ArvidMikaelsgården förhistoria

Mickelsgården i Hornborga, som tillförne ägts av Magnus Gabriel de la Gardie, (ArvidMikaelsgården 1 mtl var 1691 förmedlat till 3/4 mtl och 1710 löst till skatte av löjtnant Anders Reutersverd, hade av salig furstinnan Marie Eurouphzyne De la Gardie innehavts på dennas livstid. (t. 1688).) uppgives 1688 ha sålts till Per Larsson Gripenvall, som haft det som underpant. Arfvid i Mickelsgården, nämnes 1689 som brukare av gården, som troligen efter honom erhållit fördelen av sitt först sedan vanliga namn. Skatteaugmentet ArvidMikaelsgården innehades 1747 av majoren Gustaf Silfversvärds och hans fru – Marta Reutersvärds – sterbhus, vilket senare sålde gården till ännu sittande ägaresläkt. År 1845 beviljades uppbud á 3/32 mtl ArvidMikaelsgården, som Erik Johansson och hans hustru Britta Christina Carlsdotter köpt av Sven Jönsson och Britta Tomasdotter. Pris 333 Rd. År 1850 beviljades uppbud á 3/16 mtl ArvidMikaelsgården, som Erik Johansson inköpt av Christina Jonsdotter och hennes man Petter Arvidsson. Pris 1000 rdr. Lars Johan Jonsson löste efter svärfaderns död de övriga sterbhusdelägarnas andelar däri utom svärmoderns och efter hennes död även dennas tredjedel därav (1/8 mtl) med undantag av svågern Jonas del, som av dennes måg utbröts och jämte övrig till torpet ej förut hörande del av utmarken på Ekornavallen utbröts och kom att utgöra lägenheten Vallbodal. Arvidsgården var av Erik Johansson och dennes företrädare icke ordentligt lagfaren och fastebrev eller andra handlingar av något slag kunde icke uppvisas. Detta vållade Lars Johan Jonsson stora besvär för lagfarts erhållande och han måste anlita vittnen – Stenstuven och Skatt – samt söka s.k. femårsfasta. Gården såldes 1903 till nuvarande ägarens far.

Kan det vara så att det från början var två gårdar en kallad Arvidsgården och en annan Mikaelsgården. Födelseboken 1717 kan antyda något sådant.

interiör av Arvidsgården 1905

Arvidsgården, Hornborga 1

Silfversvärd
var troligen ägare som satt på Uddeberg?

Hemmanet ArvidMikaelsgården i Hornborga anor som släktgård kunna spåras tillbaka till omkring år 1750. Innehavande släkt har som stamfader den genealogiskt ryktbare sextonhundratalsbonden Afze Larsson i Afzegården, Broddetorp, vars sonson Lars Persson född i stamhemmanet 1713 och död troligen under 1770-talet, vilken efter att ha gift sig med Karin Andersdotter i Uddagården Bolum, nedsatte sig som hemmansägare eller - brukare i Hornborga och förde därmed släkten till denna by.

Lars Persson
f1713 gift med Karin Andersdotter dotter Ingegerd Larsdotter f1742 i Skräddaregården och dog 1817. Hon gifte sig med sin faster Rangela son Per Johansson f1734 och blev den av syskonen som stannade vid Arvidsgården, som utom för makarna själva kom att utgöra ett hem även för mannens bröder och övrig släkt.

1. Per Larsson f1739 gifter sig barnlöst och brukar Trulsagården Brunnhem

2. Ingegerd Larsdotter gifter sig med änkmannen och Rangela son Per Johansson f1734 på Afzegården, som efter att ha brukat Afze och ägare och förmögen man på Afzegården. Det är hon som för gården vidare i släkten.

3. Jonas Larsson f1745 kom också från Skräddaregården brukade Ledsgården och blir rusthållare Öfvre Bosgården från 1799.

4. Kerstin Larsdotter f1749 gifter sig med en okänd brukare av Skräddaregården, LarsAndersgården och Korsgården. Deras dotter Maja blir gift med sold Brink och blir därmed anmoder till Kappagårdens folk.

Per Johansson
f1734 och hans hustru Ingegerd samt de närmaste anförvanterna på hans sida voro ansedda såsom för den tiden mycket förmögna och släkten borde av allt att döma fortfarit att vara det längre än vad i verkligheten var fallet, men de synes illa ha förvaltat sina pund och levat som nu för tiden – för dagen.

Pers bröder:

• ror Afze hade väl varit gift men skilt sig och saknade avkomlingar medan

• brodern Jonas i sitt äktenskap endast ägde en son, som innan han hann förslösa sitt var ägare av tre hela hemman.

Emellertid hade de tre bröderna bringats sorgen att få överge fädernegården Afzegården, vars då sista släktinnehavarna de varit, ehuru detta genom återfående av en ny frälserättsägare av förfäderna utbetalad förpantningssumma lagt grunden till deras goda ekonomi. Efter detta var Arvidsgården släktgrenens – om icke hela släktens – högborg.
Liksom brodern Jonas hade Per i sitt äktenskap endast ett barn Maria Persdotter med sin andra hustru Ingegerd Larsdotter från Skräddargården. (Första hustru Maria Håkansdotter från Hornborga Bosgård död 1761 vid födelsen av hennes enda barn, nöddöpt Maria).
På vad sätt eller exakt när Arvidsgården kommit till släkten är nu okänt men att detta skett under 1750-talet är säkert. Jan Andersson i Afzegården, Lars Perssons svåger har troligen själv eller för sönernas gemensamma räkning "förvär’t" gården av det därförut ägande Silfversvärdska sterbhuset.

Dottern Maria Persdotter f. 1771 blev tidigt mö och gifte sig vid 17-års ålder den 24 juni 1788 med sin farmorsfars och morfarsfars bror Anders Afzessons sonsonson Erik Jonsson från Lillegården, Hornborga, f1762 och dör endast sex år efter svärfadern, efterlämnande utom änkan och svärmodern tre minderåriga barn. Den ännu unga änkan saknade dock sin förutvarande äkta hälft och herre i huset samt accepterade därför ett anbud från gästgivarsonen Jöns Svensson i Bolum och trädde för andra gången 1805, i brudstol.

Jöns Svensson
f1778 i Bolum brukar efter Erik Jonssons död 1803 tar över gård och fru enl hfl. Denne senare man, Jöns Svensson, var född 1780, samt var son till gästgivaren Sven Jonsson i Garpegården, Bolum och hans hustru Annika Esbjörnsdotter.
Jöns Svensson, som sedan något år var brukare av föräldragården, köpte vid sitt giftermål av det von Otterska sterbhuset på Botorp halva hemmanet Vässtorp i Bolum och lade därvid grunden till ännu ett släkthem – s.d.g. – för sin blivande son vars dotterson, väl med rätt i släktföljden där senare efterträddes av styvdottern Brittas sondotters son.
Efter ett endast 12 års – som vi kunna förmoda – lyckligt äktenskap dog hustru Maria blott fem dagar efter sin moder Ingjerd Larsdotter.
Såsom senare avliden ärvde naturligtvis Maria sin moder, som hela tiden förut antagligen stått som ägare till fastigheten, som dock därför ograverad tillföll barnen under det att änkemannen erhöll sin giftorätt i den övriga egendomen och såsom sin del och enskilda egendom, hemmanet Vässtorp.
Genom arvs överenskommelse och i egenskap av målsman och förmyndare för de ännu omyndiga sönerna satt dock Jöns i orubbat bo, endast saknande sin hustru och husmoder, en sak som han redan året därpå undanröjde genom att ingå nytt äktenskap med prästsondottern Greta Jonsdotter - Tidblad från Anfastorp, Vilske Kleva född där 1794.
Även detta giftermål begåvades med ett barn av till sonen motsatt kön, men blev i övrigt av kortvarig beskaffenhet, i det att Jöns, som nämnt, redan år 1820 avled.

Även efter den äldsta styvsonens giftermål år 1818 stannade Jöns kvar i Arvidsgården och denne fick nedsätta sig som hemmansbrukare i Vässtorp, varifrån han dock efter arvskiftet efter styvfaderns död återvände till mödernegården såsom brukare av det egna, broderns och systerbarnens arv, lämnande hustru Greta och styvbrodern vägen dit öppen.
Vid efter Jöns död förnyat och reviderat arvskifte, erhöllo avkomlingarna av Maria Persdotter första äktenskap ensamma hela Arvidsgården och sonen av hennes sista ensam hela halva hemmanet Vässtorp samt dottern av Jöns Svenssons sista gifte mot avräkning i penningar och lösegendom Gretas i boet förda hemmansdel i Anfastorp.
Härefter nedsatte sig Greta Jonsdotter med styvson och dotter i Vässtorp, där änkan sedermera gifte om sig med Lars Jonsson från Kärragården (s.d.g.) samt kvarbodde intill dess hennes styvson uppnådde myndig ålder och själv övertog skötseln av sitt hemman, då deras öden kom att förknippas med mannens ursprungs- och fädernehem samt det f.d. säteriet Bjärsgården i Häggum, där de sedan bosatte sig.

ArvidMikaelsgården redigerad 2010-10-30.

Johan Andersson * Rangela Persdotter
frälsebonde Afzegården och var bland annat ägare av denna gård och Frimansgården och sönerna Johan f1740 och Per 1734 finns som brukare här på var sin del. Här kanske gården delas i ¼ reps 3/8. Vi får se. Hjilmer berättar att Rangela söner bringats sorgen att få överge fädernegården Afzegården, vars då sista släktinnehavarna de varit, ehuru detta genom återfående av en ny frälserättsägare av förfäderna utbetalad förpantningssumma lagt grunden till deras goda ekonomi. Härvid blir Rangela grenens ättlingar släktens högborg. På vad sätt eller exakt när Arvidsgården kommit till släkten är nu okänt men att detta skett under 1750-talet är säkert. Jan Andersson i Afzegården, Lars Perssons svåger har troligen själv eller för sönernas gemensamma räkning ”förvär’t” gården av det därförut ägande Silversvärdska sterbhuset.

1. sonen Afze Jonsson går det tydligen dåligt för och lämnar inga telningar efter sig. Pers bror Afze hade väl varit gift men skilt sig och saknade avkomlingar medan brodern Jonas i sitt äktenskap endast ägde en son, som innan han hann förslösa sitt var ägare av tre hela hemman.

2. sonen Per Jonsson Johansson f1734 var först åbo Afzegården och kan ha kommit hit redan före 1771 om fb talar sanning. Gifte sig först med Maria från Bosgården, som dör i från honom i barnsäng. Gifte om sig med sin kusin Ingrid från Hr Lages Gård och får med henne Maria, som först tar Erik Jonsson f1762 från Lillegården och sedan Jöns Svensson som vi känner med koppling till denna gård och Västorp.

3. sonen Jonas Jonsson f1740 var först frälsebonde på Afzegården och kommer omkring 1779 som ägare av ½ del av ArvidMikaelsgården. Han gifte sig med Kerstin Andersdotter från Fjällåkra. Det finns ett köpeaftal från 1794, som står att läsa under Ö Skattegården, där han tydligen börjar att samla på sig gårdar. Deras ende son Jan el Jon Jonsson f1778 tar över och säljer av sin del av Arvidsgården och kopplas till Övre Skattegården Hornborga.

Jan Jonsson

f1778. Han finns som dräng här redan 1794 då han inhandlar Öfvre Skattegården av Anders Jonsson i ett dokumenterat kiöpebref, som finns att läsa på Öfvre Skattegården med tillträde Wårfrudagen 1796. Han säljer sin del 3/8 av Arvidsgården ur släkten och kommer tydligen att inrangeras under Övre Skattegården. Jan Jonsson f1778 tar över efter änkan Kerstin Andersdotter 3/16 av gården flyttar till Frimansgården 52 ½br Petter Andersson tar över från LarsSvensgården en period. sedan följer ½br Sven Jonsson fr Hr Lages gården

Per Johanssons dotter Maria Persdotter
f1771 blev tidigt mö och gifte sig vid 17 års ålder 1788 med. Den ännu unga änkan saknade dock sin förutvarande äkta hälft och herre i huset samt accepterade därför ett anbud från gästgivarsonen Jöns Svensson i Bolum och trädde för andra gången 1805 i brudstol.

1. Afze ättlingen Erik Jonsson från Lillegården f1762 endast sex år efter svärfadern, efterlämnande utom änkan och svärmodern tre minderåriga barn. Andre mannen Jöns blir förmyndare för hennes barn och efter Jöns död ett förnyat och reviderat arvskifte, erhöll avkomlingarna av Maria första äktenskap ensamma hela Arvidsgården.

   1. Brita gifter sig med rusthållaren och spelmannen i Hwassagården Johannes Samuelsson.

   2. Jonas Eriksson f1796 brukar Västorp från 1819 och är rusthållare här på gården.

   3. Per Setterblad försökte sig på studier och slutade som byskollärare i Frimansgården.

2. Den senare mannen Jöns Svensson f1780 son till gästgivaren Sven Jonsson i Garpegården. Jöns som sedan något år var brukare av föräldragården, köpte vid sitt giftermål av det von Otterska sterbhuset på Botorp halva hemmanet Vässtorp i Bolum och lade därvid grunden till ännu ett släkthem.

   4. Sven första barnet dör späd.

   5. Sven Jönsson f1809 född här, men vi läser mer på Västorp.

   6. Erik försvinner ur historien.

Jonas Eriksson
säljer av 3/8 av Arvidsgården och tar sedan över Frimansgården. Han gifte sig med Maria Svensdotter från Hwassagården. Från ett gåvobrev 1832 finner vi att barnen har flera gårdar att välja bland. Han hade tydligen förmågan att under sin levnad samla en ansenlig förmögenhet.

• Jonas Friman f1806 får ⅛ Knektegården och ⅛ Frimansgården.

• Sven ½ mtl Nedre Bosgården, men återfinnes på Hr Lages gård.

• Inga Cajsa gift med änkmannen Ruter på Ö Skattegården No 34 får Ö Skattegården ¼ i gåva 1832.

• Bolla Greta f1815 gifter sig med Lars Kristian Persson Stommen under Båltorp

• Lotta f1818 gift med en bagaremästare i Falköping och åter kommer som inhyses på gården. Släkten Framén i Kalmar flyr nog till Amerika.

• Kristina gifter sig med Per Arvidsson f1816 i Botorp och fam återfinnes  i Brunnhem.

70talet 3/8 av gården Patron Jönsson.
80 talet 3/8 eg Patron Jönsson på Bjurum 
Patron Jönssons sterbhus och Brita Stina Larsdotter sterbhus äger resp. 3/8 och 1/8 av gården de första tio åren av 1900 talet. 
1900 Anna Cajsa Johansdotter f 1840 

1838-1870 1/8 Erik Johansson
f1808 var häg på denna gård var gift med Brita Stina Larsdotter från Barnegården

1. Lars Johan Eriksson

2. Anna Cajsa bor på ålderns höst på missionshusets tomt. Maken rymde till Amerika och sonen Johan Vilhelm får bo hos sin moster.

3. Jonas Eriksson börjar som mjölnare på Norra Sniken men stannar för Vallbodal. Barnen har siktet på Amerika

4. Gustaf flyttar till Am

5. Maria Beata gift med Lars Johan se nedan.

1903-  systersonen Johan Vilhelm Jonsson

Johans barn utanför den gamla stugan. Mormor Bolla Greta Andersdotter vakar över sina barnbarn från vänster Anna, Märta, Henry (som sitter), Elsa och yngste sonen Herbert, som håller i den cykel som Johannes förfärdigat åt honom av två spinnrockar.  

3/8 Arvid Mikaelsgården ägs av Alfred Jonsson Bjurum, Björsell och Hamilton under perioden 13-30. den andra ¼ brukas av Johan Vilhelm Jonsson

Herbert Jonsson. köpte av syskonen 1937 och Johan med sin familj flyttar till Stora Backgården på Vallen. Herbert hade tidigare bott på Lugnet. Han lämnar gården 1960 till Arne. Ägare till 3/8 mtl Herbert Jonsson.
1960-70 sonen Arne Jonsson tar över och lämnar sedan över till sin son Petter. 

Jonnsa Kajsa