Jordeboken 1777

Jordebok Flyttat och bearbetas via gårdar
1777-års jordebok för Sätuna

- Wecka Botwid Nilsgård och Wecka.
Efter konung Gustaf Adolfs bref dat den 9 febr 1624 samt drottning Kristinas konfirmation av den 13 febr 1651 utmätes dessa hemman på en rustning och betalar hela mantalsräntan för en hel gård, som till kronan utgöres.
- Båltorp (nr 1)
Anno 1642 den 30 juli av Lars Åkesson Dufwa köpt å 4½ procent. Inrustat mot vederlag av 1691 års ränta ifrån sal David Gyllensting. Anno 1691 ½ förmedlat i jordeboksräntan. Säteri.
- Sätuna Hälsingsgården
Köpt till skatte av Lars Hälsings sons omyndige barn, enl köpebrev av den 24 april 1727
-- Sätuna Storegården
Anno 1691 1/4 förmedlat i jordeboksräntan. Köpt till skatte av rusthållaren Anders Svensson och Jon Pehrsson, enl köpebrev av den 24 april 1727
-- Båltorp (nr 2)
Anno 1642 sal Lars Isacsson Duva köpt å 4½ proc. Pårustat mot vederlag av 1691 års ränta av sal Botwid Gyllensting. Säteri.
Till gården hörde en kvarn, skattlagd enl 1767 års jordrannsakning men kronan förbehållen.
-- Sätuna Tompten
Har varit 1 hemman men 1691 1/2 förmedlat.
-- Sätuna Isacksgården
Har varit 1 hemman men 1691 förmedlat till i allt
-- Paris
Anno 1647 den 30 mars av sal hr Harald Stake köpt å 4½ proc 1691 inrustat mot vederlag. ½ förmedlat i jordeboksräntan.
-- Sätuna Stommen
Sal kapitain Botwid Gyllensting bekommet till dess döddag emot förpantade köpegods å 4½ proc., enl landshövdingkommissionen av den 11 juni 1691. Posideras av hr capitainen Lilje.
-- Sätuna Frälsegården
Posideras av dito man.
-- Paris Arfwidsgården
Har varit 1 hemman men förmedlat i allt enl landshövdingens resolution den 1 juni 1691.
Posideras av dito man.
-- Wecka
Posideras av dito man.
-- Båltorp
Säteri, som posideras av hr capitain Bengt Lilje.
Hit hörde skattlagda torpen Fiskaretorpet, Hakåsen och Lunnestugan.
// utdrag av Hilmer Johansson

Sätuna by storskiftades 1778 - 81

Storskifte av Sätuna by och socken förrättades år 1778 och pågick utan avbrott mellan den 12 aug. och den 8 sept. Sistnämnda dag uppgingos rågångarna mot angränsande socknar. Dessa befunnos emellertid vara stridiga. Den därpå följande dagen hölls behörig överläggning med skiftesdelägarna, vilken slutade med ömsesidig överenskommelse beträffande delningssättet. Härefter företogs uträkning till ägodelningen, som ock i gården och ängar verkställdes och utstakades men i övrigt uppsköts med anledning av den uppkomna tvisten om sockengränserna. I denna delning inbegreps icke socknens utmarker och intäkter, som enligt ingången förening skulle bibehållas oskiftade. Med anledning av kaptenen och riddaren Bengt Lilje till Båltorp m.fl. gårdar i anledning därav anfört klander fann dock Gudhems häradsrätt skäligt, att icke fastställa delningen förrän även dessa blivit skiftade. Därför infann sig åter lantmätaren – Johan Petter Tihl för att företaga delning därav, men även nu gjordes en del undantag, i det jordägarna ingingo ny förening om vissa markers bibehållande som oskiftade. Ej heller denna delning vann därför häradsrättens fulla gillande, ehuru densamma dock fastställde den.

Genom denna storskiftesdelnings protokoll får man en synnerligen god inblick i hur man hade det i den tidens Sätuna, varför följande utdrag av dessa ej kan underlåtas. Rörande socknens läge och vissa andra förhållanden lämnar protokollen följande upplysningar. Sätuna by med Båltorp och andra utbyggda hemman utgör för sig själv en socken, som är annex till Broddetorp och består av 13 1/2 mantal säteri, frälse och rusthåll. Den är belägen på Fal- eller Slättbygden, 2 mil från Skara, 2 1/2 från Skövde och 11/2 från Falköping, mellan Bôlums och Gökhems gästgivaregårdar vid landsvägen till Borås. Åkerjorden är god och bärande, redes med krok och besås med råg och stritt korn. Ängen består av slätt mad- och hårdvall och är tämligen bördig men mycket lidande av sjön, som bortfrätt ansenliga trakter därav. Den är understödd av en mosse, som från utmarken blivit intagen. Mulbetet är på utmarken (Eckornavallen) och ligger samfälld med flera socknar. Det är vidsträckt men knappt, enär ljungen därpå tagit överhanden.

På ordinärt hemman framfödes 24 boskapsdjur och 6 hästar. I Hornborgasjön fås åtskillig slags fisk såsom gäddor, abborrar, mört, sarve, etc; ävenså i ån, som faller däruti och utgör gräns mot Hornborga. Gärdesgårdarna bestå till största delen av kullersten, som äger föga bestånd men sparar skog. Hittills har ingen viss ordning varit på gårdarna, dock hava merendels fem sjättedelar blivit besådda, då 1/6 vilat, men som jorden i brist på gödsel blivit nog försvagad och ju längre ju mer fördärvad, så har nu på föreställning den författning blivit vidtagen och genom denna delning verkställd, att 1/3 av jorden varje år kommer att trädas, till vilken ända åkern är i tre gärden indelad.

Tomtplatserna – som med obetydliga ändringar bibehöllos – omtalas belägna vid två jämnlöpande gator, ena å varje sida om en framrinnande bäck. Vid gatan söder om bäcken lågo Wekagårdarna och vid gatan norr om densamma den övriga byn, utom hemmanen Paris och Berg, som voro belägna ute vid landsvägen i närheten av bivägen förbi Båltorp ut till stora Falköpingsvägen.

Utflyttade eller enstaka hemman voro endast Båltorp och Nästegården, som sedan urminnes tider innehaft sitt avskilda läge. På varje tomt funnos något träd- och kryddgårdar och på odalägorna norr om bäcken voro tobaksplantager och kålgårdar.

Byns Tå, från vilken en fädrev ledde till Utmarken, bestod dels av kålgårdar och dels av gräs- och beteshagar. På denna funnos några backstugor uppförda. Kyrkan med gården däromkring, var belägen i byn och omgiven av en mur av kullersten.

Namnen på byns gärden voro Wekagärdet, söder om byn, Hagtornsgärdet, väster om byn, Ensädet, norr om byn och Alfredsgärdet, mellan denna och Båltorp, medan namn på ängar voro bl.a. Odensängarna och Bjärkarna. Här och var i ängarna och Utmarken funnos åkerlyckor eller intagor (med ett för orten eget namn kallat hacken), varibland Weka Lyckor och de s.k. Fahl Lyckorna. Fallyckorna skrives i prot. Fahl lyckorna och torde vara identiska med senare för Falkalyckorna vid Snikavägen. De hade alltså betydelse av "färd". De sistnämnda betecknas såsom sämre åker, grund och ärig. Utmarken omnämnes såsom mycket stenig, tuvig och med större och mindre höjder (kuperad) men syntes av åtskilliga sammankastade stenrör (forngravar) i äldre tider ha varit på somliga trakter odlad. Utmarken genomskars av en djup däld "där Hällebäck framrinner med Sanka kärret vid Hättebrunn". Den plats där landsvägen gick över denna däld benämnes Ingatorps Vad. 

Strax söder om byn låg ett sumpmarksområde kallat Låddan. Som i den nedan intagna hävdeförteckningen omnämnes hörde till Sätuna socken ett par enstaka belägna hemman som då och än mera senare räknats för sig så som särskilt skifteslag. Till denna egendom, som skrevs "Båltorp med Nästegården" hörde vid denna tid utom flera av de i byn belägna hemmanen och det till torp sönderstyckade Lilla Paris, såsom i hävdeförteckningen också sägs, en del enskilda ägor och torp. Egendomen ägnas i storskiftesbeskrivningen ett särskilt kapitel, varur med några angivna tillägg följande uppgifter hämtas. Rörande tomtplatserna till dessa hemman meddelas, att husplatsen å Nästegården, var av något höglänt beskaffenhet, med tarvliga hus bebyggd och en kålgård söder om ladugården, medan husplatsen till Båltorp angives såsom liggande på en jämn plan och bebyggd med tvenne byggningar och bodar samt innebyggd ladugård, vid vilken fanns ett med mur omgivet tobaksland. Trädgården, som omgav byggningarna på två sidor och var omgärdad med dels stenmur och dels jordvall, var med kål- och kryddland och trän väl anlagd. Åbyggnaderna och trädgården upptog tillsammans en areal av över två tunnland. "Gamla trädgården" bestod av till större delen däldig och i södra ändan sank gräsvall samt var delvis bevuxen med ung björkskog. Här funnos tvenne dammar. Dess ytvidd var något över tre tunnland. På "mellangården", ett 20 kappland stort område, mellan bägge gårdarna, stodo grundmurarna till en byggnad – utan tvivel desamma, som Arvid August Afzelius minnes från sina besök å gärden några år senare och omnämner i sina "Minnen" – men om vilka några närmare upplysningar ej av lantmätaren lämnas. Enligt nämnde Afzelius skulle på denna tid en tradition ha vetat omtala, att dessa murar voro lämningar efter ett forntida kloster på gården, vilket anlagts av en Bolla Blå, varefter platsen fått namn.

De till Båltorp och Nästegården hörande markerna benämndes Liagärdet, Hackegärdet, Lunden, Hästhagen och Enehagen. Enehagen beskrives såsom en kullrig och stenig av ljung beväxt ås, sydväst om gården, vilken betecknas som märklig för dess myckenhet av stora enar som där frodades och vilka hade nog så tjocka stammar av fem á sex alnars längd, med en stor, vid krona i toppen. Till erhållande av bättre utrymme vid åkerjordens skötsel, blevo båda gårdarna delta efter hemmantalet, i vilken proportion de även förut varit hävdade.

De till Båltorp hörande enskilda torpen omnämnas ej närmare men synes ha varit fem: Enåsen, Fiskaretorpet, Hackåsatorpen och Lundastugan. Till följd av de bättre brukningsmöjligheter av förut icke odlad jord, vilka genom skiftet uppstodo, inrättades kort efter denna tid också ett s.k. Hackare- och ett Dikaretorp. - Lundastugan eller den sedermera gården Lunnen skall enligt en tradition ursprungligen ha varit skogvaktartorp, men befattningshavaren flyttades sedan till ett torp på Hackåsen å andra sidan gränsen till Hornborga och var där gemensam för Sätuna och sistnämnda by.

Storskiftets hävdeförteckning.

Sedermera skiftande av Sätuna by.

Åren 1778 1781 verkställdes av lantmätaren J. P. Tihl storskifte av Sätuna sockens odalägor, utmossar och intäkter, medan utmarken då lämnades odelad. Då detta skifte 1782 förebragtes Gudhems Härads tingsrätt till fastställelse, fann denna skäligt fastställa detsamma vad odalägorna och utmossarna beträffade, vilka för övrigt bibehållits i överensstämmelse med av lantmätaren H. Höjer år 1770 verkställd delning, varemot skiftet i intäkterna ogillades och delning av utmarken föreskrevs. Till följd härav företogs sistnämnda år av samma lantmätare en också då avslutad storskiftesdelning av socknens intäkter, tå- och utmarker, vilken jämte vad av det förstnämnda lämnats orubbat följande år (1783) fastställdes. Genom detta storskifte hade Båltorp med Nästegården erhållit sin utmark å två ställen, men företogs härutinnan ändring vid en 1820 verkställd och 1821 fastställd utbrytning av ifrågavarande hemmans andel i sagda utmark, som då förlades på ett ställe intill dess övriga mark. Någon jämkning av det till följd av denna utbrytning rubbade storskiftet skedde emellertid icke förrän vid laga skiftet och kunde förrättningsmännen då icke utreda, hur stor andel byhemmanen skulle ha i vederlagsmarken. Samtidigt med denna utbrytning hade också ägobyte med Hornborga försiggått och gränsen mot denna socken ändrats till 243 alnar väster om den s.k. Hättebrunn, en som gammalt gränsmärke nämnd källa vid gränsen mellan Gudhems och Håkentorps socknar. Stora Weka eller Botvid - Nilsgården och ibm Weka, två förr samägda hemman, hade vid det 1783 fastställda skiftet liksom Båltorp m. Nestegården utmark å två ställen, förutom ägoblandning med samtliga hemman, men denna egendom hade vid samtidigt men nämnda utbrytning hållet enskifte fullkomligt frånskilts övriga hemman, vilket förorsakat rubbningar i såväl odalägorna som utmossarna och utmarken, vilka endast beträffande de båda förstnämnda avhjälpts genom en 1821 verkställd delning av utbytesjorden. Vid 1783 års storskifte bibehöllos Tåägorna till Båltorp, Nestegårdenoch Berg tillsammans å ett ställe, medan Stora Weka och de övriga hemmanen bekommo dylika ägor för sig, och härav blev hemmanet Bergs del 1815 utbruten, medan Stora Weka vid enskiftet erhöll sin anpart av Sätuna byalag.

Stora Weka,

2 mtl skatterusthåll nr 42 vid Gudhems kompani av Västgöta regemente, tillhör majoren och riddaren av K.S.O. välborne herr Bengt Lilje. Gården bebyggd väster från byn och har all sin åker i Wekagärdet. Augment är 1/4 Astorp

Lilla Weka,

1/2 mtl frälse, välbemälte herr majoren och riddaren tillhörigt. Bebyggt vid Stora Weka, med vilket det har all sin åker tillhopa.

Stommen,

1 mtl, tillhör förbemälte ägare och är bebyggt uti byn.

Hälsingsgården,

1 mtl skatterusthåll nr 40 vid Gudhems kompani av Västgöta regemente. Äges av Pehr Pehrsson, Sven Andersson och Christiern Svensson. Augment Nils Olsg. i Lundby och Lilleg. i Tunhem.

Isaksgården och Tomten,

2 mtl kronoskatterusthåll nr 41 vid samma komp. och regte. Hemmanen äro sammanbyggda på en plats mellan Stommen och Hälsingsg., oaktat bättre utrymme finnes på tomtlyckan söder om kyrkan. Ägare Sven Svensson och Kristiern Svensson. Augment är Krackg. i Stenstorp.

Frälsegården,

1 mtl frälse, som tillhör högvälborna fru friherrinnan Lind, född Uggla. Gården bebyggd väster om kyrkan.

Storegården,

1 mtl skatterusthåll nr 39 vid förenämnda komp. och reg:te. Ägare Nils Larsson, Christern Svensson och Lars Andersson. Gården är byggd i byn, sydost från kyrkan. Augment är Skatteg., Ugglum.

Lilla Paris,

1/2 mtl rå- och rörshemman, av vars ägor fyra stycken torp äro inrättade. De övriga ägorna hörde under säterirusthållet Båltorp redan innan militerannsakningen skedde.

Stora Paris,

1/2 mtl frälse, bebyggt söder från byn ut med landsvägen.

Berg,

1/2 mtl frälse, bebyggt söder om Stora Paris.

Nästegården,

1 mtl purt säteri, beläget öster från kyrkan vid Båltorp,

med vilken gård ägorna äro gemensamma.

Båltorp,

2 mtl säterirusthåll nr 38 vid förenämnda komp. och reg:te, vilken gård förbemälte herr majoren och riddaren själv åbor och tillika med föregående fyra hemman äger. Har även enskilda ägor och torp.

Av ovanstående synes att Bengt Lilje var ägare till 8 av socknens 13 1/2 mantal och friherrinnan Lind till 1 mtl, vadan endast 4 mtl befann sig i bondeägo. Den, måhända näst Lilje, mäst framstående by invånaren var utan tvivel nämndemannen och rusthållaren Pehr Pehrsson i Hälsingsgården, till vilken i andra sammanhang återkommes.