St. Weka

[ överordnad ] Start ] Båltorp ] Gårdar ] Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] L:a Weka ] [ St. Weka ] Berg ] Paris ] Storegården ] Helsingegården ] Frälsegården ] Stommen ] Tomten ] Isaksgården ] Taxering ]
[underordnad] Fredrik Berggren berättar ur sin bok ]

 

 

St. Weka el BotvidNilsgården

1 Hem Krono Rusthåll.

St. Weka ägdes 1665 av lt Olof Eriksson gift med Christina Gyllensting. Gustav Gyllengrip testamenterade 1698 gården till sonen Kristoffer som vederlag. Olof Eriksson på Weka och hans svåger Johan Botvidsson processade flitigt med varandra om diverse småsaker, i vilka tvister även hustrurna deltogo. Sålunda påstod Olof, att Johan köpt sig adelsskap, vartill Olof borde vara bättre meriterad, samt att Johan skällt ut honom för en skälm.

Erik Månsson Bergh, häradshövding i Gudhems härad, utfärdar vid tinget i närvaro av häradshövdingen Johan Hasslander till Hagelberg och Irvingsholm och kronans befallningsman Jonas Eriksson i Vecka skattegård å ett punds smörränta, som han köpt av hustru Karin Persdotter i Sätuna för 28 Rdr specie och 46 öre s.m.

Örje Gudhem den 11 okt. 1665.

Gustaf Gyllengrip ger åt sin minderårige son Kristoffer i stället för Brätteberg och Idebacken, som denne erhållit i testamente av farmodern fru Birgitta Krabbe, Östorp och Vecken, Trestena den 28 april 1698.
"Vecken" (Veka i Sätuna socken), "räntar årligen 2 t:r spannemål och 2 årl. hästar, gifver i ett för alt 18 skeppor spannemåhl och 1 Rdr 16 öre silf. m.t." // V.F.T. Bd.2. se även "Ådahls" under Båltorp.

F. W. Berggren å St. Veka sattes 1847 i Skara skola, men övergav i juli 1851 studierna och begav sig till sjöss samt seglade som matros och styrman å engelska och norska fartyg. Övertog 1858 efter faderns död dennes egendom St. Veka.

Stora Veka namn.
Örnakula var ett åkerstycke med ett stort stenrör uti beläget något söder om Wekaberg ungefär mitt för Russlikulle.

1715 ägdes den av Sven Åhdal.

Lieutnant Setterberg mördar hustrun Karin 1727.

Brukare Knut Svensson är rusthållare här till troligen 1738 och finns sedan på Hulebäckars. 1735 och paret flyttar sedan 1738 till Hånger men kommer tydligen tillbaka. Vad som sedan händer är mig okänt.

Sven Kruse kommer 1739 till St. Weka från Gudhem. 

Lieutnant Erik Horn har en son, som dör här 1761.

Major Bengt Lilja

2 mtl skatterusthåll nr 42 vid Gudhems kompani av Wästgöta regemente, tillhör majoren och riddaren av kongl Swerds Orden wälborne herr Bengt Lilje. Gården bebyggd väster från byn och har all sin åker i Wekagärdet. Augment är 1/4 Åstorp. Bengt äger vid storskiftet 1778 även L Weka. 

Margareta Gyllensting gifter sig med löjtnanterna Nils Svensson vid Per Liljas dragoner och Olof Eriksson båda rusthållare för Weka ? 

Jonas Andersson Åbo 1763

Quartermästren Fredrik Båld

äg och br? tidigt 1800 till 1818. Br Petter Andersson f1792 kom nygift från Uddeberg 1821 som tar med sin mor och syskon hit till St. Weka, och brukar minst tom 31. Dr Arvid Persson, dr Olof Larsson 1803 står som personal under Båld men i övrigt ingen identifierings möjlighet. Likaså Ingrid och Kerstin Andersdotter som dock är hos änkemannen Jonas i Frälsegården.

Prosten Gustaf Bratt, Broddetorp som då ägde gården begärde år 1820 enskifte å St. Veka i Sätuna.

Herr handlare Anders Berggren

f1793 kom från Jönköping 1839 fram till sin död 1856. Anders var född i hemmanet Berg i Sätuna, som brukades av fadern Per Andersson f1765, som dog redan 1794. och sattes i Skara skola, där han i likhet med senare sonen ej fullgjorde sina studier utan övergav dessa och blev handlande i Jönköping samt efter hand tjänade sig rik och sedan inköpte Stora Weka, för att där njuta sitt otium och komma litet närmare lärdomsstaden Skara, där han ämnade insätta sin enfödde son, icke anande att denne helt opraktiskt skulle låta sig lockas av äventyr och skolkar, som grusade hans förhoppningar på sonen och ödelade dennes framtid. Änkan Eva Otterström f1797 tar över och bor här hela livet, men sonen Fredrik gör nog jobbet. Statarfolk Lars Petter Andersson f1837 1860 talet.

1852- Fredrik Wilhelm Berggren å St. Veka sattes 1847 i Skara skola, men övergav i juli 1851 studierna och begav sig till sjöss samt seglade som matros och styrman å engelska och norska fartyg. Övertog 1858 efter faderns död dennes egendom St. Veka.

gifter sig med Karolina Sofia f1834 i Synnerby. Han är ende sonen, men lever över sina tillgångar och går i konkurs. Paret skapar en stor barnaskara om vilka vi inte vet särskilt mycket. Han flyttar in till Carls Graf 1887 och grannen Fredriksson som skvallrade att han levde ganska högt. Fredrik upptecknat mycket om hembygden. Sedan har de försvunnit ur historien. Vi hoppa kunna berätta mer om denne man då han har skrivit en bok som vi kan läsa.

 
Fredrik Vilhelm Berggren

Familjen blev tämligen stor och vi återfinner de flesta liksom föräldrarna i Göteborg.

F W Berggren sattes av fadern i Skara skola och fortsatte där studierna till i ”nedre sjuan” men gav sedan dessa på båten och gick – till sjös, samt tjänstgjorde som matros och sjöman på till ostindiska och utländska hamnar destinerade fartyg.
Sedan Berggren fått lämna ifrån sig föräldragården till fordringsägarna främst svågerns familj, inhyste han sig något år i Knektegården, Broddetorp, sökande livnära sig och hustrun som skribent i ortstidningarna samt medarbetarskap i andra mindre nogräknade publikationer såsom det sundlerska ”Spöket från Töreboda” och utgav även själv en liten bok betitlad ”Från Västergötlands bygder”, innehållande s k hågkomster och anteckningar från och om hembygden, med vidrörande av en del nu kulturhistoriskt intressanta händelser och förhållanden, för vilkas bevarande man kan tillskriva honom äran. Båda de nämnda eposen utgöra nu av samlare eftersökta saker.
Vårdnaden om modern bekymrade ej Berggren och denna måste på sätunakommunens självskrivna bekostnad utackorderas till den i Knektegården, dit hon förts, närboende familjen Krantz, under det att sonen Mauritz Berggren, som var jägmästare, och dottern Elin, de enda av barnen som fått en någorlunda bärgad ställning i livet, togo sig an först modern och sedan också fadern, som dock länge sökte uppehålla sig genom ambullerande besök hos gamla vänner och supesbröder.
I och med Berggrens avträde av Stora Weka slutade för bådas del deras storhet – efterträdaren var icke hågad att fortsätta denna aera och det in i det sista pågående herrgårdslivet där för alltid slut.

Isidor Agaton Carlstrand

f1859. Dessvärre gör sequest på St. Weka och säljer av mark till Käck, och Johan Molitor bl.a. Sjödal passar på. Han flyttar till Falköping 1890. Hans mor Matilda Lisa Carlstrand, som dör på St. Weka 1890.

Isidor Carlstrand var liksom företrädaren, icke jordbrukare utan ägnade sig åt den då nyuppfunna elektricitetens installerande, främst i städerna, men måste här taga sig an Stora Weka för bevakande av faderns däri insatta kapital och skötte gården med hjälp av rättare samt sökte så fort som möjligt komma ifrån det påtvungna innehavet genom att stycka och försälja egendomen, som ehuru ej särdeles stor och föga bördig. Av ålder ansågs gården såsom en herrgård, vars ägare förunnades umgänge med ortens övriga godsägare och herrskapsfolk.

1880 tal-1925 Syskonparet Carl Alfred Kristiansson och Hilda Karolina Kristiansdotter

Barn till Kristian Larsson på Wekagärdet. Broder Carl Alfred Kristiansson f1850 skrivs som häg på ½ St Weka finns härifrån 1880 talet och brukar fram till 1920, men han dör 1925. Systern Hilda, hemmadottern bor hos sin bror och säljer till, sedan brodern gått bort 1925 och hon själv 1930.

1891 - 04 Johan Erik Käck
sold på Isaksgården f1854 gift med Bolla Kilian. Erik köpte gården 1891.

  1. Sven gift till Skövde
  2. Gustaf Zefyrius åker till Am 1902
  3. Elin hushållerska åt bröder här över 1930, dör på TjursBacke
  4. Johan Albin og snickare taktäckare här 1910-47
  5. 1936- Einar og brukar här 1910-47 samman med sin bror
  6. Erik Julius og hembrukare fiskare på TjursBacke

Nanna och Ellen Larsson

syskonparet från Kyrkogården Ullstorp i Håkentorp. köpte av Hildas dödsbo 1940, där troligen Anna Persson från Frälsegården var huvudarvinge. De har ett vackert hus. En från Stenstorp har nu byggt upp detta ställe.


Nya byggnaden

på höjden byggdes av en av

1920- Carl Samuel Pettersson 

f1883 har sina rötter på Wekagärdet, där farfar kom från Hogården i Hånger och morfar var Kristian Larsson på Helsingegården på Wekagärdet. Han var son till Per Pettersson som hade en av Helsingegårdarna på Wekagärdet och var gift med Maria Kristina på just denna Helsingegård. Han kommer 1920 och byggde huset och gick omkull och drog med Gillis på Björkebacken, som sedan fick flytta till Källegården Häggum men redde sig där gott. Han hade traktens finaste hästar. Han "slog på stort" samt satte sin och svärföräldrafamiljens samlade förmögenheter å Ölanda egendom, där han sykvesterade. Detta kan ha skett omkring 1916 - 1919. Han flyttar till N Lundby 1928. Denne ägare krävde tjenstefolk. Konkursen gör att ägarförhållandena blir något röriga och att nya konstellationer skapas som är svåra att rekonstruera.

1926- Herman Larsson

f1872 är bror till Sven i Åkatorp kommer hit från Borgunda 1926. Han var förutom tvilling även brukare av Åkatorp innan han slår sig ner här, gifter sig med Oskar i Munkgårdens syster.

Sonen Otto Hermansson tar över och går bort 1971. Han var gift med Arons dotter från Toltan Voitec. Sonen säljer på 1990 talet.

Någon från ett skogsbolag bygger en damm vid Hornborgasjön.


Torp under Stora Weka

Skräppås, Vråna och Hulabäcken voro i slutet av 1700-talet torp und. St. Veka. Dikare och Hackaretorp från 1770

  • Dikaretorp Torparen Anders Persson dör 1785 efterlämnande en son och två döttrar.
  • Hackaretorp
  • Skrapås: Gustaf Johansson Sjödal f1833 I slutet av 1700-talet
  • Vråna
  • Hulabäcken
  • Wekaberg Johan Alfred Karlsson 1859
  • Kullen 1/32 ute mitt emot Paris, där Feskars Alida bor 
  • Hålterkärret, Bredekärret ?, Långemossen ?, Knalleberget ?, Sjöängen,  Sjöskeftet, Messängarne, Sjöbacken, Lôddeskanken ?, Tobaksgärdet.

Namn under St Weka

  • Skarpås.

  • Vekabärj.

  • Örnakula, ett stenröse.

  • Haralôcka.

  • Töershôlmen, en obetydlig markförhöjning i

  • Vekamôsen.

  • Hultekaret.

  • Sjöänga.

  • Sjösjeftet.

  • Sjöbacken.

  • Tubbacksja’rt.

  • Hulabäckstôrpet.

  • Drängasten eller Löftesten.

Weka Dunge

Med namnet Veka Dunge kallades en å sluttningen mot Sätuna mossar, väster om stora landsvägen mitt för det s.k. Dungaledet, där en väg går förbi Isaksgården och Paris Arvedsgården  ut mot Galgen och Vallen. Dungen bestod av alm och björk m.fl. trädslag och tillhörde Stora Veka, fast marken sedan sålts till Tomten. Veka Dunge företedde inga egenheter av något slag men var en i socknen och orten illa beryktad spökplats, förbi vilken man efter mörkrets inbrott ej gärna begav sig ensam. Och ändå var det endast en gammal död käring som ”gick igen” och spökade genom att sitta där på en sten och jämra sig. Sägnen omtalade att så hade käringen då och då suttit där sedan långliga tider tillbaka, alltsedan man en påskdagsmorgon funnit henne död där och grävt ned henne i dungen. Man trodde att kvinnan på natten varit i Blåkulla och på hemvägen ramlat ned i dungen och för den skull ej lagt henne i vigd jord – det var därför, hon ej hade någon ro, trodde man. Stenen, på vilken spökelsen satt, kallades för Käringstenen och åkerlyckorna i närheten därefter för Käringlyckorna.

[ överordnad ] Start ] Båltorp ] Gårdar ] Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] L:a Weka ] [ St. Weka ] Berg ] Paris ] Storegården ] Helsingegården ] Frälsegården ] Stommen ] Tomten ] Isaksgården ] Taxering ]
[underordnad] Fredrik Berggren berättar ur sin bok ] [ Innehåll ]