Det är den 12 Augusti 1778 samlas man till Storskiftesdelning. Båltorp och Sätuna by omfattar 13½ mtl och ligger längs vägen mellan Bolums och Gökhems gästgivaregårdar ledande åt Borås. Har god och bärande som redes med krok och bär mest råg och korn. Ängen som är slät mad och hårdvall, är tämligen bördig, men mycket lidande af sjön, som på flera år tillbaka bortfrätt ansenliga trakter, är understödd, af en mosse som, från utmarken, blivit intagen och år 1771 deld, som figuren som på kartan wisar, så att 24 boskapskreatur och 6 hästar kunna på ett ordinärt hemman framföddes. Mulbetet är nog knapt, fast widsträckt på utmarken, som med flere socknar ligger samfäldt; medan Ljungen derpå lagit öfwerhanden. I Hornborga Sjön fås åtskillige slags fisk, såsom Gädda, Abborrar, Mört och Sarfwe &c: Äfwensom i ån, som faller der uti och gör gränts mot Hornborga. Gärdesgårdarne omkring Ägorne bestå, till största delen, af kullersten, som äger föga bestånd men sparar skog. Hittills har ingen wiss ordning warit på Gården, dock hafwa merendels 5/6 blifwit sådde de 1/6 hwilat; men som jorden, i brist på Godseth derigenom blifwit nog förswagad.

Isaksgården och Tomten är sammanbyggt kronorusthåll No41 2ne sammanbyggda hemman mellan Helsingegården och Stommen oagtat bättre augment på Tomtelyckan söder om kyrkan Sven Svensson och Anders Persson äro häraf ägare och augmentet är Krackagården Stenstorp

Vid förrättningen inställde sig bönderna Per Persson, Sven Andersson, Lars Andersson Christjern Svensson för Helsingegården
Anders Påvelsson och Anders Jonsson för Isaksgården och Tomten
Lars Larsson för Stommen
Christjen Svensson, Erik Andersson och Anders Persson för Frälsegården
Sven Nilsson Toltan Voitec som förmyndare för avledne i Isaksgården Sven Svensson omyndiga barn.
ryttmästare välborne Carl Gustaf Bratt för ½ Stommen och Nils Svensson för andra

Den första november företogs avmätning å tomtplatserna, hvilka finnes vara så tätt sammanfogade, at om någon ordning och redighet vill vinnas, så måste et dera hemmanet flytta utan för byn, antingen på den så kallade tomtelyckan söder om kyrkan eller annorstädes ut på åkerjorden.

Jordebok Flyttat och bearbetas via gårdar
1777-års jordebok för Sätuna

- Wecka Botwid Nilsgård och Wecka.
Efter konung Gustaf Adolfs bref dat den 9 febr 1624 samt drottning Kristinas konfirmation av den 13 febr 1651 utmätes dessa hemman på en rustning och betalar hela mantalsräntan för en hel gård, som till kronan utgöres.
- Båltorp (nr 1)
Anno 1642 den 30 juli av Lars Åkesson Dufwa köpt å 4½ procent. Inrustat mot vederlag av 1691 års ränta ifrån sal David Gyllensting. Anno 1691 ½ förmedlat i jordeboksräntan. Säteri.
- Sätuna Hälsingsgården
Köpt till skatte av Lars Hälsings sons omyndige barn, enl köpebrev av den 24 april 1727
-- Sätuna Storegården
Anno 1691 1/4 förmedlat i jordeboksräntan. Köpt till skatte av rusthållaren Anders Svensson och Jon Pehrsson, enl köpebrev av den 24 april 1727
-- Båltorp (nr 2)
Anno 1642 sal Lars Isacsson Duva köpt å 4½ proc. Pårustat mot vederlag av 1691 års ränta av sal Botwid Gyllensting. Säteri.
Till gården hörde en kvarn, skattlagd enl 1767 års jordrannsakning men kronan förbehållen.
-- Sätuna Tompten
Har varit 1 hemman men 1691 1/2 förmedlat.
-- Sätuna Isacksgården
Har varit 1 hemman men 1691 förmedlat till i allt
-- Paris
Anno 1647 den 30 mars av sal hr Harald Stake köpt å 4½ proc 1691 inrustat mot vederlag. ½ förmedlat i jordeboksräntan.
-- Sätuna Stommen
Sal kapitain Botwid Gyllensting bekommet till dess döddag emot förpantade köpegods å 4½ proc., enl landshövdingkommissionen av den 11 juni 1691. Posideras av hr capitainen Lilje.
-- Sätuna Frälsegården
Posideras av dito man.
-- Paris Arfwidsgården
Har varit 1 hemman men förmedlat i allt enl landshövdingens resolution den 1 juni 1691.
Posideras av dito man.
-- Wecka
Posideras av dito man.
-- Båltorp
Säteri, som posideras av hr capitain Bengt Lilje.
Hit hörde skattlagda torpen Fiskaretorpet, Hakåsen och Lunnestugan.
// utdrag av Hilmer Johansson

 

Kommunala beslut från Sätuna. Båltorp. År 1840 beviljades uppbud å 5/48 mantal Båltorp, ½ frälsesäteri och ½ säterirusthåll, som Lars Andersson o Annika Jonsdotter, tillika med besittningsrätten till 5/96 mtl krono i berörda hemman, för 1145 rdr 40 skr rgs, därav 300 rdr för rusthållsdelen, köpt av Sven Andersson o Inga Cajsa Persdotter. Anm. Köparne voro från Grefvagården. År 1840 beviljades uppbud å 11/48 mtl Båltorp, ½ frälsesäteri o ½ säterirusthåll, som Lars Andersson o Annika Jonsdotter, tillika med besittningsrätten till 11/96 mtl krono i samma hemman, för 5520 rdr 40 skr rgs, därav 800 rdr beräknats för rusthållsdelen, köpt av Olof Johansson o Stina Larsdotter. Anm. Köparne voro från Grefvagården. Stommen Sätuna. År 1841 beviljades uppbud å ½ mtl Stommen i Sätuna, frälse, som Johannes Johansson o h.h. Anna Britta Persdotter för 2000 rdr rgs köpt av Lars Persson o h.h. Bolla Jonsdtr samt Sven Andersson o h.h. Inga Cajsa Persdotter. Storegården Sätuna. År 1841 beviljades uppbud å 3/8 mtl kronoskatterusthåll Storegården i Sätuna, som lantjägmästaren A. P. Hagström o h.h. Maria Wallbom för 2500 rdr riksgälds köpt av Johannes Jakobsson, änkan Kristina Jakobsdotter, Anders Gustaf Larsson amt Peter Jonsson och Matias Andersson, de två senare såsom förmyndare för avlidne Lars Anderssons omyndige söner Johannes o Lars Peter Larsson. Stora Paris. År 1841 beviljades uppbud å 1 mtl frälse Stora Paris, som Johannes Johansson o Anna Britta Persdotter för 2222 rdr 10 skr 8 rst banko köpt av änkefru Catarina Margareta Sahlen, f. Österholm. Båltorp. År 1842 beviljades uppbud å 1/3 mtl Båltorp (1/6 säterirusthåll, 1/6 frälsesäteri), vilken fasta egendom jämte besittningsrätten till 1/4 mtl krono Lilla Paris, Sven Johansson o h.h. Cajsa Henriksdotter köpt av Johannes Johansson o h.h. Anna Britta Persdotter för 4933 rdr 16 skr, därav 1600 rdr allt rgs beräknats för rusthållsdelen. Båltorp. År 1842 beviljades uppbud å 1/3 mtl Båltorp (½-ten säterirusthåll o ½-ten frälsesäteri), som Jonas Jönsson o h.h. Kajsa Stefansdotter för 2567 rdr 16 skr, varav 1283 rdr 32 skr, allt rgs, beräknats för rusthållsdelen, köpt av insp. P. M. Bergmark, handl. Robert Bergmark å egna vägnar samt i egenskap av förmyndare för Conrad Bergmark, stud. G. Forsblad såsom förmyndare för Herman Bergmark, expeditionskronofogden A. J. Bergmark och änkan Cristina Bergmark. Isaksgården. År 1843 beviljades uppbud å 1/16 mtl kronoskatte rusthåll Isaksgården i Sätuna, som kyrkoherde A. G. Setterblad för 810 rdr rgs köpt av Stina Christiansdtr m. h. man Anders Andersson Skräddaregården, Sven Larsson å egna vägnar och såsom förmyndare för Christian Svensson o Maria Greta Svensdoter, av Christian Larsson o h.h. Inga Lena Svensddotter, Stina Larsdotter m. h. man Per Svensson, Christian Larsson, Sven Larsson, Anders Larsson, Inga Larsddotter m.h. man Jonas Larsson samt Gustaf Larsson, jämte denne sistnämndes förre förmyndare Lars Persson. Lilla Veka. År 1843 beviljades uppbud å ½ mtl frälse Lilla Veka, som Lars Persson o h.h. Bolla Greta Jonsddotter för 1138 rdr 37 skr 4 rst. b:o , köpt av Johannes Apelgren o Maria Andersddotter Apelgren = ”Spänaregubben”. Isaksgården eller Tomten Sätuna. År 1844 beviljades uppbud å 1/4 mtl Isaksgården eller Tomten, kronoskatte, som Lars Sälle o h.h. Stina Andersdotter för 1000 rdr rgs köpt av Stina Larsdotter och hennes senare man Olof Johansson. Båltorp. År 1845 beviljades uppbud å 1/3 mtl Båltorp /1/6 säterirusthåll och 1/6 frälsesäteri), vilken fasta egendom jämte åbo o besittningsrätten till 1/4 mtl Lilla Paris hovrättskommissarien Magnus Wilhelm Wetternik och h.h. Matilda Serafia Sandberg köpt av Sven Johansson för 3500 rdr, därav 1600 rdr för frälsesäteriet och 1300 rdr allt rgs allt för rusthållsdelen. Isaksgården el. Tomten Sätuna. År 1846 beviljades uppbud å 1/4 mtl kronoskatte Isaksgården eller Tomten, som Per Gustaf Settergren för 1000 rdr rgs och särskilde villkor genom transporterat köpebrev bekommit från sin fader Johan Settergren. Lilla Veka. År 1846 beviljades uppbud å ½ mtl frälse Lilla Veka, som änkan Maria Melamsdotter för 1138 rdr 32 skr 4 rst banko köpt av Lars Persson och Bolla Greta Jansdotter. Storegården Sätuna. År 1846 beviljades uppbud å 1/4 mtl skatterusthåll Storegården, som förre nämndemannen Johannes Jonson för 1111 rdr 5 skr 4 rst banko köpt av Nils Setterberg. Frälsegården Sätuna. År 1847 beviljades uppbud å 1/4 mtl frälse Frälsegården, som Johannes Svensson och h.h. Stina Olofsdotter för 1000 rdr banko köpt av den förres broder Christian Larsson och h.h. Stina Andersdotter. Södra Sniken. År 1847 beviljades uppbud å S:a Snikens kvarn, som Anders Holmqvist och h.h. Cajsa Noren för 500 rdr rgs köpt av Johan Olofsson och Olof Johansson. Storegården Sätuna. År 1847 beviljades uppbud å 3/8 mtl av kronoskatterusthållet Storeg., Sätuna, vilken till 2050 rdr bko taxerade fastighet Nils Wallqvist i gåva erhållit av sina föräldrar Johannes Andersson och Maria Larsdotter. Båltorp. År 1850 beviljades uppbud å 1/6 mtl säterirusthåll och 1/6 frälse säteri för Lars Svensson och h.h. Maria Stina Larsdotter, vilka hemmansdelar Sven Andersson och h.h. Maria Persdotter jämte åbo- och besittningsrätten till 1/4 mtl. krono Lilla Paris för 5666 rdr 32 skr rgs, därav 2000 rdr samma sedelslag beräknats för säterirusthållet, köpt av hovrättskommissarien Magnus Wilhelm Wetterick och h.h. Matilda Seraphia Sandberg men sedermera emot en lika köpeskilling överlåtit på deras son bemälte Lars Svensson och hans ovannämnda hustru. Båltorp. År 1850 beviljades uppbud å 1/2 mtl frälse säteri och 1/2 mtl berustat säteri jämte hälften i Södra Snikens kvarn eller Junkerdammen, som Jonas Andersson och h.h. Kajsa Persdtr för 10000 rdr rgs, därav 5000 samma sedelslag beräknats för rusthållet, köpt av possessionaten P. M. Bergmark. Köparen från Stommen i Bolum. Isaksgården el. Tomten Sätuna. År 1852 beviljades uppbud å 1/4 mtl kronoskatte Isaksgården el. Tomten, som Sven Larsson och h.h. Stina Olofsdotter för 1583 rdr 16 skr rgs köpt av Per Gustaf Settergren. Storeg. Sätuna. År 1852 beviljades uppbud å 3/8 mtl Storegården Sätuna, som fanjunkare S. M. Svalander för 2777 rdr 3 skr 4 rst B:o tillhandlat sig av Nils Wallqvist. Båltorp. År 1850 innehades Båltorps kvarn (S. Snikens eller Junkerdammen), enligt förteckning upprättad av länsman S, Brolin (nu hos Sköld), ena 1/2-ten av mjölnare Anders Holmqvist, som erhållit laga fasta därå 26/9 1848, andra 1/2-ten ägdes av Jonas Andersson på Stommen, Bolum, som enl. # 53 den 25/5 1850 erhållit uppbud därå 1:a gången. Denna hälft av kvarnen hade J. A:son köpt av bruksinsp. Bergmark m.fl., vilka vid arvskifte den 1/9 1843 tillskiftats densamma efter avlidne Insp. Ax. Bergmark. Det var icke känt när eller för vem åbobrev å kvarnen utfärdats. Paris. 1850 innehades 1/4 mtl Paris av Jonas Andersson på Stommen i Bolum till följd av transportbrev av den 17 april 1850 av P. M. Bergmark, som åtkommit hemmanet enligt transportbrev av den 29/3 1850 av hans syskon, vilka vid arvskifte den 1/9 1843 blivit tillskiftade hemmanet efter avlagd bruksinspektor Ax. Bergmark, som köpt det av Jan Olofsson och den 28/11 1816 erhållit fastebrev därå. Båltorp 1850. 1/2 mtl Båltorp (kronodelen?) inköptes 1850 av Jonas Andersson på Stommen i Bolum, enligt transportbrev som ifråga om Paris den 29/3 1850. Hemmanet hade 28/11 1816 av Axel Bergmark köpts av Jan Olofsson och sedan efter Bergmarks död 1841 ärvts av barnen. (Skölds saml.). Båltorp. År 1847 ingåvo Jonas Jönsson och Cajsa Stefansdotter till K. B. ansökan om införsel i 1/6 mtl kronosäteriet Båltorp nr 2. Avträdare voro arvingarna efter förre innehavaren possessionaten A. Bergmark med en avträdessumma av 1283 rdr 16 skr rgs.

Sätuna år 1277

Org. perm RA 0101
Utfärd Bengt Svenske kungens bror.

Bengt (ärkedjäkne Bostorp?) svenske kungens bror (Magnus) tillkännager att han till Brynolf, västgötalagmannen Algots son, och dennes arvingar överlåtit två gårdar, kallade Lagmanstorp, Longs (senare Västerljungs) socken med åkrar, skogar, kvarnen ”bardhaetorp” (Båltorp, Sätuna socken Gudhems Härad) och all annan lös och fast egendom, givit densamma och hare arvingar full rätt att efter eget skön avyttra nämnda gods med tillägor och frånhänt sig och sina arvingar varje möjlighet att någonsin återkräva dessa.
(Bengt Magnusson V Valdemar Erik Kippling 1277 belägrar Skara. 
Sign utfärdaren och hans bröder sig kungens och av 2 bevarat men skadat. 

1278-07-09 Kalmar

Lidköpingsdekanen Brynulf kungör att han till domkyrkan i Linköping skänkt en gård Lagmanstorp, belägen invid skogen i Lungs socken (Barne härad), och kvaren ”Bardathorp” (Båltorp, Sätuna socken, Gudhems härad), vilka han fått av sin släkting Bengt, konungens broder, på villkor att de för evigt skall tillhöra dekanatet vid nämnda domkyrka. Sigillanter är utfärdaren, archielektus Jacop i Uppsala, biskop Henrik i Linköping m fl rikets stormän.
1311-09-27 Läckö Or.peng RA 0101

Biskcop Brynolf i Skara
Biskop Brynolf i Skara kungör att han på inrådan och med samtycke av sitt kapital gjort ett jordabyte med sin släkting Törner Jonsson (1291-1312 i Värmland) varvid hr Törner och hans hustru Margareta till honom lämnat all sin fasta egendom på Torsö med alla tillägor och överlåtit den faktiska besittningsrätten till detta gods, och han i utbyte givit dem sin gårdar Sätuna och Jättene (?gaettini) med arrendegårdar och all lös egendom med undantag av biskopens hästejord och förvaltarens ägodelar, varefter båda parter skötat respektive gods. 
Sigill utfärdaren och hans kapitel 

1479-07-10 Vadstena
Utfärdare Staffan Örjansson Vg Släkt.
Staffan Öjarsson giver för livstidsuppehälle till Vadstena kloster gods i Västergötland
1 en gård i Storebakka och en gård i Lilla Bakka i ”Ryttia” (Rycka eller Röcka, nu i Trässbergs sn, då i Als, nu i Skånings härad), som han ärvde efter sin far (Öjar Guttormsson);
2 Bergsgård i kyrkbyn Sätuna i Gudhems hd vilken hu Gunil, Ragnvald Pampes hu ärvde efter sin föräldrar, hennes dotter Ingegerd ärvde efter henne, Ingegerds dotter Astrid ärvde efter sin mor, men Steffan Örjarsson ärvde efter sin mor Astrid.
3 en tomt och en kvarnström ”Lunds heede” (i Salleby sn) köpte Steffans fader (Öjar G) av en friboren man Tobbe Olafsson 
4 en gd i Arvidstorp i Mellby sn på ”Kallin” (Kållands hed), som Staffans fader (Öjar G) köpte av rd Jöns Magnusson och Staffan ärvde efter sin fader; före resan till Rom donerade Staffan gården i Arvidstorp till Vadstena kloster, men eftersom brevet förlagdts, upprepar han nu donationen 2 

Båltorp tre mantal varav brukningsdelarna kallades

• Nästegården
• Herrgården,
• Helgården,
• Gärdet,
• Lunnen,
• Björkebacken,
• Mellangården.

Stora Weka två mantal.

Lilla Weka ½ mantal även kallad Botvid Nilsgården (kan vara stora också).

Hälsingsgården, härledes av ägarenamnet Hälsing omkring 1700.

Stommen, gammalt stomhemman eller prästgård.

Tomten, gammalt tomt- eller rå- och rörshemman.

Berg, härledes av gårdens bestående läge vid höjd. ½ mantal.

Stora Paris och Lilla Paris skrevs även Arvidsgården ½ mantal vardera.

Isaksgården, härledes av ägarenamn Isak 1 mantal IsakAndersgården.

Frälsegården, s.k. emedan den legat under frälserätt, d.v.s. tillhört adeln 1 mantal.

Bouppteckning efter Anders Larsson i Hälsingsgården förrättades den 29 dec. 1742. Änka Bolla Andersdotter Fastighet halva Hälsingsgården enligt fastebrev av den 9 och 10 okt. 1739, varav ¼ köpts till skatte år 1727 d. 24/10 av Lars Hälsings omyndiga barn.

Bouppteckning efter Bolla Andersdotter i Helsingsgården, d. 1778 den 11/10, hölls 1779 4/1. Bouppg. änkm. Sven Andersson. Sterbhusdelägare Lars Andersson i Storegården (?). Christian Svensson, Erik Setterblad och Petter Larsson i Ylunda.
Tillgångar: ¼ Hälsingsgården, ½ Ringagården och Skattegården i Kleva.

Kristian Svensson bodde först i L:a Lycke, N. Lundby som frälsebonde under Härlingstorp och var vid sin död rusthållare i Ringagården. Hans änka blev sedan gift med Anders Multén i Isaksgården, Sätuna. Vid arvskifte efter Kristian Svensson erhöllo sönerna 1/16 och döttrarna 1/32 mtl Hälsingsg. vardera samt andelar i det av honom ävenledes ägda hemmanet Ringagården i Hornborga, medan den efterlevande änkan Inga Torstensdotter (Larsdotter) fick s.k. åbolott eller undantag. Kristian Svensson var alltså ägare till ¼ mtl av hemmanet.

Kristian Svenssons son Lars Kristiansson förvärvade sedermera sina medarvingars ägolotter, utom systern Bollas: av brodern Anders enligt köpebrev av den 31 maj 1813, av sin broder Sven genom byte med 3/32 mtl Ringagården enligt avhandling den 5 juni s.å. och av den då ännu omyndiga systern Stina enligt salubrev av den 16 juni 1814. Lars Kristiansson erhöll laga fastebrev å sin och de av bröderna förvärvade arvslotterna d. 9 juni 1814 samt å den av systern köpta lotten den 31 okt. 1815. Vidare beviljades Lars Kristiansson den 25 okt. 1825 fasta å 1/8 mtl Hälsingsgården, som han köpt av Jonas Pettersson och Britta Stina Larsdotter enl. köpebrev av den 15 okt. 1823, samt den 26 juni 1826 sådan å 1/8 mtl ibm, som han å auktion köpt av omyndiga flickan Maria Larsdotter enl. avhandling av den 7 okt. 1823. Rörande den å ett halvt mantal felande trettiotvåendelen saknas alla upplysningar.

Bolla Kristiansdotter bodde under förste mannens tid som ägare av ¼ Frälsegården. Och sedan som rusthållarehustru å ¼ mtl Hälsingsgården, säger släktkrönikan. Den sista mannen erhöll e. hustrun förmodl. i giftorätt en hemmansdel i Hälsingsgården, som han sedan sålde till Sven Larsson d.y.

Lars Andersson inköpte efter första makans död en större gård i Valle härad. – Ökull men spelade där ut och bodde på äldre dagar i ett torp borta vid Björkebacken, benämnd Hacket. Han odlade där mark, alldeles som i sin ungdom. Den i orten vanliga benämningen på honom var liksom förr på fadern Hackarn. Sven Larsson d.y. änka Kr. Ol. erhöll vid arvskiftet efter mannen ¼ mtl Hälsingsgården, som hon hade från sitt föreg. gifte.

Sven Larsson gav t. vart och ett av barnen 1/8 mtl och lät dem köpa 1/8. Sven Larsson och hans hustru Stina Olofsdotter beviljades 1841 uppbud å 1/6 mtl Hälsingsgården, som de för 366 rdr, 32 skr rgs-sedlar köpt av Jonas Larsson och Inga Larsdotter. Inga var Svens helsyster och Jonas dennas man. Sven L. ägde 1845 ½ mtl H. Ännu 1859 fanns däri åborätt.