Säckesten  1703

Intäktshemman å f.d. kronoparken Billingen med alltid enstaka läge och i kyrkbokförings hänseende tillhörigt den s.k. Lövtorps rote.
Ägare : A. av 5/32 mtl Albert Svensson och B. av 3/32 mtl Verner Holmqvists sterbhus med delägande Elsa Holmqvist som brukare. Hemmanets hela mtl 1/4.
Gården kom till släkten 1703 genom Elin Ambjörnsdotter gifte med förre ägaren Olof Pärsson, vilken i sitt andra gifte med Ambjörn Ingelsson lämnade sina avkomlingar arvet.
Gården skiftades 177 i åttondelar, som 18 sammanslogs för att år 1862 ånyo delas och år 188 laga skiftas i sedan bestående delar. Skattelöstes år 1705.

Släktföljden.
1. Elin Ambjörnsdtr, g. I m. Olof Persson, g. II m. Ambj. Ingelsson.
2. A. Olof Ambjörnsson
B. Margareta Ambjörnsdtr, g.m. Petter Svensson.
3. A. Elin Olofsdtr, g.m. Arvid Jonsson
B. Anders Pettersson.
4. Petter Andersson.
5. A. Maja Kajsa Pettersdtr, g.m. Anders Jonsson.
B. Per Pettersson.
6. A. Sven Gustaf Andersson.
B. Augusta Matilda Persdtr, g.m. Verner Holmqvist.
7. A. Albert Svensson.
B. Holmqvists sterbhus.

Med anhållan om Lagfart inlemnades ett så lydande Köpebref:
Undertecknad gör härmed veterligt jag af fri vilja och moget betänkande uplåter och försäljer min ägande ⅛ efter helt räknat uti kr sk aug Säckasten uti Valle härad och Broddetorps församling beläget till Min måg Petter Person och Dotter Brita Arvidsdotter för en oss emellan öfverenskommen köpesumma stor 462 Riksdaler dyra och som denna köpesumma är genom särskilt förbindelse blifwen tillfullo betald och härigenom vederbörligen qvitterad varder för den skulld afhänder jag mig härmed ofvannämnde ⅛ och den samma tillegnar honom Petter Persson dess hustru barn och arfvingar till evärdelig ägo intet undantag af hwad till denna hemmansdel jörer så i hus och jord eller hvad namn det vara må mer än särskilt köpekontrakt är föreskrifvit .- Tillhörighet häraf varder detta så lustigt uti tillkallade vittnes närvaro och öfvervaro underskrifvit som skedde uti Säckasten den 16 feb 1811
Elin Olofsdotter Säljare; Petter Persson, Brita Arvidsdotter köpare till vittnen Olof Nilsson Anders Persson

Efter hans uppläsande Härads Rätten i stöd af 1 och 4 Cap beviljades Petter Persson och Brita Arvidsdotter första laga upbudet å ⅛ efter helt räknat uti Krono Skatte augment hnet Säckasten som de sig tillhandlat af Elin Olofsdotter för en dem emellan öfverenskommen kjöpesumma stor 462 och är säljarens åtkomst behörigen ådagalagd genom en nu företedd den 25 januari 1791 upprättad Bouppteckning efter afl hustru Kerstin Henriksdotter i Skattegården i Ranstad som intygades vara moder åt säljaren Elin Olofsdotter i hken Boupteckning bland annan egendom äfven uptages den nu försålde fastigheten ⅛ uti Säckasten

Vi kompletterar denna anteckning med Hji:
Brita Arvidsdotter och hennes man köpte 1811 hemmansdelen 1/8 mtl Säckesten av modern,
Elin Olofsdotter, som erhållit den i arv efter föräldrarna, men sålde 1816 densamma till den gren av hennes släkt, som ägde den andra åttondelen i hemmanet, med undantag av en gården tillköpt del av den s.k. Marumsmarken, varå de bosatte sig. Vid Petter Perssons död 1827 (el.1823) - hustrun var förut avliden - ingrepo dennes bröder Nils och Anders, som utsetts till förmyndare för de underåriga barnen, jämte svågern Nils Ambjörnsson, och tog hand om dessa samt sålde lägenheten till älsta sonen, vars avkomlingar sedan dess
innehaft densamma
Makarna Petter Persson och Brita Arvidsdotter får tredje upbud 462 Rd 1811.

Säckesten 1742.
Testamente av Elin Ambjörnsdotter: Emidan Gud den aldra högste behagat hemsöka mig med Siukdom och iag Såsom ej wet huru min lifstid Kan förlängas emedan Ålderdomen är nu alt för när, och Gud behagat till Dato unna mig et Sundt förnuft; Altså Kan ej mig wägras utan ihågKomma mina Kiäre barn med Testamente, som iag ock i kraft af ett sunt förnuft och wälbetänkt mode uplåter och Testementerar till mina efterlämnade Kiäre barn, mitt igenom Testamente tillfallna Skattehemman Säckesten en fjärdings Hemman beläget utj Walle Härad, Broddetorps giäld och Sockn med ½ af min lösa ägendom. Hwilket domhafwanden behagade Gunstligt uti Protokollet annotera. Hwilket skiedde uti Säckesten den åttonde Januarii 1742. Elin Ambiös dotter. Till Wittnen. Nils Ambiörsson i Broddetorp. Anders Jonsson i Brestorp. Jöns Månsson wid Säckesten.
-Åhr 1742 d. 13 Oct: wid lagtjma Ting uti Walle Härad och Skierf, är förestående för Rätten upwist och bör en afskrift häraf, enl:t XVIII Cap: A:B. wederbörande arfwingar tillställas, som till bewjs och underrättelse lemnas ut supra. På Tings Rättens Wägnar. Johan Brunnerhielm.


Säckesten 1742.
Bouppteckning efter Elin Ambjörnsdotter förrättades den 9 mars 1742 av nämndemannen Anders Olofsson i Kiällorna och Nils Ambjörnsson i Broddetorp. Silver fanns ej och av koppar endast en brännvinspanna samt en större och en mindre ”kiätel”. Bland de senare finnas även upptagna två malmgrytor, en större om 12 och en mindre om 5 marker, en gammal tennskål, en tenn(ljus)stake och en tenntallrik. Sängkläder fanns obetydligt och gångkläderna bestodo av en gl röd och en dito brun kjortel, en gl brun och en grön tröja, en gl skinnkjortel, en gl svart kappa, fyra ”Särcker”, 2 svarta mössor, 3 vita kläden och 2 förkläden, varav det ena vitt och det andra blått. Husgeråd av järn funnos i mindre mängd och upptages 1 gryta, 1 stekpanna och 2 grisslor, men flera sådana av trä uppräknas, varibland ett dussin tallrikar, ett d:o träskedar, 8 st. träfat, en kanna, ett stop och ett glt besman. Upptagna ”2 st. Potäller” torde sannolikt ha varit av lergods. Möblemanget bestod av ett skåp utan lås, 2 sängar, två gla skrin, tre stolar(till vilka också fanns s.k. stolkläden). Under rubr. ”träbråte” upptages vidare: spinnrock, kardor, häckla, ämbar, öltunnor, ”tunne-kar”, ”bröggekar”, ”miölkebötta” och ”drickaflaska”. Som i syneprotokollet vid hemmansklyvningen nämnes, voro åboarna på Säckesten snickare och naturligtvis saknades ej snickareverktyg: navrar, huggjärn, bandkniv, yxer, hammrar och tång, liksom spadar, liar och skäror ifråga om jordbruket. Kreaturen bestodo av: 1 svart oxe, 1 rödhjälmig ko, 1 svart ko, 1 röd ko, 1 rödhjälmig ko, 1 brun ko, 2 röda stutar, 1 rödhjälmig kviga, 1 svart kviga, 1 röd kviga, 1 svart ko, 13 st. får, 4 st. svinkreatur, 1 gråbläsigt sto, 1 svart sto, 1 ”yngt stoo”, och 1 röd ”fålle”. Åker och körredskapen bestod av 2 st. järnskodda hjul, 1 bultvagn, 1”döngevang”, 1 järnskodd släde, 1 hundsläde, 4 selar, 1 töm, 1 gl sadel, 1 hörrep, 1 oxok ”med krok och tild”, 1 hästok också ”med krok och tild”, samt 1 harv.

Extract af Gudhems Härads Protocolle; hållit wid ordinarie Sommar Tinget uti Torbiörntorp d. 12 Maj 1726-05-12.
Ingel Ambjörnsson i Ranstad androg för rätten, at som han nu är kommen till en hög ålder så att han icke förmår förstå något hemmans bruk hafwer för den skul uppdragit och efterlåtit sin son Ambiörn Ingelsson, Ranstad N:o 107 af Gudhems Compagnie sampt munderingen derföre, tillståndandes och närwarande för Rätten, Ambiörn Ingelsons systrar Ingrid och Margareta Ingelsdöttrar och brodern Asser Ingelsson genom dess gifne skrift, at de afstått och försålt till deras broder den arfedel dem tillfalla kunde uti benämda skattedel och mundering. Hwilket pro attestato lämnas. Actum ut supra. På Tings rättens wägnar Jonas Lundin. Cum orginali concordare vidimus Harald Hasselgren. Harald Winge.

snickare Albert Natanael Svensson f1888, gift med Anna Bilger, soldatdotter från i N Lundby f1888. De förvärvar stället 1920. Gården byggd 1880 talet med man och ekonomi. En häst och 4 nöt. Sonen Paul blir förtroendeman och föreståndare för lantmännen. Rut blir lärarinna.

Utgöres i vår tid av tre brukningsdelar:
1. Alberts: 5/32 mtl Säckesten och 5/16 delar av Marumsmarken.
2. Verners: 3/32 mtl Säckesten och 3/16 delar av Marumsmarken.
3. Spångs: 8/16 eller hälvten av hemmanet Säckestens andel av Marumsmarken.

Petter Andersson i Säckesten köpte den 5 juni 1816 den 1/8 av gården, som Elin Olofsdotter. Den 16/2 1811 sålt till Petter Persson.
(Ds m. kallade enligt traditionen sin hustru för Ula, emedan hon var från Ullstorp i Håkantorp.)
Efter P.A:s död köptes gården av sonen Anders, som dock dagen därpå sålde hälvten därav till brodern Per. Anders bodde sedan på den av sig behållna delen. Säckesten synes redan då haft två bolekar.

Anders Jonsson i Brestorp – som köpt svågern Anders del i gården – skiftade denna.
Därvid åsuttes den norra delen (Anders) 5/32 mtl och den södra 3/32 mtl.
Anders Pettersson, som sålt sin del i Båltorp, ägde endast under en dag d. 24-25 okt. 1862 hela gården.
Alfred Persson och hans svåger Aug. Hedberg brukade tillsammans Törnag. och den förre fl. vid gårdens försäljning till 3/32 Säckesten, som han och brodern Ville övertagit av brodern Gustav, som skulle fått det av föräldrarna.

Genom Alfred Perssons och Anna Gustafssons äktenskap fogades så, att två personer ur olika släkter, vilka under omkring 300 år bott i samma bygd och vilkas stamfäder vila i en gemensam grav på Broddetorps gamla kyrkogård, för första gången under denna tid – så vitt känt är – förenade sina öden i livet och döden.
Makarna Perssons stamfäder voro nämligen de Afze Larsson och Ambjörn Larsson, varom inskriften på den på nämnda grav lagda stenen förtäljer. Vad beträffar hustruns härstamning hänvisas till afzesläktens år 1927 tryckta genalogi, tabell XLV III
Med makarna Persson gingo också ur tiden ett par goda berättare av gången tids förhållanden, vars hem nedskrivaren härav många gånger gästat för insamlande av folkminnesuppgifter.
Anders Pettersson och Jonas Jönsson på Båltorp uttog till ting med Gudhems härad den 23 jan. 1855 stämning å förre nämndemannen Lars Svensson på Båltorp med begäran om åläggande för denne att för de sist förflutna fyra åren utge det belopp, varmed ¼ mtl Paris, som innehades av svaranden, bort deltaga i den rustningskostnad, som utgått av kärandenas hemman 2/3 mtl Båltorp. Det sålunda utsökta beloppet utgjorde efter avdrag för hans egen 1/3 mtl Båltorp 35 rdr 3 skr 12/5 rst. banko jämte rättegångskostnader 6 rdr 32 skr banko.
Vid målets handläggning uppvisade kär. jordeboksutdrag utvisande att ½ mtl Paris blivit i äldre tider oförminskat anlagt under säteriet Båltorp till rustnings utgörande.
Utslaget innebar åläggande för svaranden att utge sagda belopp. Denne befriades dock från skyldigheten att ersätta kär.
Den kostnad denne haft vid målet föregången behandling hos K.B.
Rättegångsprotokollet, som omfattar 33 sidor, utgör ett belägg på att domarne den tiden om de ville ägde rätt att begripa en smula även utan mer eller mindre idiotiska vittnens hörande, men det visar tillika, att ordningen i samhället och tjänstemännens reella ansvarighet var lika storslagen då som nu.