Olof Persson skatteköper Säckesten 1702 och lösenbrevet
är från 1705.
Kongl. Maj:ts wi Underskrifne Råd, President och samtlige Kammar Råd giör nu
witterligt, att som Högstbem. Hans Kongl. Maj:t i anseende dertill, att närvarande
Krigsförfattningar erfordra stora och ansenliga utgifter, och man, för den skull på alt
giörligst sätt måtte vara omtänkt; förrän man dertill må kunna upbringa nödige
medel, har i nåder tillåtit, att skatterättigheter måge säljas på dess Krono =
fordar, Rustningsgäld och augmenter, samt till den ändan genom dess nådiga bref dat.
Hufwudquarteret Lars i Lifland den 20 Martii 1701, oss i nåder anbefalt, på sätt och
wis, som deruti förordnas, öfwer slika skatterättigheters försäljande sluta och
handla till det werde som giörligast må stå att ärhålla, alltså, till underdånigst
följe deraf, hafwa wi welat uplåta och försälja, efter som wi härmed och i kraft af
detta wårt öpna bref, på Kongl. Maj:ts wår allernådigaste Konungs och Herres wägnar,
upplåta och försälja, till åboen Olof Persson efterskrifna hemman, nemligen uti
Skaraborgs Län Walla Härad och Bolums Sockn Säckesten ett fjerdedels Infanteri Lönings
hemman, under Skattemanna börd och rättighet, att njuta och behålla, för trettio dal.
Smt., dem han emot Landträntemästarens Höks quitense dat. den 25 Febr a:o 1702, Hwilket
han jämwäl här in orginali inlefwererat, riktigt erlagt och betalt; Afhände för den
skuld Kongl. Maj:t samt efterkommande Konungar wid Sweriges Krono förbemälte Kronohemman
Säckesten uti Skaraborgs Län, Walla Härad och Bolums sockn, och tillägna det åboen
Olof Persson samt dess hustru, barn och arfwingar, så ock arfwinge efter arfwinge, med
hus, jord, åker, äng, skog, mark, fiske och fiskewattn, qwarn och qwarnställen, torp
och torpställen och andra tillägor, i våto och torro, närby och fjärran, intet
undantagandes av alt det, som dertill lyder, med rätta ligga bör och lagligen tillvinnas
kan, att njuta, bruka och behålla under Skattemanna börd och rättighet, till ewärdelig
ägo, som lag förmår. Der ock så skulle hända, att han och de framdeles skulle wilja
denna skatterättighet försälja eller eljest på någon annan transportera; så
förbehålles Kongl. Maj:t att han och de skola vara skyldiga, så wida det kan wara utom
rätta Börd, detta Collegio, den först till lösen att hembjuda; och så framledes wi å
Kongl. Maj:ts wägnar inlöses, då måge de hafwa mugt densamma till någon annan, som de
hälst med asämjus kunna, att föryttra och transportera. Skulle ock förberorde hemman
på hwarjehanda sätt gå Köparen eller hans arfwingar ifrån; så vill Kongl. Maj:t
hålla dem deruti alldeles skadeslöse. Så skall och förberorde hemman efter detta brefs
datum ifrån Krono till Skatte uti Jordeböckerna införas; der alla som detta wid komma
och för Kongl. Maj:ts skuld waka och skola göra och låta, hafwa sig hörsammeligen att
efterrätta; Icke görandes åboen Olof Persson samt dess hustru, barn och arfingar
häremot hinder, meen eller förfång i någon måtto nu eller i tillkommande tider. Till
yttermera wisso hafwa wi detta med Kongl. Maj:ts här i dess Kammar Collegio brukeliga
Sigill och våra händers underskrift bekräftat.
Datum Stockholm den 8 Martii år efter wår Herres Jesu Christi nåderika födelse Ett
tusend Sjuhundrade och på det femte. (L. S.) På dragande kall och ämbetets wägnar.
Fabian Wrede. H. Billingschöld. L. Jy?nered. H. Fleming./ Hans Bathe. / L. Törne.
Kort före sin död eller den 4 okt. 1715, testamenterade Olof Persson hemmanet
Säckesten jämte all lösegendom till hustrun. Efter mannens död detta år ingick Elin
Ambjörnsdotter 1716 nytt äktenskap med Ambjörn Ingelsson från Ranstad
Skattegården i
Stenstorps församling. Från denna tid finnes bevarad en handling eller
"extrakt" av ett Valle härads tingsrätts protokoll, vari meddelas att Olof
Perssons bröder och systersöner mot Elin Ambjörnsdotter framställt krav på arv efter
honom, emedan denne icke med henne sammanavlat några barn. Hustru Elin, därvid
tillstädes, uppviste för rätten makens testamente, som denne vid ordinarie tinget i
Skärv den 17 okt. 1715 uppläst och i protokollet annoterat. Saken uppgjordes dock i godo
på så sätt, att Elin Ambjörnsdotter nu gav dem tio daler silvermynt och lämnade deras
talan om arvtagande efter brodern och morbrodern öppen, därest hon doge utan
livsarvingar i sitt nu ingångna äktenskap, vilket efter begäran blev till protokollet
fört. Aktstycket är daterat den 25 febr. 1717.
Såsom jag Olof Pehrson i Säckesten ligger på min sinke säng och min tid står i
herrans händer, då något dödsfall med mig skulle /: efter Guds behag :/ hända, will
jag af godt hjärta lembna min k. hustru Elin Ambiörnsdotter det efter min död som hon
kan hafwa att hugna och uppehålla sig utaf i sin lifstid; och som jag utaf wår
allernådigste konung hafwer kiöpt skatterättigheten i hemmanet Säckesten, som uti alt
wijsas af skielfwa köpebrefwet, och jag derför gifwet de medel som jag sielf med tienst
och arbete kunnat förwärfwa; Ty vill jag med detta testamentera till min hustru Elin
Ambiörnsdotter skatterättigheten i Säckesten att där få blifwa boende i sin lifstid
sampt all min lösa ägendom, och förmodar att ingen af mina Syskon här på något hafwa
klandra uthan jag hoppas detta lagl. Blifwer stadfästat nu såsom därom i ödmjukhet
göres ansökning, emellertid låter iag Sättia mitt nampn här under som Skiedde d. 4
octob. 1715. Oluf Pehrson. Efter begäran äro undertecknade här till vittnen. Johan
Vinge, L. Brodd. Pehr Afzeson i Broddetorp.
Paret är barnlöst och protester är att vänta. Säckesten
1717.
Sedan kiärande Thore Person på Boslycke i Häggums Sockn, Måns Persson i Bolum,
Soldaterna Jon Månsson och Måns Månsson under Skaraborgs Lähns Infanterie Regemente
till Hustru Elin Ambiörnsdotter uti Bråtorpa Sockn, angående Arf, som Kiärandena
förmena sig bör tillfalla efter deras genom döden afledne Broder och moderbroder Oluf
Persson, hwilken war Elin Ambjörnsdotters man, emedan de under deras Egtenskap eij några
barn aflat tillsammans, warandes Elin Ambiörnsdotter tillstädes och upwiste för Rätten
Ett testamente, som dess afledne man Oluf Persson författat och uppå Ordinarie tinget
med Walla härad i Skierf d. 13 October 1715 uppläst och i Protokollet annoterat, hwar
uti han gifwer henne Skatterättigheten uti 1/4 hemmanet Säckesten benämbt, som han för
egne medel med sin tienst och arbete förwärfwade, kiöpt, att der få blifwa boendes i
sin lijfstijdh, sammaledes all dess lösa egendom; dock på det hon (ej) må blifwa oroat
aff sina swågrar och icke dragas uti någon widlyftighet på ett eller annat wijs,
förente parterne sig således med hwarandra att Elin Ambiörnsdotter gifwer dem nu Tio Dr
Smt, och ohm Elin Ambiörnsdotter utan lijfsarfwingar dör uti sitt nu ingångna gifte med
Ambiörn Ingelsson, så förbehålla dhe sig här medh all wijdare talan om arftagande
efter dess sal. Broder och Mohrbroder Oluf Persson, hwilket efter begäran blef till
protocolle fördt. Actum ut supra. På tingsrättens vägnar. Jonas Lundin.
Wij undertecknade tilstå och bekienna at hafwa Ricktigt bekommet de oss tilldömde
tijo dr Smt.: såsom hos närvarande Dom oss tilldöma utaf Ambiörn Ingelson i Säckesten
som har medh Wederbl. Quit: Bohlum d. 8 feb. av 1818. Thore Persson Boslycke, Måns
Persson Skatteg. i Bolum, Måns Månsson Munkg.
Bouppteckning efter Elin Ambjörnsdotter i Säckesten 1742.
Bouppteckning efter Elin Ambjörnsdotter förrättades den 9 mars 1742 av nämndemannen
Anders Olofsson i Kiällorna och Nils Ambjörnsson i Broddetorp. Silver fanns ej och av
koppar endast en brännvinspanna samt en större och en mindre "kiätel". Bland
de senare finnas även upptagna två malmgrytor, en större om 12 och en mindre om 5
marker, en gammal tennskål, en tenn(ljus)stake och en tenntallrik. Sängkläder fanns
obetydligt och gångkläderna bestodo av en gl röd och en dito brun kjortel, en gl brun
och en grön tröja, en gl skinnkjortel, en gl svart kappa, fyra "Särcker", 2
svarta mössor, 3 vita kläden och 2 förkläden, varav det ena vitt och det andra blått.
Husgeråd av järn funnos i mindre mängd och upptages 1 gryta, 1 stekpanna och 2
grisslor, men flera sådana av trä uppräknas, varibland ett dussin tallrikar, ett d:o
träskedar, 8 st. träfat, en kanna, ett stop och ett glt besman. Upptagna "2 st.
Potäller" torde sannolikt ha varit av lergods. Möblemanget bestod av ett skåp utan
lås, 2 sängar, två gla skrin, tre stolar(till vilka också fanns s.k. stolkläden).
Under rubr. "träbråte" upptages vidare: spinnrock, kardor, häckla, ämbar,
öltunnor, "tunne-kar", "bröggekar", "miölkebötta" och
"drickaflaska". Som i syneprotokollet vid hemmansklyvningen nämnes, voro
åboarna på Säckesten snickare och naturligtvis saknades ej snickareverktyg: navrar,
huggjärn, bandkniv, yxer, hammrar och tång, liksom spadar, liar och skäror ifråga om
jordbruket. Kreaturen bestodo av: 1 svart oxe, 1 rödhjälmig ko, 1 svart ko, 1 röd ko, 1
rödhjälmig ko, 1 brun ko, 2 röda stutar, 1 rödhjälmig kviga, 1 svart kviga, 1 röd
kviga, 1 svart ko, 13 st. får, 4 st. svinkreatur, 1 gråbläsigt sto, 1 svart sto, 1
"yngt stoo", och 1 röd "fålle". Åker och körredskapen bestod av 2
st. järnskodda hjul, 1 bultvagn, 1"döngevang", 1 järnskodd släde, 1
hundsläde, 4 selar, 1 töm, 1 gl sadel, 1 hörrep, 1 oxok "med krok och tild",
1 hästok också "med krok och tild", samt 1 harv.
#Säckesten 1825.
År 1825 den 28 mars förrättades bouppteckning efter Anders Perssons i Säckesten avlidna hustru Kattarina Larsdotter, som dött den 14 mars s.å. och efterlämnat en myndig son samt änkemannen. Den senare uppgav boet. Silver : 2 bägare, 1 kalk och 2 tomlare. Koppar : 1 kjätel vägande 18 mkr 12skn, 1 dito väg. 2:10, 1 dito väg. 7:10, 1 panna, 1 dito sämre, 1 gl kjätel väg. 11:8., 1 kruka och 1 skål. Tenn : 2 djupa fat, 2 dito flata, ½ duss tallrikar, 1 stop, 1 gl bägare. Malm : 1 gryta, 1 stake, 2 matskedar. Järnsaker : 2 grytor, 1 panna m. plåt, 2 brännringar, 1 pöttstö, 2 vedyxor, 1 handyxa, 1 hovtång, 1 eldtång, 2 spadar, 4 knivar, 1 svarvstol i behör, 1 ”rådske”, 2 sågar, ”snickarebrote i behör”, 4 liar med orf, 4 skiaror, 2 lövhackar, 2 sackser(saxar), 1 skrålåda. Åker och körredskap : 1 håvevagn, 1par kälkar, 1 krok med ok, 1 harv, 1 åkerbolt, 1 par selar med töm, 1 gl sadel m. betsel. Träsaker : 2 slagbord, 2 skop, 2 soffor, ½ duss. Stolar, 2 sämre dito,1 kista, 5 skrin, 2 ölträn, 2 brännvinsfjärdingar, 3 mjölkspänner, 6 gla tönner, 1 saltbälj, 7 kar, 6 silträ, 2 bötter, 1 bröggereda i behör, 1 halfwisk m. sil, 1 kärna, ½ duss djupa fat, 2 dito flata, 2 duss tallrikar, 2 dito skedar, 2 smöraskar, 2 ämbar, 2 stopar, 1 vävreda i behör, 1 kaveltyg, 1 väggur, 1 besman, nya målet, 1 kanna med stop, 1 slipsten m. järnaxel. Gångkläder : 1 svart kamlottsklänning, 1 kolt blå, 1 blårandig tuklänning, 4 dito, 1 dito kjortel, 2 lintröjor, 2 livstycken, 3 lärifsärkar, 5 av blångarn, 3 blårandiga förkläden, 1 vitt nätledukskläde, 8 lärifkläden, 2 mösser med stöcken, 3 par strumpor, 1 par skor. Sängkläder : 2 bolstrar, 2 dyner, 4 kuddar, 3 stopptäcken, 4 veper, 5 lackarn(lakan), 3 boldyekar(borddukar), 24 alnar läritt(Lärft), 58 dito blångarn(”blaggarnsväv”).
Kreatur : 2 hästar, 3 kor, 1 kviga, 3 får m. lamm, 1 socka(sugga) m. 3 grisar, 3 biståckar.
Glas och ”postiter” :1 flaska, 3 pottjäljer, kvarter med tratt, 1 rivjärn, 2 djupa lerfat, 2 dito flata, 3 psalmböcker. Fastighet: 1/8 Säckesten, värderat t. 400 rdr. umma tillgångar 540 rdr 32 skr. Skulder 15 rdr. Värd.- m. Jonas Andersson på Stommen, Joh. Bengtsson, n.m. i Bolum.
------------------------------------
Säckesten 1762 -(1776).
Åhr 1762 war undertecknad Tillika med nämndeman wälförståndig Anders Gunnarsson och Arfwid Pehrson i Håf, kallade att dehla, så den fasta, som lösa ägendomen, efter afledne dannemannen Ambiörn Ingelsson från säckesten, emillan dess efterlefwande änckja Kierstin Gunnarsdotter; och hennes styfbarn Oluf Ambiörnsson och Margareta Ambiörnsdotter; samt sonen af senare giftet Asser Ambiörnsson; då efter framhafda skrifter fanns, at Ambiörn Ingelson warit ägare af en Siettedehl uti skatte Rusthållet Skatteg., Ranstad, hwilken icke kunde låhta någon mindre klyfning, utan arfwingarne kommo öfwerens, det älste brodern Oluf Ambiörnsson skulle med Pänningar betala sin halfbroders dehl; Samt till sin samsyster Margareta för hennes arflot uti nämda Rusthåld, Gifwe henne så myckit af sitt möderne uti skattehemmanet Säckesten att de fingo hälften hwardera, Tillika med någre Pänningars mellangift.
Men som nu dehlningen nu Säjes wara förkommen och Margareta således osäker om sin Rättfångna ägendom, som är hälften uti skattehemmanet Säckesten så lofwas henne detta till Bewis att som föreskrifwit är dem emillan då slutadt, dät jag med liflig Edh will bestyrkja om så påfoddras skulle.
Sätuna d. 24 ocktober 1776.
Pehr Pehrsson.
Bouppteckning efter Ambjörn Säckesten 1761.
Elin dör ju såsmåning om och Ambjörn gifter om sig med Kerstin Gunnarsdtr en nog
så ung dam.
Åhr 1761 den 10 october blef uppå samtelige arfingenes efter afledne Ambiörn
Ingelsson i Säckesten begäran Laga delning skied. På den Lösa ägendom som fans uti
hans boo då undertecknade woro tillstädes och blef sedan anckian Sin Firdehl af boo
oskifto tagit, dät öfriga Lagt uti 3 Lika dehlar, och Kastades lott, då låtten N.o 1
tilföl ankian, och de andra Lotterna tilföllo arfwingarna, hwilka efter sonen Oluf
Ambiörnssons begifwande, hwilken så å egna wägnar som Förmyndare för sin Halfbroder;
Lofwade sin syster Lika stor dehl med sig uti Löshören, sedan den omyndige sin hemgift
lika emot de andra barnen fått, och änkian sin morgongåfwa, som är Tiondedelen af
mannens wid dödsfallet behåldna lott i löst och fast, delades dät öfriga uti Tre lika
dehlar och kastades lott då lotten No1 tilföll älsta sonen Oluf, och den uti
berörda Lott upförda Persedlar, Lotten No 2 fick Sonen Asser och No 3
Petter (dotterns Margaretas man), då hwar och en sin tilfalna lot emottog och den
omyndiges tog änkian at förwara,
Men fastigheten 1/6 dehl i skatte Rusthållet Skatteg. Ranstad kunde arfwingarna intet
dehla, eller om utlösen öfwerenskomma förr än för den omyndige blifwer en laglig
tillförordnad förmyndare som Hans Rätt och bästa bör bevaka. Sålunda ware
öfwerenskommit och dehlat, wille wi med wåra namns undersättiande bestyrkia. Tid och
ort som föreskrifwit står. Kierstin Gunnarsdotter. Oluf Ambjörnsson. Petter Swensson.
Å den omyndiges wägnar: Jöns Swensson från Stommen, Hornborga.
Nils Ambjörnsson, Per Persson Delningsmän.
Rätten att dela Säckesten i två åttingar 1762.
Utdrag av domboken hållen vid laga vintertinget med Valle härad i Skärv den 2 mars
1762:
"Hos Härads Rätten anhöllo åboerna och ägarne af Crono Skattehemmanet
Säckesten en fjerding i Bolums Socken, om tillstånd att få klyfwa detta hemman i
åttondelar, efter som igenom arföfwerenskommelse och testamente de i bemälte hemman
äro ägare till hälften Hvardera; Till hwilken ända sökandene nu för Rätten upwiste
en af Vice Cronobefallningsmannen Wälbetrodde Herr Lars Otter, i närvaro af
nämdemännen Swen Månsson i Häggum och Anders Gunnarsson i Bjellum, under den 6
februarii sidstledne å hemmanet hållen syneförrättning, som utmärker, att husen
finnas behållne och alldeles tillräcklige för twenne åboer, undantagandes att de
tillsammans nyttja en loge, derå de tröska hwar sin wecka, att utsädet till hemmanet
åhrligen belöper till Sex skpr Råg, åtta skeppor Bland-Korn samt Hafra, hwaraf fås
åttonde Kornet och derutöfwer, enär intet swåra missväxtår infalla, att till
hemmanet finnes Humblegård, som i medelmåttiga åhr gifwer af sig Ett lispund humble,
att Kålgård finnes tillräcklig och behållen, en Betes hage för twenne Koor eller
Kalfwar, att ingen widare upodling till hemmanet kan giöras, såsom på Crono parken
Billingen beläget, att till hemmanet finnes å ägorna en Backe-stufwa med ett
skeppelands åker dertill, samt en husbehufs qwarn samt skog i ägorna af alla slags
trän, att å hemmanet Kunna födas fiorton stycken nööt Kreatur, fyra hästar och
sexton får, i anseende dertill, att till hemmanet finnes löfbrott samt att begge
åboerne äro handslöge med Snid-Kare och annat arbete, så att de dermed Kunna förtiena
sig skatt och Crono utlagorna; I anseende hwartill Synemännen yttradt, det de icke annat
Kunna finna, än Sökandernes hemman Kan tåla Klyfning i åttondelar; Hwilket Härads
Rätten i behörigt öfwer wägande hos sig Komma låtit; Och all den stund utaf ofwan
intagne Syneförrättning Härads Rätten inhemptat, att ofwannemde fierding Crono Skatte
hemman Säckesten, är af så goda ägor och lägenheter, att twenne åboer Kunna derå
hafwa sin bergning och utKomst; för den skull profwar Härads Rätten skiäligt, i
förmågo af Kongl. Förordningen om hemmans Klyfning af den 30 juni 1747 med Kongl.
Maj:ts deröfwer utfärdade nådiga fösklaring den 24 Januarii 1751, att tillåta den
sökta Klyfningen i åttondelar, dock med det uttryckliga willkor och förbehåll, att de
hus, som framdeles å hemmanet Komma, att om = eller nybyggas, till skogens besparing,
upföras av Sten eller Korsswirke och att trägierdsgårdar blifwa förvandlade i
stenmurar, Jordwallar och Skiehag, så Kiärt sökandene, i annat fall är, att undvika
den olägenhet, att denna nu bewiljade Klyfning skall återgå. Åhr och dag, som före
skrifwit står. På Härads Rättens wägnar. Alexander Löfvenskiöld.
Genom testamente av den 8/1 1742 förordnade Elin Ambjörnsdotter, att hennes barn Olof
och Margareta efter hennes död skulle erhålla Säckesten jämte halva lösegendomen med
lika andel vardera. I anledning därav skiftades hemmanet i åttondelar.
Till hwilken ända Sökandena nu för Rätten upwiste en af wice Crono
Befallningsmannen Wälbetrodde Herr Lars Otter, i närwaro av nämndemännen Swen
Månsson i Häggum och Anders Gunnarsson i Biellum, under den 6 Februarii
sidstledna å hemmanet hållen Syneförrättning, som utmärker, att husen finnas
behållna och alldeles tillräckliga för twenne åboer, undantagandes att de till
sammans nyttja en loge, derå de tröska hwar sin wecka, att utsädet till hemmanet
åhrligen belöper sig till sex skieppor Råg, åtta skieppor stridt Korn, trettio
skieppor Bland Korn samt hawra, samt en skieppa linfrö, hwaraf fås åttonde
Kornet och deröfver, enär intet swåra misswäxt år inträffat, att till hemmanet
finns humble gård, som i måttliga åhr gifwer af sig Ett lispund humble, att
Kålgård finnes tillräcklig och behållen, en Betes hage för twenne Koor eller
Kalfwar, att ingen widare uppodling tillhemmanet kan göras, såsom Cronoparken
Billingen är belägit, att till hemmanet finns å ägorna en Backe stufwa med ett
Skiepplands åker dertill, samt en husbehovsqvarn samt skog ägorna af alla slags
trän, att å hemmanet kunnat födas fiorton stycken nöt Kreatur, fyra hästar och
sexton får, i anseende dertill att till hemmanet finns löfbrott samt att bägge
åborna äro handsläge med snidare och annat arbete, så att de dermed kunna
förtiena sig skatt och Crono utlagorne; i Anseende hwartill Syne männen yttrat,
det de icke annat finna, än at Sökanderneshemman kan tåla en klyvning i
åttondelar; hwilket Härads Rätten i behörigt öfwer wägande har sig komma låtit;
och all den stund utafofwan intagne syneförrättning Härads Rätten inhämtat, att
ofvannämndefierdings Crono Skattehemman Säckasten, är af så goda ägor och
lägenheter, att twenne åboar kunna derå hafva sin bergning och utkomst;
För den skull pröfvar Härads Rätten skiäligt , i förmågo af Kongl förordningen
om hemmans klyvning af den 30 junii 1747 med Kongl May:tts deröfwer utfärdade
nådiga förklaring den 24 Junii 1747 att tillåta den sökta klyvningen i
åttondelar, dock med det uttryckliga willkor och förbehåll, at de hus, som
framdeles å hemmanet komma att om eller nybyggas, till skogarnas besparing
upföras av sten eller korswirke och att trägierdesgårdar blifva förvandlade till
stenmurar, Jordvallar och Rjshag, så kiärt sökandeerna , i annat fall är , att
undvika den olägenhet, att denna nu bewilljade klyfning skall återgå
Åhr och dag som ovan förr skrifwit strå
På Härads Rätten wägnar Alexander Löfwenskiöld.
Mågen Petter Svensson om lagfart å 1/8 Säckesten 1777.
Utdrag af Lagfarts och Intecknings protokollet hållit wid Laga Winter Tinget med Walle
Härad i Skjerf den 26 Februarij 1777. N:o 14: S.D.: Anhölt hos Härads Rätten Petter
Swensson om behörig lagfart å 1/8 del af Krono Skatte Hemmanet Säckesten i Bohlums
Sockn; Hwilket Härads Rätten öfwervägde; och althen stund, Sökanden med thes afl:ne
Moders Tästamente, under den 8 Januarij 1742, hwilket den 18 october der på följande
wid thenna Tings Rätt blifwit bewakat, och thenna Härads Tings Rätts den 2 martij 1762
gifne Klyfnings utslag hwilket Kongl. Befallningshafwande genom utslag den 3 juni 1762
fastställt, som tillåter Sökanden, att på thenna 1/8 del få wara besutten, wisadt sig
wara rätter ägare till then i frågawarande 1/8 ting; Förthenskuld och med anledning af
1 Cap. 1§ Jorda Balken pröfwar Härads Rätten skiäligt, att till laga fastas winnande
å 1/8 del uti Krono Skatte Hemmanet Säckesten, bewilja Petter Swensson upbud 1 sta g.
På Härads Rättens wägnar. Carl And. Ullquist. Ant. om 2 och 3 uppbud. Fastebrev för
Petter Svensson, som även finnes bevarat, utfärdades den 5/11 1778.
Köpebrev av den 17 nov. 1788, varigenom Sven Pehrsson och Elin Pehrsdotter, g.m. Lars
Andersson, till brodern Anders Pehrsson försäljer sina i arv efter fadern Petter
Swensson och deras även avlidna moder bekomna tredjedelar av 1/8 mtl Säckesten för 106
rdr 32 skr specie. Fastebrev å samma den 23/10 1790.
Åverkan å Säckesten 1795.
Anmälde bonden Anders Persson i Säckesten att det den 5/3 1761 av häradsrätten
utfärdade förbudet mot åverkan å den löv- och barrskog, som växte på hemmanet,
visat sig otillräcklig för att avskräcka förbrytare och begärde vites föreläggande.
Rätten förordnade då om ett vite av fyra rdr specie jämte skadans ersättande och
böter efter lag för dem som betroddes med gärdsgårdars nedrivande och tillgripande
samt vägars och gångstigars anläggande över hemmanets ägor. Detta förbud skulle till
undvikande av okunnighet vart tredje år uppläsas i angränsande kyrkor. Sista gången
förbudet sålunda kungjordes var den 3 sept. 1848.
Anders Pettersson inköper delar av Marumsmarken
till Säckesten 1794
Under hela 1500-talet lagfors ingen åtkomst av den större Säckestensgården. Anders
Petterssons fasta av 1790 var den sista av äldre sådana. Beträffande den mindre
Säckestensgården äro lagfartsbevisen av 1812 och 1817 de enda utfärdade innan
nuvarande ägaren, vars hustru är sonsons dotter till dåvarande köparen Petter
Andersson, löste sådant, vilket säger oss, att gården varit ur släkten under en tid
av omkring fem år, såvida ej kan styrkas att säljaren Petter Persson eller hans hustru
Britta Arvidsdotter, som köpt densamma av Olof Ambjörnssons dotter Elin Olofsdotter,
voro av samma släkt, varom ingenting är bekant.
Anders Pettersson i Säckesten undertecknade 1794 en förbindelse av följande lydelse.
"Den av Herr Krono Befallningsman Eric Otter försålda Intägt Marums lycka kallad
överlämna wi mot Trettio Trij Rdr 16 skr Specie till Dannemannen Wälförståndige
Anders Persson i Säckesten sådant som den nu befinnes, under wilkor att wid delning å
utmarken, Anders Persson tager denna Jintägt i avräkningslott för hemmanet Säckesten.
Skulle mot förmodan ofwannämda jntägt blifwa Anders Persson lagligen frånvinnen, så
får han sine 33 rdr 16 skr åter, wilket med wåra namn, i vittnens närvaro bestyrkes.
Af Bolum den 28 maij 1794. Pehr Otter. Ragv. Öjebom".
Med denna förbindelse förklarade sig Anders Persson genom underskrift till alla delar
nöjd. Ifrågavarande intäkt, belägen på kronoparken Billingen, hade enl. K. Bef.
resolution av den 15 juni 1750 lämnats ägaren av Botorp till uppodling och sedermera
blivit skattlagd men var belägen å mark som sedermera blivit kronan frånvunnen av
Bolums socken. Meningen var nu att And. Persson för hemmanets räkning vid den
förestående delningen av ifrågavarande kronan frånvunna mark skulle försöka att för
dettas andel och räkning erhålla denna åkerlycka, belägen å Marumsmarken, söder om
Säckesten. Detta lyckades också men beträffande räntan, för vilken han sökte
befrielse, vann han hos K.B. men förlorade i kammarrätten på de besvär
advokatsämbetet anställde. I denna sålunda tillvunna mark erhöllo båda gårdarna del.
När Anders Perssons son Petter Andersson 1816 köpte den andra åttingen av hemmanet
undantogo säljarne den därtill hörande andelen av denna mark, varest de åt sig
uppförde hus och bosatte sig. Den till denna hemmanslott nu hörande hemmansdelen i
Marumsmarken härrör från den andra hemmanslotten. Hemmansdelarnas andel i Marumsmarken
är enl mant.-l. 5 resp. 3 sextondelar. Anledningen till att de båda
"åttingarna" ej äro lika stora utan att dessa numera räknas i resp. 5/32 och
3/32 är för nedskrivaren härav okänt. Möjligen härrör sig detta förhållande från
tiden för arvskiftet mellan Olof och Margareta 1762-1778. (?).
Anders Persson köpte den 26 april 1798 ½ mtl Häljesgården för 83 rdr rmt. av svågern
Jonas Larsson. Petter Andersson i Änkansgården och Olof Eriksson i Bengtsgården köpte
d. 28/3 1814 ½ mtl Änkansgården för 8000 dal rmt. Petter Andersson i Säckesten var
bl.a. anlitad som förmyndare. Sålunda förordnades han 1834, som förmyndare för änkan
Stina Jonsdotters på Gästgivaregården Bolum, omyndyndiga barn Pehr och Inga.
(Jan Andersson Kappagården , nm Jonas Pettersson i Päregården Johannes
Bengtsson är vittnen i köpekontraktet)
Bouppteckning efter Katarina från Heljesgården Säckesten
1825.
År 1825 den 28 mars förrättades bouppteckning efter Anders Perssons i Säckesten
avlidna hustru Katarina Larsdotter, som dött den 14 mars s.å. och efterlämnat en
myndig son samt änkemannen. Den senare uppgav boet. Silver : 2 bägare, 1 kalk och 2
tomlare. Koppar : 1 kjätel vägande 18 mkr 12skn, 1 dito väg. 2:10, 1 dito väg. 7:10, 1
panna, 1 dito sämre, 1 gl kjätel väg. 11:8., 1 kruka och 1 skål. Tenn : 2 djupa fat, 2
dito flata, ½ duss tallrikar, 1 stop, 1 gl bägare. Malm : 1 gryta, 1 stake, 2 matskedar.
Järnsaker : 2 grytor, 1 panna m. plåt, 2 brännringar, 1 pöttstö, 2 vedyxor, 1
handyxa, 1 hovtång, 1 eldtång, 2 spadar, 4 knivar, 1 svarvstol i behör, 1
"rådske", 2 sågar, "snickarebrote i behör", 4 liar med orf, 4
skiaror, 2 lövhackar, 2 sackser(saxar), 1 skrålåda. Åker och körredskap : 1
håvevagn, 1par kälkar, 1 krok med ok, 1 harv, 1 åkerbolt, 1 par selar med töm, 1 gl
sadel m. betsel. Träsaker : 2 slagbord, 2 skop, 2 soffor, ½ duss. Stolar, 2 sämre
dito,1 kista, 5 skrin, 2 ölträn, 2 brännvinsfjärdingar, 3 mjölkspänner, 6 gla
tönner, 1 saltbälj, 7 kar, 6 silträ, 2 bötter, 1 bröggereda i behör, 1 halfwisk m.
sil, 1 kärna, ½ duss djupa fat, 2 dito flata, 2 duss tallrikar, 2 dito skedar, 2
smöraskar, 2 ämbar, 2 stopar, 1 vävreda i behör, 1 kaveltyg, 1 väggur, 1 besman, nya
målet, 1 kanna med stop, 1 slipsten m. järnaxel. Gångkläder : 1 svart
kamlottsklänning, 1 kolt blå, 1 blårandig tuklänning, 4 dito, 1 dito kjortel, 2
lintröjor, 2 livstycken, 3 lärifsärkar, 5 av blångarn, 3 blårandiga förkläden, 1
vitt nätledukskläde, 8 lärifkläden, 2 mösser med stöcken, 3 par strumpor, 1 par
skor. Sängkläder : 2 bolstrar, 2 dyner, 4 kuddar, 3 stopptäcken, 4 veper, 5
lackarn(lakan), 3 boldyekar(borddukar), 24 alnar läritt(Lärft), 58 dito
blångarn ("blaggarnsväv").
Kreatur : 2 hästar, 3 kor, 1 kviga, 3 får m. lamm, 1 socka(sugga) m. 3 grisar, 3
biståckar.
Glas och "postiter" :1 flaska, 3 pottjäljer, kvarter med tratt, 1 rivjärn,
2 djupa lerfat, 2 dito flata, 3 psalmböcker. Fastighet: 1/8 Säckesten, värderat t. 400
rdr. umma tillgångar 540 rdr 32 skr. Skulder 15 rdr. Värd.- m. Jonas Andersson på
Stommen, Joh. Bengtsson, n.m. i Bolum.
År 1835 d. 3/2 förrättades bouppt. efter avl. Anders Pettersson i Säckesten, som
dött d. 24/1, efterl. Sonen Petter Andersson, som uppgav boet. Härav anföres endast den
avlidnes gångkläder: 1 blå rock med tröja, 1 grå klänning, 3 västar, 1 hatt, 5
lintyg, 2 par strumpor, 2 par gla skor, 2 halskläden, 1 par vantar, 1 par handskar, 1 gl
päls, 1 skinnmössa. Underskrivet av Petter Andersson, m.h.i.p. och värd.-m.
Auktion efter Petter Andersson Säckesten 1862.
Efter att i omkr. 75 år ha haft tvenne ägare, kom Säckesten 1816 under en och samma
Petter Andersson. Detta sambruk av gårdslotterna varade emellertid ej längre än till
1862, då densamma åter kom i olika syskons ägo.
På auktion efter Petter Andersson den 24 okt. 1862, inropades nämligen gården av
dennes son Anders Pettersson, som emellertid redan dagen därpå sålde densamma till
brodern Petter eller Per i Törnagården och svågern Anders Jonsson i Brestorp, gift med
systern Maja Kajsa. Den större delen av gården, som gränsade intill Brestorp, kom då
av naturliga skäl och överenskommelse i svågerns ägo, medan brodern blev ägare till
den mindre lotten. Efter Anders Jonssons död 1894 erhöll dennes son Sven Gustaf
Andersson faderns andel i Säckesten i arv och när denne 1919 dog löste sonen Albert
Svensson ut sina syskon och övertog densamma. Den mindre gårdslotten gick mer invecklade
öden till mötes. Först var den ett år utbruk till Törnagården, innan Per överlät
sina andra gårdar Törnagården och Häljesgården på arrende och flyttade till
Säckasten. Sedan kom den efter hans död 1888 att gå i köp och byte mellan arvingarna.
Först köptes den av sönerna Ville och Gustaf, vilken senare sålde sin andel till
brodern och reste till Amerika, medan denne i sin tur sålde till brodern Alfred, som 1900
bytte hemman med svågern Verner Holmqvist, g.m. systern Augusta, i ¼ Stommen, vilka
sedan ägt densamma.
Auktionsprotokollet vid sterbhusets efter Petter Andersson försäljning av Säckesten
d.ä. är underteckn. av: Inga Jonsdotter, m.h.i.p. efterlevande hustru, som erhållit
undantag i Säckesten, sonen Sven Pettersson, Pehr Pettersson, mågen Anders Jonsson, samt
Johannes Eriksson och Erik Andersson, avlidne sonen Johannes Petterssons mågar (antagl.),
säljare, samt Anders Pettersson på Båltorp och h.h. Annika Jonsdotter, köpare. Per i
Törnag. var enögd. (fått en gaffel i ögat). Maja Kajsa dog 1896.
Petter Andersson i Änkansgården. och Olof Eriksson i Bängtsgården. köpte d. 28/3
1814 ½ mtl Änkansgården. för 8000 dal rmt.
Hemmantal i Säckesten med Marumsmarken. Utgöres i vår tid av tre
brukningsdelar:
- Alberts: 5/32 mtl Säckesten och 5/16 delar av Marumsmarken.
- Verners: 3/32 mtl Säckesten och 3/16 delar av Marumsmarken.
- Spångs: 8/16 eller hälvten av hemmanet Säckestens andel av Marumsmarken. Erland
Spång biodlaren bebor denna fastighet.
Paul Svensson kom från N Säckasten och Elsa
Holmgren från den södra. Kristina Friberg har nu den Södra.
Gunnarelyckan
Ett namn påminnande om den gamla släktskapen mellan Säckesten
och AndersGunnarsgårdens ägare är "Gunnarslöcka" på ett åkerstycke å
Säckesten vid gränsen mot lägenheten Marumsmarken. Ett par andra gammaldags namn här
uppe äro "Hoalôcka" och "Lessakern". Den förra låg i närheten av
platsen för kvarnen och den andra platsen berättas före innan den uppodlades ha varit
så stenig att man där kunde ta sig fram promenerande på stenarna. I det fallet var den
senare "lessam" men anledningen till namnet torde ha uppkommit av ett där
befintligt led (en grind). På Hoalôckan hade man troligen en vattenho för kreaturen./ A.
i S. 46
Påsasten.
En bonde gick på en "De fattigas vänners" fest uppe i Gullängen
ett stycke in bland buskarna i närheten och råkade där
"oförhappandes" på en bekant, som han blygdes för att ha
överraskat. Han skulle därför "skyla över" litet. "Ja går
här å tittar å undrar, var Pôsasten legger – dä sa ju vära här uppe
nôkastans!" "Pôsasten, dä finns dä inget sum heter – du menar le
Säckesten!" Säckesten, kör fôr lä – män ä dä nô’n skellna på
säck å pôse? Sade och fortsatte in bland buskarna för uträttande av sitt
eget "ärende". // Kal i Häl 1940.
|