PerHåkansgården låg väster om Afzegården sydväst om kyrkan 1706

Sven Jonsson pappa till dottern Ingrid nedan Han var bonde Hansagården Hof

Ambjörn Larsson 
f1640 frälsebonde PerHåkansgården från Brunnhem. Ambjörn dog redan år 1703, medan moderns dödstid angives i ett i släkten ännu bevarat arvskifte ”mellan nembdemannen ährlig och Wälförståndig Nils Ambiörnsson Udd i Broddetorp samt hans syster, ährliga och Gudfruchtiga Hustrun Ingri, Ambiörnsdotter i Hof, angående arfvet efter theras Saliga K moder Mareth Nilsdotter, som blef död den 20 sistlidne Aprilis, sedan hon i samfelte 17 åhrs tid blifwit af sin son, under sin ålderdoms svagheter wäl och tillbörligen skiötter”.
Ambjörn gift två ggr

1. Ingrid Svensdotter som dör här 1682
   • Lars född 1665 här men återfinnes Hof Bäckagården och senare Grefvagården
   • Kerstin som vi återfinner Öja S Kyrketorp vars telningar återfinnes på Skattegården Bolum.
   • Elin mångomskriven änka i Säckasten
2. Marit Nilsdotter f1657 från Hof
   • Ingrid tror jag dog på Kappagården gift med ryttaren Hofberg
   • Nils Udd f1692, se nedan

sonen Nils Ambjörnsson Udd 

f1692  Ambjörn Larssons i PerHåkansgården yngsta son Nils minne har av traditionen trots avståndet i tiden bevarats. Nils, blev enligt traditionen vid 18 års ålder tvångsuttagen till militärtjänst och sedan inrollerad som soldat, men erhöll 1725 på grund av sjukdom och dålig syn sitt avsked.

Själva aktstycket rör sig i övrigt endast om, att Ingrid ”utan vidare åtalan” skulle få behålla ”all then lösa egendom”, som hon fått vid sitt bröllop, utan därå företagen specifikation, medan Nils erhöll en del uppräknade husgeråd. Arvskiftesinstrumentet, vars nedre del är bortriven, lämnar som synes den viktiga släktuppgiften att Nils var son av faderns andra gifte och hade en levande helsyster.
Nils Udds ålder finnes angiven i regementets mönstringsrullor, som dock (givetvis) ej talar om tvångsuttagningen och andra av traditionen omtalade detaljer.
Rörande Nils Udds uttagning till krigstjänst och om hans upplevelser i kriget, varunder han bl.a. var med i Norge, har traditionen en hel del att berätta, som förtäljes i annat sammanhang. 
En uppgift om att Udd för penningar han hemförde från kriget köpt Pickagården i Brunnhem är icke bestyrkt, men man vet, att denna gård utgjort ett av släktens stamhem. Skattelösen för gården erlades dock först senare och själv bodde han där aldrig utan i fadershemmet PerHåkansgården, som brukades av släkten ännu några år efter hans död, som inträffade1767.

Redan före sitt avsked från regementet synes Nils ha trätt i faderns fotspår som frälsebonde i PerHåkansgården, som vid den tiden tillhörde den Hernska släkten, och kom där att åtnjuta stort förtroende. Bl.a. valdes han till socknens nämndeman och tjänstgjorde som sådan i tjugusju år och var då han 1762 avgick häradsdomare.
Om Nils Udds duglighet och skrivkunnighet vittna ännu idag ett och annat gulnat dokument ute i bygden och hans släktingar akta med vördnad de gulnade papper som minna om honom. (Hjilmer Johansson 1945)
Afzegården och PerHåkansgården i Broddetorp voro 1651 av sal Adolph Wrangel köpta à 4½%.

Han var gift med Annika från Bredegården Bjellum  varav vi välja

• Sonen Ambjörn Nilsson f1733 frälsebonde på PerHåkansgården. finner Katarina från Varnhem. Sonen Nils blir sedan huvudman för Pikagården i Brunnhem, som han delar med sin svåger som äktade systern Annika.
• sonen Per Nilsson f1731 återkommer från Pikagården och övertar gårdens ledning, men han dör relativt ung varvid hustrun återflyttar och gifter omsig i Pikagården Brunnhem.

PerHåkansgården hade en kvarn vid samma bäck, som betecknas i jordeboken 1777 som "en bäckeskvalta".

1802- Johannes Pilten Jonsson
f1774 brukade Piltagården, men står sedan 1802 som brukare av PerHåkansgården och köper gården 1806. Johannes Pilten Jonsson f1774 valde en änka från Ödegården Segerstad och flyttar hit med henne. Piltens styfson från hustruns första äktenskap erhöll i arv ett stycke mark uppåt berget, där han sedan bodde i en stuga och bl.a. ägnade sig åt jakt samt under förra delen av 1800-talet upprepade gånger erhöll skottlön för fångade och fällda rävar.

1810 ägdes gården till hälvten var av Johannes Jonsson och änkefru – majorskan Barbro Helena Falkenberg då på Botorp och sedermera i PerHåkansgården. 1821 ägde Johannes Jonsson fortfarande oförändrat ½ mtl men majorskan Falkenberg endast 3/8 mtl. Den resterande åttondelen hade från henne övergått till Johannes Anderssons änka Maja i Broddetorp. 1822 förekommer den ändringen att majorskan Falkenberg endast står för ¼ mtl. Som ny ägare till 1/8 mtl nämnes då Jonas Eriksson, som 1830 såsom flyttad till Brestorp.

1832 -1852 Johannes Johansson
f1837 upptages som ensam ägare till hela hemmanet, vilket han sedan oavbrutet ägde till sin död 1852.
Utom denna utredning företeddes vid ifrågavarande tillfälle följande handlingar:
Häradsrättens den 1 febr 1815 utfärdade fastebrev å ½ mtl frälse Broddetorp PerHåkansgården för Johannes Jonsson, vilket han enligt köpebrev av den 14 mars 1801 köpt av majoren Carl Falkenberg och hans hustru Barbro Helena Lenck. Detta köpebrev: "Genom detta öppna Salu-Bref göres wetterligt att wid auktion i PerHåkansgården Broddetorp, den 16 juli 1822 till försäljning af Enkefru Wälborna B.H. Falkenberg, född Lenck, fasta egendom ¼ mtl efter helt räknat i Frälsehemmanet PerHåkansgården Broddetorps socken
Bonden Johannes Jonsson derstädes gjort högsta anbudet Ett Tusende Twåhundrade Femtiofem Rdr 26 s. 8 rst. Banco; Och som berörda summa denna dag dels contant och dels genom Banco Låns öfwertagande samt skuldsedels utgifwande blifwit tillfyllo betald och härigenom
qwitteras, så tillegnas Johannes Jonsson ofwannämnda ¼ mantal PerHåkansgården Broddetorp med allt wad dertill hörer och lagligen tillwinnas kan, att såsom sin egendom nyttja, bruka och behålla för sig, hustru, barn och arfwingar.
- Till yttermera wisso warder detta köpebref med mitt namn och cigill styrkt.
- Prinshaga den 27 mars 1823. - N. Salén, auktionsförrättare". (cigill).
Prästbevis utvisande att hemmansägaren Johannes Jonsson varit född den 28 febr 1774 och avlidit den 8 nov 1832.
Köpekontrakt av den 5 jan 1836, varigenom Maria Jonsdotter och hennes måg Jonas Eriksson försålt ¼ mtl PerHåkansgården. Till hemmansägaren Johannes Johansson och hans hustru Greta Larsdotter därstädes.
Köpebrev av den 26 mars 1838 å ⅛ mtl PerHåkansgården som Jonas Eriksson och Stina Johansdotter försålt till Johannes Johansson.
Ett dito för samma person å likaledes ⅛ mtl utfärdat av Maria Jonsdotter.
Arvskifte efter avlidne Johannes Johansson i PerHåkansgården enligt vilket denne den 28 nov 1852 avlidit och såsom sterbhusdelägare efterlämnat änkan Greta Larsdotter och fem med henne sammanavlade barn: sönerna Lars Johan, 17 år och Sven Gustaf, 9 år samt döttrarna Cajsa, gift med bonden Jonas Jonsson, Maja Stina, g.m. bonden Anders Arvidsson och Anna Lisa, ogift.

Vid bestämmandet av änkans andel i boet togs hänsyn till ett kontrakt av den 29 sept 1842, som utvisade att Johannes Johansson och hans hustru Greta Larsdotter av den senares föräldrar, medan dessa ännu levde, erhållit 1000 rdr rgs i kontanta penningar, utgörande Greta Larsdotters andel i köpeskillingen för försåld arvejord samt till att denna dessutom i tillskiftat arv efter föräldrarna erhållit 500 rdr riksgälds. Hon tilldelades därför nu vid arvskiftet ett ¼ mtl av hemmanet, som enligt förevista handlingar för hennes arvejordsmedel blivit inköpt under äktenskapet och erhöll vidare i giftorätt tredjedelen av det ¼ mtl, som under äktenskapet gemensamt förvärvats – tills. 1/3 mtl. Återstoden av hemmanet eller 2/3 mtl fördelades mellan barnen sålunda, att dessa erhöllo vardera 2/15 mtl.
Utom vad ovan till bestyrkande av först Johannes Jonssons och sedan Johannes Johanssons och hans hustrus åtkomst av PerHåkansgården förebragts, anställdes av rätten vittnesförhör "för dödsfalls skull" med Olof Blom i Bolum och f.d. soldaten Yngve under Afzegården, den förre född 1818 och den senare 1823, vilka samstämmigt intygade, att sedan Johannes Johansson år 1838 köpt ⅛ mtl i PerHåkansgården av Maria Jonsdotter och ytterligare ⅛ mtl i samma hemman av Jonas Eriksson och hans hustru Stina Johansdotter, hade han, som förut varit ägare till 3/4 mtl, ända till sin år 1852 inträffade död varit ägare av 1 mtl PerHåkansgården utan att hans äganderätt klandrats eller blivit på minsta sätt bestridd.

f1800 tar över och arvet efter Johannes delas gården i sina femtedelar

1. Cajsa Greta gifte sig med Jonas från Afzegården uppvuxen på Brestorp och blir brukare här.
2. Maja Stina gifter sig med Anders Arvidsson från Botorp Kristina gifter sig med Anders Arvidsson, som tar över likaledes 1/8 Deras dotter Emma gifter sig med Josefsson.
3. Lars Johan Johansson får 1/5 delar av Afzegården och skapar Nybygget och flyttar dit.
4. Pilta Lisa valde också en bondson från Brestorp som gick under namnet Store Gustaf.
5. Sven får följdriktigt kläknamnet Lille Gustaf får också 1/5 med återfinnes i Högsgården i Segerstad. Han gifte sig med Anna Stina Silberg från Askebacken.
6. Kristina dör nog späd.

• Ada gifter sig med skräddarmästaren Gustaf Skatt som vi senare återfinner på Stommen Bolum. BUG ?

Denna arvsföljd kan sedan bli grunden för den uppdelning av gården som nu ligger mellan kyrka och kyrkan i Bolum.