 |
Pehr Tham av tysk köpmannasläkt, gifter sig rikt och blir herre på Dagsnäs.
Han tar
initiativ till den första sänkningen (strömrensningen). Samlade ära och runstenar ... |
 |
Petter Hernqvist är kanske den mest kände av Linnés lärjungar, öppnade en
process mot Tham, som pågick till 1826, 18 år efter Petters egen bortgång. Han är nu
mentor för det fortgående försvaret av sjön. Han dog för över 200 år sedan dec. 1808. |
|
 |
Lars Herman Gyllenhaal den större possessionaten runt sjön blir ansvarig för den andra och lika misslyckade satsningen,
som initierades av staten på basis av de då framgångsrika kronodikena.
Misslyckandet lägger grunden till dikningslagen. |
 |
Gustaf Kolthoff minns och berättar om perioden innan den tredje sänkningen.
Hans far var lantmätare i Falköping och Gustaf växer upp i närheten av sjön. Gustaf stannar i trakten och
bygger upp ett museum för Katedralskolan i Skara, och skapar senare Biologiska Museet
på Djurgården i Stockholm. Knuten till Uu. |
 |
Paul Jönsson klipparen från Skåne blir den drivande i den tredje
sänkningen, då han hade mycket att vinna i samband med sina utdikningar,
vartill han fick statens bidrag. |
 |
Lars
Ekberg var nog den drivande till den olagliga fjärde sänkningen tillsammans med t.f.
lantbruksdirektören
Sjöberg. De bestämde sig för att inte kalla vattenverksägarna till
syneförrättningen 1902, då de visste att
de aldrig skulle få igenom sänkningsförslaget på grund de av nedströms livgivande
industrierna. |
 |
sonen Bertil Ekberg
drev igenom den mäkliga sänkningen 1933 och trotsade senare domstolarna, men fick efter
Swanbergs attacker ge med sig, även om han manipulerade rättsväsendet in i
det sista. |
 |
Leonard Axel Jägerskiöld av
finsk börd, läste i Uppsala och blev professor vid Göteborgs
Universitet. Han var Rudolf Söderbergs mentor och inspirerade sin elev
att samla kunskap om sjön. Vi har ett antal artiklar signerade av hans
hand och han figurerar i Rudolfs material under de första decennierna av
förra århundradet. |
 |
Rudolf Söderberg genomför i egenskap av geolog, ornitolog och botanist de första
vetenskapliga undersökningarna av Hornborgasjön före och efter den fjärde
sänkningen. Konstnär, fågelkännare och pedagog en personlighet, som vi
nu kan följa
närmare via hans efterlämnade handlingar. Ingen tvekan om att han är genom
sitt pionjärarbete den som skapade förutsättning för en restaurering, även
om han var tveksam till om det var geologiskt och limnologiskt möjligt.
Rudolf har en egen sida. |
|
Emil |
Emil Lindgren gjorde månadslånga besök vid
sjön samtidigt med Rudolf Söderberg och har lämnat en uppsats från 1905
och svarar för många av de bilder, som vi har bevarade från denna period. |
 |
Sven Frille Fredriksson vars fader berättade för Söderberg om Svens stora intresse för
fåglar. Rudolf svarade genast: "skicka honom till mig", varvid en livslång kontakt med sjön
och fåglarna blev följden. Sven har gjort utomordentliga insatser för registrering av
fåglarna vid sjön. |
 |
Revisionssekreterare Turén vid HD, som efter domen 1932 genomdrev förlikningen på tvärs
mot den dom han själv signerat. Turén manipulerar vattenrättsdomaren Johansson 1933,
som i sin tur dömer sjön till döden i två domar, som Bertil Ekberg ehuru pådrivande trotsar på
väsentliga punkter. |
 |
Tomas Cramer jurist på Advokatfiskalämbetet, fångade upp
Swanbergs debatter och drev en
process mot Ekberg under många år, som slutade i den märkliga dom en 1962, som det
finns anledning att fördjupa sig i. |
 |
Representant för HD
och ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen, som inte tillät analys av domen
1962. Swanberg köpte inte den domen utan genomskådade intensionerna. Några år
senare fick Regeringen ge upp och föranstalta om den utredning, som 72/73
hamnade på det blivande naturvårdsverkets bord. |
 |
Per
Olof Swanberg, bergsmansson från Skåne, som med ornitologisk skolning vid
Lunds Universitet och med Krankesjön i bagaget tar upp stafetten efter Rudolf Söderberg och kan med envetenhet genomdriva grundforskningen,
arkivarbetet och debatten för att tvinga fram en lösning för Hornborgasjöns
restaurering. P O har en egen sida. |
| Bernhard Jansson |
Sjömannen som gick i land och blev hembygdsman och
dokumenterade Hornborgasjön på 1930 och 40 talen. Han finns knuten till
Axvalla folkhögskola i nu gamla Västgöta Regemente lokaler. |
 |
Fjerdingsman Friberg från Stenstorp har skrivit ett flertal
tidningsartiklar om sjön, förutom en mindre skrift, som naturligtvis finns på
Biblioteket i Skara. |
 |
Guldsmeden och fotokonstnären i Skara, som med
Swanberg tävlade om de bästa bilderna på natur och fåglar under perioden
från 40 talet. Jag tror han vann med sin konstnärliga finish. |
 |
Sven Björk professor i limnologi, som utreder och arbetar fram
en strategi för hur sjön skall kunna bevaras i en längre framtid.
Naturvårdsverkets byråkrater kullkastar det av regering och riksdag
godkända förslaget. Lantbruksnämnden i Skara misstänks vara den drivande
kraften bakom halveringen av sjön. Sven har en egen sida. |
 |
Trätornas Träsk, Musikteatern, som 1999 visade
kraften i kulturen. Dag Norgård med musiker skapar en musikalisk bild av
Hornborgasjön och dess historia. Resultatet blev att SNV genast lämnade
över till Västra Götaland att driva arbetet vidare. Vi hade hoppats att kunna skapa en revival av denna Skaraborgs egen opera. |
| Clas Hermanson |
en av Swanbergs många medarbetare,
som fortsatt sitt ornitologiska arbete vid sjön och utvecklat
fältstationen vid Skettreck. Studerar tranorna och gässen, som numera satt sin
prägel på sjön. |
 |
Leif Arvidsson också Swanbergs lärjunge, men som
utvecklat en egen talang och har kartlagt stenåldersbebyggelsen runt sjön. |
|
|
Kulturen-2017
