Laga Skiftet

Småstugebebyggelsen i Sätuna kom icke att nämnvärt beröras av byns laga skifte och skiftesdelägarna äro värda beröm för sitt förhållande i fråga härom. För det första lämnades Tån, det huvudsakliga området för denna bebyggelse oskiftad och bibehölls som samfälld mark och för det andra fattades rörande de utanför belägna torpen och backstugorna ett beslut, som möjlig gjorde för dessas innehavare att få sitta i orubbat bo. Vid sammanträde med skiftesdelägarna den 28 april 1859, framställde jordägarna till förrättningsmännen att nu innan den provisionella planläggningen för dem utvisades få överenskomma om de avgälder, som åtskilliga inom skifteslaget bosatta fattiga och ålderstigna personer böra utgiva till blivande markägare för att deras hus skulle få kvarstå å sina nuvarande platser. Antalet sådana ställen utanför Tån angivas i protokollet för detta sammanträde till sju och fattades beträffande vart och ett av dem beslut om vad innehavarna i dagsverken räknat skulle utgöra till den blivande markägaren för kvarboende.

Inhysesmannen Stål, som bodde vid Bygatan, d.v.s. vägen eller dreven fram till nuvarande Hälsingsgården skulle med sin hustru i deras livstid få kvarbo och begagna sin nuvarande husplats och gata mot ett årligt utgörande av åtta dagsverken på jordägarens kost.

Inhysesmannen Börling fick likaledes i sin och sin hustrus livstid kvarbo vid Milstenen samt begagna platsen mellan sin stuga och ladugård mot en årlig avgift av 12 dagar på jordägarens kost.

Änkan Kajsa Tomasdotter skulle i sin livstid få kvarbo och begagna platsen mitt för sin stuga ut till Bygatan emot 4 dagsverken på jordägarens kost.

Lars Fahlgren, bosatt alldeles invid, skulle likaledes få kvarbo och begagna platsen mitt för stugan ut till Bygatan mot 6 dagsverken på jordägarens kost.

Torparen Fredrik i Hulabäcken, som var bosatt ett stycke söder om byn, skulle i sin livstid få kvarbo och begagna så mycket av den av honom innehavda jorden som mitt för stugan och ut till landsvägen, med kvarståenderätt för alla dess hus, emot utgörande av 16 årliga dagsverken på jordägarens kost.

Andreas Karlssons änka fick kvarboenderätt under sin livstid mot utgörande av 4 dagsverken om året på jordägarens kost och erhöll tillåtelse att använda stig från stuguplatsen ut till den allmänna tåplatsen.

Lille Jonas, som bodde å sedermera Hälsingsgårdens mark, erhöll slutligen kvarboenderätt samt tillåtelse till fri utgång till Stora Veka utfartsväg mot utgörande av 6 dagsverken på jordägarens kost.

De skiftesdelägare, som erhöllo en dylik till kvarboende berättigad persons stuguplats å sina nya ägoskiften voro enligt överenskommelsen förpliktigade ställa sig denna till efterrättelse, men ägde att om så önskades fordra dagsverken lösande med 18 skr rgs eller 37 1/2 öre rmt per dagsverke. Överenskommelsen förklaras i protokollet ha träffats, på det att ålderstigna och orkeslösa personer icke skulle kunna tvingas att flytta sina hus eller erlägga en oskäligt hög ersättning för dessas kvarstående. Men som ej alla de personer, varom beslutet rörde sig, närvarit vid överenskommelsen, lämnades de frånvarande för sin del rätt att välja mellan utgörandet av förenämnda ersättningar eller flyttande av sina hus, vartill de eljest äro pliktiga. Impulsen till nämnda förslag och beslut gavs vid sammanträde med skifteslaget den 15 föregående oktober, då man enats om att en dylik stugu- och förpantningshavare vid namn Olof Johansson, boende under Paris givits rätt att under sin återstående livstid få kvarbo samt inneha och begagna "gård och gata" mot en årlig ersättning av 6 dagsverken, värderade till 75 öre stycket.

Hacken

Ett flertal – om icke alla – av dessa småstugebebyggare voro innehavare av mindre s.k. "hacken", d.v.s. av dem själva eller någon företrädare uppodlade täppor eller lyckor, vilka de av bönderna mot fullgörande av vissa dagsverken fått rätt att nyttja. En del sådana hacken förekom även i utmarken, där det synes som ett par mindre områden blivit avsatta enkom för sådant ändamål. Benämningen hacken å dessa odlingar var den inom socknen vanliga, men förekomma icke omnämnda därunder i skifteshandlingarna utan betecknas där såsom intagor och lyckor e.t.c. Av sådana om den nämnda bebyggelsen vid denna tid påminnande namn må här anföras:

• Olles trädgård, - gata, - förpantning.
• Spännare – lyckan, - hagen.
• Spännars kålgård.
• Lille Jonasa lycka, - kålgård, - trädgård.
• Jonivins intägt.
• Fredrikalyckan.
• Kjäckens intaga.
• Smealyckan.
• Larsa Hacke.
• Källebergslyckan.
• Tjursbacketorpet.
• Hulabäckstorpet.
• Flinkalyckan.
• Intagelyckorna.
• Käringlyckorna.
• Tåkålgårdarna.
• Tåhagarna.
• Soldattegen.
• Soldatängen.
• Soldatlyckan.

Det i samband med skiftet i Sätuna upprättade husvärderingsinstrumentet berörde icke på det hela taget småstugebebyggelsen och man kan därför icke därur erhålla några allmännare uppgifter om dessa åbyggnaders beskaffenhet vid denna tid. Ex se Lille Jonas

Soldatboställena

Angående åbyggnaderna på soldatboställena, som väl också får räknas – om än halvt om halvt – till småstuge bebyggarna, så skilde sig dessa endast obetydligt från den övriga bebyggelsen. Här hade dock de militära myndigheterna – i en del fall – infört en del nymodigheter. Man- och uthusen voro t.ex. där skilda åt och ett extra litet rum eller ett s.k. kontor fanns där i regel och var soldaten, som ofta var fallet en rejäl och ordningsam karl, hade han utom de i lag föreskrivna åbyggnaderna även en del egna sådana. Stugubyggnaden å Hälsingsgårdens soldattorp var, för att nu nämna ett av byns fem, 14 alnar lång, 9 bred och 3 1/2 hög och innehöll förstuga, stuga, förstugukammare, kontor, eldstad och bakugn, den var till en del – ovanligt även å gårdarna – brädfodrad. Ladugården var av trä och sten, 19 alnar lång, 9 bred, 3 1/4 hög, indelad i fähus, loge och lador. Svinhus av sten var intillbyggt ladugården. Här hade soldaten inga egna byggnader men detta var fallet å Isaksgårdens och Tomtens gemensamma sådant, som dock beträffande i synnerhet uthuset var något sämre. Soldatens egna åbyggnader bestodo här av:

• Bodbyggnad, 8 aln. lång, 5 bred och 3 1/4 hög,
• Källare, välvd och stensatt i Balkalyckorna,
• Svinhus av sten, byggt intill stugubyggnaden,
• En lada, intillbyggd ladugården.

Utom de å Tån berördes icke de å Båltorp och St. Weka mark belägna stugorna av skiftet.

Tåarna inom Sätuna socken

Båltorps Tå st. 20 – 27. (inkl. Nästegården) åtta ställen
Rackaretån utmed Snikavägen 20-23
Vid Hulabäcken låg fem ställen.
Å Weka vid TjursBacken låg 5 stugor.

Fem Tåar i Sätuna By

Sätuna uppdelades av socknens inbyggare i olika områden och menade man sig ha fem – tåar.

Stommen 1-4 Stoms Hage eller Bygatan 

Spänars
Lövesas
Lasses Gretes
Stårsses

Mällumtån st. 5-12

Lilletån Lille Jonas tomt

En uppgift om att Sätuna skulle ha 32 små ställen torde vara riktig. (O Göte.)

Storetån, området ute vid vägen st. 19, 30 – 32.

Rackaretån, utmed Snikavägen st. 20 – 23.

Stackaretån, st. 13 – 17, syd Wekavägen,

Sätuna sockens Torpbebyggelse.

Troges. B. m. kölna (betyd. som tillhörde byn.) 1891.
Raskes. B. 2 st. 1. 1903. 2. 59 år.
Vallrotes. B. 1922.
Andreasa Kala. B.
Varmes. B. m. smedja. Rans. T. Står.
Gamlesmes. B. 1890.
Feskars B.
Lelle Jonasa. T.
Stora Majes. B. 1880.
Sjödalsas. B. 1880.

Tåars B.

Sejerblas. B. 1880.
Svenna Inges. B.
Lunnars. T.
Tulpans. T.
Källebärs. T. 1880.
Falkes. T. 1880. Falkatorp är de identiska 
Vasses. B. 1870.
Enåsars. T. Står.
Lars Andersson f1750 , Anders Jonsson f1777 Segerstad 
Rappesas. B.
Dikars. T.
Hackars. T
Hackars Larsa.
Marka Larsa. T.
Stomnars. B.
Olles. T.
Börlings. T.
Nukvestes. S. Står.
Kôllars. B.
Blumbärs. S.
Moells. S. Står.
Hulabäckars. T. Står.
Fredrika. T.
Liars. B.
Gamle Käckes. T.
Pära ve Dongalet. B.
Brôsses. (Markars) T. Står.
Stutes. T.
Rans. T.
Runsars Johanna.
Backagubbes. T.
Spänaregubbes. T.
Alins. S.
Tjurs. T.
Tjurs Brittes.
Käckes. T. Står.
Sälles. B.
Bäckmans. B. Står.
Molitors. T. Står.
Knekta Käckes. S.
Stårs Vallrotes. S.
Ströms.
Feskars Alfris.
Sjödars’a Marka.
Vipes. 

Hagen under Stora Paris enl hfl

Kerstin 1778? Broddetorp dör 1808, hon kan vara bror till saltpeter sjudaren Lars Hagergren. Änkan Ingegerd Svensdotter f1759 med döttrarna Maria o Brita.