville ha några pengar utan en ny lada, men den skulle vara som den varit. Något som Järnvägsbolaget inte kunde gå med på. Järnskrotet som blev resterna av branden försvann efterhand utan att Rickard fick något för det, d.v.s. bönderna i trakten försåg sig med skrotet. Rickard och hans barn driver ersättningsfrågan för branden, som ödelade Skattegården den 18 maj 1945. Självbindare, hö halm och 3000 kr havre blev lågornas rov. Broddetorps brandstodsbolag hade försäkrar för 2000 kr och Rickard ville ha en ny gård. Gården var vid branden obebodd. Rickard ville ha 17,000 men fick bara 7577 kr, Högsta Domstolen fastställde Hovrättens beslut. Sterbhuset vill inte sälja till vem som, men det hamnade sedan, där de inte ville. Nu återstår bara en jordhög vid sidan gamla järnvägsbanken. Egentligen var det nog bra att den gamla ladan brann. Kvar finns rester av ladugården i söder och rester efter huset med krolliljor prunkande på tomten. 

Varför branden uppstod här vet Lars att berätta. Det var 9 tåget från Broddetorp, som i utförslöpan ner mot Bjellum anhalt brukade lokförarna göra rent i fyren och sota och slagga, så att kraftmaskinen var klar och tänd när tåget sedan skulle börja dra på planmarken. Under kriget var det ju så att loken inte fick drivas med kol utan man använde torv, vilket ju genererade gnistfylld rök, som inte bara antände denna gård utan även Tomten längre ner på banan. Lokförare Brant kunde senare bekräfta denna brandteori. 

Klas Levin Jonsson

f1862 kom från Kölaby och var först dräng på Samuelsgården för att sedan bli sin egen här. Han har Sir Richards fosterdotter till hushållerska och han dör av våda i Flian 1912. Gården med djur och allt lär då ha skötts av denna fosterdotter och barnhusbarn Olga Eleonora. Han ger henne dålig ersättning i form av mat och pengar så att grannarna fick tillskynda med mat. Stugan var i ett undermåligt skick, men ungdomen från Västorp kunde ändå använda den till att dansa i. Gumman lär ha kallats Mulla och hade en dotter, som gifte sig till Fjället i N Lundby. 

Skatteäng 39 står angivet i Mantal från 42 och Karl Wingstrand Högtomt som ägare.