flera skrivsätt vid olika jb från 1600 talet. Soldattorp Sk 338 låg under Holmagården.
Bolums missionshus senare avstyckning. På Holmagården finns en kastehög över en dödad piga.
Förbipasserande kvinnor kastade här kvistar och grenar ännu på 1890-talet.
Vi har en Jon Jonsson, som finns här 1762 och följd av en annan
1772 ägdes Holmagården kronoskatte av Serg
Anders Hammardahl och brukades troligen av hans son Sven och Arfved Jonsson. Sven Hammardahl gift med Kristina från Larv delade sex barn, varav vi
kan följa Ulrika till PerHåkansgården. Familjen är i övrigt anonym, men vi vet
att Sven drunknade i Hornborgasjön 1792. Kristina finns som inhyses Kappagården
efter 1796.
1795
och 1796 ägdes gården af Anders
Jonsson och Jon Jonsson.
Vid delningen av tån 1826 fanns på Holmagården 1 mtl d:o
Jacob Larsson, Anders Andersson i Hornborga genom dess Brukare Jacob Larsson,
Anders Olofsson och Jonas Andersson genom Brukaren Petter Andersson.
Brukare
- -1814 Jonas Jonsson f1755 Jon Jonsson f1755 gift med Karin Månsdotter från Ving. Jon dör 1795 och familj d.v.s.
hustrun utan överlevande barn flyttar till Stommen 1814 troligen tillsamman med
Erik Håkansson f1766 finns med som vittne 1812 i hästaffären på Stommen.
Av dessa relationer finns inga efterlevande.
- 1814-18 Anders Andersson f1765 tjänar från 1814 då hans familj kom från
Slätterödjan och flyttar 1818 till Tomten Holmängen.
- 1815- Jacob Larsson från Åsle f1788 tar över säng och säte.
- -1821 Jonas Pettersson f1785 till Munkgården.
- 1821- Jonas Abrahamsson f1770
- 1827- äg av 1/24 Carl Pettersson f1785
Johannes Jonsson f1812 står som egare
- Anders Jonsson hänvisar till pg 270
¼br Johannes Kristoffersson i Bältaregården
1900 Per Adolf Andersson f1865, Nils Johan Andersson f1851.
vi noterar att Hvarfvén och Granat tar över en del av Holmagården och
låter den ingå i Bältaregården.
Holmagården som släktgård
Rörande Holmagårdens ägare före dess nuvarandes stamfader och hans fångesman ha
inga närmare upplysningar inhämtats skrev Hjilmer. Hemmanet synes dock tidigare ha varit i adelns
besittning och ägdes sålunda år 1683 av en Otto von Zacks. Gårdens namn är emellertid
mycket gammalt och förekommer i de äldre jordeböckerna.
Anders Jonsson vet vi inte när han föddes, men han dör här på
gården1731 gift med Kristina Larsdotter
Sonen Jonas Andersson f1725 och finns som gift här på gården 1752. Han gifte sig
med Brita Nilsdotter och kommen från bonde, som brukade Hof och Heljesgården, men
sedan vet jag intet att berätta om dem för närvarande.
Anders Jonsson Floby f1752 var en från Floby till orten inflyttad person, gift
med Ingrid Arvidsdotter Kärragården
Bolum. Han hade först varit bosatt å Västorp, men sedan han vid mitten av
1790-talet inköpt Holmagården, där boende. Denne Anders Jonsson hade vid ifrågavarande
tidpunkt viktiga intressen att bevaka i orten med anledning av svärfaderns död
(Arvid Jonsson f1723) och synes
ha varit en man med medfödda anlag för affärer, ty under sin jämförelsevis korta
vistelse i trakten köpte och sålde han flera hemmansdelar. Till sitt arv genom hustrun
av dennas andel i Kärragården fogade han genom köp av sin svåger Jonas Settergren
ännu en del av hemmanet och sålde sedan bakom de andra medintressenternas rygg
alltsammans eller 1/6 mtl till en danneman Anders Larsson i Stenum men vann genom detta
snedstreck endast det sig därvid betingade högre priset, ty hustruns svåger
"bördade" till sig den sålda hemmansdelen och avsade sig givetvis
släktskapen. Efter att under någon tid efter försäljningen av Holmagården ha varit bosatt
i Bältaregården, som låg i norra utkanten av byn uttog denne främling sina prästbetyg, som
ställdes åter till fädernebygden. Av barnen Maria f1781 Västorp, Inga f1784 Munkgården och Arvid f1795 Holmagården veta vi föga.
Br Petter Johansson Bältaregården står som brukare under Anders följd av
Johannes Kristoffersson i Bältaregården.
Här står ånyo som br Magnus Johansson NolBreagården, ¼ eg och br Johannes
Kristoffersson Bältaregården, ¼ Gustaf Johansson uti Bältaregården
Släktgården skapas
Holmagården
1796. Bolum socken och by.
Till släkten genom farfadern Jonas Andersson, som 1796 köpte gården av en
ägare med samma namn.
Fastebrev å hemmanet utfärdades för vederbörande, som emellertid utan
bevarade nödiga handlingar överlåtit gården till en av sina söner, som dog
innan frågan därom varit på tapeten eller saken hunnit ordnas, och som
fadern i samma veva också dog saknades åtkomsthandlingar, vilket blev en vid
häradsrätten förevarande sak, som inga jordiska knep med s.k. skenköp och
annat kunde bemästra och lagfart å fastigheten beviljades ej förrän dagarna
efter det den över 90-årige sonsonen kort före sin död 1899 tillerkändes
sådan.
Åldern av den med släktgården i sambruk med andelen av hemmanet Bolum
Bältaregården har icke undersökts.
Släktföljden.
1. Anders Jonsson.
2. Jonas Andersson.
3. Anders Jonsson.
4. Adolf Andersson.
5.
½ mtl därav bröderna Paul o Josef Andersson.
6. Rut i Holmagården.
7. Torsten Hedman. |
f1745 Stommen Hornborga. Han köper halva hemmanet Holmagården i Bolum leder som släktgård sina anor tillbaka till
åren närmast före sekelskiftet 1800, då de med ett hemmansköp förenade
betalningsföreskrifterna fullgjordes. Det första gården som släktgård rörande
köpebrevet är daterat den 19 juli 1800. På detta köp följde den 9 okt. 1801
häradsrättens laga faste och skötebrev. Köparen Anders Jonsson f1745, var brukare eller
arrendator av den ena delen av Broddetorps pastorats prestelöne boställe Stommen i
Hornborga och hade i sitt äktenskap med Maria Andersdotter flera barn, varav
fyra söner och en dotter. Fadern överlät denna
på de två äldsta sönerna Jonas och Anders. Vid överlåtelsen av hemmanet försummade
dock fadern att giva och sönerna att begära för besittningsrätten nödiga dokument och
detta föranledde i framtiden svårigheter för gårdens infastande. Emellertid bebodde och brukade Anders Jonsson själv aldrig hemmanet utan
fortsatte som förut sitt liv som stombonde (dvs. på Stommen) intill dess hustrun avled, då han överlät
arrendet till sönerna Erik och Petter samt nedsatte sig på ¼ mtl Backen i Bolum.
Anders och Majas från Torstenagården Hof barn är
- Jonas f1774 blir brukare av gården blir far till Anders Jonsson nedan
- Anders Ruter är dräng hemma men tar vid på Ö Skattegården i Hornborga och
slutar å Löfåsen därstädes. Anders gifte sig uträkningsfullt med en änka samt
fick med henne annan, som egen betraktad men troligen med av dennas föregående
mans första hustrus dotters däri innestående arvslott inkräktat hemman, att
bruka (Ö Skattegården och Lillegården), och den äldre brodern fick därför
ensam besitta Holmagården, ehuru med av den yngre bibehållen äganderätt.
- Maria gift till storbonden Anders Svensson Lages gård och ättlingarna
återfinnes där.
- Erik dominerar på LarsSvensgården Hornborga
- Petter på Backen
- sen följer två barn som troligen dör i späd ålder.
1804-1813 Jonas Andersson
De genom faderns överlämnande till dem av Holmagården nyblivna hemmansägarna Jonas
f1774 och Anders f1777 (mera känd under namnet Ruter i Övre Skattegården
Hornborga) synes dock aldrig ha brukat densamma gemensamt. Jonas Andersson hade dock ingen lång levnad framför sig utan avled redan efter några
år, enligt uppgift i dödboken av lungsot. Jonas och Katarinas barn ser vi mera
nedan.
- Maja gifte sig med dubbelenkemannen Håkan Larsson, som brukade bland annat
SvenBengtsgården Bjellum, där han avlider och hustrun finner ny näring
LarsSvensgården Hornborga. Två söner drar till Amerika
- Anders Jonsson f1810
- Johannes f1812 återfinnes som brukare på olika gårdar i Bolum och slutar
sina dagar på torp under Knektegården.
Vid sin död 1813 efterlämnade Jonas Andersson såsom sterbhusdelägare änkan Catarina
Hansdotter f1781 och tre omyndiga barn; dottern Maria samt de båda sönerna Anders och Johannes
Jonsson. Bouppteckning hölls den 4 jan 1814 och arvskifte den 30 mars 1815. Vid detta senare biträddes änkan av sin fästman Jakob Larsson
(f1790 i Åsle) i Holmagården och barnens
rätt bevakades av deras farbroder Anders (Ruter) Andersson i Ö Skattegården Hornborga,
i
egenskap av förmyndare.
Bouppteckning
1813 Änkan Catarina
Arvsskiftet
Sedan en del tillägg till bouppteckningen gjorts man hade glömt medtaga två
bikupor samt utsädet till ⅜ mtl Holmagården och 1/16 mtl Böljan, som den avlidne i
livstiden brukat förklarade änkan och hennes tilltänkte man, att hon önskade
få behålla boets lösegendom mot att hon betalade densamma med en fjärdedel över
bouppteckningsvärdet, men sedan förmyndaren granskat auktionsprotokollet å de kläder,
som efter mannens död blivit försålda, och därvid funnit, att desamma över huvud
taget uppgått till 50 procent över angivna värdet, så förklarade han, att om änkan
ville behålla lösegendomen oskiftad, måste hon med lika förhöjning densamma betala,
vilket hon omsider också biföll. Härefter uppstod frågan om huru boets egendom skulle fördelas. Beträffande fastigheten
¼ mtl
Holmagården, så bestämdes att densamma såsom
utgörande mannens arvejord skulle tilldelas barnen, medan beträffande lösegendomen
änkan skulle få lösa denna mot 50 procent förhöjning av bouppteckningsvärdet.
Vidare bestämdes att änkan ensam skulle betala alla boets skulder jämt
utredningskostnaderna för vilket hon likväl skulle utfå vederlag i penningar av
lösegendomen, att hon skulle undfå sin fördel och giftorätt i boet efter lag av alla
lösöretillgångarna och slutligen att henne tilldelades en laglig morgongåva, vars
storlek icke vid vigseln bestämts till något visst belopp utan hade mannen enligt
kyrkoherde Bratts ämbetsintyg endast lovat henne laglig sådan.
På dessa grunder upptogs och skiftades boets tillgångar sålunda, att av fastigheten
sönerna tilldelades två femtedelar vardera och dottern en femtedel, värderade till
respektive 200 och 100 riksdaler, samt att av den lösa egendomen, som efter
värdehöjningen utgjorde 348 rdr, änkan till skuldernas betalning erhöll 51 rdr
(skillingar och runstycken här onämnda), medan hon av återstoden 297 rdr erhöll var 20
penning i s.k. fördel eller 15 rdr, i giftorätt tredjedelen därav eller 94 rdr och i
morgongåva var 10 penning av mannens behållna lott i löst och fast som utgjorde 69 rdr.
Summa 229 rdr. Av återstoden erhöllo sönerna 2/5-delar vardera och dottern 1/5 del.
Som skiftesman fungerade hovrättskommissarien och kronolänsmannen Casper Malmstedt
på Espås och man skulle i anledning därav väl icke kunna betvivla skiftesinstumentets
laglighet. Vid jämförelse med andra liknande förrättningsprotokoll från samma tid,
kan man emellertid finna, att vederbörande så långt möjligt sökt "klå"
änkan och hennes tillämnade man, vartill han ursäktsvis torde inspirerats
av kvinnans sätt, att vid arvskiftet efter sin man och därtill i långt
framskridet havandeskap ståta med sin såsom hjälp vid gården anställde
fästman. Hustrun hade emellertid städslat en man, som under sin återstående levnad blev
gårdens trogna brukare.
Vad återigen det då upprättade arvskiftet beträffar, så kom detta, att i en
framtid ganska ofta ståta på domarebordet. Det förefaller som om där inte kunnat se
sig nöjd på det måhända beroende på avsaknaden den tiden av annan
sexuallitteratur ty, gång efter annan kom åläggande för Holmagårdens ägare
att söka en lagfart, som vällovliga häradsrätten ej kunde bevilja och då
måste den celebra handlingen naturligtvis varje gång fram. Detta inträffade sista gången den 10 augusti 1898 då, enligt påskrift,
lagfart med stöd därav beviljades för ⅛ mantal Holmagården, den på nära hundra år icke infastade hemmansdelen.
|
Änkan Katarina
- Jonas Andersson som tydligen ensam brukar denna del av Holmagården medan
Ruter ägnar sig åt Ö Skattegården ehuru han har kvar sitt ägande i denna gård.
- Maja f1804 säljer efterhand till sin broder men har två giften och
slutar i LarsSvensgården. (Jonas Anderssons dotter, Maria Jonsdotter och hennes man Håkan Larsson densamme efter vilken den än i
dag använda benämningen Håkens på en gård i Bolum kvarlever
(PerHåkansgården) vilken sanerade
önskemålet och nyligen blivit ägare till egen gård, sålde den 8 juni 1846 med
tillträde omedelbart sin tjugondel i Holmagården till sina bröder och svågrar Anders
och Johannes Jonssöner och satt sedan under sin livstid i lugn och ro som hemmansägare i
LarsSvensgården, Hornborga.)
- Anders dör späd
- Anders f1810 köper tydligen ut Ruter och sina syskon.
- Johannes brukar efter schismen med Anders gårdar i Bolum, dör ung och
hans änka gifter sig med Majen från Backen
- Jacob Larsson f1788 finns med vid arvskiftet och brukar gården några
decennier men tar vid Böljan.
- Lars brukar Stommen dör barnlös.
- Anna väljer Johannes Håkansson som vi finner på Backen med välkända
telningar i bygden
köper år 1842 av farbrodern Ruter Anders Andersson i Övre Skattegården
Hornborga och dennes hustru Inga Kajsa Jonsdotter. Han hade ärvt 2/5. Han var då dräng i Kärrtorp sin ägandes fjärding i
Holmagården, varå denne sökte och efter en hel del besvärligheter 1847
erhöll rättens fastebrev. Innan emellertid det sistnämnda kunde erhållas måste dock vittnesförhör till
styrkande av rätta åtkomsten hållas. Genom denna handel tog Anders Jonsson första steget till ett läggande under sig och
en ägare av det genom två arvs överenskommelser söndrade hemmanet. Nästa steg blev att söka förvärva systerns andel och även detta gick önskligt.
Anders Jonsson var från den 7 juli 1849 förordnad till förmyndare för Johannes
Christofferssons i Bältaregården, Bolum, och hans avlidna hustru Kajsa Andersdotters omyndiga
barn, sonen Gustaf Johansson och dottern Maja Stina. Från denna befattning begärde han,
efter slutförd boutredning, den 13 nov. 1850 entledigande och föreslog i sitt ställe
barnens fader, vilken också enligt utslag av den 30 nov, samma år. också förordnades jämte
att vara detta även för den avlidna hustruns i ett föregående äktenskap ägda son
Anders Andersson. Ett annat förmyndarförordnande för Anders Jonsson rör den 1847 avlidne Jacob
Larssons i Böljan SvenAndersgården och änkan Catarina Hansdotters omyndiga dotter Anna,
d.v.s. halvsystern.
Brödraschism
Efter de gjorda köpen av hemmansdelar i Holmagården blev Anders ägare till tre åttingar
därav och Johannes till endast en men trots detta ville den förre att brukningen skulle
ske gemensamt.
Detta tyckte måhända den senare blev litet för mycket eller vad orsak det nu
var? Allt nog missämja uppstod och Johannes utbjöd hemmansdelen till försäljning till
andra än brodern, vilken han icke ville låta köpa densamma. Detta ansåg Anders för en
stor skam och sökte rädda sig undan faran av att få gården skövlad och en kanche
obehaglig delägare i fastigheten. Och detta lyckades också, tack vare en god väns finurlighet och hjälp och mot
vederlag av endast en kanna brännvin, gemensamt förtärd. Denne vän var Johannes Larsson i Kärragården och genom att inge sin namne i
Holmagården
föreställningen av att vara broderns ovän lyckades denne få köpa hemmansdelen, som
han sedan i sin tur överlät till Anders, som därå 1855 erhöll fastebrev.
Det hela skulle alltså endast ha varit ett skenköp och hade för att mellanhanden ej
skulle riskera eventuella obehag uträknats så att Johannes Larsson i stället för i den
i hans kontrakt angivna köpesumman á 783 rdr 16 skr riksgälds i Anders Jonssons
infördes 558 rdr 42 skr samma mynt, varigenom den förste säljaren skulle kunna slås i
näsan med, att han i stället för att vara arg borde vara tacksam över att ha fått så
"redigt betalt".
Laga Skiftet
Vid denna tid övergicks Bolums by av laga skifte och från detsamma finnes en annan
brännvinshistoria. Vid sagda skifte utlades Holmagården ägofigur så, att i dess mot stora landsvägen
vettande ända, fick ett vinkelrätt instickande "jack" av omkring ett
par tunnlands vidd, vilket tillföll Heljesgården. Detta stycke mark, som är av
ganska god beskaffenhet, skulle – ha varit avsett för Holmagården, om icke
ingenjören under förrättningen härstädes råkat bli törstig, då ägaren till
Heljesgården, passat på att ge honom det önskade – ett halvstop brännvin – mot
löfte att erhålla den marken – och så kom den att höra dit.
Ja, så förmäler sägnerna i orten, men ett i Holmagården förvarat ej
färdigkvitterat kontrakt, mäler om att Johannes till Anders sålt sin åttondel i
gården. Det synes därav som om bröderna först haft för avsikt att handla med
varandra, fast detta av någon anledning ej blivit fullföljt. Måhända hade man, emedan
man erfarit svårigheten att få ett köp i gården infastat samt likaledes erfarit
rättens benägenhet att utan krångel lämna lagfart åt s.k. oskylla köpare, anlitat
den tredje parten. Detta var ett den tiden använt "knep", varigenom bönderna
sökte skydda sig mot domstolstjänstemännens krokben. I detta fall lyckades också
Anders att få lagfart men när det sedan gällde sådan å hans egen arvslott i gården,
så fick han vänta så länge han levde och litet till. Genom i det föregående omtalade arv och överenskommelser hade Anders Jonsson blivit
ägare till ½ mtl Holmagården och det var nu endast lagfartssvårigheterna som
irriterade. Jämt när frågan framfördes hade rätten sina invändningar,
tillbakavisande ansökningen eller förklarade saken vilande. Vad nu denna obenägenhet
skulle tjäna till är svårt att förstå. Och gång på gång spökade det gamla arvskiftet på domarbordet. Det såg faktiskt ut
som om ämbetet varit tillsatt för att hindra Holmagården ägare att erhålla vad lagen
krävde.
Ej förrän kronofogden den 31 maj 1898 avgivit skriftlig försäkran om att inga
lagliga hinder mötte för lagfarts beviljande föll det rätten in att meddela Anders
Jonsson lagfart å det efter fadern år 1815 ärvda hemmanet. På dessa besked utfärdades
den 10 aug. 1898 lagfartsbevis. Men då vilade Anders Jonsson redan i graven.
Utom detta halva mantal i Holmagården blev Anders Jonsson ägare till ytterligare
¼
mtl av samma gård. Detta skedde genom köp 1880 av en dotter och måg,
vilken senare genom arv och utlösen av sina syskon erhållit gården. Före denne hade
densamma av hans fader innehafts av hans fader Magnus Johansson enligt köpeavhandling den
20 febr. 1845.
Inbördes testamente och tillhörande problem samt arvsförskott.
Den 9 april 1877 upprättade Anders Jonsson och hans hustru Anna Greta från
Doterbo inbördes
testamente, varigenom förordnades att den efterlevande maken skulle till sin död äga
oinskränkt besittningsrätt till all boets lösa och fasta egendom. Detta testamente i förening med föräldrarnas intressen och offervilja för den då
spirande frireligiösa verksamheten, gjorde sitt till, att skapa en schism inom familjen,
i vilken åtminstone icke mågen Jonas Magnusson (var gift med Äldsta dottern
Anna Cajsa f1846) var sinnad i den riktningen, och när
föräldrarna vid samma tidpunkt upplät mark till byggande av missionshus samt även
genom penningar kraftigt understödde missionsverksamheten, ansåg han detta gå sin ära
och rätt förnär. Jonas Magnusson var, enligt vad som berättas, en synnerligen obehärskad och
vrångsinnad persedel och stack ej under stol med vad han ansåg och tänkte, medan
svärföräldrarna å sin sida, sökte förmå honom att omfatta deras idéer och bli en
bättre människa men ingen av parterna ville rätta sig efter den andras
önskningar och till slut blev motsättningarna avsevärda.
En dag träffade Jonas samman med en annan mot den frireligiösa verksamheten fientligt,
men för statskyrkan vänligt sinnad person, som väl kände förhållandena mellan
nämnda svärfader och måg och nu fick i sitt huvud att slå ett slag för den
"rätta läran".
"Har du hört", sade denne bland annat,
"att svärfar din har gett bort all sin egendom till
missionen. Är barnen horungar efter de inget skall få?" Att detta var lögn, det visste inte Jonas, som ej heller tänkte på eller kände
till, att den senare frågan endast var en fråga, som folk skämtsamt brukade ställa
till varandra, när helst ett testamentariskt förordnande kungjordes från predikstolen.
Detta var emellertid nog, att sätta fart på den hetlevrade mannen, som så snart sig
göra lät uppvaktade svärfadern och krävde sitt arv i förskott.
"Ja, det skall du få, om du bara ger dig av från trakten, så man slipper skämmas
för dig syndaträl", lär den senare då ha svarat. Att saken om testamentet förut varit på tal mellan dessa båda, kan man förstå, då
så vitt man vet den äldre ej begärde någon motivering över
framställningen. Emellertid lär detta samtal ha varit anledningen till att Anders köpt mågens
hemmansdel samt till den samtidigt därmed skrivna uppgörelsen om arvsförskott till
Jonas. Vad den förstnämnda handlingen beträffar kan antecknas, att Anders Jonsson till
mågen betalade det efter den tidens förhållanden höga priset av 8000 kronor för
hemmansdelen, jämte hälften av den växande grödan och vad arvsförskottet beträffar,
så var detta av följande lydelse:
"Sedan vi undertecknade i dag träffat överenskommelse med våra föräldrar, med
avseende å efter dem blifvande arf i såväl fast som lös egendom, betingat oss en
ersättning af fyratusentvåhundra (4200) Kronor, att af oss bekommas med hälften nu
genast samt den 2:dra hälften efter båda våra föräldrars död, utan ränta till
dödsdagen, så afsäga vi oss och våra arfvingar all andel uti all den egendom som då
finnes i behåll antingen densamma tillkommit deras bo före eller efter denna dag, så
att våra syskon eller deras barn må utan intrång af oss eller våra efterkommande vid
deras dödliga tillfälle i fast och lös egendom sig emellan fördela sedan jag erhållit
vad nu betingat blifvit, försäkras.
Holmagården i Bolum den 23 april 1880. Jonas Magnusson, Anna Andersdotter, måg och dotter.
Anders Jonsson, Anna Greta Nilsdotter, föräldrar, m.h.å.p. Vittnen: Alfr. Johansson, Anders Larsson.
För ofvanstående Tvåtusenetthundra (2100) kronor, som Jonas Magnusson och hans
arvingar ej eger utbekomma förrän efter vår död, så får han för dem såsom
säkerhet utan vårt vidare hörande och på hans bekostnad söka och vinna laga
inteckning näst efter första inteckningen uti vårt ägande ½ mtl kronoskatte
Holmagården Bolum, som härmed erkännes.
Holmagården den 23 april 1880. Anders Jonsson, Anna Greta Nilsdotter,
m.h.å.p. Vittnen : Alfred Johansson, Anders Larsson.
På handlingen finnes dessutom mågens och dotterns kvitton å i densamma angivna
belopp av den 23 april 1880 och 10 jan 1899, samt rättens påskrift, den 28 maj 1891
att vittnesförhör denna dag för dödsfalls skull anställts med Alfred Johanssons i Daretorp, Tidaholm och Anders Larsson i HåkanUddsgården Häggum, rörande tillkomsten av
densamma.
Vid bouppteckningen efter Anders Jonsson, som hölls den 1 aug 1898 inställde sig icke
varken Jonas Magnusson eller dennes hustru de hade ju erhållit och fått säkerhet
för sin lott och detta åsamkade sterbhusdelägarna svårigheter med
inregistreringen därav, vilken ej kunde medgivas utan vederbörandes underskrift eller
bevis om att de av bouppteckningen undfått del. Enligt bouppteckningen utgjorde behållningen i boet endast kr 1220:57, en summa, som
endast obetydligt minskade till hustruns samma år timade död. Anledningen till den ringa behållningen i boet var dock icke enbart mågens i
förskott uttagna del däri. Även de andra barnen hade också förskaffat sig egendom
dels genom köp och dels genom gåva av föräldrarna.
Sålunda hade äldste sonen Nils Johan genom gåvo och köpebrev av den 7 mars 1891 för
ett pris av 2000 kronor köpt ⅛ mtl utav fastigheten och vidare erhållit 5/24 mtl
därav i gåva, medan de andra då levande barnen, sonen Adolf och dottern Karolina, enligt
samma dag utfärdat gåvobrev fått motsvarande 5/24 mtl vardera. Dessa gåvobrev voro så avfattade att mottagarna genast fingo tillträda 3/24 mtl
medan 2/24 mtl skulle disponeras av föräldrarna i deras livstid, varigenom dessa så
länge en av dem var i livet kunde anses vara ägare till ¼ mtl Genom dessa förordnanden avsågo föräldrarna naturligtvis att giva alla barnen lika
del i sin egendom och det synes som om de därvid oavsiktligt tagit så liten hänsyn till
de med mågen tidigare träffade överenskommelserna. Vad följder detta
"förbiseende" senare fick, därom skall vid slutet av denna gårdshistorik
något redogöras.
|
Anders Jonsson
f1810 gifter sig med Anna Greta Wahlbom Nilsdotter från Doterbo. Barnen
- Anna Cajsa gifter sig med hetlevrade Luars son, Jonas Magnusson och paret
flyttar till Ekeskogen Häggum ca 1880 med sina telningar.
- Katarina död späd
- Nils Johan tar över när fadern dör 88 år gammal
- Per dör späd
- Johanna Karolina f1857 återfinner vi i Vedum får 5/24
barnlösa. Maken
var direktör i ett andelsmejeri därstädes.
- Anders Gustaf dör före fadern i 30 års åldern.
- Adela tar vid så småningom får 5/24
1891- Nils Johan Andersson
f1851. Gården övergick sedermera till Anders Jonssons äldste son Nils Johan
Andersson. Han köpte 1891 1/8 för 2000 kr samt får 5/24 i gåva likt sina syskon.
Nils Johan var liksom föräldrarna och syskonen samt sedermera även sonen mycket
intresserad för den frireligiösa verksamheten och var en av rörelsens förkämpar
i orten.
Nils Johan valde först Cajsa Kristina från Pikagården i Brunnhem men
hon går ifrån honom redan ½ år efter giftet och han gifter om sig med Maja från
Munkgården. Deras son Carl Nilsson tar sedan över Norra Holmagården.
Nils Johan friar
Om hur det gick till när Johan Andersson i Holmagården, fick sig en hustru, berättas
en rolig historia. Johan gick där och "såsade" och "himlade" och syntes ej bry sig
om något i den vägen och slutligen kände sig modern Anna Greta manad att ingripa. Sade
honom, att det var på tiden att han tänkte på att gifta sig. "Vart sa jak ta väjen? Jak vet inga sum vell!" svarade Johan.
Detta visste emellertid modern. Hon hade väl å sonens vägnar något hört sig för
och i hemlighet sett ut ett par att välja på. Sade därför till honom: "Du ä ente så grömmer, så du behöver vära rädder fôr
däk själver. Du kan
le höra däk fôr. Gå te Kajsa i Peckagårn å fråja, å ä dä så ho sejer Näj, så
gå te Maja i LarsNilsgårn di sa le ente kunna näka bägge två!" Ja, Johan klädde sig i sin bästa stass och begav sig av på friarstråt. Gick först
efter som modern först hade nämnt hennes namn till Pikagården i
Brunnhem, frågade och fick Ja av Kajsa. Nu bar det sig dock så olyckligt, att Kajsa efter någon tids lyckligt äktenskap dog.
Den efterlevande maken hade emellertid nu råkat få smak på fruntimmer och fann, att det
ej var gott för mannen att vara allena, började därför snart att fundera på, att
upprepa proceduren. Men nu behövde han ej vidare fösas iväg av den naturligtvis
välmenande modern, utan begav sig självmant åstad, så fort boutredningen var
verkställd och han "kunne mä't". Ihågkommande moderns ord från förra gången, gick han nu till LarsNilsgården och
fick även Majas jakord.
Holmagården delas
Lagfart för Nils Johan Andersson genom köp och gåva erhållna 1/3 mtl
Holmagården
meddelades 1898 enligt förut omnämnd avhandling av den 7 mars 1891.
Holmagården Ebera 4'3
Nils Johan Andersson var liksom föräldrarna och syskonen samt sedermera även sonen
mycket intresserad för den frireligiösa verksamheten och var en av rörelsens
förkämpar i orten. Nuvarande ägaren av ¼ mtl Holmagården Karl Nilsson, som redan dess för innan tagit
brukningen av gården om händer, blev efter föräldrarnas död ägare till densamma och
erhöll sina lagfartsbevis den 5 jan 1924 och samma dag 1929. Carl Nilsson var i yngre dagar en intresserad andjägare i Hornborgasjön och om det nöje
en jakt i hans sällskap medförde skall nedan förtäljas.
AnnersErik från Kärragården hade sitt skomakeri i gaveln på huset.
Ursprungliga mangårdsbyggnaden innan ombyggnad en
Karlssonbild
Areal 15 har därav 6 åker, svartmylla på kalkgrund samt mossjord.
Manbyggnaden uppfördes 1874. 1 häst 5 nöt 2 svin. Gården utgör del av
gammal släktgård. Karl Edvin Nilsson ende sonen hade brukat den sedan 1911 och
övertog ägandet dels 1921 och 1928. På ägorna finns ett sedan 1890 planterat
vårdträd en lind.
Karl gifter sig med Elin från Häggum. På bröllopskortet kan
del av personerna identifieras.
Elin vid spinnrocken.
Carl på jakt
Sonen Eber tar över gården och är under sitt liv missionsföreståndare
vid det å gården belägna missionskapellet. Systern Edna bor i Vara. Ebera gifter
sig med Svea som skapar en kioskverksamhet vid vägkanten. Han förvärvar 1/10
OlofEsbjörnsgården och flyttar dit 65. Ena sonen tar ny över.
Holmagården Adela
Adela och Alma Holmsadel.
förde sina åtkomsthandlingar av ¼ mtl Holmagården till tings samt
erhöll lagfart: å gåvobrevet om 5/24 mtl den 10 aug. 1898 och å köpebrevet om 1/24 mtl den 15 jan
1906. Samtidigt med sin egen fjärding i hemmanet brukade Adolf Andersson även systern
Karolinas och besatt således i realiteten hela den gamla släktgården, ehuru denna med
full äganderätt övergick till honom först genom systerns salubrev av den 25 okt samma
år
av häradsrätten utfärdades.
Holms Adel hade kanske inte helt grepp på sin ekonomi och var därför
tvunget att anlita växlar som han bland annat besvärade sina grannar med. Han
var heller ingen större bonde utan fick inte sina investeringar att bära sig.
På höstarna gick han med spett i potatisåkrarna för att väl sent skörda
för året.
Adel gifte sig med betydligt yngre smeden Lindströms dotter Alma ganska sent
i livet
Sonja.
syskonen
- Rut stannar på gården omgiven av många katter.
- Paul
- Sonja gifter sig med Hedman och hennes telning återvänder till gården
- Folke
- Vasti
Areal 12 har åker mulljord på kalkgrund. Manbyggnad jämte flygelbyggnad
uppförda omkring 1860. 4 hästar, 10 nöt, 1 modersugga och 7 får. Gården
har tillfallit Adolfa genom arv och köp. På densamma bedrives sockerbetsodling.
Å ägorna finns rikligt med gravfält.
Adela låter Sönerna Paul och Josef arrendera Och de tar över från 1945. De kan
med sin skicklighet vända gårdens ekonomi bland annat genom sockerbetsodling. Efter Adela död skiftades 1946 boet så, att sönerna
Paul och Josef vardera erhöll 1/4 mtl i hemmanet.
Ägare till ½ mtl bröderna Paul och Josef Andersson
på vedbacken.
på 50 talet läser vi fortfarande 12 har åker och 21 har skog. Här finns
plats för 5 hästar och 12 nöt. Den stora ladan byggdes troligen efter 1955.
Josef omkommer i samband med trädfällning, och Paul återfinnes efter
plötslig död på foderbordet varför Rut den äldsta systen stannar ogift på gården och äganderätten
övergår sedan till systersonen Torsten, som bedriver framgångsrik hästavel
vid sidan om sitt skogsarbete. Paul och Josef var annars duktiga jordbrukare och
vågade sig bland annat på sockerbetsodling som var lönsamt på den
tiden.
Josef bygger ladugården med hjälp av Evert Nilsson i Sätuna. En
strakbenter och illa sedd murare under Nilsson bygger galet så man får rätta
till för att få ordning på fönstren. Man hade förutsett detta och placerat
honom på murningsarbeten på baksidan. Framsidan åt gatan hade muraremäster
själv från Ö Tunhem ansvaret för och det var Josef glad åt och bjöd därför på
skjuts hem efter arbetet, då han tjänade 400 kr på att han gjorde rätt från
början. Denna lada var förresten Nilssons 110 lada berättar Lars. Nilsson byggde
fristående lador för att därmed möjliggöra hissanordningar i ladan. Inga
tvärbalkar eller stolpar fanns att se.
Torsten Hedman
driver hästavel på gården. Han hade tidigare försörjt sig på att
inköpa skogsfastigheter, som han renoverar och säljer. Modern Sonja får honom
sedan att överta Holmagården.
Gifte - "BLIR NOG INTE AV FÖRRÄN EN BLIR TVUNGEN". Sent en vacker sommarkväll, stodo ett par män, som varit borta, vid korsvägen Munkgårds led och samspråkade. Då kom en bekant yngling cyklande och en av de förstnämnda männen som här skulle taga samma väg som den kommande och tyckte sig vilja ha sällskap med denne, anropade honom och sade skämtsamt:
"Jasså, nu har lu vart ute ijenn mä dina fruntimmer, David! - Kunne du ente säta te å jefta däk, så du sluppe dä dära rännant?"
"Dä kunne ja le jära. Män du vet le hurnt dä ä - dä blir-nte å fôrén en blir tvongen."
Davids svar innebar flera betydelser än han vid dess avgivande tänkte.
För det första fick den tilltalande ett skitord för att han gift sig först sedan det blivit på "viset" med fästmön och för det andra menade han visst icke att han själv skulle vänta så länge utan endast tills han fått det så ställt med en egen torva och så vidare att han behövde gifta sig.
Berättade Rut i Holmagården 1947. |
Avstyckning
Fornfynd
- Rund stensättning S32
- Rund stensättning S26a
- Två runda stensättningar S19
- Gravfält med sex runda stensättningar och en domarring. Fältet 75x30 m Ringens
diameter 9-11m 6-7 nedfallna stenar. Över gravfältet går en stensträng S25.
|