Broddetorps sockenmagasin
Sockenmagasin
i Broddetorps pastorat
Anteckningar :
Allt sedan på 1770-talet, då Bolums socken fick både sockenmagasin och
fattigmagasin, hade det många gånger varit på förslag, att även i södra delen av
Broddetorps pastorat söka få till stånd åtminstone ett sockenmagasin och frågan
hade flera gånger behandlats på sockenstämmorna. Det hade dock aldrig lyckats de
för saken intresserade, att få sina önskemål härutinnan realiserade, och det
gjorde det häller aldrig.
Orsaken härtill var väl närmast bristande enighet sockenmännen de tre socknarna
emellan, till vilken kyrkobyggnadsstriden, som prästerna genom sitt aldrig
sinande tjat höll vid makt, naturligtvis i hög grad bidrog.
Vid mitten av 1830-talet, då det förut så omstridda kyrkobygget äntligen var
verkställt, gjordes emellertid ett aktningsvärt försök att få ett sockenmagasin
även för pastoratets södra del till stånd och hade ej den dåvarande kyrkoherden,
Sven Lundblad, som med full kraft satte sig i brächen för försöket att ena
sinnena, i stället för att vilja åstadkomma det nya sockenmagasinet på det
gamlas bekostnad, uppställt för sig ett mera begränsat mål, d v s nöjt sig med
att få till stånd ett magasin blott omfattande södra delen av pastoratet, så
hade projektet haft utsikter att kunna genomföras. Att såsom meningen var först,
s a s ta’ död på Bolumsmagasinen, som fått något av för ortsborna genuint eller
traditionellt över sig och därtill – när detta ej lyckades och för att kunna
åstadkomma något för egen del – vilja inkräkta på en byggnad, som de endast ägde
hälften uti, var redan från början dömt att skapa ett motstånd, som bidrog att
kullkasta planerna på magasinet.
Se vidare sockenstämmoprotokollen, som här följa.
B V P 26.11.1758
§ 31 Berättades, uppå gjord erinran, det ett sockenmagasin här med första
tillämnas, om vars nödvändighet och nytta högvördige herr doktorn och biskopen
så omständligen talade, att församlingen därom stannade uti fullkomlig
övertygelse.
Halenius
Pr 5.6.1775
§ 6 V P väckte ånyo frågan om nödvändigheten av ett magasins upprättande,
tagande sig därtill tillfälle av Bolums socken, som redan för in del hade
överenskommet att upprätta ett enskilt. De skäl, som härvid brukades, hade
äntligen den verkan, att Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar enhälligt
beslöto, att i år begynna detsamma med 1 skäppa ren och kvarntorr rågs
insättning av varje helt hemman. Dock den del av Broddetorps socken, som ligger
i Valle härad, begärde att få slå sig till Bolums socken, helst det tyckes vara
sannolikt, att de i längden komma att nyttja samma kyrka; detta beviljades
allmänt.
Pr 5.6.1775
§ 7 V P åtog sig på församlingens anmodan, att utarbeta ett reglemente, varefter
detta magasin framdeles kommer att förvaltas, och sedan det blivit av
församlingens ledamöter prövat och erkänt, så skall det översändas till Hög.
Landshövdinge embetet med ödmjuk anhållan, att det ville förskaffa församlingen
till sin säkerhet Hans Kungl. Maj:ts allernådigaste stadfästelse.
Emellertid kommer fattigstugan i Hornborga att tills vidare inredas till
magasinshus, vartill man hos höga vederbörande kommer att söka nödig utsyning,
som på nästa vinterföre kommer att hemköras, så att allt vid början av nästa vår
kan vara färdigt. Och såsom det är anledning att tro, det få och snarare ingen i
år för den ymniga årsväxt varmed landet förlidet år var välsignat, behöver att
låna någon spannmål; ty beslöto sockenmännen att emot den ränta, varom de
framdeles kunna komma överens, i år behålla var sin insättning.
Elias L von Otter
Pr den 15.10.1775
(utdrag) Det i Pr den 5.6nämnda reglementet framlades nu till församlingens
prövning och antogs.
Elias L von Otter
Pr den 4.5.1777
§ 1 Upplästes och justerades de förra protokollerna och som därav fanns att
sockenmagasiner varit ifråga flera gånger, så förmantes församlingens resp
invånare att sätta i skyndsam verkställighet en så fördelaktig inrättning.
I Bolums socken svarades, att magister Afzelius redan gjort början med denna
inrättning och första insättningen redan skedd, samt bingar redan upprättade i
fattigstugan. De andra socknarna skulle så fort görligt, vara redo efterfölja
dess exempel.
Per Afzelius
Pr den 3.5.1778
§ 1 --- vad magasinerna angås skall i år göras början med insättningen.
§ 4 uppmuntrades församlingens ledamöter, att i allt iakttaga den skyldighet som
åligger för sina barns uppfostran i dygd och kristendom, samt förmantes att låta
ungdomen flitigt inställa sig till förhören och barnen så länge hos den antagna
skolmästaren kontinuera, tills de fått lära det angelägnaste av salighetsläran.
De fattiga få tillfälle lära hos honom emot halv betalning utav fattigmedeln.
Per Afzelius
P V P den 28.11.1778
§ 7 År 1777 är i Bolums socken, genom hr mag Afzelii berömliga föranstaltande,
äntligen magasin inrättat, vilket, efter de uppvista räkningar, vid sista
utlåning steg till 53 skäpper, hälvten råg och hälvten korn. Särskilda magasin i
de andra socknarna äro jämväl i år började med ½ skpa rågs och ½ skpa korns
insättning av vart helt hemman.
Likaledes är i Bolum ett fattigmagasin av 4½ tunna blandkorn, detta år börjat
och inrättat, varföre redogöres i samma bok, som för de andra fattigmedeln, dock
uti särskilda kolumner.
Paul Wahlfelt
P V P den 11.11.1786
§ 8 Bolums kyrkas magasin fanns vid efterfrågan och enligt räkning hava stigit
till 105 skäppor och 3 kannor. Likaledes är Bolums sockens fattigmagasin i gott
stånd och har stigit till 41 skäppor och 4 kannor.
Joseph Billgren
S S P den 29.5.1794
§ 3 Föredrogs förre skolmästare Falks begäran, att få enligt upptedda tvenne
prostvisitationsprotokoll någon spannmålshjälp av församlingen, varpå svarades
allmänt helt kort, att församlingen behövde nu så mycket mindre befatta sig
härmed, som han redan vid sista allmänna sockenstämman efter den sista
prostvisitationen den 12 november 1786, (saknas) som Falk åberopat, avsagt sig
detta onus för alltid.
J P Rhodin
Onus = skatt el pålaga //MA)
S S P den 6.5.1810
§ 3 I anledning av den av riksens högl ständer väckta frågan om sockenmagasiners
inrättning på de ställen, där sådant ej redan skett, samt K B:s därpå grundade
kungörelse av den 5 febr innevarande år, sökte v pastor att uppmuntra
Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar, vilka allt hittills varit i saknad av
något magasin, att förena sig om anläggandet av ett dylikt; men som bemälte
socknar förklarade sig ej vilja förena sig med varandra i denna sak, i anseende
till flera i den händelse befarade oredor m m utan trodde sig bäst vara belåtna
med enskilda magasiners upprättande för varje socken, så kunde detta ärende icke
vidare vara något ämne för församlingens närvarande överläggningar, utan skulle
det vid socknarnas enskilda sammankomster företagas och avgöras.
G Bratt
S S P den 23.10.1836
§ 2 För att med pastor överlägga omgrunderna till en för hela församlingen
gemensam magasinsinrättning och uppgöra förslag, som framdeles på allmän
sockenstämma kommer att underställas hemmansägarnas omprövande, utsågos : för
Broddetorps socken Jonas Jansson i Knektegården, för Bolums socken kyrkovärden
Jonas Andersson på Stommen, för Hornborga socken kyrkovärden Anders Andersson i
Skattegården och för Sätuna socken Johannes Johansson från Båltorp, vilka till
den ändan böra, vid skeende kallelse i Prästgården sammanträda.
S Lundblad
S S P den 18.12.1836 :
Efter 14 dagar förut skedd pålysning voro Broddetorps församlings röstägande
ledamöter församlade i allmän sockenstämma, då ett av pastor och fullmäktige
från socknarna uppgjort förslag till en för hela församlingen gemensam
magasinsinrättning kom under överläggning. Förslaget lyder som följer :
§ 1 Del i magasinsinrättningen skola blott hemmansägare och indelningshavare
inom församlingen äga. Innan den 15 februari år 1837 insättes för varje helt
förmedlat hemman 1/8 tunna råg, 1/8 tunna korn och ¼ tunna havre samt i
proportion därefter för mindre hemmansdelar och bör all säden vara avdragsgill.
Lika mycket säd insättes för varje hemman år 1838 före den 15 februari, såvida
ej missväxt inträffar, då insatsen göres året därefter. Den, som över nu nämnda
tid utebliver med sin insats, pliktar för varje ¼-dels tunna 12 skillingar
banko, vilka tillfalla magasinsinrättningen. Var och en erhåller skriftligt
bevis däröver, att han insatt sin andel.
§ 2 Spannmålen utlånas inom aprils månads utgång, varje år, den dag, som genom
kungörelse från predikstolen utlyses, företrädesvis till församlingens egne
invånare, i synnerhet de fattigare, mot borgen av tvenne vederhäftige män; dock
får icke utlånas mindre än en fjärdedels tunna och till en början icke mer än en
halv tunna till samma person, i annat fall än att otillräckligt låntagare sig
anmäler. Skulle spannmålstillgången något år bliva så överflödig, att ingen
utlåning ur magasinet kan ske, böra delägarne den räntefritt till förvaring
mottaga, var och en i mån av sin insats.
§ 3 Utlåningen sker i struket mål emot intresse av en kappe för varje fjärdedels
tunna och skall utom nämnda ränta för varje tunna slö säd, en kanna, och för
strid säd, en kappe rågat mål, som anses avgå i intorkning m m och varför icke
redovisas i årets räkenskaper; dock skall vad som blir övrigt tillfalla
magasinet.
§ 4 Till arvode åt magasinsföreståndaren, som vid valborgsmässo sockenstämma
årligen inför pastor och delägarna skall redovisa genom ordentligt förda
räkningar sin förvaltning av magasinet, anslås första året en fjärdedels tunna
råg och till var och en av de fyra magasinsföreståndarna, som stå under
förvaltarens överinseende och väljas en ur varje socken, två kappar råg.
§ 5 Till vidlyftighets undvikande med tröga betalare skall, likasom med
kronotiondes indrivande förfaras : handräckning sökes av kronfogden i orten, som
äger att upphandla för den resterandes räkning, på hans bekostnad och mot
ersättning den säd, som brister.
§ 6 Alla överläggningar rörande magasinsinrättningens angelägenheter, böra i
laglig ordning, såsom om sockenstämmor föreskrivet är, från predikstolen
kungöras. Vid dessa överläggningar berättigar en tunna insats till hel röst och
större eller mindre insatser till röstetal i proportion därefter. De delägare,
som utebliva från överläggningarna, få åtnöja sig med de närvarandes beslut.
§ 7 Den räntespannmål som inflyter, bör efter avdrag för förvaltarens och
föreståndarnas årliga löner obehindrat få tillväxa tills det i magasinet
befintliga sädeskvantum uppgår till 200 tunnor, varöver det aldrig bör stiga.
Därefter bör årliga överloppet av säd försäljas. De genom försäljningen
inflytande kontanterna utlånas mot säkerhet och ränta och användes kapitalet
dels till magasinets egna behov, dels till allmänt gagneliga ändamål inom
församlingen, såsom skolor, fattigas underhåll m m Skulle dock efter några år
magasinsinrättningen så hava förkovrat sig, att nya bingar och ny inredning
tarvas i kyrktornet, där säden förvaras, må därav säljas så mycket, som betäcker
de nödiga utgifterna härför, utan att delägarna därmed betungas.
§ 8 Den som icke på ovannämnda tider insätter säd i magasinet men framdeles vill
bliva delägare i denna inrättning, betalar ränta för den tid, han med sin insats
uteblivit efter samma grunder, som för utlåningen är stadgat.
§ 9 Vid magasinet eller i vapenhuset må ingen, vid vad tillfälle som helst,
medhava tobakspipa med eld uti, vid vite av en riksdaler banko.
§ 10 Sådana förändringar i ovanstående reglemente, som erfarenheten visar vara
nödiga och som åsyfta magasinets bästa, må vid framdeles skeende överläggningar
göras.
Då detta förslag var uppläst, yttrade Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar
därtill bifall. Vad åter Bolums sockens invånare angår, vilka äga ett för sin
socken gemensamt magasin, yttrades skiljaktighet i meningar. En del trodde, att
Bolums magasin borde alldeles upplösas, i fall socknens invånare bleve delägare
i det allmänna, andra åter ville icke ingå i denna allmänna inrättning. Som
något enhälligt beslut denna gång kunde åvägabringras, stannade man därvid, att
detta ämne skulle framdeles till överläggning förekomma, sedan man bättre tänkt
på saken.
In fidem S Lundblad
S S P den 29.1.1837 :
På till den 22 jan 1837 utlyst men på grund av sjukdomsförfall för ordföranden
till denna dag uppskjuten allmän sockenstämma, kom frågan om ett gemensamt
magasin åter under överläggning. Sedan undertecknad gjort ytterligare
föreställning så väl om den föreslagna insatsens obetydlighet som om nyttan av
en sådan inrättning, vartill Broddetorp, Hornborga och Sätuna socknar förut
givit sitt bifall, och efter något samtal i ämnet framställdes till Bolums
sockenmäns besvarande den frågan, om de ville insätta säd i det allmänna
magasinet eller icke, vilken fråga av flere med ”ja” och ingen med ”nej”
besvarades och syntes det som om de stillatigande vore böjda att rätta sig efter
mängdens beslut. Som likväl en stor del röstägande ledamöter sig vid
sockenstämman icke infunnit, tillkännagavs av pastor, att dessa nu frånvarande
på dagen om 14 dagar, då protokollet skulle justeras, borde infinna sig för att
bevaka sina rättigheter och utlåta sig i de ämnen, som med magasinsfrågan stodo
i nödvändigt sammanhang.
S Lundblad
S S P den 12.2.1837 :
Sedan det sist förda protokollet rörande magasinsfrågan blivit uppläst och
ordföranden yttrat, att i dag beslut skulle tagas, framlämnade Johannes
Kristoffersson i Bältaregården ett anförande, underskrivet av honom och hans
medföreståndare för bolumsmagasinet, Johannes Jonsson i Samuelsgården, samt
vidare av Petter Jonsson i Kärragården, Lars Svensson i Häljesgården, Jan
Nilsson i Böljan, med flera ägare av mindre hemmansdelar i Bolums by, av Anders
Larsson i Besgården, Johannes Svensson i Bäckagården, Anders Jonsson i
Västerbredegården, vardera ägare av ett helt hemman i Bjellums by, samt från
Bolumstorps by av inalles åtta personer, vilka äga fjärdedels hemman och
därunder.
Detta anförande innehöll, att de vägrade göra insättning av säd i det föreslagna
nya och allmänna magasinet, på den grund att Bolums socken förut ägde ett sådant
särskilt, varjämte de ville förmena de andra tre socknarna, att magasinera säd i
kyrktornet, utan att dock i deras skrift något skäl till denna vägran blivit
uppgivet.
Hovrättskommissarien Sandal, ägare av ett halvt och arrendator av ett helt
hemman i Bolums by, yttrade för sin del icke obenägenhet att insätta säd i det
nya magasinet, ävensom, att han ansåg spannmålen kunde förvaras i kyrkans torn
utan äventyr för byggnaden. Däremot avsade han sig all byggnadsskyldighet,
därest man framdeles skulle föranlåtas, att flytta säden från kyrkan till ett
eget hus. Detta muntliga yttrande föranledde nu ordföranden att fråga dem, som
undertecknat skriften, om icke även de skulle vara hågade, att insätta säd i det
allmänna magasinet med det nu av hovrättskommissarien gjorda förbehållet, vilken
fråga besvarades med ”ja”. Till de tre andra socknarnas hemmansägare, gjordes
härpå den frågan, om de skulle vilja fritaga Bolums socken från
byggnadsskyldighet och ensamma åtaga sig den, i fall behovet i en framtid skulle
fordra en magasinsbyggnads uppförande, och besvarades denna fråga med enhälligt
”nej”.
Äntligen påmindes den inlämnade skriftens författare, såväl av ordföranden som
av hovrättskommissarie Sandal, om skyldigheten att anföra skäl, varför de
bestred de tre socknarna rätt, att magasinera säd i tornet – om detta endast
skedde av oginhet, vilket vore förkastligt, då det är en kristendomsplikt att
tjäna sin nästa. De tilltalade svarade sig då icke hava något att invända emot
tornets inredande till magasin för de tre socknarna, utan endast ville reservera
sig emot allt, främst den reparationsskyldighet, som kan bliva följden av
tornets inredande för sagda ändamål.
Sådant var nu förloppet av magasinsfrågan. Ehuru väl större delen av
församlingen, med undantag av hovrättskommissarien Sandal och tio eller tolv
hemman i Bolums socken, röjt benägenhet för det uppgjorda magasinsprojektet, så
var dock den enhällighet förfelad, som ordföranden högeligen eftersträvat såsom
i hans tanke nödig för inrättandet av ett gemensamt magasin.
S Lundblad
Protokoll hållet vid sammanträde med delägarna i Bolums sockenmagasin i
Kärragården, Bolum den 10 mars 1856 :
§ 1 Vid sockenstämma den 24 sistlidne februari upplästes de av undertecknad
upprättade handlingar över verkställd granskning av Johannes Christofferssons
och Johannes Jonssons avlämnade redogörelse, därvid det bestämdes att idag kl 10
f m härstädes med delägarne sammanträda och som samme handlingar blevo till
bemälde Johannes Christoffersson och Johannes Jonsson överlämnade för att av dem
påses och nu jämte yttrande däröver återställas, så framlämnades desamma av
Johannes Jonsson under uppgift att han därav ej kunnat fatta några grunder.
§ 2 Närvarande delägare medgiva den av mig gjorda avskrivning uppgående till 6
tunnor, 1 kappe råg och 4 tunnor, 26 kappar korn, samt de av undertecknad ej
upptagna avskrivningarna med undantag av 1 tunna råg för Anders Andersson i
Bäckag., Bjellum, som ingen av de närvarande kan påminna sig ha funnits och 16
kappar råg för Anders Nilsson i Storeg., Sätuna – således utgörande 8 tunnor, 25
kappar råg och 4 tunnor, 22 kappar korn.
§ 3 Vid tillfrågan om Johannes Jonsson och Johannes Christoffersson ville
indriva den spannmål, som vid deras avlämnande, enligt av dem upprättad
förteckning, fanns utestående, svarades nej, så framt de icke av magasinet kunde
erhålla medel till lagsökningars anställande. Delägarna däremot påstå dem
ovillkorligen böra indriva dessa brister på egen bekostnad eller ock själva
ansvara magasinet desamma.
§ 4 Härefter uppstod fråga om den verkligen befunna spannmålsbalansen 52 tunnor,
9 kappar, 1 kanna råg, och 56 tunnor, 12 kappar korn; då avgående
magasinsförvaltarne tillspordes om de, för undvikande av rättegång, ej skulle
förlikningsvis vilja ersätta hela eller någon del av förestående balans men
sådant bestreds under yttrande att de för egen del ej frånfört magasinet någon
spannmål, de ej ansåge sig skyldiga lämna annan redovisning än som skett.
§ 5 Härefter företogs granskning av magasinets kassatillgångar därvid det visade
sig en brist av 680 rdr, 4 skr, 4 rstn rgs, avträdande förvaltarne därom
tillfrågade svarade, att de därom ej kunde yttra sig utan önskade att ännu en
gång få emottaga magasinsboken och den senast upprättade räkningen för att ånyo
granska densamma. Och bestridde för resten all annan redovisning eller
gottgörelse än den redan under den 8 november 1855 lämnade, utan påstodo, att
sockenmännen får lagligen utsöka den yppade bristen, i fall av befogenhet.
Sockenmännen däremot beslutade att genom stämning till laga vederbörlig domstol
utsöka ifrågasatta beloppen, så i spannmål som penningar, och uppdrogo åt
undertecknad, i fall förfall icke möter att å deras vägnar utgöra rättegången
mot Johannes Jonsson och Johannes Christoffersson, och skulle kostnaderna därvid
förskottsvis utgå från magasinskassan.
§ 6 För utarbetande av förslag till reglemente för magasinets förvaltning
hädanefter valdes skolläraren G Hedrén. Uti detta förslag skulle räntan
nedsättas till fyra kappar per tunna. Detta förslag skall så fort sig göra låter
framläggas för sockenmännen vid därtill utlyst sammanträde för dess granskning.
§ 7 Avgående och tillträdande magasinsföreståndare avsäga sig allt ansvar för år
1855.
§ 8 Åt magasinsföreståndarne uppdrogs att på magasinets bekostnad med det
snaraste låta verkställa nödiga reparationer.
Sålunda förekommet betygas
Bolum som ovan L J Forsblad
Bolums socken magasin
Utlåningen av spannmål upphörde 1892 och året därpå var verksamheten avvecklad.
Av magasinets tillgångar utdelades detta år 720 kronor, medan återstoden, något
över 2000 kronor, skulle innestå i den s k magasinskassan eller spannmålskassan.
År 1897 utdelades av denna kassa 525 kronor bland delägarna och år 1904 en lika
stor summa.
Av kassan liksom förut av magasinet utgick delvis lön till orgeltrampare och
kyrkvaktare.
Vidare utgick under en lång följd av år av kassan lön till skogvaktare, gemensam
för de tre delägande byalagen 50 kronor per år. Efter skogvaktaren Anders
Jonssons död 1927, valdes ingen ersättare för denne och som redan långt därförut
lön slutat utgå till kyrkvaktaren, har kassan, som starkt minskat, åter ökat och
uppgick 1944 till något över 1400 kronor.
År 1867 och följande år tillsläpptes av magasinet över 1300 kronor till
fattigstugubyggnad, vari från 1868 magasinet inrymdes. Det gamla magasinet, som
stod vid kyrkplatsen i Bolum, såldes då för 12 rdr.
För bristande ordning i bokföringen och räkenskaperna råkade 1855 ett par
delägare (Johannes Jonsson i Samuelsgården och Johannes Cristoffersson i
Bältaregården) illa ut och dömdes att ersätta magasinet all dess spannmål, för
vilken de delvis underlåtit taga reverser. Detta var en god ”affär” för
magasinet, som i flera år därefter, i den mån samvetena vaknade, fick mottaga
lånad men ej reverserad spannmål, som magasinet förut fått betalning för, vilket
emellertid delägarne synes ha ”glömt” efter de ej redovisade till dem som fått
betala den.
Den ifrågavarande kvantiteten spannmål uppgick till 60 tunnor, varav hälvten råg
och hälvten havre, och värderad till 540 kronor
Förslag till reglemente för Bolums Sockenmagasin.
§ 1 Magasinets årliga spannmålsbelopp, grundat på hemmantal och folkmängd, får
icke, sedan magasinets tillgångar efter Johannes Jonssons och Johannes
Christofferssons förvaltning blivit utrett, understiga tjugo tunnor råg och
trettio tunnor korn. Spannmålen skall vara av den godhet och beskaffenhet, att
den vid inträffande behov utan äventyr kan gagnas till utsäde.
§ 2 Spannmålens vårdande under dess inneliggande på magasinet, dess utlåning och
indrivande med ränta, besörjes av ägarne till två hela hemman, som efter tur,
vilken av sockenmännen uppgöres, varje år vid Valborgsmässo sockenstämma
ombytas. Dessutom välja sockenmännen en skicklig person som ansvarar för
magasinets ackurata räkenskaper och medelst specifik räkning varje år till
Valborgsmässo sockenstämma redovisar magasinets inkomst ifrån förra året, den
skedda utlåningen och vad som till äventyrs kan vara inneliggande, varefter och
sedan en så beskaffad räkning vid bemälte sockenstämma granskad och godkänd,
äger den all nödig kraft och vitsord för blivande magasinsföreståndare, att
magasinets rätt iakttaga.
§ 3 Ej må magasinsföreståndarne av magasinet njuta någon lön, utan förbliver det
förvaltarens ovillkorliga skyldighet, tillse det magasinet, under den
förevändning som hälst, icke något av sin tillständiga rätt förlorar. Likväl och
i förhållande till det spannmålsbelopp § 1 omförmäler, får årligen 16 kappar råg
och 16 kappar korn i intorkning och musfrat avskrivas samt arvode till
räkenskapsföraren tagas, ej överstigande en tunna råg och en tunna korn.
Beloppet av den spannmål, som ur magasinet får tagas till socknens fattige,
skall varje år vid Valborgsmässo bestämmas. Skulle någon brist överstiga detta i
så måtto tillåtna avdrag, vare magasinsföreståndarne pliktiga bristen av egna
tillgångar fylla och magasinet gottgöra, utan att sockenmännen tillåtas härvid
med någon skonsamhet förfara.
§ 4 Utlåningen av spannmålen skall genom magasinsföreståndarnes ombestyrande,
medelst pålysning om dagen, vara sockenmännen årligen kungjord före medlet av
april månad, till förmån för dem av sockenmännen, som antingen kunna vara i
behov av utsäde eller ock genom inträffande foderbrist blivit satte i
nödvändighet, att denna brist med spannmål avhjälpa.
§ 5 Spannmålen utlånas enligt förestående stadgande till säker person emot
vederhäftig borgen och inbetalas årligen, efter förut skedd pålysning, före
Tomae dag med ränta á fyra kappar per tunna; varvid noga iakttages, att säden är
oskadd, torr och fri från alla otjänliga ämnen. Skulle låntagare vid
återbetalningen häruti brista eller ock med denna utebliva skall genom
magasinsföreståndarnes ombestyrande detsamma lagligen uttagas.
§ 6 Förr än magasinets tillgångar stigit utöver det belopp § 1 upptager, bör
icke någon spannmål försäljas; dessutom böra magasinsföreståndarne icke
godtyckligt, vid någon försäljning, utom sockenmännens hörande eller medgivande,
avgöra denna fråga. Skulle något år icke spannmålen kunna utlånas, förbindas
delägarna, i mån efter hemmantal, spannmålen låna och lämna magasinet den ränta
föregående § bestämmer.
§ 7 Över magasinets penningtillgångar hava magasinsföreståndarne, jämte
räkenskapsföraren, i avseende å förvaltning och räkenskaper, samma skyldighet
och ansvar, som vad i detta reglemente för spannmålen föreskrivet är. Räntan å
penningarne må ej nedsättas under sex procent, utom sockenmännens medgivande.
§ 8 På det detta reglemente ej må förkomma skall det uti magasinsboken icke
allenast inskrivas, utan jämväl i sockenstämmoprotokollsboken. Dessutom bör, uti
sistnämnda protokollsbok, årligen, vid Valborgsmässo sockenstämma, behållningen
av såväl penningar som säd där intagas såsom kontroll å räkenskaperna och
bevarande av magasinets rätta behållning. Ändring i detta reglemente, kan genom
delägarnas förenade beslut ske, om så befinnes behövligt.
§ 9 Förteckning på de hemman, som äro delaktige i magasinet.
Bolumstorp : Fahlbog ¼ mtl, Slättrödjan ¼ mtl, Olof Essbjörnsg 1 mtl, Prästeg 1
mtl,
Törnag ½ mtl, Sörg ½ mtl = Summa 3 ½ mtl
Bjellum : Päreg ½ mtl, Källeg ½ mtl, Nord Bredeg 1 mtl, Väster Bredeg 1 mtl,
Bessg 1 mtl, Anders Gunnarsg 1 mtl, Bäckag 1 mtl, Tomten ¼ mtl = 6 ¼ mtl
Bolum : Samuelsg 1 mtl, Lars Nilsg 1 mtl, Böljan Sven Andersg och Jon Persg 1
mtl,
Häljesg 1 mtl, Backen ½ mtl, Stommen 1 mtl, Garpeg eller Gästgivareg ¾ mtl,
Bältareg 1 mtl, Uddag 1 mtl, Holmag 1 mtl, Backg ½ mtl, Skatteg 1 mtl,
Tomten ¾ mtl, Kärrag 1 mtl, och Västorp 1 mtl = Summa 13 ½ mtl
Summa summarium 23 ¼ mtl.
Uppläst och godkänt vid sammanträde med delägarne enligt kungörelse från
predikstolen den 12 maj 1856.
Underskrifter.
På grund av stadgandet i 8 § av förestående reglemente har jag här infört denna
avskrift, vilken till sin ordagranna likhet med originalet bestyrkes.
L Joh Forsblad
Magasinsföreståndare 1870
Anmärkning:
Enligt kommunalstämmobeslut under år 1867 har den ändring av 9 § i förestående
reglemente skett, att boställena Munkg och Korsg i Bolum samt Lunnagården i Bjellum,
vartdera 1 mtl, blivit tillerkända delägarerätt i magasinet med förbindelse att
i förvaltningen deltaga.
|
