Stoms Hage eller Bygatan
fyra kända ställen. Gatan kallades Kungsgatan till skillnad från
Drottninggatan som går på Tåns västra sida uppkallat efter dominanta fru
Fränberg.
Backstuga stod tidigare under Lilla Paris vid infarten till byn å insidan den plats, där
Bygatan tar av från stora landsvägen synes ruiner efter en Backstuga, som i början av
1900 talet raserades. Den ligger alltså väster om infarten till byn ca 7 - 8 m
in ner mot bäcken. Rörande ställets benämning för Spänarns är nu ingenting med
bestämdhet känt, men förmodligen har någon av dess forna bebyggare varit
laggkärlsmakare.
Spänars Spänaregubben
Den välkända
gamla kyrkvaktaren Abraham Johansson Apelgren (Broddetorp) kan ha varit bördiga
från detta ställe menar Hjilmer.
Lars Christoffersson.
. Här bodde annars inhysesmannen och torparen Lars Christoffersson född i Bolum 1802
med 3 år äldre makan Cajsa Ärlig Tomasdotter. Han blev blott 45 år. Av barnen blev Christiern
torpare i Ryttaremarken under Västorp, Gustaf for till Amerika. Döttrarna blir sedan
innehavare av stugan, som de bebo till sin död, varefter stugan revs. Om dessa är ej
mycket att berätta. Lotta var litet velig, samt blev därför ej gift och Beata kunde ej
förgäta en olycklig ungdomskärlek samt föredrog att leva ensam, ehuru detta, fast
för sent, efter fästmannens iråkade änkestånd kunnat repareras, ty det blev då
återigen "så väl, så väl, så" mellan dem båda och solen lyste
över ålderdomen. Beata återfanns död. Beata sålde
krusbär på torget.
På den Spänars motsatta sidan av Bygatan, å Stommens nuvarande åker låg Lövesas
enkla lilla stuga. Lövesa var änka efter en soldaten Löv Gustaf f1815, som varit bördig från
Kållandsö. Hon var en gammal äkta skvallerkäring och skötte som sådan postgången
mellan Sätuna by och Prästgården i Broddetorp. Mannen Löf hade varit soldat för
Stommen. Cajsa Andersdotter f1814 var född i Källby och blev änka efter Johannes
Gustaf Löv f1815, som dog 1873. Hon dog 1895 varvid stället troligen revs. Av deras barn: Anna Stina, Ulrika, August, Eva och
Klara tvillingar, Augusta, Johan Alfred och Johan Gustaf dör späda. Vi kan spåra
Eva till Götene och Augusta till Torbjörntorp.
Isaks son Lars Isaksson Fahlgren övertar en av de fyra kända vid Bygatan liggande
småställena. Den kallades Lasses Gretes och låg närmast byn och benämndes så,
Lasses eller Fahlgrens. Greta var nämligen änka efter sin man Lars, som bodde här
tillsammans med sin dotter vid namn Maja, intill dess Maja gifte sig och lämnar modern
sedan ensam. Efter gummans död revs stugan av mågen Ruter. Lasses Gretas dotter Maja
gifte sig med sonen till hemmansägaren Johan Andersson, kallad Rutera Johan, som blev torpare
på Ekornavallen. Av de om Johan Ruter erhållna uppgifterna framgår, att denne hade en
bror, som vann ryktbarhet genom sin insats vid fångandet av ett par storförbrytare Tector och Hjärt, varvid han åt sig och släkten erövrade trumfnamnet, och nu vid
broderns giftermål gåvo ortens spefåglar stoff, i det dessa kunde säga, att nu var
Johan så god som sin bror, för se han hade tagit Lasse
Maja. Lasses Gretes Lars Isaksson Fahlgren f1805 kom från Skarpås under Weka hade varit brukare
på Isaksgården och Stommen gifte sig med Greta från Ving. Greta skrivs som
inhyses på stugan.
Stål hade varit soldat under Storegården och efter avskedet eller om hustrun vid hans
död nedsatt sig å detta ställe vid bygatan, vilket skedde före byskiftet. Vid den
plats där stället låg och där Stårssen och Ståles Anners med familjer voro bosatta,
finnas nu inga minnen kvar med undantag av vattenbolet, den s.k. Ståls Källa.
Stället var beläget norr om Bygatan mitt för den s.k. Ståls Källa.
Johannes Stål
f1796 i Varnhem soldat för
Storegården, slår sig ner här som backstugesittare. Han gifte sig med Cajsa
från denna socken. Hon dör och han blir änkeman, varför det enda barnen, som
vi vet något om, tar över stugan.
Ståls Anders
f1828 Efter föräldrarna bodde sonen Ståls Anners f1828 i stugan, vid vilken han
hade en verkstad, ty han hade lärt sig till garvare och beredde som sådan hudar av olika
slag. Han var även skomakare. Ståls Anners gifte sig i hemsocknen med en dotter till
Hursses Janssons andra hustru vid namn Lina. Ståls Anders omtalas av traditionen ha varit
utrustad med en enastående tur att "hitta" allting och skulle nog med tiden ha
blivit rätt förmögen, om han bara fått vara i fred. Nu hade emellertid försynen
utrustat honom med ett gott hjärta och en stor generositet och när folk lärde känna
honom, gick man till honom, såg sig omkring en smula och sade: "Se, där hänger min
rock!" och det eller det varvid han alltid svarade: "Ja, ä dä
dett så tat dä har a hettat!"
Hustru Lina hade barn i båda giftena och ett av dem i det första fick en son som blev
präst. Rörande barnen i Linas andra gifte, så hittade ortens vitsmakare på, att kalla
dessa för "blånnestål", då ju Johannes i verkligheten icke bar namnet Stål,
som tillvitats honom av elaka människor. Här har Hjilmer fel för Linas son
blev Häggstam som slutade sina dagar som brukare i Häggum och Lina hade inte
varit gift dessförinnan och i äktenskapet med Stålingen fanns inga
barn. Lina gifter om sig efter hans död med hemmansägaren Johannes Jonsson i Backgården,
Hornborga, med anledning därav benämnd Stålingen.