Brukare ¼ skatte

1815 byggdes manbyggnaden en envånings salsbyggnad. Av tidigare två flyglar finns en kvar. Uthus med vasstak. 
Petter Olofsson f1796
Anders Persson f1759 Dala från 1806 dödas av en skenande häst 1819. Någon Solander ägde tydligen från 1827. 
Bröderna Sekreteraren Gustaf och Fänriken Sven Lagerberg köper tydligen gården och fastebrevet kan läsas här.
Anders Hof Reuterswärdh köper gården. under detta ägande 1711 övergår gården till kronoskatte hemman.
Gustaf Silversvärd och svärsonen f 1665 tar tydligen över gården som nu benämnes kronoskatte hemmanet Uddeberg förmedlat från ½ till ¼ mtl.
Bönderna Andersson och Johan Andersson med hustrur Maria Eriksdotter respektive Metta Klasdotter sålde 1757 till
Kronolänsman Isac Settervall för 2300 daler s:mt. Här bodde tydligen en hofrättskommissarie Eric Elfman, efter avflyttning till Häggum finner vi honom som ägare till säteriet Bränneberg.
Hustrun Katarina Otter och sönerna tar över och sönerna säljer 1783 sin del i gården och Sniken som fadern förvärvat till sin styvfader kronolänsman Josef Strömbom.
1805-47 Prosten Nils Salander inköper gården å frivillig auction 1805 till ett pris av 2333 riksdaler. Änkan Kristina från 1824 och hennes stora barnaskara äger gården till 1847. Fam Salander ogillade att allmogen utnyttjade deras skog till bete och andra intrång så från 1822 berättar Folke Ekström att böter om 3 riksdaler skulle utgå om ofredande och ohägn begicks. Men doktorinnan går till tings på nytt och kräver höjda böter till 13 riksdaler om olovlig betesgång, skogsåverkan, grindars och hägnaders nedrivande, olovlig jakt och olovligt begagnande av stigar och vägar. Häradsrätten sänkte bötesbeloppet till 10 riksdaler men biföll i övrigt.
Gustaf Kinberg köper 1847 för 4486 riksdaler och säljer först 1864 till
1864- ¼ Olof Andersson kommer från Tomten i Dala och brukar Uddeberg från 1864 men dör efter en kort period men omyndiga barn och enkan Carin Larsdotter f1814 bor kvar in på 1900 talet. Olof Andersson och hans hustru Tomten i Dala  för inte mindre än 18000 riksdaler. Han kan inte njuta av sitt köp så länge då han dör året efter, men han hade under sin levnad köpt på sig flera gårdar.

1. Vilhelm
2. Matilda
3. Augusta
4. -1934 Frans Gustaf f1854. Han gifte sig med Kristina från Åkatorp. Sonen Frans Gustaf Olsson köper sina syskons lotter och blir därmed ensam ägare till Uddeberg. och han har sin gård fram till sin död 1934.
   1. Beata Gift med sadelmakare på Hedåker  skrev sig senare som fabrikör.
   2. gifte sig med Hökens sonson från Storegården Sätuna.
   3. Carl snickare i Stenstorp.
   4. 1945-48 Herbert gift med småskollärare i Gudhem Hornborga
   5. Herbert ansvarar 45-48 innan han flyttar till Småskolan i Hornborga.
   6. Hulda gift med byggmästare Stenstorp
   7. Laura hemmadotter
   8. Syster gift med Ivar från Båltorp.
5. Eva fröken och ägarinna

Arrendatorer under en omväxlande period på 10 talet. Två av sönerna tar över den ene snickare och den andre murare varför gården arrenderas ut till bland annat syskonen Johannes och Märta Jonsson från Arvidsgården (f1892 och 1902). Varje söndag tog de med barnen till söndagsskolan. 
¼ mtl Uddeberg arrenderas ut av Bröderna Olsson 1946. 28 tunnland åker bra beten 2 hästar 13-14 nöt, skogskörslör. 19460227 löser vi skall auction ske på grund av gården s utarrende. 1 häst, 8 nöt, tröskverk, 7½ hästars elmotor, o.s.v.

• under honom arrendator Oskar Bergström f1869 som arrenderar ett år från 1913
• Johan Fredrik Adolf Ekman f1886 kom hade varit dräng på gården redan från 1905 (frånsett någon period i Gudhem som avslutas 13) och tar över ansvaret troligen från 1913, stannade till 16 då han flyttade till Hellestad. 
• Johan Emil Hammarström f1869 kom 1917 och stannar till 1920
• Enok Johannes Natanael Jonsson f1892 kom 20 och stannar hela 1 år då han flyttar till Bolum åtföljd av sin trogna syster Märta.
• Assar Svensson f1913 gm Birgit arrenderar 46-9 åter till Bolum. 
• John Einar Bjerke kom för 50 och stannar till 54 då han flyttar till Sätuna, där han sedan köpte Lilla Weka vi kollar. 
• Allan Carlsson f1921 kom 54 och stannar till 1964.

Den Olsonska eran avslutas 1964 då sista ogifta två syskonen flyttar in till Bolum. 

1964-68 Robert Orrling f1907

köpte 1964 av Olssons sterbhus för 125 tusen kr och sålde sedan skog för 200 tusen. En föga hedersamt ägande av en fin gammal gård. Han betalade aldrig sina skulder och tvingas bort, efter hot om konkurs. Hustrun hade skrivit sig på gården så man kom inte över hans pengar men han köper senare en gård Vinberg i Halland där båda skriver på och då är det lättare att ta ut pengarna. 1968 tar ägandet slut. 
1968-9 Per Arén f1915 en gynekolog finns bara här under 68-69.
Fänriken Leif Gunnar Gustafsson f1947 
Cederberg kapten som nu driver gården har med EU medel anlagt en sjö där förr var myrmark och allmänning.

Espelund ligger under Uddeberg och här bor Carl Gabrielsson och hans änka Cajsa Johansdotter f1818, Cajsa Johansdotter fattighj f1818 bor här 00

Karin Larsdotter undantag f1814 Dala

Berättelsen om en gammal gård

Folke Ekström berättar

Gården Uddeberg är belägen i Hornborga socken strax nedanför Brunnhemsbergets sluttning invid allmänna landsvägen Broddetorp - Stenstorp. Avståndet från Broddetorps stationssamhälle är omkring tre km. Uddeberg är en gammal gård, som gömmer på många minnen från långt framfarna tider. Vackert och naturskönt är den också belägen med Brunnhemsbergets löv- och barrskogsklädda sluttning som bakgrund. Det är nog en av de få gårdarna i vida trakter, där den gamla byggnadsstilen blivit bevarad. I släktens ägo har den inte varit längre än sedan 1864, då bröderna Karl och Herbert Olssons farfar köpte den. Uddeberg var förr i tiden ett så kallat frälsehemman, vars innehavare då var befriade från å vanlig skattejord åvilande utskylder till kronan. Innehavaren eller frälsemannen, som han kallades, hade då att i stället fullgöra russ- eller krigstjänst.

Den äldsta i gårdens ägo befintliga handling är ett på pergament skrivet fastebrev från år 1693. Dokumentet är av följande lydelse: »Kongl. Mayt:s Wår Allernådigste Konung Tropligstigste Tienare och Häradshöfdinge öfver Kåkinds & Walla, Gudhembs och Wilske härader, Gustaff Rydingstierna till Rydh, Giör här medh Wittirliget, att åhr efter Christi bördh 1693 d. 21 och 23 Jan.: Då jagh laga Ting hölt medh mehnige allmoge av Gudhembs häradh uthi Segersta, och sedan såsom hr Leutn. Edle Wälborne Anders Reuterswärds först hade agerat, och thernäst wänligen och wäll förlijktes medh Welborne H:n Johan Lagerbergh om präferentze till bördsrätt uthi dhet 1/2 och till 1/4 förmedladhe gambla frälsehemmanet Uddeberg i Broddetorpa giäld och Hornborga sochn, att H:n Reuterswärdh samma skulle behålla, då bewilliades honom iembväll laga fastebreff ther å. att såsom det befann wara sålds uthaf Hans hög Grefl. Excell: Kongl. Rådet Högwälborne Greve Nills Brahe, till H:r Secreteraren Welb:ne Gustaff Lagerberg. för 200 D:r Samt, och han det innpå sin Broder H:r fändricken Wälb:ne Lars Lagerberg transporterat, som samma lagbudit och klanderlöst låtit lagstå, alt till H:r Leutnanptens tienst och nytta, som för något intresse nedlertijd, och så betalt 20 D:r så wäll som dhe 200 D:r Smt till H:r fändricken, som apart dom ther om medh mehra uthwijsar; TY dömbdes och så kiöpet nedh transporterna och the avhandlingar som ther om giorde veoro på detta hemman Uddeberg medh alle dess tillhörigheeter, för H:r Leut: Reuterswärdh, dess kiärälskelige Wälbne Fru Anna Erichsdotter Reuterswärd, sampt bägges theras barn och arfwingar effter arfwingar fast och stadigt att stånda och eij återgångna, och the gode män i rätten såto äro här faste wittne till, så som Per Anders i Ugglum Anders Olufsson i Siogersta, Lars i Sefwatorp, Jon i Ranestad, Håkan i Borguns, Swen Olufsson i Hahltorp, Måns i Jätteve, Lars i Hökaberg, Arfwidh i Parijs, och Per i Borgartorp. Till yttermehra wisso under Häradz höfdingens nampn och Signete iempte Härad Insegle Actum Anno die A Locko ut Superius. På Things Rättens Wgnar.» Pergamentet är också försett med två vidhängande sigill samt häradshövdingens namnunderskrift.

Av detta dokument framgår, att riksrådet Nils Brahe under någon tid av 1600-talets senare hälft, varit ägare till gården. Denne var född 1633. Först ägnade han sig åt den diplomatiska banan men ledsnade tydligen på detta, varför han gav sig in på den militära. Han blev överste för Upplands fotfolk och deltog i de danska och polska krigen. 1660 blev han riksråd och något senare även amiralitetsråd. 1674 var han böneman för Karl XI och förde då underhandlingar om konungens giftermål. I sin makts dagar var han Sveriges rikaste man men drabbades mycket hårt av förmyndarräfsten och reduktionen. Han dog 1699. Efter riksrådet Nils Brahe kom sekreteraren Gustav Lagerberg och dennes broder, fänriken Lars Lagerberg, som ägare. Löjtnant Anders Reutersvärd, som tillträdde gården 1693, härstammade från en prästsläkt i Härene. Han hette från början Anders Hof men adlades 1690 och fick då namnet Reuterswärd. Han var född 1651 och dog 1714 som major. 1711 övergick Uddeberg till kronoskattehemman. En från kammarkollegium den 8 februari samma år daterad skrivelse utvisar, att gården från och med samma datum upplåtits till ryttmästare Wälb. Gustav Silfverswerd för att under skattemanna börd och rättighet njuta och behålla. Vidare meddelades i nämnda handling, att hemmanet efter den åsatta daton, skulle från krono för skatte uti jordeböckerna införas. Handlingen är undertecknad av Fabian Wrede och H. Flemming. Efter denna tid benämndes gården för kronoskattehemmanet Uddeberg, förmedlat från 1/2 till 1/4 mtl. En del handlingar har nog förkommit, ty någon ny ägare kan inte spåras förrän 1757, då bönderna, som de benämndes i köpehandlingen, Anders Andersson och Johan Andersson, med respektive hustrur Maria Eriksdotter och Mesta Claesdotter, försålde Uddeberg, till dåvarande kronlänsmannen Isac Setterwall. Köpesumman uppgick till 2 300 d:r samt. Köpebrevet är undertecknat den 15 augusti. Fastebrevet beviljades köparen vid allmänt häradsting med Gudhems härad, som hölls i Torbjörntorps gästgivaregård den 15 februari 1760. Handlingen är undertecknad av dåvarande häradshövdingen över Kåkinds, Walle, Gudhems och Wilske härader, Alexander Löfvenskiöld. På 1760-talet beboddes gården av hovrättskommissarien Eric Elfman. Denne var troligen inte ägare till gården, utan endast hyresgäst. Av mantalslängden för 1767 framgår, att han varit skriven på Uddeberg. I Broddetorps födelsebok är antecknat, att en dotter till Elfman och hans hustru, född Malmberg, den 17/10 1767 föddes på gården.

År 1769 flyttade Elfman till Häggum, där han då inköpt säteriet Bränneberg. Under tiden intill 1782 hade ägaren, kronolänsman Isac Setterwall, avlidit och lämnat gården i arv till sin efterlevande maka, Katarina Otter, samt sönerna Nils och Eric. Den gode kronlänsmannen tycks ha varit en mycket ekonomisk man, ty han hade under tiden också förvärvat hemmanet Sniken. Länsmän var tydligen riktigt i änkans smak, ty efter mannens död trädde hon på nytt i brudstol med en annan länsman. Den av änkan lyckliggjorde var Welbetrodde commisarien och crono länsmannen Iosep Georg Stämbom. Eric och Nils Setterwall sålde 1783, var för sig, sin efter deras fader bekomna arvedel, bestående av en fjärdedel i vardera Uddeberg och Sniken till styvfadern. Vardera köpeskillingen uppgick till 200 riksdaler specie, Eric Setterwall hade undertecknat försäljningshandlingen i Uddeberg den 11 maj. Brodern Nils hade undertecknat handlingen i Uppsala den 3 juni. Lagfart på detta köp erhöll länsman Strömbom den 8 maj 1784, vid ting, som då hölls med allmogen i Gudhems härad och tingsstället i Falköping. Denna handlings titelsida är mycket vackert dekorerad och textad. Lagfartsbeviset är underskrivet av häradshövding Georg Arsenius. I länsman Strömboms ägo var gården sedan till den 4 februari 1805, då den på frivillig auktion inropades av prosten och magistern Nils Salander. Köpeskillingen uppgick till 2,333 riksdaler och 16 skilling banko specie. Vid allmänt ting med menige man och allmoge av Gudhems härad hållet i Falköping den 8 maj 1806 erhöll prosten Salander begärt fastebrev på gården. Även detta fastebrev är underskrivet av häradshövding Georg Arsenius. Prosten Salander, som sedermera blev teologie doktor, avled i början av 1820-talet. Bouppteckningen efter honom förrättades den 17 mars 1824. Sterbhusdelägare var: Doktorinnan Kristina Salander, född Kjellander, sönerna Jonas Georg, Nils och Per August samt döttrarna Ewa Beata, Kristina Sofia och Anna Charlotta. Dessa arvingar ägde sedan gården till 1847. Redan 1842 var ägarna tydligen benägna till försäljning, ty kontraktsprosten G. Linnarsson i Jönköping, som var förmyndare för omyndiga Kristina Sofia Salander, hade vid detta års sommarting med Gudhems härad begärt att få försälja sin myndlings del i gården. Denna anhållan bifölls också av häradsrätten. Någon försäljning kom i alla fall inte till stånd förrän 1847, då gården försåldes till Gustav Kinberg för 4 486 riksdaler och 32 skilling bankosedlar. Köpekontraktet var undertecknat den 18 juni och bevittnat av kandidat L. Nyberg och skollärare J. W. Lundqvist. Doktor Salander och hans fru var nog inte endast förnäma människor utan också vänner av ordning och reda, vilket man har anledning att förmoda, då man läser igenom en del rättshandlingar från deras tid på gården. Vid den tiden var det nog så, att den kringboende allmogen eller befolkningen betraktade skogsbeståndet och skogsbetet som en gemensam tillhörighet, men detta betraktelsesätt föll tydligen inte gårdens ägare i smaken, ty denne begärde hos häradsrätten vitesförbud mot olovligt beträdande av egendomen. Vid Gudhems häradsrätts sammanträde den 6 mars 1822 stadgades också vid vite av 3 riksdaler banko förutom böter enligt lag mot varje ofredande och ohägns begående å hemmanet Uddebergs ägor. Huruvida denna förordning medförde någon förbättring är ju svårt att säga. Det blev ju i alla fall inte av någon bestående varaktighet, ty fram på 1830-talet tycktes ohägnet mer till - än avtaga. Doktorinnan Salander ingav en till häradsrätten den 1 maj 1838 daterad skrivelse med begäran om det den 6 mars 1822 satta viters höjande till 13 riksdaler banko för olovlig betesgång, skogsåverkan, grindars och hägnaders nedrivande, olaga jakt och förbud mot vägars och stigars begagnande å egendomen. Vid häradsrättens sammanträde den 3 maj prövades skäligt att bifalla nämnda framställning, men vitesbeloppet blev satt till 10 riksdaler banko. Detta förutom böter enligt lag och skadans ersättande. För att beslutet skulle bliva laga gällande, skulle denna förbudsdom en gång ha blivit uppläst i socknens och angränsande socknars kyrkor. Därefter skulle uppläsning ske en gång vartannat år och prästerskapets bevis om uppläsningen påtecknas. Resolutionen är å häradsrättens vägnar underskriven av Åke Soop. De å resolutionen påtecknade uppläsningarna i Broddetorps kyrka den 2 juni 1839 av John. Fredr. Broman och i Segerstads kyrka den 8 juni 1839. Denna dag var på en lördag, varför man får antaga, att den gode prästmannen skrivit fel datum. Uppläsningen förrättades av Sv. Sevander. I Håkentorps kyrka skedde uppläsningen den 16 juni av A. Friberg. Angående fortsättningen så finns endast antecknat, vad som blivit uppläst i Broddetorps kyrka, och detta skedde under följandes tider: 10 sept. 1841 av John. Fredr. Broman, 14 aug. 1842 av F. Wennersten, 14 juli 1844, 15 aug. 1847, 1 juli 1849 och den 31 dec. 1851, samtliga av J. Bredberg. Sista gången är söndagen den 27 nov. 1853, då uppläsningen förrättades av en prästman vid namn Sandsjö. Gustav Kinberg ägde gården ända till 1864, då den försåldes till Olof Andersson, Tomten, Dala, och dennes hustru Karin Larsdotter. Köpekontraktet är undertecknat den 16 april 1864 och köpesumman uppgick till 18,000 riksdaler r:mt. Genom detta köp kom gården i nuvarande släktens ägo. Olof Andersson var nämligen farfar till de nuvarande ägarna. Denne blev inte så länge ägare till gården. Han avled i lunginflammation den 14 nov. 1865, varvid han efterlämnade utom änkan Karin Larsdotter, även följande omyndiga söner och döttrar: Anders Wilhelm född 1846, Frans Gustav född 1854, Matilda Kristina född 1848, Augusta Josefina född 1851 och Eva Wilhelmina född 1857.

Olof Andersson var vid sin död ägare till flera gårdar, och vid det efter honom förrättade arvsskiftet fingo sonen Frans Gustav och dottern Eva Wilhelmina gården Uddeberg. Efter systerns död köptes hennes arvslott av Frans Gustav Olsson, som därigenom blev ensam ägare till gården. Denne innehade sedan gården till sin död den 22 dec. 1934. Utom sin efterlevande änka Beata Kristina, född Larsson, efterlämnade han också som arvingar barnen Anna Berta Ingeborg, gift med framlidne fabrikör G. Heimer, Broddetorp, Karin Märta Ingegerd, gift med hemmansägaren och nämndemannen Julius Eriksson, Storegården, Sätuna, Karl Gustav Axel Herbert gift med småskollärarinnan Karin Olsson född Johansson, Hornborga, Hulda Kristina, gift med hemmansägare Nils Andersson, Stenstorp, Laura Augusta och Syster Judit Linnea, gift med hemmansägare Ivar Andersson, Båltorp, Sätuna. Som förut sagts äges nu gården av bröderna Karl och Herbert Olsson, söner till Frans Gustav Olsson.

Frans Gustav Olsson var en odalman av den gamla sansade och lugna typen, och det är nog tack vare honom, som gården nu har så mycket kvar av den gamla stilen på bebyggelsen. Det var nämligen just under den tidsperioden, som de gamla gårdarnas bebyggelsestil blev utsatt för den största förstörelsen. Gårdens byggnader är av gammalt datum. Mangårdsbyggnaden uppfördes år 1815 under d:r och kontraktsprosten Nils Salanders tid. Den består av en våning jämte vind med frontespis. Stora ingångens portal är rikt utsirad och utgör ett vackert prov på den tidens arbete. Byggnaden är uppförd av timmer och det finns stockar, som i tjocklek mäter ända upp till 28 tum. Byggnaden är timrad på gården Botorp, som är belägen omkring 1 km. från Uddeberg men flyttades 1815 och uppfördes på den nuvarande platsen. Exteriören är helt i den gamla stilen, och inte ens de gamla hederliga takrännorna av trä saknas. Byggnaden innehåller hall, sal, fyra rum jämte kök. I vindsvåningen är två gavelrum inredda. En del av inreder är av mycket gammalt datum, varför man kan antaga, att det härrör sig från en ännu äldre byggnad. En del dörrar och foder är säkert från omkring 1600-talet. Dörrarna är försedda med stora handsmidda beslag och gångjärn. Läsarna är stora och kraftiga, varför det kan antagas, att även dessa härstamma från denna tid. I nästan alla rummen är de gamla golven kvar. Golvbräderna är hemmaspåntade och av en ansenlig bredd. I salen är de gamla tapeterna fortfarande kvar. Hur gamla dessa är kan ju inte med bestämdhet sägas, men de antagas vara över 140 år. Salstapeterna blev för några år sedan nedtagna vid en då företagen renovering, varefter de åter sattes upp. Då konstaterades, att väggarna från första början varit limstrukna, varvid de samtidigt dekorerats med stänkning av blåelse, som ju förekom ganska allmänt förr i tiden. Senare hade de emellertid fått en påklistring med ett ganska tjockt papper, som strukits med en grå limfärg. Utanpå detta hade sedan tapetseringen ägt rum. Av de gamla kakelugnarna, som blev insatta då byggnaden uppfördes, finns ännu några kvar. Fast de nu är 147 år gamla går det fortfarande att elda i dem, om så skulle behövas. Då värmeledning infördes för en del år sedan blev de överflödiga, men de fick i alla fall stå kvar för att vittna om gamla dagar, då de spred värme omkring sig.
Såväl exteriören som interiören ger ett starkt intryck av gammal god bebyggelse och gedigenhet. Trots det synnerligen omfattande restaureringsarbete, som byggnaderna för en hel del år sedan genomgick, har det gamla blivit mycket väl bevarat. Genom detta föredömliga sätt, att bevara byggnadens stil, har gårdens ägare givit bygden mycket av de tider, som svunnit. Heder åt dem! Av de båda flyglarna är nu blott den ena kvar. Den är uppförd 1819. De var från början två stycken, men för en del år sedan revs den ena. Dessa var ända till fram i mitten av 1800-talet täckta med halm och torv. Det är den vänstra flygeln, som nu står kvar. Denna har också använts till bostad, men nu är den ombyggd och användes som visthus och snickarbod.

Trädgården är stor och synnerligen välvårdad. Längs gången fram till stora byggnaden växte förr stora askar, men dessa ha blivit nedtagna, emedan de förstörde trädgården. Då de nedtogs, var de nog sina modiga 200 år och skulle således ha blivit planterade någon gång i slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. Gården består av 30 tunnland åker, som utgöres av sandmylla, och omkring 50 tunnland skog och ängsmark. Skogen består av både löv- och barrskog och är mycket värdefull. Ja, det var beskrivningen över en gammal vacker gård, som i 147 år bevarats i sitt ursprungliga skick. Man vill hoppas att den allt framgent skall bliva lika väl bevarad, så den även i kommande tider kan förtälja om gammal och god bebyggelse i dessa trakter.

Brandvärdering
Torpet Backen; lär ha legat under Uddeberg Anders Nilsson på 1780 talet

Nolåsen (i Kåxtorp eller Lerdala)

här bor i alla fall Oskar Ludvig Andersson f1892  kom från Lerdala 36 och återflyttar 45 följd av Johan Einar Bjerke som kom med sin fam 49