Brukare 

Arr Indelningshavaren Herr Sandahl; Arr Sandahl och br af halva gården;

Indelningshafvaren fd fanjunk Alfred Carlsson kom 49 flyttade 51 till Korstorp

Indelningshafvaren Fanjunkare Forsblad 

är från 50 kring  1872 förknippad med gården namn. 

Bengt Andersson 

f1751 gift med Ingjerd. Deras döttrar bidrager till att respektive måg kan engageras i bruket under en period.

Fredrik Johansson f1824 kommer från Tiarp 95 

Sven Andersson 

brukar troligen från 90 och fram till sin död 94. Mannen gått bort 94 och hans  familj far tydligen illa, kom från Kleva 97 och står sedan som inhyses under Stommen. 

07-31 Valerius Hoffman

f1872 kommer från Garpegården 07 och har diverse tjänstefolk. Vid ett tillfälle tar en stormvind höet från stackade åkern nära Heljesgården och lyfte den högt i luften och den landade minst ett lass hö på Gustafssons åker. När detta kom på tal och Erik erbjöd sig att återbörda detsamma, svarar Valerius generöst har Du fått höt skall jag inte ta det tillbaka.

Jacob Josefsson

f1883 i N Åsarp Arrendator från 33 men senare 1945 hemmansägare väljer sin fru Hilma från Rådene. Han är tydligen en driftig bonde och kan manövrera sig genom 30 - tals krisen. Jacob förvärvar 1932 efter Hoffman för 39 000 kr, som sekvestrerat, som Hjilmer uttryckte det. Fick gräva en ny brunn för att slippa ta vatten ur bäcken. Konflikter med Lund och Hjilmer i samband med förorening av bäcken föranleder kontakter via hälsovårdsnämnd och skrank.

Areal 30 har svartmylla på moränbotten. Mangårdsbyggnaden uppfördes 1900 omgiven av park och trädgård. Ekonomibyggnader uppfördes samtidigt. 5-6 hästar, 20-25 nöt o ungdjur, 5 svin och 5 får.
Jacob äger även Munkgården. Sonen Paul i Korsgården 

Paul Jacobsson

och Hildur från Brålanda arrenderar först, men tar sedan över i samband med giftermålet - De överlåter i sin tur till yngste sonen Tege, som blir Bolums siste mjölkbonde.

Byggnaden uppfördes 1890 och renoverades 1940. Ekonomibyggnaderna från 1888 men är senare renoverade. 

Korsgården 15'2 

Ivar Lunds bostad förvärvades 1934

Korsgårdsmejeriet

Mejerirörelsen startade egentligen på Garpegården kanske redan före 1900 då Valerius anställde mejerskor som sedan flyttade med honom till Korsgården 1907. Nuvarande mejeriet uppfördes 1910 och lades ner 1969. Till mejeriet hörde naturligen ett svinstall då dessa svarade för att omsätta vasslan. Svinstallet var stort.
Det börjar dyka upp mejerskor 4 stycken mejerskor redan 1907.

Mejeriet uppfördes 1910 inrymmer invägning, pressrum, ostlager, smörrum, kylrum ysteri. På 50 talet en årlig invägning av 1600 ton mjölk, 40 000 kg smör, 100 000 kg ost årligen. 6 anställda. 
Valerius ägde mejeriet och han överlät det på sin son, som hade lärt till mejerist.

Tre Mejerister som verkade under många år

Ivar Lund i kaptensmössa snett framför honom Henry Jacobsson

• Sixten Krantz tjänar här under många år och blir förman här och var väl skickad att leda då Lund var borta Sixten gifter sig till Munkgården.

• Laban som egentligen heter Lennart Paulsson blev senare diverse handlare åt Edsvära. 

• Verner Johansson f1888 fram till 1920.

• August Vilhelm Carlsson f1886 Hangelösa  1920 ett år 

• Stig Gillis Ingmar byggnadsarbetare 1940

• Ingvar 

31-78 Ivar Lund 

kom dec 31 och flyttar 78 t N Ving Ivar Lund lärde sig yrket i N Härende och efter ett kortare arrende i Varnhems mejeri övertar han driften och ägandet i samband med Valerius konkurs omkring 1931. Lund var ekonomisk och rättvis. 
Lund utnyttjade vasslen och kokade messmör, som han levererade till Åhlén och Holm i Stockholm. Ester Hedberg och dotter Birgitta svarade för denna verksamhet. Ester var gift med Aron Karlsson den enögde bergsprängaren, som större delen av tiden skötte Lunds svinstallar. Sill och majs tillhörde det foder som bjöds. 

Familjen bodde ovanpå mejeriet och i gaveln till vägen hade man drängstugan. I norra gaveln finns en tillbyggnad som hade försäljning av ost och smör. I drängstugan var det många episoder.
En dräng var Lennart Karlsson. Före konkursen fanns här en trädgårdsmästare Nilsson och efter en som hette Eriksson, som sedan flyttar till Stenstorp. 

Efter hand ställs större krav på hygien och avfall så Lund bygger en urinbrunn, och låter sedan bönder gratis hämta urinen som användes som gödsel. Han skaffade vidare en kärra som de sedan kunde transportera urinen i. Buster skulle köra ett antal gånger och tillbringade förmiddagen i verkstaden för att skapa en anordning så att man från förarplatsen kunde starta spridingen. Lund berättar för Emil i Garpegården att nu kommer något att hända. Mycket riktigt. när Buster passerade Levander så öppnas mekanismen och urinen strömmar ner i gången fram till trappan. Levander hotar med polisen och Buster konstaterar att gör det så att de kan komma och hjälpa mig. 
Hjilmer Johansson berättar om en konflikt innan urinbrunnen kom till stånd, då urinen fick passera Hjilmers fiskodling nedströms och op andra sidan vägen.

Mjölkkörare

Initialt var det Lund själv som körde mjölken. Olle Hägg, skräddarsonen från Blombacken har denna körning under många år. Tore Karlsson från Stommen fick sköta svinen innan han fick körningen. Hans Karlin hade också del i körningen. 
Hans Karlin fick köra urinen sedan domstolen ingripit och han efterträddes i arbetet av Emil Andersson från Garpegården. 
John Kjellman körde mjölken från 48 till 64. 59 tar sonen Tore över mjölk körningen till 64 då Arne Lejon tog över 64 - 67. Men vi korrigerar att då hade de egen traktor, som svarade för transporten till mejeriet. 
Det skall finnas ett kort från Korsgården, där Slaktare Carl slaktar och styckar en gris.

Fornlämningar

• Rund stensättning S31
• Rund stensättning
• Rund stensättning

Avstyckningar

Korsgårds Qvarn ; Per Mehra;