Bosgården

1685 betecknades den som ett gammalt frälse.
Ulf Bonde ägde på 1600 talet och arrenderades av Jon Afzesson och Håkan Töresson
Lars Jonsson Åbo 1761, Lars Arvidsson står som Åbo 63 men det kan vara en annan gård.
1772 ägdes det av Helena Uggla
Det finns en skillnad mellan övre och nedre Bosgården enl hfl 1810 talet.

Nedre Bosgården

Jonas Andersson f1769 gift först med Maria Jonsdotter, som dör tidigt och han gifter om sig och får tre barn. En dr flyttar härifrån till Öfre Bosgården.
Lars Timansson efterträds av Johan Skarp f1782, som kom från Storegården i Sätuna 24 och stannade till 312 då han övertog Toltan Voitec
½ äg N Bosgården återvänder från Jon i Arvidsgården 32
Johannes Skarp sold kommer 1824 från Storegården Sätuna.

Ett dokument som Vilson bjudit på finns antecknat att Fröken Wälborna Ewa Lind samt dess tillförordnade Qurator wice Häradshöfvdingen Wälborne Herr Jonas Lejonstolpe, angående halfva frälsehemmanet Öfvre Bosgården Hornborga uti thetta Härad och Hornborga Socken beläget, som hon säljer enligt köpehandling 1791 till nämndemannen välförståndige Jonas Bengtsson år 1794. Kronoinspektören Axel Gustaf Wahlberg och Borgmästaren Lars Johan Tengbom har wederbörligen bevittnat. se vilson 1_37.doc.

Bosgården, Hornborga, ägdes förr i tiden av adelsfolk. Den del därav som kallades Övra Bosgården. såldes den 10 maj 1794 av välborna fröken Eva Lind samt ”thess tillförordnade kurator” och häradshövding Jonas Lejonstolpe till välförståndige nämndemannen Jonas Bengtsson i Bolum för 902 rdr 16 skr banko. //Grefvagården

Därefter köptes gården 1872 till Stora Bjurum av patron Jönsson därstädes, vars måg Jesper Swedenborg under många år förestod jordbruket.

Jönssons sterbhus sålde sedermera 1872 gården till dess inspektör Larsson och därefter kom den ofta att byta ägare.
1918 köptes gården av Hilmer Johansson från Källefall, som efter att ha avverkat skogen vid Brunnhemsberget 1919 sålde den till
A Björsell, som påbörjade uppförandet av det nuvarande Corps de login.
1921 såldes gården till greve Edvard Hamilton och denne sålde sedan 1932 gården till dess
brukare John Eriksson, som i sin tur 1945 sålde den till
V Holmkvist från Göteborg

Övre Bosgården

Lars Persson f1713 i Afzegården brukade Skräddaregården och måhända Bosgården. Sonen

1799-1810 Jonas Larsson

f1745 kom från Ledsgården är rusthållare här från 99 dör 1810. sonen Lars tar över. Dottern Cajsa stannar kvar på Ledsgården där maken driver gården. Dottern Cajsa gifter sig till Håkentorp och sprider sina gener på Ledsgården Segerstad
Sonen Lars tar vid.

Lars Jonsson

Sonen Lars Jonsson f1784 Ledsgården tar över rusthållarskapet. Vi minns ju att även Lars Jonsson dog tidigt i tuberkulos och hustrun, är Maria dotter till ingen mindre än Jonas Bengtsson från Heljesgården. Detta kan förklara det köp som Jonas gör enligt ovan. Som enka tar Maria f1790 då en dräng Jacob Gustafsson, som tar över Åboskapet på gården, men han dör redan 1832 och då går sängen till Deeren.
Nils Eriksson f1777 brukar denna del. Han kom från Valtorp 1814 och är pappa till Deeren. Han erkände 1811 att han åverkat ½ lass ris och fick böta 32 skilling och betala de 16 skilling som lasset ansågs vara värt. Jonas Andersson f1769 dog 1825. En brukare Johannes Svensson f1791 kom från Afze vårfrudagen 1832.

½äg Anders Nilsson i Klostrets Gästgivaregården under honom ½br Lars f1787, Gustaf Pettersson kom fr Västorp 45 stannar till 49 då Torstensgården Hof 49
½br Anders Feskars Lorentsson f1796; under honom Anders Anders f1810 från Öfre Skattegården.

På 1840 talet finner vi ½ äg köpman Hollander i Borås som säljer till Befallningsman Brolin, och under honom under denna tid ½br Lars Arvidsson f1810 kan ha brukar hela 40 talet och fram till 52 minst. under honom Anders Pettersson 1820 Murken f1826 brukar 1 år och återvänder till Grefvagården. Erik Persson f1799 kom från Segerstad 1852

Befallningsman Brolin under honom brukar ½br Lars Arvidsson f1810 brukar hela 40 talet. På 50 talet står Kronolänsman Brolin som ägare av 1½ mtl. 1860 tal kronolänsman Brolin äger 2 Mtl och han äger inte bara denna gårdsdel utan även LarsSvensgården ¼, Öfvre Skattegården ¼, ArvidMikaelsgården 3/8, ⅛ Backgården; Bosgården i sin nuvarande brukningsstorlek fanns icke förrän efter mitten av 1800-talet, då den vid tiden för laga skiftet sammanfördes av en mängd små hemmanslotter. Dess skapare var dåvarande länsmannen i Gudhems härad, Sven Brolin i Segerstad, som av de för skiftet skräckslagna byborna inköpte den ena lotten efter den andra.

Bosgårdens egendom, från vilken i senare tid sålts en del ägor, består numera av i det närmaste 3 mantal av olika hemman, nämligen

1 mtl Bosgården nr 13:2, 23/25 mtl ibm nr 14:1,
1/8 mtl Backg nr 15:4,
3/8 Arvid Mikaelsg nr 6:2,
1/4 mtl Övre Skattegården eller Nedre Skattegården vid Brona nr 1:2 och
1/4 mtl Lars Svensg nr 2:2 // äg J E

1860 talet Paul Jönsson St. Bjurum står som ägare av 2 mtl som han övertog av Brolin.
Arrendator G S Drakenberg f1831 kom 75 och stannar till 78
St. Bjurum äger flera gårdar efter konkurser eller skiftet. 2 mtl är överstruket och ersatt med 1 23/25 då Henrik Andersson på Valltorpet köper fritt 2/25.

1875-78 Inspektör Gustaf Johan Drakenberg hade varit arrendator på Stommen Hornborga fram till 1875 och stannar här 3 år, då tydligen Jesper tar över.

1877-1901 Jesper Swedenborg

kom från Härlunda 1877 hade två ogifta döttrar Anna och Märta. Gården brinner och Jesper tar med familjen till Knektegården i en nybyggd villa 1901.

Under honom har vi rättare August Andersson f1843 fram till 1880, då
rättare Johan Fredrik Johansson f1834 kommer 1880 och finns fram till sin död 1918. Han får medalj för lång och trogen tjänst. Han tar hand om olyckligen tillkomna barnbarn. Statare Johan Alfred Picklod Andersson f1863 1906-över 1920. Stat Westerberg tillstöter 1911 med sin familj.
Johan Linus Lundberg f1880 kom 13-14 och vi återfinner honom senare på Åsen.
Jesper kan ha haft rollen som rättare och lär ha förbrukat två djurbesättningar innan han flyttas till Knektegården.

Såsom brännmästare på gården hade tjänstgjort före Kuska Karla Johan en Lustig och två vid namn Palm. Den förste Palm skulle vara lite finare och bodde i gårdens manbyggnad, medan de senare voro bosatta ute i torpen. Bränneriet nedlades 1894. Vid bortröjande av det gamla bränneriet 1925 anträffades en stor järndörr, vilken med säkerhet varit i den gamla sockenkyrkan.

1916-1918 Nils August Larsson

inspektör f1880 under Alfred Jönssons dödsbo kom 1916 och tituleras godsägare de två år han är här, då han flyttar till Badene egendom i Kvänum. Han var med och startade Lantmannaföreningen 1917 och lämnade sedan över denna till Johan Silberg. Larsson sålde 1918 Bosgården till

1918-1920 Johan Hilmer Johansson f1879 från Källefall 1918-1920 då han flyttar till Gösslunda. Här passerar en rättare Nils Joel Jönsson f1895, som kom 1920 från Slöinge i Halland som kom på sommaren men försvann till Halla i Södermanland redan innan året tog slut.

-1921 Olof Konrad Björsell

godsägare 1 23/25 delar kom från Kinna 1919 på hösten. Han var f1868 säljer troligen redan 1921 till Hamilton och flyttar till Elfsborg Saleby. En stor familj som inte lämnar några avtryck efter sig.

1921-1934 Ebba och löjtnant greve Edvard Hamilton.

fortsatte att bygga på den tidigare nedbrunna mangårdsbyggnaden. Röjde det gamla bränneriet och fann då den gamla kyrkportens handtag. flyttade till Hjälmsäter 28.
Albert Hjalmar Mörk f1899 rättare som kommer från Bjerka 1924 och flyttar med Hamilton till Medelplana 1928

1929-1930 Arrendator Jonas Jonsson f1883 kom från Stenstorp mars 29 och flyttar efter ett år till Flistad.
1930-1931 Arrendator Gustaf Edvin Andersson kom från Kinne Kleva 1930 men flyttar redan 1931 till N Lundby.

1931-44 Arrendator John Adolf Eriksson var kommen från Storegården Sätuna 31 och var nygift med sköterskan Märta från Lunnen sålde sedan nov 1944 av och flyttade till Falköping. Fosterdöttrarna Elsy och Ella. Gården utgör 2 mantal.
Vi vet att huvudbyggnadens uppfördes 1919 och ekonomibyggnaderna strax efter kriget
12 hästar varav 12 hingstar och 4 premierade ston 3 unghästar , 1 tjur 30 kor 20 ungdjur, 15 svin 10 får.
till fastigheten hör fyra torp. Delar av ArvidMikaelsgården, LarsSvensgården , Backgården Skattegården tillhör numera fastigheten.John var v ordf i Kommunalnämnd och hälsovårdsnämnd. Bedriver avel med prem ardennerhästar.
Rättare Oskar Sigfrid Carlsson kom 1922-24 f1881
rättare Göte Bernhard Nilsson f1909 38-39
rättare Åke Ragnar Tingström f1908 kom dec 44 - 46

1945-58 Bertil Holmqvist

Hjälmsäter Blomberg f1917 tillträder 1945 upp till en kvart miljon kr, flyttar 58 till Skara Fadern var rektor för Filip Holmqvist i Göteborg men kunde inget om jordbruk. Brukade kanske en 10-15 år. Han investerar 1946 i utbyggnad av häststallet och mjölkrummet.
Han säljer redan 40 nöt och 2 hästar 2 suggor med greser, på grund av omläggning av driften våren 45.

rättare Tage Wall som kom 1946-48 då Järpås
rättare Kurt Söderlund f1925 48-9, Karlstad

1958-1960 Gustaf Gustafsson 1898 kom från Trestena 58 och stannar blott två år och flyttar då till Skövde.

titta på bilderna t1 och t2

Evald Larsson

f1897 under Larssons tid fanns en rättare som hette Nils Hansson som bodde i den tvillingstuga (Strandstugan) som nu ligget innanför medan trädgårdsmästaren Karl Johansson bodde i stugan nere vid ån. Larsson var industriman från Götene.

(Trädgårdsmästarns ligger först, innanför ligger Karlins längst ner)

1969 - Nils Erik Dahlgren kom 69 och utnyttjar Naturvårdsverket för att sanera sina skatteaffärer och får tydligen god draghjälp av broder som arbetade på landbruksnämnden i Skara.

Kjell Dahlgren har flyttat in i storstugan och driver ett markersättningsjordbruk, som säkert går omkull när jorsbrukssubventionerna dras in och Hornborgasjön inte längre låter sig mjölkas. Dahlgrens bror satt som penningutdelare på lantbruksnämnden i Skara. (vilket förklarar nämndens ovilja att närmare studera hur staten hanterade hanteringen av restaureringen av Hornborgasjön)

Grannastämmorna hölls alltid den 8 juni på min födelsedag berättar August Hedberg. Lagesmannens fader som på grindar vad som påstod i hemmet, då de ej inställde sig, fick för uteblifvelse en kanna brännvin. Böterna räknades i daler men förvandlades i brännvin. Solskiftens far var själv med på denna grannastämman, då man beslutade slå ihjäl dem som kallat skiftet, varav han var en, men gav sig hals över huvud i väg och lyckades undkomma . Han vågade sedan aldrig mera visa sig i byn utan sålde sin hemmansdel där.// Aug Hedberg 28

Övre och Nedre Bosgården.

Från Bosgården ner till Dalen var där en allé

18480610 utbetalades 50 Rdr i brandstodsersättning.

Huru Bosgårdsborna fick sina skogsskift vid Brunnhemsberget.

Till hemmanen Bosgården i Hornborga har sedan omkring 150 år tillbaka i tiden hört ett markområde i Broddetorps socken vid foten av det s.k. Brunnhemsberget.
Detta markområde och kringliggande nejd är numera beväxt med vacker och frodig skog, men ursprungligen var här endast kalmark, som av de kringboende bönderna nyttjades till kreatursbete.
För ännu längre sedan eller under tidigaste medeltiden voro Broddetorps socknens bönder oinskränkt ägare till ifrågavarande mark upp till bergets högsta klint, där den sedan betraktades såsom allmän eller gemensam för de angränsande socknarna.
Genom 1382 års riksdags beslut, då konung Magnus erhöll som sin och rikets egendom nästan allt i landet, som icke utgjorde socknars, byars eller hemmans enskilda tillhörighet, underlade sig kronan så småningom med tvivelaktig rätt även stora enskilda områden, såsom t.ex. här i trakten områden nedanför bergets högsta klint.
Traditionen bevarar ännu minnet av dessa orättvisor och runt Billingen, som efter detta blev kronopark, kan man ännu idag få höra talas om de stridigheter där förevarit om rätten till dessa s.k. "unnermarker".
Men vi komma bort från ämnet. När kronoparken kommit till lämnades efter hand av kungl. Maj:t, kungl. befallningshavande, o.s.v. tillstånd till upptagandet av lägenheter och intäkter på densamma och det slösades med rättigheter av skilda slag på dessa de kringboende böndernas forna egendom, så att många "utbördingar" även fingo del i dessa marker.
Sålunda kom sig att – vad vi nu skulle tala om – hemmanen Bosgården i Hornborga – vilken icke ursprungligen varit mot allmänningen angränsande – på den från Broddetorps socken annekterade marken erhöll betesrätt till sexton hästar eller "meniga" nötkreatur.
Uttrycket meniga i urkunder låter en förmoda att gårdarna erhållit denna förmån på föranstaltan av någon militär myndighet och ifrågavarande rusthåll – som i likhet med flera andra hemman i socknen var hästehemman under Västgöta regemente – till styrka.
Under senare delen av 1700-talet återvunno dock socknarna kring kronoparken Billingen i de flesta fall sin förlorade rätt till dessa marker och den 18 juli 1794 hölls för Broddetorps del sammanträde med delägarna i denna återförvärvade sockenallmänning för behandling av bl.a. dess delning mellan hemmanen eller bibehållande i oskiftat skick.
Bland uppräknade finare herrar och onämnda bönder, hade till sammanträdet infunnit sig från Bosgårdens 2 mtl Jonas Bengtsson, Peter Jeansson och Lars Johnsson, krävande med stöd av gamla domar, att få del efter hemmanstalet i ifrågavarande mark lika med socknens hemman.
Detta Bosgårds böndernas påstående bestreds emellertid helt och hållet av Broddetorps sockenmän, men efter att en stund ha disputerat med varandra därom, medgåvo de senare slutligen "till undvikande av en kostsam rättegång" de förra den krävda rätten för 1 mtl, varmed dessa – å sin sida visande myndigheterna sitt förtroende – också läto sig åtnöja.
På så sätt tillfördes hemmanet Bosgården genom av statsåtgärder skapad oreda ett markområde, vilket eljest antagligen aldrig kommit gården till del.

Nybygget Lunnars = Planteringstorpet å odelad mark eller = Rysslunda här bodde bland annat torparen Anders Nilsson f1805 under en lång period. Det kan vara identiskt med Nybygget vi får se. Vid fb 1817 står Planteringstorpet eller Rysslunde

Olofstorp ;

Lugnet;
Soldattorpet Wikstorp Hakåsen

här bor fd sold Gren f1806, Anders Bengtsson f1812. Under Fjellet bor inhys Anna Cajsa Larsdotter f1815 Under Åsen bor Johannes Jonsson f 1824 U Hallingen Lars Jonsson f1830, Per Andersson f1802 och bs som ståpr under Hallingen arb karl Carl Johansson f1841. Nybygget u Bosg Anders Nilsson f1805

Fredstorp inhys Jonas Nilsson f1800

60 tal torpare u Stommen: Anders Jonsson f1838 torp Jonas Nilsson f1800, torp Anders Jonsson f1838.

80 tal Torp Anders Jonsson f1818 , Per Gustafsson kom 72 > 78, Per Erik Johansson 78 - - 80 i trol samma torp

Anders Jonsson f1838 hela 70 talet. St dr Anders Alfred Lindgren f1853 kom 79

Lars Andersson f1810 flyttar 75 då kommer Lars Fredrik Larsson Boström f1846 tar tydl över 75

Anders Bengtsson f 1812 tycks stanna hela 70 talet till sin död 80 .

Fjellet här bor änkan Anna Cajsa Larsdotter f1815 till sin död 79 Stat Carl Svantesson f1832 bor här hela 80 talet.

1900: Inga Cajsa Andersdotter inhys f1832, Ulrika Carlsdotter f1854, Per Johan Blixt f1838 Johan Albin Andersson f1859, Johan August Vik f1855

Lugnet Sold Lars Gren f1806 hela 70 talet dör 80, hans son svägerska bor här hela 70 talet. Johan Alfred Kuska Karl Carlsson f1859 hela 80 talet och 00,

Dalen 1900 Frans Oskar Larsson f1871 Gökhem

Åsen Johannes Jonsson f1824 bor hela 70 talet och hela 80 talet. då de åker till Am . 1900 torp Carl Emil Andersson f1864 Skara, 1910 Johan Albin Andersson f1859

Hallingen

Cajsa Gotthard f1820 hela 70 talet bor här med sin fam hela 70 talet på samma sida står Carl Johansson f1841 Olofstorp ? torp Anders Jonsson f1838

1900 Cajsa Johansdotter inhys f1835 med syster, Anders Gustaf Larsson stat f1840, Johan Larson stat f1865 Falköping Karl Johansson f1841

1910Cajsa Johansdotter f1835 med syster Inga Johansdotter f40 Karl Blixt f1887 Backatorp 1910 Anders Gustaf Larsson f1840, Olofstorp Karl Johansson f1841 Grenstorp Maja Lisa Wallgren f1845

Lugnet 1910 Johan Alfred Karlsson f1859, Åsen Johan Albin Andersson f1859 dalen 1910 Frans Oskar Larsson f1871 Skogstorp 1910 Anders Gustaf Jansson f1838 Backen 1910 Anders Bank f1836 Persberg Per Johan Hallin f1842 Fjellet Per Johan Blixt f1838 Johan August Wik f1855

Nybygget

Enkan Bolla Andersdotter f1811 hela 70 talet där sonen Gustaf tar över torparskapet hela till 77 då Johannes Lunnars Andersson 1833 kommer

torp Johannes Andersson 1833 hela 80 talet

1900 Johannes Andersson torp 1833

? torp Anders Lelle Bank Andersson f1836 bor hela 70 talet .

Hallamossen eller vad det kan stå vi får se stat August Persson f1848 enkan Cajsa Eriksdotter Gotthards änka med Lars Kula hela 80 talet

Skogstorpet

under Hallamossen torp Per Kjäll 1823 hela 80 talet till sin död 89. Anders Gustaf Jonsson f1838

Persberg

Skoarbetaren Per Johan Hallin f1842 finns även 00

Grenstorpet Jonas Wallgren torp 00

Skogstorp Anders Gustaf Jonsson f1838 Åsled

Anders Gustaf Jonsson skogvaktare f1838

Backen= Bankestugan

Backatorp anges i början av 1900 talet här bodde Anders Gustaf Larsson f1840 med sin fam han flyttade från Hallingen till Backatorp om det nu inte är samma sak. Sonen bor tydligen kvar där och dör på platsen 1946

Frans Kjellström skrivs på denna Backatorp och paret dör här på plats och efter träds av Vendela Carlsson f1895; kan det vara så att torpet ligger på Lars Svensgården ty efter detta kommer Vendela Andersson f1895 född i Bolum hon kommer 58 och flyttar 60 då kommer Folke Karlin f1926 från Falköping 61 och stannar över 77 OBS ligger inne på Bosgården. Postlåda 10077

Fjellet

1900 Anders Gustaf Andersson f 1836

1920 samlat

Dalen Frans Larsson, Grenstorp Maja Lisa Andersdotter f1845,

Lugnet Carl August Karlsson f1884

Olofstorp Lars Robert Gustafsson f1889

Persberg Aron Verner Larsson f1882 Åsen Johan Linus Lundberg f1880 och Karl Gustaf Karlsson f1885

Hallamossen = Skogstorpet u Bosg samma enl db 13 Hba

Strand stugan här bodde Nils Helge Hansson 1964- över 77.

Underlydande

Backen och Backatorp

Dalen och Fjellet

Grenstorp och Malingen

Lugnet

Nybygget

Olofstorp och Persberg

Skogstorp

Åsen

2/25 Valltorpet u Bosgården ägs perioden 31-50 av Johan Henrik Andersson Valltorpet u Kåxtorp

Fornt

Forngrav på Bosgården
En illa medfaren hällgrav som tidigare icke omnämnts i litteraturen. Den ligger ett hundratal meter från ställets åbyggnader. Av de synliga stenarna är endast en stående. Dessutom finns en liggande häll, som sannolikt varit en varit sidosten, samt tre täckhällar i oregelbunden ordning. Alla nämnda stenar är av sandsten, därjämte finns en klumpsten av gråsten, som troligen även den är en täcksten, möjligen över ingången. Sannolikt en gånggrift. Det märkligaste är att de tre täckstenarna av sandsten har en stor mängd offerskålar älvkvarnar kallade. Ena blocket har mer än 60 skarpt inhuggna skålar, ett annat har ett tjugotal, medan det tredje blocket, som till största delen är täckt av jord i den framträdande kanten visar en rad vackra offerskålar. Ifråga om rikedom på offerskålar är denna forngrav rent enastående./ S W-n 1925.

Det lär ha funnits en qvarn på Bosgårdens marker, sannolikt vid ån.

Hornborgavisa
Å Borsgårs töser, li ä så rara,
Di går på bärjet å jagar hara,
Män Sveenbôrj själver får vära hunn
Å ha stora långa tänner i mun.