Isaksgården har sitt namn efter en man vid namn Isak Andersson och benämnes i äldre handlingar för Isak Andersgården och benämnes i äldre handlingar för Isak Andersgården i 1715 års mtl.

Jonas Samuelsson

f1746

Anders Larsson

f1772 kom från Helsingegården 14 med sin familj.

Bengt Hansson f1757 troligen en kort period

Lars Jonsson kom 07 -09 Holmängen

Johannes Svensson f1785 12-17

torp Intakan

Jonas Samuelsson f1746

Undantagsgård

Efter skiftet

• Markavägen Brossen
• Norr om Markavägen Löfvings
• samt ett ytterligare norr därom.

  ---

Brôssen Hökensås

Erik Johan Andersson

var kommen från Hökaberg Rådene och följdriktigt kallades Höken och hanterade utflyttningen av sin del av Isaksgården förutom Storegården, som han brukade. Han lejde ut denna del av Isaksgården. Se mer Storegården.

42. Markars Brôsses

Vid Sätuna laga skifte innehades en mindre hemmansdel i Isaksgården av Erik Johan Andersson i Hökaberg, Sjogerstad, sedan gift med Maja Greta Svensdotter från Hälsingsgården sen. ägare av hemmanet Storegården. Den förstnämnda hemmansdelen och Storeg. utmark kommo genom skiftet att ligga bredvid varandra med mycken mark att odla. Isaksgården hade fått sin åkerjord i de där belägna s.k. Intagelyckorna – förut odlad jord – där åbyggnaderna uppfördes. Sedan ägaren blivit ägare till även Storeg., räknade denne ut ett bra sätt, att med den mindre gårdens hjälp få den störres avsevärda utmark uppodlad och bortarrenderade den senare på sådana villkor, att han så småningom skulle få all sin mark gjord fruktbärande. Som brukare anställdes också en stor kraftig karl, som såg ut att inte vara rädd för att arbeta och som också i själva verket inte var rädd ens för fan själv. Denne hade dock en icke alldeles oklanderlig fräjd, i det han var en illa beryktad slagskämpe och dessutom son till den ännu mer illa beryktade s.k. Spåssen i Falköping, vilken var en trollkäring av toppklass. Mannen hette enligt kyrkböckerna Axel Jakobsson men benämndes i dagligt tal Spårssen, vilket då det ej var bra benämna vilddjur vid deras rätta namn av sätunaborna omändrades till Brôsse, vilket syftade både på sinnelaget och härstamningen. Vare sig nu denne icke med lättvindiga medel nog förmådde bemästra den ”hedniska” naturen här uppe på utmarken eller ej är okänt, men vad man vet är, att Brôsses varaktighet där ej ens skaffade honom s.k. hemortsrätt. Samtidigt med Brôsse anställdes av Storeg. ägare den s.k. Marka-Lars som odlingstorpare och hus uppfördes för hans räkning, vilka vid Brôsses snöpliga avfärd blevo alldeles obehövliga, då denne passade tillfället att avtala med ägaren om att träda i stället för brukaren. Isaksgårdshemmanet brukades sedan under många år av Marka-Lars, vars där nedlagda arbete i dubbelt mått kom honom till godo, i det att detsamma sedan köptes av sonen och nu äges av sonsonen, men även Storegårdens ägare ha därav nytta, då även all dess mark blev uppodlad. Markars Isaksg. benämnes av ortsborna efter f.d. ägarens efter dennes härstamningsort erhållna benämning för Hökensås, ett namn som fanns inpassat som avslutning på en ”rexa” rörande här uppe i utmarken varande nybyggarställen så lydande: Stutagången, Korvalången, Vipesången och Hökensås.
Brôsse eller Spåssen var bror till Alskan i Hånger och ehuru i mindre grad än denna, som även kunde spå, känd för sin kunnighet ifråga om sjukdom hos folk och fä. Bodde här på 20-talet. Spåssen blev änkman och bodde sedan ihop med ett fruntimmer som han kallade Findon.

Löfvings

Den norra gårdsdelen

Inköptes av Gustaf Sjödal