Afzegården

Här har inte alltid Hjilmer Johansson varit välkommen då materialet saknar tillgång till fakta om gårdens senare historia.

Vi står nu vid gamla kyrkoplatsen och över den malträterade Afzestenen varav nu föga är att återfinna ser vi på andra sidan vägen den norra Afzegården.

 I norr ligger den gamla kyrkan

En skiss över Afsegården som den ter sig i dag och som vi nedan skall försöka berätta mer

Afzegården

Ligger på god mark och sidlänt så att varken regn eller torka gav missväxt, eller som Afze lär ha sagt: "att jag ber aldrig Gud varken om regn eller torka". Gården lydde under Afzes tid under Knista säteri i Svestorps socken, där Mj Hildebrand Uggla inköpte gården av Kronan 1641. Knistad innehades i medio 1700-talet av släkten Lind af Hageby och under 1800-talet av Gyllenberg. 1877 via testamente kom det att tillhöra Riddarhuset. Men redan 1781 hade gårdarna Afze och PerHåkansgården frånsålts Knista. Vid en senare försäljning köper en sonsons dotterson rusthållaren Anders Olsson Polacksgården ½ mtl Afzegården för 1,297 rdl och 32 sk.

Afze och hans ättlingar brukade Afzegården från 1669 -> 1780 och sedan 1806 -> 1884 eller mer än 195 år. Deras dotter Ingegerd blev 1668 gift med bondsonen Larsson från Härlunda, vars dopnamn Ahasverus även på den tiden befanns vara för obekvämt och därför efter hand förkortades till Ahasve, Avse och slutligen Afze. Denne Afze Larsson efter vilken svärföräldrarnas hemman erhöll benämningen Afzegården är alltså kommen från Härlunda.
Det troliga är att Ahasverus övertog denna del av Broddetorp som nu ligger på 2:17 plats eller möjligen 2:23.

Afzegården vid kyrkan 2:17

Här ett klipp från storskiftet 1787 då vi har en bild av Afzegården

2:17 Ba frälse tillhör Jonas Jonsson i PerHåkansgården

Petter Svensson f omkring 1620 Afzegården

1669- 1716 dotter Ingegerd gift med Afze Larsson född 1635 Härlunda

• Lars Afzelius f1669 komminister i Dala
• Anders Afzesson tar över Toltan följer vi sedan i Ringagården och Sätuna.
• Rangela återfinner vi i Siggagården Bjerka.
• 1712-15 Per Afzesson frälsebonde Afzegården med många ättlingar via dottern Rangela, Lars vars barn passerar Hornborga, och Anders som bla passerar Tomten Bolum.
• Kerstin som vi återfinner på Samuelsgården Bolum
• Karin som gifter sig med en ryttare som jag inte kan mer om.

1712-15 sonen Per Afzesson f1677 frälsebonde här på gården
1716-1718 Hustrun Ingegerd Jonsdotter
1719-1744 Ingegerd 2 man Per Bengtsson

1731-1772 el 1781 dottern Rangela gift med Johan el Jan Andersson född trol Frimansgården. Tre söner som förslösar Afzegården och kopplad till ArvidMikaelsgården. Men det får vi ta där.

1772-79 (-1789) Jonas Jonsson finns på Afzegården gift med Kerstin från Fjällåkra sonen Jan följer upp denna gård. Sonen Jan förmår samla på sig tre hemman senare med blickarna mot Skattegården i Hornborga. Sen går gården ur släkten.

Redan 1781 hade Afze och PerHåkansgården sålts från Knista och vid en senare försäljning 1806

Det är kanske nu 1806 som ägarebytet och delningen av gården sker när Falkenberg går i konkurs, när Gyllenhaal och Skottsberg förmedlar vidare transaktioner av gården

1808 Johannes Andersson f1767 gästgivaren från Ågården i S Kyrketorp som köper 1808 av Gyllenhaal och Skottsberg. gift med Maria Jonsdotter från Valstad. Hon står som ägare här från 1818 sedan maken avlidit. Enda dottern är Stina Johansdotter f1803 i S Kyrketorp gifter sig med
brukare under denna period var Johannes Jonsson f1783
1821 - Jonas Eriksson f1797 gifter är 1821 dör på Brestorp kan ha ägt brukat detta ½ mantal av denna del av Afzegården. Vi tar med deras barn
Här så skiftas nog detta ½ mantal till ¼delar

• Johan Erik f1822 ogift förmodades ha drunknat men i själva verket mördats.

  Den i församlingens dödsbok såsom drunknad angivna sonen till Jonas Eriksson i Brestorp, skulle, en sak man för all del strax förmodade men ej kunde utröna, enligt uppgift av en av församlingens senare kyrkoherdar, som mottagit bekännelse därom av en man å dennes dödsbädd omtalat, verkligen ha mördats. Detta hade skett på natten efter en marknad i Falköping, där personen ifråga och Johan Erik varit, men något om motivet till dådet är ej känt. Mördaren benämndes i orten för "Andersson i Änga" (Bolum) [Skräcken tror Lind] och skulle vid tiden för sin gärning ha tjänat i prästgården. Johan Erik brukade enligt vad det berättas ömsevis vistas i Brestorp och ömsevis i Afzegården och man saknade honom ej, i tro att han var på det ena eller andra stället. När man sedan drog sig till minnes var sista gången man sett honom på Falköpings marknad. Men man saknade honom som nämnt ej och ej förrän kreaturen en tid senare släpptes på bete i hagen, fick man veta vad som skett. Dessa försmådde nämligen vattnet i diket och stod vid platsen, där de rötade och bar sig underligt åt. Man gick då till stället för att se efter vad det kunde vara och fann då den döde, som redan började övergå i förruttnelse samt var av hundar och andra djur så illa rörd, att man ej fick tag i hans ena hand. Det blev naturligtvis nu länsmansundersökning med förhör och obduktion - men även om man därvid misstänkte ett brott föreligga så fick man då ingenting veta, som kunde ge anledning till några laga åtgärder. Den döde dömdes såsom vanligt den tiden att begravas i "tysthet", d.v.s. utan klockor och själasörjare. Pratet om händelsen flammade väl upp en smula vid prästens berättelse om bekännelsen på dödsbädden. Tiden att döma döda var dock då förbi och "mördaren" fick läggas i graven som alla andra. Kyrkboken om dödsfallet: "Drunknad och enligt utslag dömd att i tysthet begravas". Johan Erik ansågs av somliga för en smula rättfram och enfaldig. Han brukade besöka marknaderna samt där köpa och sälja kreatur på förtjänst och man förmodade att han vid tillfället medhavt pengar. Efter att ha mördats troddes den döde ha förts till diket och lagts så att det skulle se ut som om han i fylla och villa ramlat omkull där samt blivit liggande och omkommit och man förmodade, att kroppen trasats för att det skulle se ut som om den döde hade rivits av varg. //Engström 45.

• Anders f1823 skrivs som häg på Afzegården och på Brestorp och Säckasten. Han är far till den allombekante Kroken på Säckasten
• -48 Jonas Jonsson f1825 står som brukare av ¼Afzegården, men flyttar sedan till PerHåkansgården 1/5 i samband med sitt gifte. Det är nog hans namn som nämns i skifteshandlingarna ovan
• Brita Maria har sedan otur med sitt gifte med Gräsänklingen Johan Pettera
• Anna Greta systern tar med sin kull och flyr till Amerika medan Gräsänklingen stannar kvar i Bolumaskogen.
• Store Gustaf som vi kan berätta om mer
• Per åker till Amerika

Store Gustaf Jonsson
f1837 från Brestorp brukar denna gård till sin död 1895. Han var gift med Pilta Lisa från PerHåkansgården dotter till Johannes, som höll samman hela den gården. Han lämnar nog gården för ett mindre torp under Afzegården

• Ville Gustafsson f1866 är med och brukar denna gård men överlämnar den till systen Minas man och flyttar till Änggården Skara.
• Mina gifter sig med efterträdaren.
• Matilda stannar på gården.
• Ada gifter sig med Gustaf Skatt på Bräckan. Dottern hittar vi sedan på Grefvatomten Hof gift med Melker Nordberg
• Gustaf f1876 skomakare, som flyttar till Lidköping.

1897- Herman Svensson f1862 Eggvena brukar PerHåkansgården och troligen denna del av Afzegården. Han var gift med Store Gustafs dotter Mina. f1862 kyrkvärd och hemmansägare 1/8 Afzegården. Han kom från Eggvena och börjar sin karriär som dräng på Prestegården men knyts till gården genom gifter med Store Gustafs dotter Mina vid giftermålet 1888. Paret bor en period på 90 talet i Säter. Dotter Elsa gifter sig med Carl Brynolf Svensson, som vi sedermera återfinner på Frälsegården i Sätuna. 

Sista avstyckningen från denna Afzes huvudgård var 1906.

1913- sonen Erik Herman Svensson kom från Kroken f1893 och lämnade en tjänst på Prestegården 1913 och gift med husfrun. Han hade varit kommunalordförande. Vi läser 1941 att gården bar 1 häst 4 kor och 30 höns. Erik hade arrenderat gården sedan 1927 och förvärvat den 1937

1941

1927 -1958 Signe Wahlstedt f1898 kom från Hulegården Segerstad och var gift med Erik Svensson som dog 1951
förvärvades 1951 träbyggnad uppförd 1867 renoverad 1947.

1959 - 2005 Bengt Arne Olsson vägarbetare från Lindqvisttorp Hånger, som kom via Enkegården 59 gift med Gunborg. Hon blir enka 2005.

2012 Anders Larsson tillträdde

Afzegården 2:23 avstyckad från 2:7

2:23 Bb frälse äges av Store Gustaf Jonsson har tydligen ägt de båda norra Afzegårdarna se ovan

- 1920 Gustaf Persson f1856 Enkegården Gården skiftades från stamhemmanet 1907 och därmed bygges mangårdsbyggnaden. Gården bar 1 häst och 5 kor. Barnlös relation med Ida Johansdotter från Besgården Bjellum.  Gustaf hade haft Säckasten varit i Amerika några år. Slutar sina dagar Vilan 1924.

Alfred Jonsson från PerHåkansgården tar över brukningen av denna jord och troligen lämnar över till Frans.

1920 - 1946 Frans Andersson f1864 Englasjön Hånger och dog här 1946. Han köpte Afzegården 1920 och hade dessförinnan varit torpare i Sannabo Var gift med Ada
1930 - 74 sonen Carl Julius Andersson hade gården. Ogift och dog på Katarinagården 78. Systern var hans hushållerska från 1929.

Stiftet innehar marken och gården en kortare tid. Jorden brukas av Silbergs på Stommen,
1975- Börje Sundberg

Afzegården 2:4

avstyckades 1908 och uppfördes av Sparven och Emma byggde upp gården med manbyggnad från 1912

1904 el 08 - 24 Johan Gustaf Andersson gemenligen kallad Sparven f1859. gift med Emma Engström 95 som är fixerad vid gårdsnamnet, men vet ännu inte vilken gård fadern brukade.

1940-  fostersonen Carl Gustaf Englund f1892 utbildad skräddare kom redan 1901 till sitt fosterhem hos Emma och Sparven. Han gifte sig med Viktoria från Daretorp, får två barn och flyttar sedan till Enskede. Han brukar troligen från 1924 och förvärvar gården 1940.

1947-1958 Nils Lundin f1891 Korsberga kom från Lunnagården Bjellum dör på PerHåkansgården 59. Ogift. Gården förvärvades 1947 och då renoverad och var byggd 1904. 3 hästar och 9 nöt. Inbiten jägare.

1958 - 75 Assar Svensson
sonen Kurt Ola tar över

Afzegården ½ Anders Olofsson

1806-34 Olof Andersson
står som ägare men bor kvar på Seltorp och brukade Ingfredsgården. Sonen

1806-34 Anders Olofsson

son till ovanstående innehar ½ Afzegården. Anders förvärvade ½ mtl Afzegården 1806 å konkursauktion efter avlidne Baronen Carl Georg Falkenberg till Bålby inropad för 1,291 Rd 32 sk banco. Måhända lockad därtill av att det varit att gården varit i släktens ägo på mödernesidan. Anders gifte
Anders eller Andreas må ha köpt gården 1808, var rusthållare Pålacksgården S Kyrketorp till 1820, Påvagården Segerstad från 1820-34. Här finns en hund begraven

1. Maria Olofsdotter från Pålacksgården Stenstorp
   1. 1834-51 Katarina f1792. Efter faderns död 1834 erhöll dottern Catharina Andersdotter och hennes man Andreas Jonsson i Reastorp Korvagården i Högstena. Får 1838 lagfart å ¼ mtl i detta hemman, som de ärvt och köpt av hennes syskon Johannes, Jonas, Greta och Britta samt halvsystern Maria. och som med sin man ungefär samtidigt sålt den andra fjärdingen, varå de erhållit gåvobrev och å vilken försäljning köparen Jonas Eriksson vid samma ting erhöll fasta. fånget skedde 1838. Jonas Eriksson köper 1838 denna del.
      Katarina står som ägare 1834 - 51 överlåter sin samlade del till yngsta dotter Eva dottern.
   2. Margareta gift till Kyrketorp
   3. Brita +
   4. Greta +
   5. Olof
   6. Brita återfinner vi gift med änkeman i Ramsgården
   7. Johannes finns som brukare i Segerstad och slutar sin karriär på Pikagården säljer sin del.
2. Sara Andersdotter från Påvagården där han brukar
   8. 1834-38 Maria Andersdotter * Jonas Svensson i Hulegården säljer sin del ¼ i gården 1838 och flyttar till Amerika, men de bodde nog aldrig här

Denna andel ärvdes 1834 av hans två döttrar Katarina och Maria. Katarinas dotter Eva Andersdotter och hennes man sålde 1884 sin ¼ del för 4,000 kr. Maria o hennes man hade redan sålt 1838 sin del för 1000 Rd banco.
½br Johannes Dahlberg f1800 finns på gården

1851-1884 Eva Andersdotter

Katarinas yngsta dotter Eva f1836 gm Nils Johan Andersson och de brukar denna gårdsdel 1851-83. De bodde inledningsvis här på gården, men passerar via Hornborga till OlofIngemarsgården, som de köpt men reder sig dåligt och flyttar till Amerika 1883. De säljer Högstena gården till Evas bror Anders och ¼ Afzegården till några år äldre systern Maria. Maria med man köpte gården av systern Eva och hennes man.

 -1865 Per Jonsson f? säljer till nedanstående

1865- 1908 Anders Engström som tillköper ytterligare ¼, som efter Anders död frånskiljes

Afzegården Engström 2'4

Anders Engström ½ mantalet delas tydligen upp i två ¼

f1832 följd av svågern 

Maria Andersdotter

f1883 och maken Anders Engström (Eva och Maria gift med två bröder från Bosgården i Högstena). Eva och Maria är alltså förutom systrar också svägerskor.

När Anders Andersson Engström inflyttade till Afzegården hade han i sällskap sin syster och hennes man Jonas Sandström. (Strn h. Johanna). De båda männen hade före sin inflyttning överenskommit därom och antagit sina –strömnamn. Engström kom inflyttande som ägare till ¼ i gården, som han köpt av Per Jonsson som fått den i arv efter sin fader Jonas Eriksson i Brestorp. Sandström å sin sida skulle bli brukare av den ¼ som tillhörde Engströms hustrus syster Eva och hennes man. Sandström och Engström, som tänkt sig att bli grannar, funno dock utkomstmöjligheterna för små. Den förre överlät därför tillbudet från Eva och hennes man, på svågern och inköpte i stället Knektegården. - På så sätt kom den gamla släktgården att obrutet stanna i släkten.

Engströms 1:a köp i Afzegården skedde enligt köpebrev av den 15 februari 1868 och det senare enligt sådant av den 7 mars 1881. Lagfart beviljades därå den 31 oktober 1882 och den 6 maj 1884 efter samtidig ansökan. Anledningen till dröjsmålet med lagfarternas beviljande var i båda fallen, att föregående ägare ej begärt sådan. Beträffande den förstnämnda lagfartens beviljande var ju saken lätt avhjälpt – där gällde det fastighetens övergång i ”oskylla” händer och man behövde endast framskaffa arvskiftet efter säljarens fader, Jonas Eriksson i Brestorp. Men ifråga om den andra affären var saken betydligt mera komplicerad. Där gällde det varken mer eller mindre än gåvobrevet till Eva Andersdotter, vilket icke lagfarits och till råga på allt nu var förkommet. Sådant ”bondeskick” skulle beivras enligt demokratins ”stolta maner”. Efter en del utredningar och många om och men, hölls också förhör med vittnen, och hade som sådana instämts Johannes Andersson i Skattegården Högstena och Anders Johansson i Rearstorp. Dessa voro respektive 70 och 77 år gamla och hade varit förmyndare för ifrågavarande gåvomottagarinna Eva och hennes syster Maria och intygade nu, att dessas föräldrar Andreas Jonsson och Katarina Andersdotter på samma gång de lämnat Maria gåvobrev på 3/16 mtl Brunnsgården hade givit dem sådant till Eva å 1/4 mtl Afzegården, vilket gåvobrev vittnena jämte redovisning för förmyndarskapet tillställt Nils Johan Andersson, då han med henne ingick äktenskap. Det ännu bevarade gåvobrevet till Maria å Brunnsgården är daterat den 5 november år 1849. Vid arvskifte den 15/10 1907 efter Anders Andersson Engström, erhöll änkan 1/4 mtl och de sju barnen vardera 1/28 mtl, varå de vid ting den 15 mars 1909 erhöllo lagfart. Emma Engström och hennes man erhöllo sin ¼ Afzegården genom köp av hennes moder och syskon den 22 febr. 1908, varå lagfart den 15 mars 1909 beviljades. Sedan Emma Engström blivit änka besatt hon hemmansdelen i kraft av med mannen upprättat inbördes testamente. Gården brukades sedan av J:s Karl Gustaf Englund, f1892 och dennes hustru Ingrid Viktoria Petersson, f1904 men såldes 1946 ur släkten. Vid gårdens försäljning till systern undantog A. H. Engström ett triangelformigt stycke av den samma om 14 ar och 14 kvm, avskuret från den övriga arealen genom anläggandet av Skara Stenstorps järnväg men måste senare vid avsöndringen tillköpa 4 ar och 20 kvm. av sin svåger i den andra gården, för att den till området hörande stugubyggnaden, i vilken han sedan dess varit bosatt, skulle ligga på helt fri grund.

Av den gamla, honom mäst berörande delen av fädernegården, som mäter något över 14 hektar och där hans förfäder nu i århundranden bedrivit sin nyttiga gärning, är han sålunda lycklig ägare till ungefär hundradelen. Maria och hennes man Anders Andersson Engström sålde Stora Brunnsgården i Borgunda till systern Johanna och hennes man ”Skogars Jonas” samt köpte Afzegården och flyttade dit. Dessförinnan brukade de Södra Bosgården i Högstena. När Engström kom inflyttande, hade laga skifte nyligen övergått byn och husen voro ännu ej fullständigt uppförda. Då vid laga skiftets början de tre Afzegårdsfjärdingarna lydde under samme ägare, lades dessa invid varandra och "Korvafjärdingen" därutanför i byns utkant – det är denna fjärding som nu innehas av Engströms måg Herman Holmqvist.

Emedan Anders Olofssons avkomlingar voro bosatta i Korvagården, Högstena och därför kallades ”Korvens”, döpte man i Broddetorp den av dem ägda fjärdingen i Afzegården till ”Korvafjärdingen”. Herman Engströms farfader var en ovanligt stor och lång man och kallades därför för ”lången”, sonen, även han en reslig man, dock en aning kortare, kallades till åtskillnad för ”lellelången”. Detta var ett par skolexempel rörande uppkomst och härledning till dylikt bland folket i gemen vanliga kännenamn. Om det var den förenämnde ”korven” eller någon annan, som bjöd sina gäster ta sig kött och fläsk och känna på denne är ej gott att veta. Detta kan det mycket väl ha varit.
Icke som brukare, endast som barnlösa åldringar och undantagsmänniskor men dock såsom varande ägare, kvarleva ännu idag i Afzegården ett par bortglömda ättlingar av den där sedan länge sedan svunna tider bosatta släkt, som leder sitt ursprung från sextonhundratalsbonden Afze Larsson i Broddetorp.
Det är de båda, nu omkring åttio år gamla syskonen Engström.
Afzesläktens genealogi känner dem icke ens till namnet, dess forskare vet ej om deras tillvaro och vet ej om att gården obrutet bebotts av släkten med undantag möjligen av något 10-tal år i slutet av 1700-talet.
Den älste av de båda syskonen är Anders Herman Engström, som är född den 26/1 1864, medan systern Emma Lovisa Andersson är född den 14 nov 1866.
Herman Engström, som är ogift och i ungdomen var sjuklig, sålde 1884 sin i arv efter fadern erhållna andel i hemmanet till nuvarande ägaren H. F. Holmqvist, därvid han dock undantog på sin livstid den stuga med tillhörande tomt han nu bebor.
Systern Emma Lovisa har varit gift men saknar bröstarvingar och det 1/4 mtl hon efter mannens död äger brukas nu av fostersonen Karl Englund.

Dottern Hulda Engström

f1873 gift med Herman Holmqvist.
Makarna Holmqvist erhöllo sin ¼ Afzegården på samma sätt som makarna Andersson, genom arv av 6/28 av modern och svärmodern samt syskonen. Kontrakts- och lagfartstiderna voro också desamma.

1908 - Herman Ferdinand Holmqvist 

f1879. Han var här 1901 och gifte sig med yngsta tvillingdottern Hulda Engström. Men de flyttar efter några år 1904 till Högstena för att 1908 återkomma. I den perioden arrenderar Alfred Wennermark f1863 gården från 04 till 07 då han ju återfinnes på Prestegården, tätt följd av fostersonen ? Carl Oskar Carlsson, som stannar blott ett år och sedan följer med Alfred till Prestegården. 

Herman tillköpte delar av Ringagården och skapade Billige Rävfarm.

Herman och Hulda brukar under lång period men ägnar sig även åt juridiska spörsmål och Herman anlitas flitigt i dyliks spörsmål och blir både nämndeman och häradsdomare. Av deras fem barn vet vi att berätta

• Alvar tar över gården och prövar på att driva en rävfarm.
• Elin Dagmar gifter sig med byggmästare Hedström, som byggt en bostad på gårdens mark
• Ingrid Karolina stannar hemma på gården.
• Brita Teresia delar ovanomnämnde systers lott och stannar hemma.
• Aina gifter sig med David i Toltan och deras ättlingar driver nu denna gård. 

Byggnaden skapades 1925 medan ekonomibyggnaderna är från 1910. Gården bar 2 hästar 8 kor gödsvin.

Avstyckning

Marielund 2'8 Ängströms

Herman Engström

og brukade 2,6 innan han lät avstycka Marieholm. f1864 i Högstena.
Bondgård från 1850, med större manbyggnad från senare år.  

Stuga på från den näst sydligaste Afzegården alldeles intill den södras tomtplats, avstyckad mark utgörande av en son i gården utbruten arvslott, efter modern av afzesläkt benämnd Marielund.
Avstyckningsägare Herman Engström och nuvarande ägaren, dennes kusindotter Linnea Hansson.
Anledningen till att Herman Engström, som var föräldrafamiljens enda son, på detta sätt nedsatte sig var till följd av ohälsa nedsatt arbetsduglighet, som dock ej inverkade på levelängden, i det att han uppnådde en ålder av över 80 år.

kusindotter Linnea Sofia Hansson äger efter Hermans död.

1960-70 Magnus Egon Jansson f1887 sjökapten bor här från 60- till sin död 1970 

Afzesyn.

Liksom fallet var med PerHåkansgården., så var det också med Afzegården: dess ägare hade försummat att i ordentlig tid söka lagfart eller infasta sina fång av fastigheten.
Sålunda hade man alltifrån det Johannes Andersson år 1815 infastat sitt år 1806 gjorda köp av 1/2 mtl Afzegården. icke, med undantag för den senare köpta fjärdingen av hemmanet, brytt sig om att göra detta.
Sådan ansökan inlämnades emellertid 6 maj 1880 av bröderna Gustaf och Jonas Jonssöner samtidigt med köparen till deras broder Pers lott i hemmanet – Anders Andersson Engström –
Och detta räddade dem undan domhavandens värsta galla. Ity denne "glömde" t.o.m. att ens fråga efter bouppteckning eller arvskifte efter deras fader Jonas Erikssons 1820 avlidna svärfader Johannes Andersson.
De enda handlingar, som för deras del behövdes voro fastebrevet för Johannes Andersson av den 1 febr 1815 och arvskifte efter Jonas Eriksson av den 6 juni 1863.

Det förstnämnda dokumentet, som liksom andra äldre dylika rörande dessa fastigheter synas vara förkomna, utvisade att Johannes Andersson den 5 sept. 1806 av kuratorerna i avlidne C. G. Falkenbergs konkurs, friherre L.H. Gyllenhaal och assessorn A. L. Skottsberg, å offentlig auktion inköpt ½ mtl av berörda fastighet.
Arvskiftet å sin sida meddelar av intresse i detta sammanhang, den upplysningen att av hans fem barn, tre erhöllo ¼ mtl var i Afzegården., medan av de andra älste sonen Anders erhöll Brestorp och enda dottern Anna Greta 3/8 mtl Nedre Skattegården. i Hornborga.
Jonas Erikssons änka var vid arvskiftet mycket tillmötesgående och förstående för sina barns bästa, betingade sig endast för sin återstående livstid vissa årliga undantagsförmåner och överlämnade, sedan förening därom blivit uppsatt, all egendomen till fördelning mellan barnen, vilka därigenom erhöll ¼ mtl vardera.
På så sätt kom än en gång en trio i Broddetorpsgårdarnas historia, men av denna återstår nu i skrivandets dag endast den ena – Gustaf Jonssons.

Den areal den kvarvarande ättlingen brukar har emellertid nu smält samman till hälften av det 1/4 mtl Afzegården, Gustaf fick efter fadern och hälften av det 1/5 mtl PerHåkansgården. Dennes hustru därifrån fick efter sina föräldrar.
De andra släkten tillhöriga delarna av gårdarna ha så småningom gått till andra.
Den senaste delen gick när den såldes till en person, som väl uppgiver sig vara av afzesläkt, men ej synes, åtminstone författaren, hava något med denna gemensamt, när det gäller lantbruk och hembygdskärlek. Han har samlat sina delar i gårdarna, bebyggt dem storslaget men på modernt sätt – med skulder, sådana en framsynt jordbrukare bör akta sig för.

*1./ Att något så nyttigt och upplysande som vittnesförhör skulle kunna glömts, hade naturligtvis varit alltför mycket begärt – och det kom ej häller i fråga.
Som vittnen vid detta tillfälle voro inkallade Anders Pettersson i Säckesten och förre korporalen Olof Blom i Hof, Bolum.
Anders Pettersson var första vittnet och omtalade, att han var 82 år gammal (född alltså 1802), att Jonas Jonssons och Gustaf Jonssons föräldrar, Jonas Eriksson och Stina Johansdotter gift sig på 1820-talet, varvid Stina, som var enda dotter och barn av sina föräldrar, Johannes och Maja, vilka uppgivas vara från Ågården i Kyrketorp, fick av dem ½ mtl Afzegården, i vilket hemman Jonas Eriksson och Stina Johansdotter sedermera köpt ¼ mtl.
Det andra vittnet, Blom, som var 66 år gammal, intygade, att Jonas Jonsson och Gustaf Jonssons föräldrar ägt vid Jonas Erikssons död 3/4 mtl Afzegården, varav han ärvt ½ mtl efter sin fader Johannes från Ågården i Kyrketorp, vilken kallades gästgivaren, och att båda makarna under äktenskapet inköpt ¼ mtl. Härtill intygade kronolänsmannen Fischer, att gästgivaren Johannes Andersson från Ågården, Kyrketorp, varit fader till Jonas Erikssons hustru Stina Johansdotter och att dessa makar varit föräldrar till Jonas Jonsson och Gustaf Jonsson.

Det är säkerligen ej allom givet, att ha kronolänsmannens kontroll över sådana i vanliga fall mycket svårbevisbara saker!
Det kan även här vara lämpligt anteckna, att vittnet Blom var utrustad med ett enastående gott minne och mycket väl kom ihåg saker och ting från sin allra tidigaste ungdom.
Sålunda mindes han t.ex., att han kommit till världen en stjärnklar natt, vilket han sett under det jordegumman badade honom.
Han var därför en vid behov mycket anlitad man, som åtnjöt de eljest kräsna domhavandenas största förtroende.

P.M.

Vid besök å landsarkivet, uttag vilka som från år 1780 till år 1800 stå som brukare av PerHåkansgården - och Afzegårdarna.
Arvskifte efter Anna Lisa Johansdotter hölls den 18 febr 1890 och skulle då utom lösegendomen, det henne genom arv enskilt tillhöriga 1/5 mtl PerHåkansgården. Delas mellan barnen. Då denna fastighet emellertid befann sig i sambruk med makens, också såsom arv honom enskilt tillhöriga ¼ mtl Afzegården. och skifte av åbyggnaderna naturligtvis skulle kunna ifrågasättas, tillkännagav änkemannen, att han som husen å hans fastighet gott lämpade sig för båda fastigheterna, så ville han såsom förtida arv överlämna denna till barnen mot att han av dem eller deras rättsinnehavare erhöll en summa av 200 kronor årligen varav hälvten den 1 okt. och hälvten den 1 mars varje år – samt vissa undantagsförmåner:

dispositionsrätten till de tvenne östra gavelrummen jämte vinden därovan, del i kök, förstuga och vindstrappa, ävensom del i källare, svinhus och vedbod, fritt tillträde till brunn, nödiga vägar, fri och tillräcklig vedbrand, till sig hemförd, samt fyra kappl. "kårgårdsjord", därav jordlandet mitt för det inre undantagsrummet.
blevo de undantagna byggnaderna bristfälliga skulle de efter undantagsmannens tillsägelse av ägaren eller den han i sitt ställe satt repareras.
Dessa villkor, som vid en ev. försäljning av fastigheterna skulle gjort dessa i det närmaste värdelösa, antogs med tacksamhet av såväl den myndiga dottern och hennes man som av förmyndaren J.V. Andersson i Grefvagården., som var förordnad som förmyndare jämväl för den äldre på grund av sjukdom omyndigförklarade sonen.

Enligt förestående delades därpå fastigheten sålunda att vart och ett av barnen erhöllo 1/20 mtl Afzegården. och 1/25 mtl PerHåkansgården.
Samtidigt med intecknandet av nämnda undantagskontrakt beviljades lagfart för Anna Lisa Johansdotter å 2/15 mtl PerHåkansgården, som hon enligt avhandling av den 14 april 1853 erhållit i arv efter sin fader och å det 1/15 mtl hon enligt arvskifte av den 28 okt 1862 ärvt efter sin moder.
På grund av vad sålunda förekommit meddelades nu också lagfart för Gustaf Jonssons barn å nämnda hemmansdelar.

Ville samt Mina och hennes man löste genom olika köp ut sina syskon och delade sins emellan gården mitt itu, så att de vardera erhöllo 1/8 mtl Afzegården. och 1/10 mtl PerHåkansgården.
Den förstnämnde sålde sedermera (1920) sin del av gården, som till dess brukats av honom, systern Tilda och dennas son Karl Gustafsson. Hemmansdelen gick därmed ur släkten.
Mina och hennes man erhöllo äganderätten till sin hälvt av fastigheten utom genom arv genom köpebrev av den 1 febr 1897 och den 1 maj 1909.
Det för dessa makars sterbhusdelägare gemensamma, efter bådas död utfärdade lagfartsbeviset är daterat den 7 april 1937.

Vid ansökan om lagfart för ett par hemmansdelar av Afzes- och PerHåkansgårdarna i Broddetorp år 1891 visade det sig att ägarna till dessa gårdar icke lagfarit sina köp med någon ordning ända från nämnda århundrades början och detta föranledde nu för dess del en revision av fastighetsboken.

Därvid gjordes först en undersökning om vad mantalslängderna hade att förtälja om dessa båda gårdar och av denna utredning vilja vi här använda oss till belysande av gårdarnas historia såsom ännu en gång släktgård.