Socknen
"Bulems sockn" lydde enligt Prostarnas register över krono tionden för år
1546 "Valla härads prosteri" och angives fordom ha lytt under sakristanen i
Skara. Broddetorps gäld omfattade vid samma tid endast Broddetorps, Hornborga och Sätuna
socknar. V. F. f. T. bd1
32 5/8 mtl 697 personer 1928 och 334 st 1971 utgör 30.31 km2.
Bulem nämns 1397, Boleem 1413. Andra stavningar är Buleem, Boolheem, Bolhem). Bland
efter reformationsnamn har man hittat Bwellem, Buleem, Bulem, Bullum, Bolum, Bolomm och
Bohlum. Innehöll 14½ hemman. Man tror att Bolum kommer av bol stor, präktig eller
att det kan ha något med stock eller trädstam att göra.
Kyrkan i Bolum
Där småskolan nu ligger. Den blev 1740 tillökad med en överbyggnad på norra sidan,
varvid den kom att likna en korskyrka. Uppgifterna om kyrkan är knapphändiga och vid i
inventarierna 1583 och 1688 har inga uppgifter lämnats. Kyrkan hade två klockor varvid
den mindre enligt Lindskog bar årtalet 1389. (Den kan nu finnas i S Lundby). I övrigt inte
bekant var den är. Dopfunten på Statens Historiska Museum. Även den låg på kyrkogården innan
den 1872 inlöstes. Dopfunten har bildat typ för övriga dopfuntar i det den kallas Bolumtypen. Upptill fyrsidig och nedtill cylindrisk. En sida visar djur med
människoansikte, en annan agnus dei, en tredje en fig. som tillbedjer ett kors, den
fjärde sidan syndafallet med Adam som biter i äpplet.
Peringskiöld visar en ordinär kyrka, med långhus och förträngt kor. Kyrkan hade
torn i västra gaveln. Kyrkan fick förfalla och först 1874 bygger man småskolan. Den
gamla kyrkogårdsmuren står kvar. Tomten ägs av en kyrklig samfällighet. Kyrkan revs
1821.
Vapenhusen tillbyggd senare. Västingången var reserverad för högtidliga
tillfällen när prosten kom på besök och normalt gick man in i södra
ingången, men den norra porten var alltid reserverad för när man bar ut den
döde.
Vapenhus tillkommit senare fönstret som skissats är en tudelad kolonett
två delar ev. en mittpost har kommit under 1200 inget för 1100 talet. Korets
lilla fönster är från 1600 talet och alltså inget medeltida fönster. På
norra kyrkan skedde en tillbyggnad 1740 byggde till får karaktär av korskyrka.
Kan vara ett gravkor eller liknande. 2 klockor och dopfunt.
Bolum revs 1821 RT X64682, Y13715. Skolhuset uppfördes på
platsen 1874.
Vid grävning 1935 gjordes fynd från äldre järnåldern på kyrkogården en fibula,
skaftet till en järnskära, samt fragment av lerkärl. En förhistorisk gravplats trolig
på den gamla kyrkogården.
Dopfunten
Också Bolums dopfunt är från svenskt 1100-tal. Inte heller denne mästaren är känd till namnet.
Dopfunten är gjord av sandsten. I botten finns ett hål så att man efter dopet kunde tömma funten utan att det dyrbara vigvattnet gick till spillo.
1866 28/10:
Den dopfunt som finnes å Bolums gamla kyrkogård skall framflyttas till nya
kyrkan att där förvaras från all åverkan.
// S Walberg
Ornamentik
Figur 1: Ett fyrfotadjur i profil med ett människohuvud rakt framifrån.
Figur 2: Syndafallet. Adam bitande i ett äpple och Eva tagande ett från Kunskapens träd där ormen slingrar sig.
Figur 3: Ett korsbärande Guds lamm, betande av ett träd, som i sin topp bär ett kors.
Figur 4: Ett klöverbladsformat kors och en framstupa liggande människofigur med handen höjd i bedjande ställning.
28-11-1778 § 1:
Rökelsekaret av malm, stocken och primklockan äro ännu osålda.
// Paul Wahlfelt (nämnes varken tidigare eller senare.)
|
Bön om välsignelse
Det gick ett par änglar kring vårt hus
De hade ett par små vackra, brinnande ljus
Jungfru Maria satt och sang
Hade Jesusbarnet i sin famn
Gud välsigna sjö och strand
Gud välsigna kvinna och man
Och Gud välsigna den, som denna böna läsa kan
Amen.
|
Aftonbön
I aftan, i aftan, när vi går till sängs
Då begynna vi på Jesum åkalla
Då går det oss väl till kropp och till själ
Och lyckan står med oss alla
Så bliva vi frälsta från helvetets glöd
Och sist ifrån dödens vånda
Och himmelrik få ärva när vi skola dö
Säger i hjärtat Amen
|
Bön om beskydd mot tjuvar.
O, Gud din ängel till oss sänd
Ikring vårt hus och kring vår säng.
Jungfru Maria låt inge röra ve't!
Gud han är vårt skydd och fred.
|
Bön om syndaförlåtelse.
Det var om en skärtorsdagskväll,
då Jesus satte sig ned i en gömma
och alla änglar och apostlar gingo ifrån honom så när som på Sankte Per.
Herre, jag vill dö med dig !
Liter du icke däruppå ? –
Förrän hanen haver galit två resor galit,
skall du tre resor förneka mig. –
Ock de gjorde en krans av törnen
och satt på Jesu huvud.
Femton voro starka karlar,
som skulle det korset bära,
men Jesus var själv så stark,
han bar sitt kors den vägen fram.
Mötte det honom en skara,
som han till fromma månde vara.
Togo de Jesus och hängde på korset
så rygg och ryggben följdes åt.
Fram kom Jesu Moder och fick se
sin välsignade son högt hängande,
med blod springande genom händer
och fötter och hans nagelrötter.
Och Jesus upplyfte sin välsignade mun och sade:
Min Moder, jag haver varit i helvetet
och i himmelriket och tagit emot alla vedermödor. –
Större barn och mindre, som denna böna kan
och vill läsa och ingen dag förgäta;
om synderna voro gånger fördömda
så skola de varda förlåtna i Jesu namn. Amen.
Ovanstående böner äro meddelade undertecknad av lantbrukare i Bolum, som lärt dem efter sin moder, då han var liten, och gärna önskat få dem bevarade på detta sätt. Samma person har även meddelat att böner av detta slag för en 60 à 70 år sedan voro mycket använda som aftonböner för barn.
Detta gäller särskilt den första av böner HJ
|
Klock – tro.
Om en kyrkklocka råkade falla och slå ihjäl någon, uppsattes den ej mera.
Den ansågs då för ohelig och sänktes i en sjö eller mosse eller
förstördes. / Ond.
Bolums gamla kyrka.
Baldakinen (predikstolshuven) från Bolums kyrka hamnade i Törnagården,
Bolumstorp, där den upphängdes i brygghustaket, försedd med träkrokar, och
användes till "fläskajäll", d.v.s. att hänga upp sovel till tork (speke)
uti. / August i Bält 1945.
Orgeln. Orgeltramparen Björn i Bolum, beviljades under
en följd av år 1 rdr, 16 sk. till inköp av ett par skor. Utom förmåner in
natura, torde detta ha varit hans lön. Björn och klockaren Liljeberg tillerkändes
dessutom 1833, 2 marker ljus vardera i anseende av de besvär de hade vid
ljusens tändning m.m.
Likstod.
Från äldre tider omtalas s.k. likstod, en betalning in natura till prästen.
/ Sten 1930.
Klåckarebolet
- Anders Helgesson f1639 död 1721
- Helge finns här 1742 och var gift med Katarina Jonsdotter som förekommer
vid många dop.
- Jon Jonsson Fogelberg f1712 död 1789
- sonen Lars Jonsson Fogelberg f1754 1813, Lars gifte sig med Kerstin
Arvidsdotter f1756 dottern Bolla gifter sig med Johan Wallrot fanns som
skräddaregesäll inhyses här
- Johannes Liljeberg f1788 kyrkvaktarson från N Lundby. soldat, klåckare och
organist.
- Stina Jonsdotter från Synnerby
- Anders Liljeberg född här var elev hos Petter Hernqvist, tog en
folkskolläreexamen och bosätter sig i N Vånga.
- Greta Lisa Otterström från N Härene
- Maria Sofia blir hushållerska hos svåger
- Johanna Charlotta var gift med Anders Jonsson f1834
- okänd
|
Tionde längd 1688-90
Tiondelängder
1688-1690. Bohlums Socken
1690-1
Oluf i Hwässtorp
Ambiörn i Bolhlummatorph
Törne Ibedem
Anders i Kierragårdhen
Gunnar i ellgiesgårdhen
Skattegården i Bohlum
Anders i Hollmagårdhen
Swen Uddzgård i Bohlum
Ambiörn i Garpagårdhen
Hindrick i Belltaregårdhen
John Pehrsson i Böllgian
Arfwed på Tompten
Anders i Kiellegårdhen i Bjäll
Arfwed Pehrsson i Munkag
Simmuel Pehrsson Ibm
Nills Andersson i Munkegardh
Hans på Backen |
S.S.P. den 18/7 1852:
Några av Bolums sockenmän hade hos pastor begärt sockenstämma för att få
underrättelse om deras sockenmagasins tillstånd.
Pastor har under tiden förut tillkallat magasinsföreståndarna för att överse
magasinsräkningarna, men funnit dem icke med den redighet utförda att de nu
kunde framläggas till granskning, varför sockenmännen beslutade, att sedan de nu
skedda magasinsutlåningarna bliva nästa vår indrivna och behållningen uträknad,
skulle en bok inköpas för räkenskapers införande och ett reglemente uppgöras för
magasinsutlåningen, så att säkerhet kan vinnas för magasinets framtida bestånd.
Pastor lovade att biträda magasinsföreståndarna med räkningarnas författande, så
att de årligen till valborgsmäss sockenstämma kunna för sockenmännen till
ytterligare granskning föreläggas. // S. Jungmarker.S.S.P. den 22/5 1853.
Då Bolums sockenmagasin behöver till sitt bestånd bättre än till förne
organiseras, förses med reglemente och fordrar en mer instruerad man i skrivning
och ordentliga räkenskapers förande, så entledigas de forna
magasinsföreståndarna, som omkring trettio år haft magasinet om vård och därvid
haft mycket besvär, varför Bolums sockenmän äro dem skyldiga tacksägelse, så
utsågs efter pastors proposition fanjunkare Forsblad i Korsg. o Anders
Pettersson i Kärragården till magasinsföreståndare med åtnjutande av den lön, som
tillförne varit beviljad. // S. Jungmarker.
S.S.P. den 10/6 1855.
Enligt sockenstämmobeslut av den 22 maj 1853 entledigades föreståndarna för
Bolums sockens magasin Johannes Jonsson uti Munkgården och Johannes Christophersson
uti Bältaregården och utvaldes i deras ställe fanj. Forsblad i Korsgården och Anders
Petterson i Kärragården till magasinsföreståndare; men som de därvid ingenting
vidgjort eller skaffat någon reda på räkenskaperna eller övertagit
magasinsvården har på flera Bolums sockenmäns begäran denna sockenstämma tills i
dag blivit utsatt.
Till andra magasinsföreståndare föreslogs och utnämndes Johannes Larsson i
Kärragården och Lars Johansson i Källegården samt skolläraren Hedrén till att emot
ersättning för besvär granska förre magasinsföreståndarnas räkenskaper så väl
över spannmålen som utlåningar och kontanter samt därefter föra årligen
räkenskaper, som vid varje valborgsmäss sockenstämma böra framläggas till
granskning och godkännande.
De nu tillsatta magasinsföreståndarna och räkenskapsgranskarna böra
skyndsammeligen sammanträda och avfordra de förra magasinsföreståndarna
redogörelse och inventera till sig magasinstillgångarna.
Bolums sockenmän yrkade, enär fattigvårdsstyrelsen uttagit från magasinet och
penningar under förlidet år till de mäst behövande fattige inom socknen, som om
det fördelades på hemmanen, vilka deltaga i Bolums fattigvård skulle överstiga
en riksdaler på vart och ett av de hemman, som icke hava del i sockenmagasinet,
nämligen mtl Munkgården eller Löjtnantsgården,
1 mtl Korsgården och 1 mtl Lunnagården, skola inbetala till magasinet 1 rdr b:o av varje
helt hemman, såvida deras innehavare vilja undvika lagsökning. // S. Jungmarker.
S.S.P. den 24/2 1856.
Sedan delägarnas begäran, att fanj. Forsblad ville emot ersättning granska och
verifiera Bolums sockenmagasins räkenskaper, som de avträdande
magasinsföreståndarna Johannes Jonsson i Munkgården Samuelsgården och Johannes Christophersson i Bältaregården avlämnat över magasinets behållna spannmål och
kontanter, nu var uppfylld, uppläste herr fanjunkaren de revisionshandlingar han
utarbetat, som på de många år de innehaft magasinets vård utvisa en stor brist
både i spannmål och penningar, som de anses skyldiga att ersätta, överlämnades
dessa magasinets revisionshandlingar till Johannes Jonsson i Samuelsgården att han
och Johannes Christophersson såsom forna föreståndare därav måtte taga nogare
kännedom och sedan återlämna dem till nuvarande magasinsföreståndarna Johannes
Larsson i Kärragården och Lars Johansson i Källegården.
Då det endast är en del hemman i Bolums socken, som hava insatt spannmål i
magasinet, anser pastor sig icke vidare pliktig att vid sockenstämma handhava
detta ärende utan må de valda magasinsföreståndarna kalla samtliga delägarna uti
magasinet samt de forna föreståndarna till från predikostolen kungjord tid och
ställe att rådfråga, om några kompositer kan åvägabringas eller om målet vid
häradsrätten bör göras anhängigt. Härpå överenskommo delägarna att till i morgon
fjorton dagar, som infaller den 10 nästa mars kl 10 f.m. sammanträda hos
magasinsföreståndaren Johannes Larsson i Kärragården samt de forna
magasinsföreståndarna för att häröver överlägga och lovade herr fanj. Forsblad
att även inställa sig för att leda överläggningen. // S. Jungmarker.
S.S.P. den 22/5 1859.
Föreståndarna för Bolums sockenmagasin, avlämnade till införande i
protokollsboken följande:
”Protokoll hållet vid sammanträde hos Anders Pettersson i Uddagården Bolum, med
delägarna i Bolums sockenmagasin den 25 febr. 1859.
S.D. På grund av utfärdad kungörelse från nuvarande magasinsföreståndarne Johannes
Eriksson i Slättrödjorna och förre nämndemannen Anders Pettersson i Uddagårdne hade
sammanträde med samtliga intressenter uti Bolums sockenmagasin till denna dag
kl. 4. e.m. blivit utsatt i och för åvägabringande av behövlig ändring uti det
förslag till magasinsregemente, som av magasinsdelägarna vid sammanträde den 12
maj 1856 antagits och godkänts. Och då större delen av intressenterna nu voro
tillstädes företogs frågan till behandling, då efter en stunds överläggning
sammanträdet stannade vid följande beslut, nämligen:
”§ 1. Räntan å den till utlåning avsedda spannmålen förbliver oförändrad med 4
kappar på tunnan, men avgår på det sätt att utlåningen sker med s.k. slätt eller
struket mått men återbetalas med fast eller rågat sådant.
§ 2. Det i 3½ av åberopade förslag till reglemente stadgade arvodet, skall
uppbäras såväl till magasinsföreståndarna som räkenskapsföraren, vilken
sistnämnda befattning indrages, med åliggande hädanefter för
magasinsföreståndarna, att, däruti de icke själva förmå upprätta räkenskaperna
för året, de av egna medel ersätta den person, de därmed nödgas anlita.
§ 3. Såsom intorkningsprocent och rätt prut äga magasinsförvaltarna hädanefter
avskriva en kappe per tunnan av all den spannmål, de under året för magasinet
äro skyldiga att redovisa. All annan ersättning för magasinets vårdande skall
upphöra.
Vad sålunda blivit beslutat, skall allt framgent och intill dess ändring däruti
kan vara av behovet påkallad, tjäna till efterrättelse, vadan detta protokoll
sedan det med intressenternas underskrifter blivit försett, på enahanda sätt som
förslaget till reglemente bör i magasinsboken till framtida förvar införas och
dessutom vid sockenstämma företes till intagande i protokollsboken.
Bolum Uddagården. som ovan. (26 personers underskrifter, i protokollet ej upptagna)
G. Kullberg. |
|