Broddetorps Gamla Kyrka

Broddetorps revs 1821 kord 64667, 13721.  Kyrkan var från 1150. 

Kyrkan var försedd med absid på östra sidan av det förträngda koret. På norra sidan fanns klockstapeln. Teckningen antyder att den var byggd av sandsten, var ej putsat och var vanligt i den tidigare delen av medeltiden. Det är en absidkyrka med den halvrunda utbyggnaden. Vapenhuset hade stenar i samma höjd som kyrkan, men är tillbyggt sedan. Det har funnits en fin portal inne i kyrkan. Skulpterad stenlist med vikingatids ornamentik tet finns ett tärningskapitäl en stendel som sitter ovanpå pelaren men under valvet. 

1715 lagar man spåntaket och snickrar på södra sidan . 

Dopfunten finns kvar är exceptionellt välgjord. 

Luminarium fyrkanig dopstor med 9 knutnävsstora hål - skålar, 20 tal kända i museet Skara. en tidig form av belysning, gjord i sandsten där man hällde man tran och en veke, men var i kyrkan den var placerad är oklart. Sent 1000 tal.

1583 år inventarier: Officiale 1 ste riffwitt, Psalterium 1 ste gam. Biblia 1 ste, Liturgia 1 ste, Klockor 2 ste, Kalk huitt med patenen weger 23 lodh, Altare klede 1 ste forslytitt, Handklede 1 ste. Gamla kyrkan var mycket liten hade efter förfall 1764 blivit något reparerad. Vid 1800-talets början åter förfall.

Antemensalet är mest känt från kyrkan, betyder "framför bordet". Man tror att den först var avsedd för Skara, men att Brynolf som hade rötter i Broddetorp gav den hit, då han hade en av gårdarna här. Hamnar tillsammans med dopfunten och ett kolonnkapitäl på Historiska  Museet efter att man sparkat på den i kyrkbänkarna ett antal år. Den består av en relieffylld kopparbeklädnad för altarets framsida. 14 fält med motiv från nya testamentet. Korset uppbär texten EGO SUM A ET O INITIUM ET FINES. Stockholm köpte det för 300 kr.
Antemensalet är uppbyggt på en ekskiva, som troligen har västsvenskt ursprung någonstans av ådringen att döma. Driven förgylld koppar ligger ovanpå. 

1100 tals framställning ingen annan liknande i Sverige, men i Danmark finns ett tiotal. Dansk forskare anser att det är gjort här i dessa bygder. Klassisk komposition av motiven med Gud Fader i mitten på en enkel tron håller upp handen i den välsignande gesten. Han har ovanligt en krona på huvudet som också markerar Guds världsliga makt i samhället. Tre treenighetsstrålar utgår från hjässan. Runt Gudfader finns denna mandorla, vanlig under 1100 talet, som bärs av lyfts av fyra änglar. 

Övre raden berättar om Guds återkomst och markeras av två körkarlar solen och månen. Runt detta en bård med inskriptioner.
Längst ner de tolv apostlarna i par om 6 areor, alla har en bok i näven men de senare tilldelade attributen är ännu inte uppfunna. 
6 bildfält incarnationen människoblivande, bebådelsen födelsen kungarnas tillbedjan tuppundret flykten till Egypten 
6 fält som beskriver passionhistorien Judakyssen, korsbärandet, korsnedtagningen och korsfästelsen himmelfärden och kvinnorna vid graven.
Krusifixet är stort 130 cm högt evangelistsymbolerna och vid hans fötter vilar på en fotplatta, suppidaneum, och blodet droppar ner i en kalk. Kristus är segraren och konungen som inte faller ihop som han gör senare under 1300 talet. Guds hand finns med med texten jag är början och slutet.
Under 1100 talet hade man en typ av spel med original texter från åskådliggörande av bibliska sekvenser. 

Reliker av helgon i Broddetorps kyrka; ovanligt många Klemens Marcellus Sebastianus tillsammans fem reliker i en liten sockenkyrka är inte så illa. 

Gravstenar finns med inskription: HÄR HUILAR ÄRLIG OCH BESKEDLIG NILS MONSSON MED SIN I LIFSTIDEN KIÄRA HUSTRU BRITA PÄRSDOTER, TERAS BARN ANDERS N S CHRISTIN ND DÖD 17(3)1. Här fanns också Afseliusstenen med inskriptionen: "HÄR UNDER HUILAR EHRLIG OCH BESKEDLIG AFSE LARSSON I HERRANOM AFLED A:O 17--MED SIN K HUSTRU DYGD- OK GUDÄLSKANDE H INGERD PEDERSDOTER, DÖDDE A:o 1723 OK AFLAT 8 BARN , LARS, ANDERS PEHR, ERICH AFSESSÖN: R, RAGNILLA, CHIERSTIN, CHIERSTIN, KARIN AFSESDOT:R SAMT EHRLIG OK BESKEDLIG AMBIÖRN LARSSON, DÖDDE A:O 1703 MED 2 HANS HUSTRUR GUDFRUKTIGA H INGRID SVENSDOTER, DÖDDE A:O 1682, SAMT GUDFRUCHTIGA H MARIT NILSDOTER, DÖDDE A:o 1738 OK AFLAT 9 BARN:SVEN, LARS,JON,NILS AMBIÖRNSSÖNER,CHIERSTIN, ELIN, INGRID, BRITA AMBIÖRNSDOTER. WI ÄRO THE HELIGAS BARN OKWÄNTE EFTER ET LIF SOM GUD GIFA SKAL THEM SOM I TRONE FASTE BLIFWA FÖR HONOM. TOBIE 2. Nedan kristusbilden läser man ARBETAT AV PEHR BENGTSSON RUDELL ANNO 1704. (Denna sten är kanske över Afsesläktens anfader se Afsegården)

En runristad gravsten finns på Skara museum med inskriptionen "Benedi romfarare lät göra denna gravvård över Magnus, en god man... Och han dog under natten före apostlarna Simons och Judas dag. En var bör här bedja fader vår".

1734 lägger man om spåntaket för 16 Rd. och betalt arbete till snickare efter noga betingade 18 Rd 

Vid visitation i Broddetorp år 1704 anmärktes mot en rådande gammal sedvana att endast de unga juldagen gingo till ottesången och deltogo i nattvarden, medan de gamla då lågo hemma. Vid d:o 1727 bestämdes, att kvinnfolken skulle stå på ena och manfolken på andra sidan i kyrkan, om detta befans görligt.

Broddetorps Ljuskrona

Hur man fick den. (folksägen)

Bland de sevärdheter som finnes i Broddetorps församlings kyrka finna vi en sällsynt vacker ljuskrona av rödskimrande kristall. En fackman ha om densamma gjort det uttalandet, att sådan kristall icke nu för tiden kan tillverkas och att endast en liknande ljuskrona till, lär finnas. Hur densamma kommit att bli församlingens egendom, då så mycket anat av värde frånhänts kyrkan – icke ens en av de fyra förra kyrkornas dopfuntar finnes bevarade – förtäljer en sägen här i orten.
Det var nämligen så att patronen på en av herrgårdarna i nejden hade avlidit och det rika lösöret bortlades under klubban. Bland den mängd rika spekulanter och adliga herrskap, som besökte auktionen uppträdde även en fattig och simpelt klädd person, som spekulant på den i salen hängande ljuskronan. Han hade på egen begäran fått i uppdrag av församlingens kyrkoherde att inköpa kronan för kyrkans räkning samt tagit på sig sina sämsta kläder, försett sig med pengar och gått till auktionen. När nu kristallkronan utropades bjöd han för densamma en summa av 30 riksdaler banko. De rika spekulanterna som nu tänkte driva spektakel med den till synes fattige mannen, uppmanade auktionsroparen : ”Slå bara, Slå bara!” i stället för att bjuda på, och följden blev att vår man fick ljuskronan. Han tog upp pengarna och betalade till allas förundran densamma kontant, packade in kronan och gick hem, glad över att ha gjort sin församlingskyrka en tjänst.

Kyrkliga medeltidsdyrbarheter i Västergötland.
Riksantikvarien Montelius utger nu ett praktverk, kallat ”Mästerstycken i statens historiska museum.”
Med det andra häftet äro vi inne på arbetena från medeltiden. Här upptages först ett stort utrymme av det ståtliga ”antemensale” från 1100-talet, som en gång dekorerade altaret i Broddetorps kyrka men som ett bevis bland många på, huru vi kunnat taga vara på våra reliker – år 1872, då altarprydnaden såldes till museet, ej längre hade sin plats på kyrkans altare utan i en av dess bänkar, där den skadats av besökandes fötter.
Av detta präktiga arbete av ek, beklätt med driven, förgylld och målad koppar, vilket möjligen är förfärdigat i Sverige, kanche av utländska munkar, meddelas två ljustrycksplancher och dessutom bilder i texten. En bild återger kung Herodes vid sitt middagsbord, på vilket bl a en tupp är synlig, vid sidan av bordet knäböjer en tjänare. Denna för nya testamentet okända scen har avseende på en legend, som är känd från både Sverige och andra länder och enligt vilken Herodes just satt vid sitt middagsbord, då en tjänare kom in och underrättade honom om, att en judakonung var född i Betlehem. Herodes förklarade detta vara lika omöjligt som att den stekta tupp, som var framsatt på bordet, skulle kunna få liv igen och gala. Då tuppen steg upp igen och gol, befallde Herodes, att alla nyfödda gossebarn i Betlehem skulle dräpas. På samma bildfält som Herodes är också en scen ur de betlehemitiska barnamorden framställd, och det var icke ovanligt att en och samma tavla framställde två på detta sätt i samband med varandra stående handlingar. (Inom parentes sagt, erinras, att N G Bjurklou förklarat en vid bordsändan knäböjande man med stav eller vad det kan vara, föreställde ingen annan än Staffan stalledräng, som redan fatta vandringsstaven och begär orlov ur tjänsten för att uppsöka den nyfödde judakonungen).

4/2 1872 såldes antemensalet till Statens historiska museum för 300 riksdaler riksmynt.

År 1870 överlämnades en runsten m fl saker till Skara museum.

Avritningar av Broddetorps pastorats kyrkor finnas i ”Peringskiölds:
 

”Broddetorpsantemensalet”

Uti den på 1820-talet uppbyggda för Broddetorps pastorats fyra forna kyrksocknar gemensamma kyrkan, förvarades tills för ett femtiotal år sedan en konstfullt bearbetad altarprydnad från Broddetorps sockens gamla kyrka av ett i Sverige ganska sällsynt slag, som vid sagda tid (närmare bestämt 1872) överlämnades till Statens historiska museum mot en lösensumma av 300 riksdaler riksmynt.
Denna altarprydnad eller – som benämningen lyder å konstspråket – antemensale, var fästad framför själva altarbordet i den gamla kyrkan. Den utgöres av en ekskiva, beklädd med drivna och förgyllda kopparplåtar, som bilda flera små tavlor med upphöjda figurer inom ännu mera upphöjda, med ornamenter försedda ramar. Längs kanten går en rik ornamentlist och där inom en rad med inskrifter, som redogöra för innebörden av några de Kristi livs och lidandes historia beskrivande bilderna. I mitten ser man, inom en ram av spetsad oval form, Kristus, avbildad såsom världens domare. Längst ned utefter hela tavlan finna vi Kristi bisittare vid den stora domen, apostlarne, grupperade parvis. Över mittelbilden ser man i tvenne tavlor sol och måne i var sin vagn, den förras dragen av hästar, den senares av oxar. Till höger och till vänster äro scener ur Kristi barndoms och lidandes historia. Man ser där till vänster bebådelsen, födelsen, de tre österländska konungarnes ankomst för att hylla den nyfödde frälsaren, det betlehemitiska barnamordet och flykten till Egypten, samt å andra sida Judas kyss, Kristi fängslande, fästandet vid korset, den korsfäste mellan mannen med isop och Laugenius med lansen, uppståndelsen och kvinnornas besök vid graven. I de två övre korstavlorna synes sol och måne med åtbörder av sorg, som stegras å de två nedre tavlorna. Uppståndelsen är i den äldre medeltidens konstverk ytterst sällan avbildad. – Man nöjde sig med att framställa kvinnornas besök vid den uppståndnes tomma grav. – Understundom förekommer dock en framställning därav, någon gång sådan som här; Kristus uppstiger ur en djup grav och hans arm fattas av faderns ur skyn nedsträckta hand.
Förutom detta antependium eller antemensale hör till altarsmycket ett s k superfrontale, som var ställt ovanpå själva altarbordet. Det består av en föga hög ekplanka av altarets längd med tvenne uppstående stolpar vid ytterändarna. Planka och stolpar äro beklädda med förgylld kopparplåt, som prydes med en yppig och fint utförd rad av ornamenter. Här läses ock en inskrift, som redogör för de helgedomar, vilka förvarades i altaret. Tyvärr saknas en del av denna inskrift, men i det återstående omtalas reliker av helgonen Clemens, Marcellius, Botolf och de 11000 jungfrur i Köln. Fyra helgon med namnet Clemens och två med namnet Marcellius ha funnits, de förra tillhörande kyrkans första århundraden och de senare, varav den ene var biskop i Tier, från respektive tredje och fjärde århundradet. Botolf är ett engelskt helgon från 600-talet. – Till superfrontalet hör även ett krusifix, likaledes med kopparbeklädnad på ek. Kristusbilden har samma utmärkande kännetecken som på Björke-korset.
När man betraktar ett konstverk av detta slag, frågar man sig ovillkorligen, om det är arbetat inom landet eller dit infört. Ett avgörande svar på denna fråga torde ej med visshet kunna givas. Den stora konstfärdighet, som arbetet förråder, utestänger icke möjligheten av inhemsk tillverkning, ty som bekant stod Västergötlands konst under medeltiden på en mycket hög nivå, men den talar även för möjligheten av införsel. För inhemsk tillverkning talar måhända likheten med andra inom landet bevarade arbeten av samma ålder och utförande, och för utländsk namnen på de helgon, varefter reliker förvarats i altaret. Konstkännare anse för troligt, att den konstriktning som frambragt arbetet härstammar från nedre Rehnlandet, andra återigen, att det är ett engelskt influerat arbete från senare delen av 1100-talet.

Under senare hälften av 1100-talet styrdes Skara stift av ”den gode biskop Bengt”, vars like i goda gärningar, enligt krönikan, aldrig förut funnits. Han byggde broar och anlade vägar, han byggde och målade kyrkor samt försåg dessa med klockor, biblar och skrudar. ”Han lät ock”, heter det, ”göra tavlan framför högaltaret”. (i Skara domkyrka). Man har vanligen uppfattat detta, som om han låtit göra en altartavla eller ett altarskåp, men då sådana på hans tid näpperligen voro i bruk, ligger det nära till hands antaga, att tavlan framför högaltaret var av samma beskaffenhet som den biskop Bengt eller med honom samtida okänd välgörare förärat Broddetorps kyrka.
Bengt var år 1145 ännu icke biskop och hans efterträdare nämnes år 1191; hans styrelsetid, som tyvärr icke kan kronologiskt närmare bestämmas, faller således emellan dessa två år och därmed långt före 1248 års möte i Skenneinge, genom vars beslut den svenska kyrkan blev i fullt mått en provins i den stora romerska kristenheten. Björke-korset och Broddetorpsantemensalet visa, att redan före 1248 kulturförbindelserna mellan den svenska kyrkoprovinsen och den övriga kristna kyrkan voro ganska nära och omfattande.
Broddetorps församling har till Statens samlingar försålt denna altarprydnad och vid samma tillfälle överlämnat till dem tvenne dopfuntar av sten, likaledes från 1100-talet. Den ena, som tillhört Broddetorps gamla kyrka, har kring skålen en rad bladornamenter av en typ, som är i Västergötland ganska vanlig, men annars sällsynt. Den andra har tillhört Bolums numera rivna kyrka inom samma pastorat. Den utvändigt fyrkantiga skålens sidor hava reliefbilder av syndafallet, lammet med korset m m , tämligen grovt utförda, men av ett slag, som ofta förekommer inom den äldre västgötska skulpturen, t ex på de s k Kettil runskes gravkors å Ölanda ödekyrkogård i Valla härad. // H H

Runsten

Frimansgården: Här finns ett fragment av en sten KUDON _ _ _ _ RISDI
Vid Komministerbostället ligger en trappsten med orden SUN.
Lorehopp i Broddetorp en ättestupa.