Hatte Majas stuga

låg norr vägen innan Sandlid 2 meter från vägen. Var uppe i Stockholm med skollärare Holmgren och bodde på hotell. Hon hade vanan att gå utom knuten, när de skulle göra sina behov.

Här har vi en karta från 1788 som fastställdes detta år och ger en vink om hur början av denna sida kan ha tett sig.

  img_falan/espas_fal_.jpg

Ötorpet el Sandlid

På Kåkstorps mark omedelbart nedanför den s k Sandliden låg söder om landsvägen ett efter liden benämnt torp, som då det i början av 1900-talet nedrevs fick en efterföljare med samma namn på norra sidan av vägen, vilken uppfördes mitt å en vid gränsen mellan den till Espås egendom hörande Toltan Vojteks utmark eller skog utlagd men aldrig använd väg. Torpet flyttades under Nils Aron Alfreds tid

Håkan Håkansson f1759 och hans Maria bodde här från 97 som inhyses. 

Annika Larsdotter f1722

Soldaten Anders Tunander f1766 var här ett år från 92 innan han blev antagen. Sven Hjärpe finns här 1791 samtidigt med Håkan Håkansson  

Johannes Nilsson f1772 kom Källby 93 till inland 94. 

På Kåkstorps mark omedelbart nedanför den s k Sandliden låg söder om landsvägen ett efter liden benämnt torp, som då det i början av 1900-talet nedrevs fick en efterföljare med samma namn på norra sidan av vägen, vilken uppfördes mitt å en vid gränsen mellan den till Espås egendom hörande Toltan Vojteks utmark eller skog utlagd, men aldrig använd väg.
Sandliden – äldre som yngre – står, ehuru liggande inom Hornborga och Broddetorps områden skrivna i Håkentorps socken, där innehavarna såsom torpare under Espås erlagt sin skatt. Stället har så långt man vet tillbaka eller i på tredje generationen innehafts av samma släkt: stamfadern Jonas, sonen Alfred och sonsonen Karl. Jonas bebodde uteslutande det äldre torpet, Alfred dem båda och Karl det yngre. Alfreds bror Jonas omnämnes nedan under nr 55.

Jonas hustru Hedda var från samma trakt som husbonden, Sundler d å Äspås och hade följt med denne som piga. Öster om Sandlid finnes i skogen lämningar av gammal bebyggelse, som möjligen kan ha något gemensamt med ett i församlingens älsta husförhörslängd (1790-1816) omnämnt Ödetorp Sandlid. // Bps kbr

Före Johannes Eriksson innehades Sandliden, som torp ägde bestånd före mitten av 1700-talet av en torpare vid namn

-1813 Nils Björling

flyttar till Bolum 1813

Lars Svensson

f1774 i Stenstorp vilken dog 1829 efterlämnande änkan Cajsa Jonsdotter f1764 i Ving och antecknad som bortflyttad utan attest.

Sandlid - Ötorpet

Det är lite förbryllande då kyrkboksförfattarna inte riktigt kan skilja upp denna fastighet. Men Hjilmer vet att lösa problemen. På Kåxstorps mark omedelbart nedanför den s.k. Sandliden låg söder om landsvägen ett efter liden benämnt torp, som då det i början av 1900 - talet nedrevs fick en efterföljare med samma namn på norra sidan av vägen, vilken uppfördes mitt å en vid gränsen mellan den till Espås egendom hörande Toltan Vojtek utmark eller skog utlagd men aldrig använd väg. Sandlid – äldre som yngre – står, ehuru liggande inom Hornborga och Broddetorps områden skrivna i Håkentorp socken, där innehavarna såsom torpare under Espås erlagt sin skatt. Kan det vara så att Brennetorp vara identisk med någon av de ställen som vi finner i skogen här. 

Sven Hjärpe finns här 1791 samtidigt med Håkan Håkansson.

Håkan Håkansson

okänd födelsetal fanns här i mitten av 1700 talet och var gift med Annika. Deras barn Brita återfinner jag som enka på Apelbacken 1791, Stina återfanns i Häggum och Håkan stannar på torpet.

Sonen Håkan Håkansson

f1759 står (skriven som född på Ötorpet) och hans Maria bodde här 1792, men flyttar till Ambjörntorp 1799. Hans barn Johannes stannar som bonde i Gudhem och hans Annika dör ung.

Nils Larsson f1746 finns här 1790 till 1803 då han flyttar till Rycklan AndersVinsbo, där han stannar livet ut.

Carl Pettersson

f1735 finns här från slutet av 1790 talet, sedan han under många år brukat Stommen Håkentorp och dör här 1807. Hans hustru Katarina följer honom 1810. Kyrkboken antyder att torpet kunnat heta Brenneberg under Espås. Av barnen känner vi endast Erik Carlsson, som be bor ett torp under Rycklan och vars son sedan återkommer hit.

Nils Björling f1782 bor här före Lars Svensson, som 1813 flyttade till Bolum.

Isak Olofsson

f1753 torpare på Broddetorpet Håkentorp, men dör här på Sandlid, men jag vet inte år. Hans första fru Sofia dör före 1803 på ovanomnämnda torp. Av barnen är Fot Olle mest bekant. Dottern Maja f1794 gifter sig med Johannes nedan (Sånnils kallad) och paret stannar på torpet där hon 1837 i en influensaepidemi och han 1883 varför han hinner med ett gifte till.

Lars Svensson Brunnberg

f1774 11 11 Stenstorp kommer hit från Påvagården, där far var soldat med namn Brunnberg, som inhyses och dog 1829 och andra hustrun Cajsa Jonsdotter f1764 i Ving hamnar på socknen i Håkentorp men antecknas som bortflyttad utan attest.

1831- Sandlid Johannes Eriksson

f1802 torparsonen från Rycklan bodde uteslutande på det äldre torpet. Från år 1831 torpare i Sandliden under Kåkstorp, Hornborga, kyrkobokförd i Håkentorp, var gift först med Maja Isaksson från Ingfredsgården i Segerstad och därefter med Maja Nilsdotter från ett skomakarhem under Arvidsgården. Han var gift först med Maja Isaksson från Ingfredsgården i Segerstad och därefter med Maja Nilsdotter från ett skomakarhem (Nils Nilsson i Gata) under ArvidMikaelsgården i Hornborga. Om barnen kan vi berätta

• Maja gifter sig med brukare av Hovmansgården och Ledsgården och dör efter 40 års änkeskap utfattig under Ledsgården. Hennes son blir soldaten Ferm under Barnegården och bodde på Högstorp.
• Johan Erik passerar Klåckaretomten N Lundby försvinner till Oxhagen i Skärv. 
• Marka Jonas f1845 tillhör denna familj och vi återfinner honom på Perstorp under PerHåkansgården. J
• Anders Gustaf blir soldat Brodd på Hakåsen, men han rymmer till Amerika med sin familj.
• Nils Aron (Alfred) f1850 tar över torpet och gifter sig med Hedda pigan till nye ägaren på Estorp.

Pappa Johannes stannar här på stället i sonens bröd och vi antar att hustrun får samma förmån vilket våra register kan bekräfta. Stamfadern Jonas, sonen Alfred och sonsonen Karl. Jonas bebodde uteslutande det äldre torpet, Alfred båda och Karl det yngre av torpen. Sandlid blev en banvaktsstuga och som det var motlut kunde det hända att tåget fick svårighet att ta sig fram.   (Kyrkboken hjälper oss att konstatera att redan Johannes farfar var torpare här på Sandlid).

Nils Alfred Johansson

f1850 här stannar livet ut på Sandlid, men det skrivs under olika socknar antingen under Kåxtorp eller Håkentorp. Han gifter sig med Hedda och får 9 överlevande barn av 12 födda. Av barnen blir Karl den ende som för traditionen vidare. [Jonas hustru Hedda var från samma trakt som husbonden Sundler d:ä på Espås och hon hade följt med honom som piga]. Öster om Sandlid finnes i skogen lämningar av gammal bebyggelse, som möjligen kan ha något gemensamt med ett i församlingens äldsta husförhörslängd (1790-1816) omnämnt Ödetorp Sandlid.

Villes Carl Andersson

f1886 och uppvuxen under Sanningen strax bredvid. Vi känner honom som rättare på Bregårn i Hånger far till Vilma och Villes Carl på Almeö och slutar sina dagar på Lindqvisttorp.

Sonen Carl Nilsson

f1894 här gifter sig med Cecilia Ekman född i Härlunda 1893. Han efterträder sin far å torpet, som då 1900 flyttades från sin förutvarande plats till i gränsen Kåkstorp Toltan Vojtek. Han hade 1 - 2 kor och sålde mjölken till Korsgårdens mejeri. Han kallades en fågel i skogen, som appellerade till att det var en ringlek, som Carl i barndomen gärna ville leka. Han stannar på torpet, som får karaktären av banvaktsbostad denna period. Som Sandlid ligger i motlut kunde det hända att tåget fick svårighet att ta sig fram. Paret blir gamla på torpet och får Gösta, som stannar kvar på stället livet ut och dottern Rut blir mor till den kände radiorösten i Skaraborg Björn Gösta Nilsson, som gick bort alldeles för tidigt.

ett nybyggt Sandlid.

Carl och Sofia Nilsson med Rut till höger, okänd väninna tv. Elof Löf finns här under 50 talet.

Sandlid som   det ter sig 2005. 

Smeden Lars Persson f1760 från Varola fanns här perioden 1790-03; men han hör nog mera hemma i Skogen Brättatorp under Espås.

Denna bild visar vägen till Bolum med milstenen och den instenades 1765

C Den övre är Skogslyckan till Torstensgården till Rote No 64  

b anger skogslyckan till Barnegården men som brukas av Bjäragården Lyckan ligger nere vid vägen inte långt från milstenen. DSC_1209 el 10 ger mer detaljer 

Träla

Torp å Toltan Vojteks mark ett stycke norr om Äspås anhalt, gränsande intill den där gående Segerstadsvägen. Foto finns.//MA

Trälasläkten Jonas Larsson Torpare i Träla på Toltan Vojteks till Äspås egendom hörande utmark f1811 Påvagården Segerstad. Gift med Maja Andersdotter f1815 Håkentorp. Av de fem barnen stannar Anders och övertar stället. Anders Jonsson Torpare i Träla på Toltan Vojteks till Äspås egendom hörande utmark f1847 gift med Anna Kristina Andersdotter dotter till Andreas i Hättebrunn. Barn sex till antalet: Johannes blir banvakt i Äspås, och Karl David i Broddetorp, Anna gift till Skogstorp u Äspås, Sven torpare och Gustaf hemmansägare LarsAndersgården Brunnhem. Yngste sonen Artur stannar kvar på torpet och gifter sig med Alma Josefina från Bjurum.

Lilla Trälan

Vi tittar först på hur det gick till vid instening innan vi berättar om de människor som bor här. Nyhemmanet Lilla Trälan torpställe uppå Kronoparken Billingen Gudhem Härad och Håkentorp socken. 

År 1785 den 11 maj inställde sig undertecknad lantmätare på Espås, att till följe af Konungens Höga Befallningshafandes temissonial Resolution, af den 1 dec förled år uppå Capitenens och riddarens af Kongl. Swerdsorden välborne Herr Bernt Lillies infinnande Ansökning om en tract på så kallade foten af krono Parken Billingen i Segerstads Församling.
inhägna och till ¼ hemman uppodla, förrätta behörig afmätning och instening af den Persons härtill blefwe utwist. Till biträde till förrättningen woro nämndemännen Nils Jönsson i Kåxtorp och Jonas Bengtsson på Liden. Till bevakande af Kongl Maj:ts och kronans rätt inställe sig på krono Befallningsmannens ordres af den 3 i denna månad kronolänsmannen Johan Okenius , samt å Ämbetets vägnar Herr Hejdeririddaren Carl Magn Lundgren .
Wid förrättningen företagande å utwiste ställe, norr från Espås infant sig Häradsskrifvaren Herr Erik Otter med tillkännagifvande af dess protest emot denna Parks intagande i anseende till derigenom skjeende minskning i bolet för dess hemman, 2ne i Broddetorps By Åkatorp ½ Botorps d:o. För Segerstads by infandt sig Herr Comministern Anders Främberg och inlemnade en skriftlig protest som uplästes, den voro att bönderna Lars Svensson, Anders Persson och Anders Jonsson på samtliga Intressenters wägnar i Segerstad Socken underskrifvit, som widlöftigt i 2ne Punkter, uttrycker deras protest, som ändteligen hade bete minskningen till föremål. På tillfrågan om de äfven de skriften hel och hållen i Protokollet intagen swarades nej. I samma ämne ingafs skriftlig protest från Brunnhems socken, underskrifven af Johan Fagrell, Jacob Ljungström, Bengt Bredberg och Håkan Jonsson. Herr Hejdeririddaren och hr kronolänsmannen anföre sig så mycket mindre hafwa emot denna Parkens intagande och uppodlande att påminna som de i anseende till markens oländighet, anse helt angeläget att till inkomst för Kongl Maj:ts och Kronan och uppodlarens framtida förmån uppodling härå må tillåtas, hälst som tillika ingen skog härigenom ödes. Efter inhämtandet af det föregående och sedan Platsen blifvit besiktigad och befunnen aldeles skogslös utom några få enbuskar, samt af mer eller mindre backig hårdmark ganska mycket sten bunden och tufvig och altså i hög grad oländig förrättades afmätningen och änteligen insteningen med 3ne femstenarör af hwilka 

• 1 står wid landsvägen mitt för wägen till Espås, på hällar grundat och med mycken småsten omskolat som visar till 
• 2 nordost derifrån som äfven är ett femstenarör på förenämnda sätt stälts. Härifrån går en rät knä öfwer ut till
• 3 ett femstenarör som äfwen är lika med de förenämnde och änteligen till och jemte hägnaden af ett Segerstads Soldattorp ägor till 
• 4 ett femstenarör som utmed landsvägen blifwit wid berörde Torps instenande nedsatt och nu är antagit.

Beträffande de sedermera Frihetsåren så emedan marken är ganska oländig som förut är anmärkt; och altså fordrar jemte ansenlig kostnad, äfwen lång tid dess uppodlande till åker och fast ringa tillgång till äng, innan någon frugt deraf kan hämtas och skattläggning derpå förrättas; så ansågo wederbörande nödigt att en tid af trettio frihets År blifwer uppodlaren hög rättwisligen förund. Innehållet är 20 tunland
I anseende till de förut anförde protester härmed åberopas den undersökning som undertecknad med flera förrättadt och wid flere dylike förrättningar blifwit godkänd, om denna kronoparken rymd till längd och bredd samt annan beskaffenhet.
Sålunda befunnit och förrättadt intygar ut supra. På ämbetets wägnar Per Petter Pihl.
Widerad för skattläggning år 1823 af G R Lagerstråle.

Hjilmer berättar vidare. 
Torp å Toltan Vojteks mark ett stycke norr om Espås anhalt, gränsande intill den där gående Segerstadsvägen. Träla var en gammal Toltan Voiteck i Broddetorp tillhörig krono intäkt. Nuvarande hus ersatte ett tidigare som utgjorde material till Talisas längre ner på gatan. 

Jon Nilsson 

är först på plan och skrevs som torpare här under Espås. Hans ende kände son Jonas gifte sig med Maria torpardotter från Hakåsen. Familjens vidare öden är okänd frånsett att Johan dör på fattigstugan i Häggum.

Lisken Larsdotter änka efter en soldat Lars Hammar soldatson ifrån Lutorp och Hof. Stina Mikaelsdotter även hon enka men efter Nils Mårtensson från Lilla Botorp och dotter till gymnasisten Mikael Larsson från Hwassagården och Sätuna. Även denna familjs vidare öden är oss okända.

Anders Modig Olofsson

f1747 soldatson från Bjellum brukar Toltan och finns på Trälan perioden 1790 till 1803 och vi vet att han dör 1806 och hans hustru 1817 på Kåxtorp. 

• Annika gifter sig med den betydligt yngre soldaten Bengt Brodd från Afzegården, som dör i Rosslau 1813 och hon tar sedan den ännu yngre Anders Eriksson från Lilla Åkatorp.
• Stina även hon gifter sig med en yngre man nämligen Kållsmes på Valltorpet Hornborga, och vi kan berätta mer där. 
• Anders brukar Kåxtorp under 1830 talet 
• Även Johannes stannar som brukare på Kåxtorp

Anders Svensson f1773 i Varnhem kommer 1799.

Mårten Andersson

f1775 på Lunnagården i Bjellum finns på Trälan från troligtvis före 1802 fram till 1823 då han brukar Botorp eller Åkatorp och slutar sina dagar som inhyses på Botorp 1833, troligen Loftet därstädes.

Anders Jonsson

f1785 kommer efter Mårten redan 1823 och verkar stanna till 1852 han var gift med Maria Svensdotter f1795 på Afzegården och hon dör här 1845, då han kanske ger sig av till ett torp under Rycklan, dit en av hans ej utflugna barn följer honom. De var fadder till barn i Sigvardstorp 1825 och i Sandlid 1832.

Trälansläkten

1840-1884 Jonas Larsson 1/16 mantal.

f1811 på Påvagården där hans fader bodde på den till denna gård tillhörande soldattorp. Han var gift med Maja Ullberg soldatdottern från Sörgården i Ulvstorp. De kommer hit omkring 1840 och familjen stannar här i alla fall över 1884. 

Av makarnas fem överlevande barn

• Johannes blir banvakt på Espås men flyttar till Brännkyrka Stockholm.
• Anders tar över torpet.
• Kristina gifter sig med skomakare Kron på Klåckarebolet i Håkentorp
• Johanna stannar dövstum kvar på torpet och
• Anna Maja flyttar till Stockholm.

Anders Jonsson 

f1847 stannar på stället hela sitt liv som torpare i Trälan på Toltan Vojteks till Äspås egendom hörande utmark. Han gifter sig med mjölnardotter Anna Kristina Andersdotter, dotter till Andreas i Hättebrunn. Carl Rapp från Sätuna är dräng här innan han blir rättare på Espås. 

Barn sex till antalet: 

• Johannes blir banvakt i Espås där vi känner igen familjen, men flyttar sedan till Sundsborg. 
• och Karl David banvakt vid Trekanten Munkgården i Bolum, d.v.s. där affären nu ligger Broddetorp, och är far till Telegraf Svea.
• Anna gift med Fritz till Skogstorp under Espås. 
• Sven torpare under Löfåsen och senare Kåstorp 
• Gustaf Amadeus är hemma till 1925 och sedan hemmansägare LarsAndersgården Brunnhem gift med Anna från Bryngelstorp i Hånger och får sina två barn härstädes. Flyttar till Stenstorp.
• Yngste sonen Artur f1893 nedan 

Andersa i Trälan Artur Andersson foto

Artur Andersson 

stannar kvar på torpet men flyttar sedan till Granhagen.

Lilla Trälan som det ter sig en försommardag

Öster om Espås hållplats ligger tre torp Grönqvist, Granhagen och Brännhem. 

27 Grönkvist Lars i Kullabacke 

Grönqvist var ju gullsmen och hans  gumma hade en dotter, som hette Anna och blev gift med en fiskhandlare kallad Lars i Kullebacke (under Äspås egendom). Det torp under Äspås, dit Grönkvists dotter gift sig – Kullabacke eller Kalabacke – låg mitt i gränsen mellan Äspås och Kåkstorp, respektive Hornborga och Håkentorp, samt var liksom Sandliden och Träla insnålat under den senare socknen. Här bodde Gumman Grönqvist i en låg stuga att pojkarna kunde hoppa stav över henne. Gumman tjänte på Espås herrgård och vandrade dagligen psalmsjungande längs vägen och kallades därför Himlastormerskan. Hon flyttar senare via Blôtställars till Stenstorp.

Lars i Kullabacke.

f1813 hade varit inhyses här under Pikagården från troligen 1852 var född i Sjogerstad och försörjde sig bland annat som fiskförsäljare. Han hade bott under Kullabacken under Espås Han dör troligen här på stället och lämnar sin änka här 1869. Om parets sex barn har vi tyvärr inget att berätta. Det finns en del at ta reda på här. 

Anna Katarina Grönqvist.

änkan f1821 Himlastormerskan dör efter 1896 sedan hon flyttat till Stenstorp. 

28 Granhagen

Lars Johan Jonsson Rörars Johannes

f1833.  Den enda innehavaren av torpet hette Lars Johan Jonsson och var mjölnarson från Nestegårds och Systra Qvarn bördig från Högerör på Segerstadsfalan. Johan tog emellertid snart sitt hus med sig 1875 och flyttade till hemmanet Pikagården skogsskift, varå han uppodlade sig en torva, som han kallade för Granhagen, och försörjde sig som dagsverkare på Espås egendom. Barnen antog sedan tillnamnet Granström. Han var gift med Cajsa som gav honom 

• Sofia Augusta som bräcklig stannar på torpet till 1946 då hon dör.
• Frans flyttar till Dala 
• Carl Johan blir snickarmästare och stannar även han på torpet. 
• likaså Hilda som dör här 1852.
• Anna Katarina dör späd
• David finns med till mitten av 50 talet 

Ingen av barnen gifter sig. 

Artur Andersson 

f1893 torparsonen från Trälan i två led, som tar över 1963, men dör här några år senare. 

Walander Åke 

f1924; från 1973.

29 Brännhem Billsbo 

under Brännetomten jordlägenhet. Om det hetat Brännebo (ligger nog över Vrangelsholm) så är det känt sedan 1774. Det finns ett oäkta barn Maria som dör här 1770. Per Nilssons dotter dör här 1773.

Brännebo här bor ryttaren Lars Trädgård när hans dotter Brita dör 1788.

Sven Andersson 

f1823 torpare som finns här perioden 1858 till 1880; Hans son Anders Gustaf flyttar till Amerika. Dottern Matilda visar upp sin man 1875 och får sitt första barn här på stället. 

Carl Gustaf Andersson Bill 

f1843 kom 80 från Apelskogen och dör här 1925; Han var gift med Johanna från Forsby. Dottern Alma gifte sig till Övertorp på Hakåsen och Det var soldaten Landin som lockade. Oskar skomakare och tar över Sigvardstorp med en stor barnakull. Carl Ludvig stannar kvar i hemmet och övertar det fram till sin död 1960. Ture stannar lika länge men flyttar till Stenstorp. 

Ronny Welander

Espås Hållplats 1'3

ligger under Espås och följdriktigt i Håkentorp socken. 

Oskar Lundgren f i Rådene finns som stationsinspektör här 1877 till 1879; Han var en godhjärtad man som svor mycket och gift med Gustava som var komministerdotter. Pappan var från Lilla Ingatorp. Mamsell Gustava  Settergren f1829 med sin oäkta dotter tycks ha stannat kvar här. Banmästare Johan Petter Ahlstedt finns här samma period 77-79 för att sen återfinnas i Skara med sin hustru Maria Kindbom som han fann här på L Torpa.

Espås hållplats med familjen Johannes Andersson f1877 Sandlid med hustru Gerda Fred och barnen Signe, Anders, Maja och Märta.

Ivar Valdemar Robinsson f1900 skall ha vistats här men jag har inga uppgifter. Intet finns att skåda av det som varit.

Banvaktstugan

ligger under Espås och följdriktigt i Håkentorp socken och en bit in längs men söder om jernvägen och kan nås via Espåsvägen. 

Josef Larsson f1839 var banvakt i Bjellum till 76 och därefter här till sin död 1920. Gustaf Gideon Gustafsson f1876 Store Gustafs i Afzegården och PerHåkansgården som var skomakare men sedan på Espås station gifte sig med Hilda som var Josefs dotter. Johan Albert Josefsson f1871 är en av sönerna som finns här perioden 1901-04, för att sedan återfinnas i Lidköping. Nils Olof Josefsson f1917 34-38 tillhör Josef Larssons familjeskara. 

August Andersson f1865 finns som banvakt 1890-97, han efterträdes av Carl Fredrik Johansson som finns här mellan 1897 och 1900, då han flyttar till Skara.  

Johannes Sigfrid Andersson f1877 på Trälan här bredvid finns här från 1900 fram till han flyttar till Sundsborg och en bild finns. Han gifte sig med Anders Freds dotter Gerda Sofia och deras barn kan vi följa

• Märta som gifte sig med Gustaf Träff här bredvid och flyttar till Händene.
• Mattias flyttar till Stockholm 
• Maja gifter sig till Örebro.
• Signe väljer Torsten Johansson på Sundsborg.
• Artur flyttar till Johanneshov.

  ---

34 Skogen Skogstorpet Brättatorp Brattetorp No 32 

Torpet i Seltorpaskogen nämns första gången 1772 då Petter Jönsson blir pappa till Bengt 

Botvid Eriksson f1756 som tidigare varit torp u Seltorp finns här 1756

Sven Jönsson f1868 (1763)i Sjogerstad till Kleva 99; smeden Lars Persson f1760; Skogstorpet 

Stina Andersdotter torp Skogen u Espås (är det Johan Segerstardts fru) 

torp Lars Larsson på Vall 

f1813 är född här härifrån 1838-52.

Anders Eriksson f1807 52-70 dör här 80; och sonen blir soldat Sk 32 men bor kvar på stället på stället Anders Fritz f1850 dör 32; 

Anders Jonsson f1785 blir pappa här 

Smederna  Lars Persson f1760 

och smeden Carl Lundberg f1720

Kerstin Eriksdotter föder ett oäkta barn här 1780. 

Lars Junker Bengtsson f1750 finns här 1780.

Jonas Olofsson torpet Skogen Espås 

Vid Hulegården skiften låg ett antal soldattorp

Pukatorp 

nämns 1785 och då bor Anders Modig f1746 här kan det vara synonymt med Trälan Anders föds här 1788

Lustigs torp

Anders Lustig skall ligga under Espås. Dr Anders Persson finns här 1770 Sofia Andersdotter skrivs här 1799

Vi gör en avstickare mot Nord Ost och besöker Bjerkes och Mellomskogen på en väg som fordom gick till Högerör.

31 Skogslund N:o 64 Bjäragården Bjerkes

Rusthåll: Bjäragården Koordinat: X 6310 Y 7290

Noteringar: Enligt stamrulla utfördes torpsyn år 1860 (dåvarande soldat Andreas Alin). Medelmåttigt torp, 2 barn, 2 kor, 3 får. Godt torp. Arrenderat ut jorden till Fred för 86 rb. Har flera fruktträd. 

Ligger alldeles vid vägen.

Soldater på torpet

som torpet ter sig från vägen.

Ahlin bor inte på torpet utan det hyrs ut. 

När Anders Segerstedt har tjänsten så bor han på Falan från 69

Aug Frisk f1859 arrenderar 85 till 86 då de far till Am arr Gustaf Andersson f1831; 83-85 då de åker till Am 

Sven Bjerke bebor stället på 20-40 talen jordlägenhet under Bjäragården på vägen upp till Mellanskogen.

Carl Gustaf Nilsson

f1850 bondson från Håkentorp och Segerstad kom hit 1877 och stannar livet ut. Hans Johanna från Bjerka skapade honom en stor skara barn, som blir Falan och bygden trogen.

• Maria den äldsta blir blott 23 år.
• Hanna stannar på torpet ogift.
• Viktor vet jag inget om.
• Frans flyttade till Amerika.
• Anna följde med till Amerika.
• Hilda blev heller inte så gammal här på torpet 21 år blott.
• Hilda stannar här som småbrukare på Skogslund ett långt liv.
• Ida likaså där vi dessutom har en bild. Nils Arvid brukar stälet samman med sina syskon.
• Carl August blev blott dryga 30 år. 

Den stora kullen lämnar alltså inga kända ättlingar kvar i Sverige. Enkan Johanna f1854 lever som enka 27 år bland sina barn.

Sven Johan Bjerke 

f1876 var son till Andreas här på Falan under Bosagården, tjänte 21 år, men bodde ej på soldattorpet förrän mot slutet och paret dör mitten av 1950 talet. Barnen 

• Sven Birger blir brukare av Tollestorp i Häggum
• Märta dog som tonåring 
• Elsa känner vi från Hånger och Hakåsen.
• och fostersonen Einar tar hand om Lilla Weka i Sätuna. 

Gustaf Gillis Löf f1908 kommer han från Håkentorp 59 och bor här i perioder. 

Bruno Nilsson f1945 kom 71, sedan Falemo.

ligger en bit in i skogen.

30 Mellanskogen

ligger under Hulegården var ett torp när först 

Magnus Andersson 

f 1824 dräng och rallare bebor det från 1861 sin död 99. Han var gift med Maja Greta från Stommen Hornborga f1834. Deras dotter

• Matilda var gift med en Hedlund från Mellanskogen på Falan, som vi får leta mer efter. 
• Anna Kristina som var född på Seltorp är piga på Prestebolet i Sjogerstad 1890. 
• Johan Magnusson Kraft är soldat i Sätila.

korpralen Anders Gustaf Hjalmar

Anders Gustaf var son till soldaten Lindberg på Frimansgården men växte upp här på Fridstorp på Falan. Han var kommen från Broddetorp och var sonson till Lofta Nisa och dotterson till Abraham Fröjd och han tjänstgör på Stora Lund i Gudhem i 30 år och han kommer hit omkring 1900 och stannar här livet ut. 

Hans hustru Anna Stina hade råkat i olycka två gånger innan Anders tar hand om henne. Av parets egna tre överlevande barn har vi blott sporadiska uppgifter. Han för ett tillbakadraget liv här uppe, som slaktare bland annat. Paret går bort på 30 talet. Men paret förekommer ofta bland Träffs bilder.

Mor Hjalmar och korpralen själv i kretsen av okända.

31 skall vara ett soldattorp 

som jag inte kan något om 

Vi fortsätter Segerstadsvägen framåt och i kurvan har vi på vänster sida ett soldattorp 

32 Sk 63 Segerblom Fredsberg Jonstorp

Rusthåll Ingefredsgården

Noteringar: Enligt stamrulla utfördes torpsyn år 1860 (dåvarande soldat Anders Fred). 1 barn - 3 kor, 1 häst. 1 bikupa. staket framför, trädgård med minst 20 fruktträd, ligger alldeles vid vägen. Soldaten tror bönderna (som äro bra) skall rödfärga torp.

Soldater vid detta torp

Anders Freds enka bor kvar å sitt torp och där dotter och måg sedan kommer. Det kan vara så att hon bor hos sin son Anders Fred. Hit flyttar troligen Anders Fred sin stuga och sin familj och tar då med namnet Jonstorp. (Tveksam uppgift). Carl Flod flyttade Floda Saras stuga hit och Lars var med i flyttningsarbetet en lördageftermiddag (Farbror Nils hade plockat ner och numrerat) året var 1945.

Carl Johan Löf

f1881 arrenderar detta från 1909, sedan han arrenderat Högsgården d:o. Han gifter sig med Hilma från Gudhem och här växer hans familj upp. Johan går bort tidigt och Hilma stannar hos barnen till sin död 1940. 

Gillis, Elsa  Valter och Gilbert.
bor i stugan som låg alldeles intill vägen, den revs och flyttades en bit in på tomten. Som ses är det den gamla stugan som låg helt nära vägen. 

• Lisa Löf gifte sig med Ivan brukare av gårdar i trakten såsom Stenkrogen av Nubergs Cajsa, Ranstad, LarsSvensgården Hornborga och sen Öja mejeri. Sonen Lennart blir arbetare på Osten i Stenstorp och berättar gärna om Falan.
• Carl Einar blir Jordbruksarbetare, men dör redan i tonåren.
• Elsa stannar hemma och tar han om sin bror Gilbert till 1975 då de flytta till Falköping. 
• Gillis förblir ogift och småbrukare på ställena här i trakten Skogslund, Sandlid, Fredsberg med mera.
• Gilbert Löf cykelreparatör och flyttar till Falköping 1975. 
• Valter är jordbruksarbetare till att börja med.

  

Nuvarande stuga är byggd bakom den äldre stugan som stod jämt intill vägen och som revs. Nils Persson var med om att bygga den nuvarande stugan.

33 Pelikans intäkt 

Vi kan nog konstatera att den ursprungliga Pelikans intäkt låg mycket närmare Sigvardstorp än vad detta ställe gör. Vi får se. 

ligger mitt emot Sigvardstorp enligt en karta som finns på DSC_1211. Det mest sannolika är att det är identiskt med med No 33 Högström, men det är lite oklart trots all dokumentation. Det finns mycken lantmäterikostnad förenad med denna fastighet.

Pelikan tar upp detta ställe 1769 och ehuru motstånd finns till detta olofwliga tilltag så registreras det ändåck på denna plats. Då förrättaren Jon Johansson vet mer att berätta om alla de människor som var med vid denna förrättning så låter vi honom berätta om denna mätning:

År 1773 den 3 augusti infandt sig till aller ödmjukaste åtlydnad af Landshöfdingens och Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstierneorden, högwälborne Grefwe Herr Adam Otto Lagerbergs höggunstlige Remissonal Resolution, under den 24 nästledna Maij undertecknad lantmätare, att afmäta och beskrifwa en tract på kronoparken Billingen af afskedade Ryttaren Pelikan olofligen intagen, hwilken Fendriken Wälborne Herr Johan Hellenstierna, begiwit tillstånd få emot ränta innehafwa och nyttja: Hwarwid woro närwarande krono Befallningsmannen Wälborne Herr Gustaf Bäck, Heijderidaren Wälbetrodde Herr Johan Moberg, samt nämndemannen Anders Olofsson i Ugglum, och Anders Bergman i Dryckstorp, sedan tillförne om detta giöromål uti Segerstads, Stenstorps och Broddetorps kyrkor, wederbörligen kungjort blifwit.

Enär affattningen skulle företagas infunno sig från Segerstad By och Socken, Comministern ärewördige och höglärde Herr Magister Jacob Jansson, kronolänsmannen wälbetrodde Herr Johan Blank, Hindrick Svensson i Barnegården, Anders Persson i Påwagården, Torsten Andersson i Torstensgården och Anders Jönsson i Ingefredsgården samt ifrån Broddetorp Socken Comministern Ärewördige och Högwällärde Herr Gabriel Söderlind, Commissarien Högacktad Herr Josef Georg Strömbom, nämndeman Nils Jönsson i Kåkstorp, å Capitain och Riddaren Wälborne Herr Bengt Liljes, frälsehemman Toltan Woiteck och egna wägnar Mårten Håkansson, Arfwid Jonsson, Nils Andersson, Petter Larsson och Jon Eriksson i Fjälåkra, hwarefter och sedan förberörde Höggunstliga utslag blifwit upläst Herr Commissarien Strömbom anförd allsom Herr Henrick Hellenstierna uti sin ansökning icke begiärt tillstånd mer än hwad afskedade Ryttaren Pelican af Kronoparken inkräktat, hwilket för fierdedels hemman icke kan wara tillräckeligt, påstått att icke allenast, att intet något mer måtte intagas, hälst Betesmarken är ändå ganska liten och till otillräcklig för öfwer 40 hemmans kreatur, som der skola hafwa sin föda utan äfwen att den inkräktning Pelican olofligen giort måtte upphäfwas, uti hwilket påstående alla de öfwriga närwarande instämma. Herr Fredrik Hellenstierna intalar deremot, att så wida de äger Pelican odlat, efter skiedd afmätning icke finnas tillräckelige till ett fierdedels hemman förmenar Herr Fendriken att så mycket af utmarken dertill må tagas, som wid hemmanstalets fyllande kan tarfwas; Hwarwid Herr Commissarien Strömbom, med de öfwrige protesterande inwände, att sådant lärer wara stridande emot höggunstlig utslaget som allenast föreskrifwer, att de odlade ägor skola afmätas, och deraf utrönas, om de samma för fierdedels hemman swara kunna, hwartill största delen af Betesmarken åtgå skulle.

Sedermere togs denna tract i ögnasikte, och befans wara belägen wid landsvägen emellan Bolums och Kyrketorps gästgifvaregårdar, utmed ett soldateboställesäger, tillhörig Segerstads by, hwaräst Pelican uppsatt en stuga med liten ladugård, samt uppodlat något litet åker och äng, till utseende och belägenhet sådan ofwanstående Charte figur utwisar hwaräst åker under litt a innehåller ett tunne tre kappeland och ängswallen lit b ett tunne fyra kappeland.

Under afmätningen kom afskedade Ryttaren Pelican tillstädes och anmälte, att han år 1769 om en Måsses uppodlande, på kronoparken gjort ansökning och sådant till Heijderidaren i orten. Besiktning blifwit Remitterad, har det så långt på hösten blifwit utdraget, att han ej welat Heijderidaren dermed beswära, hwarföre han på detta ställe uppsatt sine hus och börjat liten uppodling, hwarwid han förmodar blifwa bibehållen.

Wid efterfrågan huru tillräcklig Betesmarken för nästgränsande hemman kan wara, berättar så wäl Herr Heijderidaren Moberg, som Herr Johan Nylander hwilken har trackten under bewakning, samt Nämndeman Anders Bergman, att det icke är större än ungefärligen en ottondels mil i längd och bredd, bestående af höga backar och små råer emellan; den är wäl sammanhängande med den öfwriga delen af Billingen; men höga berg beswäxte med ljung och Måssa, hindra kreaturen från denna tracten komma längre en på Skogen, hwaräst betesmarken både är bättre och widsträcktare. 

Sålunda wara afmätt befunnet och beskrifwit intygar ut supra. Jon Johansen.

Vem denne Pelikan var kan vi med stor visshet berätta att han hette Petter Gunnarsson och var född 1701 och han dog här på stället 1789. Han och sönerna Lars och Gunnar har tillhandlat sig Åbo och brukningsrätten av detta ställe vid den mätning som göres om 1783. Han hade varit soldat på Torstensgården bland annat och gift härstädes först med Ingrid, som går ifrån honom redan 1774. Av två överlevande barn vet vi att sonen Lars blir soldat för Ambjörntorp i Gudhem och Gunnar blir bonde och slutar på Klåckarebruket här i byn. Petter lämnar dessutom spår långt in i nutiden. Han gifter om sig samma år han blir änkeman med Maria från Broddetorp, men som vi inte kan spåra vare sig när hon var född eller när hon dog.

Denna mätning göres om 1783, och vi läser då att Erik Segerblom är soldat på Ingefredsgården och soldattorpet som avses är N:o 63.

Det brandgula med litt C är åkerjorden som gav 4 kornet och D är tillydande slåttervall, som blott gav två stackar. År 1845 gör man en ny beskrivning av denna tydligen kontroversiella intäkt. 

Vid vägen ligger ladan med stugtomten med kålland. Åkern har minskat i omfång sedan föregående mätning. 

Ett öster om Pelikans intägt liggande instenat område mellan Seltorps skog och Berget av lantmätare Pihl 1785 avmätt område. Området består av ett sankt område Witmåssan kallad warav kan blifwa äng samt en stenbunden mark, som är mycket backig och sluttande åt wäster. Som den var av föga intresse för det allmänna betet icke kunde wara av Kronans intresse. Ehuru Segerstads byemän protesterade jämlikt Brunnhems byemän lämnades därtill inget bifall.

Av denna parken kan med mycken kostnad bliva både åker och äng. Åker af hårdmark som är högländ och mästa delen mycket stenig mulljord och med många och långa stenar räflar wisar att den fordom warit odlad, och äng af den sundiga marken i synnerhet Hwitmåssen som är djup och sank. Den ligger i västra kanten av under 1860 talet indelte Ingfredsgården och L Torpas marker. Det skulle kunna vara så att man kan ha glömt bort att man gjort denna avstyckning. 

33 Pelikantorp Högström L Torpa Vg 92 Jonstorp.

Rusthåll Lilla Torpa.

Soldater vid detta torp

Pelikans intäkt Pelikantorp

Användes tidigare som soldattorp för Lilla Torpa och soldaten Pelikan tog upp intäkten. Här låg senare soldattorp för Bjäragården, Ingefredsgården och Lilla Torp. Här hade också en Segerstedt kanske en gammal soldat sin intäkt. Detta är alltså en anteckning som kan förbrylla, men det kan också vara så att gårdarnas bärighet genom åren har varierat och rusthållarskapet och rotemästaren skiftats mellan gårdarna. Längst ut i västra kanten av kronoparken och gränsande till torpet Trälan under Äspås egendom låg Pelikans intäkt. Den begagnades före delningen såsom soldatboställe för Lilla Torpa. År 1783 hade länsmannen J. G. Strömbom antagits som åbo, men transporterade åborätten till ägarna av Lilla Torpa. Enligt den muntliga traditionen skall en soldat Pelikan ha tagit upp intäkten, som sedan fått sitt namn efter honom. Här lågo under senare tid soldatbostället för Bjäragården (31), Ingefredsgården (32) och Lilla Torpa (33). Väster om intäkten hade en person, som hette Segerstedt, förmodligen en gammal soldat, sin lilla "inkräktning", och på östra sidan fanns ytterligare en sådan med obekant innehavare.

Maria Andersdotter f1724 levde per 91 - 95; Lars Svensson f1752; Ryttare Rask; Blad f1784 Gudhem; Anders Fred d:y som ligger på en kulle ovan Högströms (enligt Arne Sträng det skall finnas ett kort). Efter Anders död 1911 så bor Anna kvar i torpet tills Högström kommer och friar och river torpet och flyttar det till Nya Jonstorp nere vid Segerstadsvägen.

Magnus Kindbom finns här lång tid och inhyses på Pelikantorp finns även familjen sold Anders Blad; Per Kjell f1823;

Gustaf Stark uppges född 1874 i Brunnhem den siste soldaten blir sjuk på stället dör ung.

Anders Johansson f1856 arrenderar som nygift från 1903-09, men vart de tar vägen är mig okänt.

Johan Aug Johansson f1862 kom 1908-20;

Johan Högström

f1875 soldatson från Högsgården och och var själv soldat där innan han 1899 flyttade till Amerika, men var är obekant. Han var i Amerika som snickare och återkom efter 14 år, slår sig ner som småbrukare här från 1916. Han friköper stället från Lilla Torpa. Han gifte sig med Anna Fred soldatdottern från Ingfredsgården, och hennes föräldrarhem flyttas sedan hit omkring 1937. Johan gifter sedan om sig med Per Johan Segers dotterdotter Helga, och paret fostrar Evert, Sven Albert och Maria Kristina, som alla lämnar bygden, men behåller fastigheten som sommarstuga. 

På gården stod det gamla soldattorpet, och Helga och Johan bodde här medan de byggde nuvarande fastighet 1937, som delvis är flyttad från soldatstället under Ingfredsgården på Falan. Uthuset är delvis byggt av virke från Per Johan Segers gamla fastighet, åtminstone är dörren från den gamla stugan.

Evert Seger f1921 äger stället 2008 tillsammans med dotter.

35 Sanningen

arbetstorp / skräddartorp under Espås. Abraham Stålfeldt kan ha bott i torpet Skräddarens el Sanningen. I alla fall skrivs det vid LummeriLund 1790, då pigan Katarina Abrahamsdotter Stålfeldt finns här.

Lars Persson

f1749 skräddar sonen från Varola finns här perioden 1790 – till sin död 1826. Han har varit torpare här på Skogen, Faltorpet. Änkan hans Katarina Olofsdotter försvinner till Åsaka.

Av barnen 

• Maria flyttar till Skara.
• Margareta som vi måste utreda mer innan vi skriver något men hon är i sig nog så intressant.
• Lars är brukare i socknen och slutar sina dagar på Åsen på Falan 
• Johannes försvinner i historiens dimmor kanske till Gudhem. (kan finnas med som fadder 1817).

1836 här finns också enkan Annika f1720 i Kyrkefalla; 

1809 bor sockenskräddaren och torparen Johannes Håkansson f1775 här på Sanningen innan han tydligen flyttar till UnderHöjen och slutar sina dagar i Tunhem. Han har en skuldkontrovers med brukaren på Korstorp detta år 1810 då han inte i tid får sig utbekommet utlånade 100 Daler silvermynt 

torp Anders Eriksson

f1752 soldatsonen från Hakåsen kan ha varit soldat för Ingefredsgården Broddetorp. Hans hustru Bolla Hansdotter lär vara kommen från Broddetorp.

Lars Stark

f1776 är soldat för Nolgården Ulvstorp finns här som inhyses och änkman, haft lite trassel med fjärdingsman och kan ha avlidit här 1852. 

• Den ene sonen Johan Stark f1802 finns som torpare med sin familj här på 1820 talet (perioden 1813-36). Men vart de tar vägen är mig okänt.
• Sonen Lars tar sig namnet Norén är dräng här på trakten och på en liten stuga ArvidJonsgården Håkentorp där hans familj växer till. 

Anders Andreas Pettersson

f1773 hade varit torpare under Vinsbo och kom hit 1827 och stannar här till sin död. Hans änka finns även hon här till sin död 1851. De är faddrar 1832 till grannen i Sigvardstorp.

Sonen Lars Andersson

f1825 gifte sig ju med Stina Från Stenstorp hade tagit över torpet och stannar till sin död 1891 och hustrun något år ytterligare. Här tillkomma barnen.

• Johanna lär vara född i Borgunda och vi veta intet
• Augusta gifter sig med Anders Gustaf som tar över torpet
• Johan Alfred dör späd. 
• Matilda råkar i olycka men finner ro hos en torpare på Vallyckan vid Rycklan 
• Johan August har vi inget att berätta om 

svärsonen Anders Gustaf Andersson f1843 i Falköping tar vid 1889 och stannar till 1919 då hans familj flyttar till Mölltorp. Av barnen 

• gifter sig Hildur med Oskar Olsson som tar vid torpet något år innan de flyttar till Örgryte.
• Villes Karl känner vi från Hånger, som gifte sig med Ada från Bregårn därstädes. De dog ju tidigt och Villes Vilma och Villes Karl hamna ju på socknen, men reder sig båda gott som hustru på Ingatorp och som småbrukare på Almeö respektive. 
• Johan Emanuel lämnar jag som volontär men han flyttar med föräldrarna till Mölltorp.
• Yngste sonen Gustaf vet jag inget om.

Johanna Svensdotter 

f1844 är enka efter mjölnaren Johan Fredrik Johansson på Södra Sniken, som dör 1919, och hon kommer 1920 och sonen Johan Sixtus f1879 blir torpare här från 1920. Modern dör och han flyttar 1927. 

Axel Fritz 

f1897 kommer 1927 och stannar till 1936 då han övertar Berg i Sätuna. Att han kom hit kan bero på att han gifte sig med Oskar Bills dotter Elin. De hade inga egna barn utan tog fosterbarn från Stockholm respektive Stenstorp. 

John Arvid Carlsson

f1901 kom från Espås, där fadern varit kusk och stannar från 1936 till 1944, då hans familj flyttar till Höjen. Han var gift med Vendela Ek från Mårby.

torp Elof Löf f1908 född här på Falan finns här en period.

36 Sigvardstorp 10'7

skulle alltså ligga under Sefastegården och skrivs som torp under Sefastegården förpantningslägenhet perioden 1880-00. Det finns fastigheter på denna tomt 

Sold Anders Öjvall

f1763 är intressant då han bor här eller på Lummerilund. Han hade varit soldat för Västgöta Regemente 94 (Högsgården) och 95 (Barnegården) och är ju som bekant far till Erik Andersson på Anderstorp Erssen på Slätterödjan i Bjellum. 

Lars Olofsson 

f1793 finns här från 1819 till 1938, som den förste säkra på plan. Han var gift med Maria från Gudhem på mödernet av soldatsläkt. Om deras sex barn vet vi ingenting, men hustrun Maria lever fattig här till 1842 och transporteras sedan till Lummerilund, där hon dör 1845. Vi kan dock från dödboken notera att parets första son mördas av soldaten Segerbloms son Johannes vid 5 års ålder. Mer får säkert domboken berätta, så vi nöja oss härmed nu. Sigvardstorp kommer även senare att hysa ett antal fattiga änkor som Eva Andersdotter och Brita Persdotter efter utslitna brukare på Sefastegården.

Från en karta 1849 finnes följande karta över Sigvardstorp med bron i norr och två fastigheter. Området ligger under Sefastegården med följande ägare C 1/8 Anders Johansson,  B 1/8 Lars Johansson Kindberg, A 3/16 Josef Johansson.

Eva Andersdotter

f1816 enkan efter brukaren Per Johansson f1810 äger Sigvardstorp en per 52-58 och hon föder upp sina barn här. Mågen Johannes Andersson övertar ägandet men dör nästan samtidigt med änkan. Johannes Andersson 1835 från Ulfstorp läser mycket svagt dör här på platsen 1883 och lämnar sin änka Charlotta Persdotter f1840, som vi återfinner på Högfalan vid hennes död närmare 50 år senare.

Per Jonsson f1788 rusthållare sonen på Torstensgården och själv brukare av samma gård finns inhys här till sin död 1867. Det är troligt att han kom hit redan 1842 och sonen Pera Pera f1828 tog nog hand om honom här innan han flyttar upp till Högfalan.

Soldaten Johannes Jupiters son Johan Alfred från Hällestorp i Gudhem skrivs som skräddare här under slutet av sina dagar där han dör 1882 som ungkarl.

Johannes Andersson

sonen till Andreas i Pattekärr var skriven här från 1865 och dör här 1880 och änkan Kristina flyttar sedan till Pattekärr 1883. Av makarnas barn känner vi

• Anna Maria som föddes här 1865 gift med Johan Från Häggum och vi kan följa familjen till Falköping
• Per August följde med till Pattekärr 
• Ida dog här ung
• Johanna följer med mot och tar hand om henne. 

Per Andersson Fred

skomakaren f1848 en från Falan härstammande och dit återvänd svenskamerikan 1884 vid namn Per Fred, som var bosatt i Sigvardstorp före Beata, smädade orten och kallade den för staden Jäppe, samt gav ställena mellan Sanningen och anhalten i sitt tycke passande namn:

"Norda Maris" – "smit förbi".
"Ferms" – "bakareboa".
"Bernstorp" – "Korpalens".
"Johannislund" - ?

Per Fred som är son till Soldaten Anders Fred på Ingefredsgården finns här 84-93 då vi finner honom som skomakare på Runsmossen i Håkentorp men familjen flyttar 1902 till Amerika.

Ogifta Eva Beata Andersdotter f1833 skrivs som ägare från perioden 1880 till sin död 1911. Hon är syster till soldaten Kilian på Rycklan.

Anders Petter Träff 

var först soldat för Nolgården i Håkantorp men inköpte, sedan han tagit avsked, lägenheten Sigvardstorp. Detta skulle ha skett omkring 1888. Stället är beläget söder om landsvägen mitt för Hagalund, och blev då rättare på Seltorp. Han arrenderade även en del jord och hade t.o.m. häst, vilket han på den tiden var ensam om på Falan. Han dog 1913, men hustrun bodde kvar i stugan till sin död 1947. Barnen hade då sedan länge lämnat hemmet och Falan.

Anders gifte sig 1889 med Matilda Larsdotter från Bockaskede i Öglunda f1869 och fick i sitt äktenskap fem barn:

• Johan f1889 smed fotograf som flyttar till Eskilstuna.
• Anna f1891 gifter sig till Pikagården. 
• Erik f1893 blir banvakt och blir brukare i Ängsbo i Händene.
• Nils f1895 blir inte äldre än 17 år.
• och Arvid f1896 blir jordbruksabetare och flyttar till Falköping.

varav den näst yngste dog ung och de övriga liksom kusinerna alla övergåvo Falan. Familjefadern redade sig gott, var rättare på Seltorp, arrenderade annan jord och hade t.o.m. häst, något som eljest den tiden icke förekom på Falan, samt handledde de andra falborna i råd och dåd. Han dog 1913 och hustrun, som icke förrän dess övergav Falan 1947.

Härmed ett litet inpass i Segerstafalans historia - en gren av en släkt på vandring har gästat den. I fyra av över åttio ställen bodde medlemmar och om dem tala ännu väggarna i de tre, medan det ena och först besuttna som ett varsel om vad komma skulle i tidig timma försvann. Inför livets, tidens pust, ingenting på jorden vet sitt öde. Där i dag är liv och lust, kan i morgon vara tomt och öde skaldade Hjilmer Johansson i Uddagården i Bolum.

Axel Oskar Bill

från Apelskog passerar Tryggsås och Hagalund kommer hit 1948 men hustrun lämnar honom redan året efter. Den elva hövdade barnaskaran sprids för vinden men många stannar i Stenstorp. 10'7 Axel Oskar Billström kom 48,

Hanna Elin Larsson f1877

Erik Andersson f1910 från Åsarp går bort på platsen 1985. Dödsboet säljer till Rolf Törnqvist.

Lund under Sefastegården

kan skrivs också under Lund i Espås se Lars Brunnberg.

Stina Andersson enka f1747 finns fram till sin död inneboende i en backstuga Lund här under Sefastegården och dör 1811. Lars Brunnberg f1774 kom efter Stina 1811 och flyttar sedan till Sandlid. 

Seltorpa Dreven 

Här ser vi en Charta från 1786, som lantmätaren Johan Afzelius ritade och fördelade. Det var Häradsrätten i Gudhem som initierade förrättningen på grund av konflikter mellan Torpas ägare Capitainen Ulfsköld, som motsatte sig att man skapade en fägata genom ängarna för att kreaturen skulle kunna nå Krono Parcken. 

37 Seltorps Soldattorp Vg N:o 91 Träff

Ryttarens torp låg troligen på den kulle som ligger på samma sida som LummeriLund och kan anas på kartan över Seltorps ägor 1795. Liksom andra hemmansägare hade också det forna säteriet Seltorps, med hemmanet Nolgården i Ulvstorp som utrote sänt sin soldat på Falan, med boställsläge i stamrotens nordöstra utkant eller vid landsvägen ungefär mitt för hemmanet Lummerilund, men detta blev dock där ej varaktigare - till följd av att det vid torpets utläggning Seltorps ägaren tillhöriga Lummerilund vid försäljning av huvudgården undantogs och i anledning därav företagna gränsbestämning. Den sista och trol. enda soldaten vid torpet var Jonas Thräff. Efter dennes tid ägde roten inget soldattorp utan uppehållaren av tjänsten erhöll en överenskommen kontantlön. 

I fonden Sigvardstorp och kullen ligger vid vägen och fotografen står på avtagsvägen ner till LummeriLund. Huruvida detta verkligen är platsen för soldattorpet finns inga traditionella bevis, men det är högst sannolikt.

Det uppges att en smedja låg här sedan 

Soldater vid detta torp

Anders Sälle

bondsonen från Brännetomten f1793 bodde på No 91 från 1813 till 1820, då han begärde transport. Via Bôrna till Välkommen och vidare till Broddetorp.

Jonas Träff

f1819 Den siste och troligen ende soldaten på detta torp var Jonas Thräff, son till den ovan nämnde soldaten Johannes Petterson Luth under Lutorp och född i Segerstad 1819. Han tjänte 27 år från 1844. Då hemmanet Lummerilund längre fram frånsåldes säteriet, kom torpet att följa detta hemman, och soldaten erhöll sedan en överenskommen kontantlön. Träffs hustru var bördig från Broddetorp, och vid arvskifte efter svärfadern 1856 erhöll Träff på sin lott bl.a. en å gården Toltan i denna socken nyuppförd magasinsbyggnad, vilken han sedan uppförde till manbyggnad på den snett emot soldattorpet liggande lägenheten Hagalund (44), där han troligen redan då var bosatt. 

Härmed ett litet inpass i Segerstadsfalans historia - en gren av en släkt på vandring har gästat den. I fyra av över åttio ställen bodde medlemmar och om dem tala ännu väggarna i de tre, medan det ena och först besuttna som ett varsel om vad komma skulle i tidig timma försvann. Inför livets, tidens pust, ingenting på jorden vet sitt öde. Där i dag är liv och lust, kan i morgon vara tomt och öde. tt emot Hagalund fanns en liten backstuga i muren där Kåsta Ville slutade sina dagar och den revs nog efter hans bortgång på 1930 talet. Kan ha varit på Sigvardstorp mark.

44 Hagalund

Stället ligger under Seltorp.

Jonas Träff

Den detta torp innehavande soldaten Jonas Träff f1819 för säteriet Seltorp är troligen den ende och soldaten här. Han var född 1819 och son till soldaten Petter Luth under Lutorp och hans hustru båda av soldatsläkt från Kärrtorp respektive Istrum. Jonas hustru Anna Eriksdotter f1829, dotter förre hälftenbrukaren av Segerstads Prestegård, hemmansägaren Erik Persson och hans hustru Maria Svensdotter i Toltan JonMånsgården. Då hemmanet Lummerilund längre fram frånsåldes säteriet, kom torpet att följa detta hemman, och soldaten erhöll sedan en överenskommen kontantlön. Träffs hustru var bördig från Toltan och vid arvskifte efter svärfadern 1856 erhöll Träff på sin lott bl.a. en å gården Toltan i denna socken nyuppförd magasinsbyggnad, vilken han sedan uppförde till manbyggnad på den snett emot soldattorpet liggande lägenheten Hagalund, där han troligen redan då var bosatt. Här bodde han till sin död 1873. Den av honom uppförda byggnaden står ännu kvar berättade Hjilmer.

Av Träffs fem barn blev tvenne av barnen bliva alltså bebyggare å Falan, där de voro bosatta livet ut.

• Brita Maria f1851 gifte sig med soldaten Johan Stenvall Kloars son vid Stenkrogen. 
• Johanna f1853 hushållerska i Håkantorp, och gift till Sörgården Ulfstorp.
• Anders Petter f1855 först soldat på Nolgården Ulfstorp liksom fadern, sedan hemmansägare Sigvardstorp mitt över vägen.
• Eva Kristina f1858 gift med grannen och banarbetaren August Efraimsson i Kubo. August var född i Slöta 1869 samt till yrket banarbetare och av deras tre barn uppnådde Sven Konrad f1897 och Johan Erik f1904 vuxen ålder, medan en lika med den siste namnad son f1894 dog efter 2 år. Makarna dog, hon 1936 och han 1938.
• Anna Gustava f1863 småskol lärarinna i Norra Härene sedermera gift och bosatt i Källby.

Här bodde Jonas till sin död 1873. Den av honom uppförda byggnaden står ännu kvar.

Efterföljande soldater

• Erik Blomgren troligen född i Hangelösa är skriven på roten från 1890 och fyra år framåt men försvinner i historiens dunkel.
• P A Pettersson f1877 är om än ännu mer anonym kan ha varit här från 1894 till 1900, men bott å annan ort.
• Gustaf Herman Bäckström f1881 född i Vinköl fanns här från 1900 och återfinnes sedan i Vänersborg.

Efterföljande innebyggare

• Linus Edberg f1880 till 09-30 gifte sig med Anders Flods dotter och gav många barn. Känd på trakten för sin cykel som var debut här på Falan. 
• Johan Ekberg gjorde ett kort gästspel om ett år innan han försvann till Högstena och gifte sig med Gerda i Österlid.
• Gustaf Larsson f1901 även han ett kort gästspel om några år i början av 1930 talet.
• Carl Billström f1875 son av Falan med sin familj en kort period; 

Vid Hagalund går vägen upp till Tryggsås, som vi kalla Tryggsåsvägen eller Bustera väg. 

Lund, Lummer Lund

Lummer Lund möts oss första gången 1691 då Per dör, Nils ryttare dör här 1691, sedan dyker det upp 1694 då Lars Persson får sin dotter Kerstin detta år och han finns här över 1706. Lars Börjesson blir pappa 1727 och 30.

Lummer i Lund

Lars Nilsson är torpare här på 1740 talet 

Skrivs Lummerilund vigselboken 1726

Ryttaren Öjvall finns här 1801

Erik Larsson Lummerilund gifter sig 1751

 under Seltorp Erik Fahl bonde Lummerilund får en son Carl 1750. Lars Hök skrivs som brukare 1761 när han blir pappa och han skrivs då som bonde i Lund . Stället skrivs som Lund 1809

Anders Ersson och Bolla får Cajsa 1780 ¼ hemman 

så skrivs det p29-36 men stället har funnits tidigare då med namn Lilla Lund! utgör 1/8 skatte augment per 52-58. 

Carl Månsson får barn Anders 1809 och skrivs då som torpare under Lund 

torp Nils Nilsson i Lund 

Lummerilund gula huset till hö innan vägen ner till Seltorp

Enkan Maja Eriksdotter f1767; torp Nils Nilsson f1780; Lars Jonsson f1794; Anders Johansson f1794; torpet verkar etablera sig som torp per 29-36; Påstås ägas av Jonas på Stommen i Bolum per 37-42 och fram i per 52-58 då han är överstruken och ersatt med Anders Johansson f1794 är kvar som dör 1856;

torp Lars Zakariasson f1810 sköter torpet under Olof Nilsson på Seltorp 2 år och följs av Anders Bengtsson f1811 från 1841; 1/16 ägs av Olof Nilsson Seltorp under honom br torp Anders Bengtsson f1811; Anders Johansson f1794; torp Anders Bengtsson f1811;

inhys u Lummer i Lund Johannes Jönsson f1808 fram till 57 då Johannes Jonsson kommer fr Stenstorp 57-; 

1/8 p58-80+ ägs av Bergström på Seltorp och 1/16 Gustaf Johansson ägs av Gustaf Johansson på Stommen Brunnhem äger även per 80-00;  brukas av Johannes Jonsson f1799 som flyttar till Brunnhem 74; 

Lummerilund p 00-20 1/16 Gustaf Johansson i Brunnhem och 1/16 br av F A Westermark i Seltorp 

Johannes Olofsson f1814 bör vi kolla med Lummerilund ; 

Georg Andersson 

f1905 Lum 2'3; är son till godsägaren på Seltorp. Han gifte sig med skräddardottern från Segerslund. Han finns här 1980. Broder Runes barn tar över och Frittes sambo har nu stället.

38 Kubo

Nämns första gången 1799 då Stina Månsdotter står som inhyses här, när hon får Abrahams dotter 1802 - 05 ligger troligen under Seltorp och har troligen fått sitt namn av Kolbogården då det av och till skrivs som backstuga under denna gård.

Magnus Persson

f1725 fanns på Johannelund och flyttade till Glädjen. Han dör här på trakten i Väskeled och hans änka Maria f1739 finns på Kubo till 1808. Av parets barn.

• Maria får en oäkta son och försvinner ur historien.
• Stina råkar ut för Abraham Ödman och andra män och föder deras barn här.
• Carl nedan.
• Anders dör ung här i en våldsam rödsotsepidemi som drabbade trakten detta år.

Enkans son Carl Magnusson Månsson

f1777 Carl Månsson Magnusson finns här 1807 då han gifter sig med Bolla och periodvis här på trakten bland annat Lummerilund. Han finns här åter under sin barnalstringsperiod 1814-21 och det verkar som han dör här 1846 och hustrun skrivs även här när hon dör 1855. Att sonen är Per i Kubo gör kontinuiteten lätt men de övriga fyra barnen lämnar inga spår. Per Carlsson f1821 stannar på stället till sin död 1898 och han var gift med Maria Helena från Varv, som lämnar honom 1877 i en barnlös relation. Vi berättar mer om Per nedan.

Enkan Anna Gabrielsdotter.

f1825, finns här från 1869 och som dör här 1887, hennes båda döttrar hemkallas också i anslutning till detta årtal på samma ställe. här bor arbetshjon Anna Sofia Jonsdotter f1863. 

Jan Petter Ferm 

f1842 kommer 1893 och är Anders Flods pojke och soldat innan han med sin stora familj 1901 flyttar till Amerika. 

Eva Kristina Träff * August Efraimsson

f1858 gifte sig med banarbetaren August Efraimsson f1869 från Slöta och Eva var från andra sidan vägen dotter till Jonas Träff i Hagalund. De stannar livet ut i denna ännu bevarade stuga till sin död. Hon dog 1936 och mannen 1938. Deras två barn övergåvo Falan för Strängnäs och Stenstorp, men Erik valde grindvakterskan vid Segers hållplats strax intill. 

Ellen Elisabet Larsdotter

f1878 finns här från 1938 fram till 1955 då hon flyttar till Fridene. Köpeskillingen från sterbhuset var 700 kr. 1943 företogs en förrättning enligt ensittarlagen för inlösen av mark tillhörig Kolbogården efter vederbörlig annonsering bland annat i kyrkan och med skiftesgodemän i sedvanlig ordning. Köpeskillingen för markremsan blev 100 kr. Det allmänna stod för lantmäterikostnaderna.

Tekla i Kubo

Säljer till bröderna Gustaf.

Fotografiet taget på den del av Kubo som nu finns kvar och taget från den plats där troligen Per i Kubo fanns.

39 Pera i Kubo 

På Kolbogården utmark låg vid landsvägen en liten stuga, "Pera i Kubo", ett stycke öster om nuvarande Kubo. Där bodde det stora originalet "Per i Kubo". Han hette egentligen Per Karlsson och var född i Kubo 1821. När Per i slutet av 1880 talet blev änkeman, friade han till en änka, kallad "Jerikosa", som bodde i en liten stuga (42) mitt emot Kubo. Gumman dog snart, men Per hade fått tak över huvudet, och det var i grevens tid, ty hans stuga var på väg att falla ned. Denna var endast 4 m bred och 6 m lång, vartill kom den 7 m långa ladugården under samma tak som stugan. För att vinna utrymme hade man murat spiselröret så, att det till största delen var utanför väggen. En 12 m bred och 90 m lång jordremsa utmed landsvägen hörde till lägenheten. Före skiftet hörde denna jord till Bränntomten. En del körsbärsträd och en öppning i stenmuren, kallad "Kubogapet", minner ännu om platsen, där Per i Kubo bodde, tills han och "Jerikosa" slogo sina bopålar ihop.

Per i Kubo var som sagt ett original, och han lade också särskilt an på att verka som sådant. Han tyckte om att väcka uppseende, han gick flitigt i kyrkan och inlät sig ofta i religiösa samtal. Men eljest var han just inte lämplig som exempel i söndagsskolan, säger en författare i en artikel om Falan.

Han arrenderade "Kubohagen", som lydde under komministerbostället Kolbogården, men dåvarande komminister Kullander erhöll aldrig något arrende. En söndag, då Kullander var på väg till Håkantorps kyrka, mötte han Per på vägen. Han stannade då och frågade Per: "Nå, hur skall du ha det med arrendet, skall du betala eller inte?" Per svarade endast: "Skall du ha det till ingång i dag?" – "Kör!" sade Kullander till skjutspojken då.

Per gjorde träskedar och dylikt och sålde på marknaderna, men i regel köpte han brännvin för hela förtjänsten. Då han en gång rätt "upprymd" kommit hem från en sådan affärsresa, började hustrun gräla på honom. Per hörde tåligt på en stund, och sedan sade han: "Tacka Gud i stället! Tänk på vad mycket vi har att tacka honom för! Tänk på dessa markens djur, som inget har att luta sig emot! Vi har ju en stuga - fast dålig -, har spis och kan elda, har hals och kan svälja, har brännvin och kan supa. Åh, vad mycket vi har att tacka Gud för!" Så talade humoristen och filosofen Per i Kubo.

En annan författare berättar.

Pehr i Kubo hette i verkligheten Pehr Carlsson och var född i Segerstad 1821 8/12. Pehr i Kubo var till yrket snickare och gjorde, för dem som ville ha rejäla don, utmärkta skovlar, som han saluförde å marknaderna. Till Pehrs lägenhet hörde en ladugård, byggd i vinkel med stugan. Pehrs favoritdrycker voro utom brännvin kärnmjölk och s.k. skålle kaffe, d.v.s. kaffe så varmt, som stod till. I mån även komministerns - sätt att vara skall berättas ett par historier. 
Komministern i Segerstad den tiden var en före detta skollärare Anders Kullander, som under åren 1868 till 1890 där uppehöll tjänsten. En söndag var Kullnader, som jämte kyrkoherden tjänstgjorde i pastoratets båda annexförsamlingar efter häst på väg Håkentorp kyrka för att predika och mötte då Per samt stannade för att kräva denne. "När får jag arrendet av Per?" - "Sa pastorn ha dä te ingång i då?" motfrågade då Per, givande sin själasörjare en tillrättavisning för att denne, framför sitt kall, hade världsliga tankar i huvudet, vilket svar också medförde att denne utom sig ropade ett "Kör Kör!" till kusken.

Pehr i Kubo största styrka bestod alldeles som själasörjaren Kullander sagt till honom "i gläfset", ty det gick ej för någon, att bita ned honom, fast det kan hända, att de, som han munhöggs med hade att fundera både en dag och flera innan de fullt förstodo, vad han i allo menat kommit till korta. Och vränga skriften kunde han även så att den passade honom. Skickliga predikanter var hans lust att höra och där en sådan fanns var han en trogen kyrkobesökare, ända tills dess, att denne dabbat sig.

Till Gudhem kom på 1870 - talet en komminister Gustaf Rundbeck, som så beundrades av Pehr, att han jämt när denne predikade var i kyrkan, ivrigt lyssnande och visande sitt intresse. Prästen förstod att han i Pehr fått en åhörare som uppskattade honom och hade förgäves sökt få veta vem mannen var, då de två helt apropå råkade samanträffa. En marknadsdag hade nämligen Per varit inne i Falköping och gjort affärer och på vanligt sätt förvandlat de erhållna medlen i flytande valuta. Innan han kom på hemvägen hade han, som för resten ofta hände - tagit sig så mycket till bästa att han kommen strax utanför staden måste sätta sig på vägkanten, där han domnade av en stund. Där under kom en hästskjuts förbi, det var komministern i Gudhem med fru, och när prästmannen kom mitt före den där liggande stannade denne, förmodande en olycka, för att om behövligt bispringa sin medmänniska. Denne kände härvid igen sin trägne och intresserade åhörare från kyrkan, och gripes, då han ser ynkedomen av medlidande samt beslutar sig för att väcka mannen samt föreställa honom det meningslösa i en sådan livsföring. Sedan han därefter ruskat honom någorlunda till sans tar prästen till orda mot hans sätt att kasta bort hälsa och penningar. Per hörde och kände igen men stör ej förr än prästmannen talat ut och säger sedan, att vad denne framfört nog ägde sin riktighet men saknade stöd i bibeln och icke alldeles var i enlighet med Skriften. Prästen motsatte sig emellertid detta och bad om en förklaring. Och det fick han också genom ett citat ur nämnda Bok. "Allting är gott och intet är bortkastandes, som med tacksägelse mottaget varder." Huruvida prästen efter detta fortsatte att försöka omvända Per till en nyktrare människa förmäler nu icke historien ett vet man, att han i så fall icke lyckades, ty Per fortsatte i hela sitt liv att så ofta tillfälle bjöds taga sig en florshuva.

En annan gång hade Kullander kallat till sig Per för att avkräva honom sin rätt, men fick på sina försök bara undvikande och snärjande svar och ansåg sig bara ge honom litet igen samt sade: "Det är likadant med Per, som med de små röda hundarna (vanliga byrackor), den största styrkan sitter i gläfset!" - "Kärleken är förkolnad, och barmhertigheten är död och satanns står raklång i Anders!" kom det därvid blixtsnabbt från Per, som väl förstod prästens gliring men fann sig, som det heter och passade på tillfället, att ge denne i sin tur några gliringar rörande hans leverne. Uttrycket "kärleken är förkolnad" häntydde på, att kärleken d.v.s. det äktenskapliga samlivet, mellan komministern och hans äkta hälft var slocknad, i det de levde så gott som skilda; med det andra uttrycket, att "barmhertigheten är död" gavs prästen en gliring för att han ej ville bevisa honom någon sådan, och med det av talet återstående, samtidigt som han uttryckte att han förstått meningen med det denne sagt, understucket utsägande, att komministern endast var en utvärtes människa - inuti stod till hela hans längd satan själv. Anders - prästens förnamn - användes av Pehr i avsikt att uttrycka sin ringaktning, i vanliga fall sade han eljest Pastorn. Det handgripliga mod, Kullander under sin skolläraretid visat mot sina disciplar i Eriksberg och som gjort dessa "blå över hela kroppen", bör dock härvid varit nära att upprepas i det att Per fortare än kvickt åkte utanför dörren, turigt nog för prästen utan att skadas, varvid denne i hastigheten avglömt att han i rummet invid placerat ett par vittnen, vilka skulle styrkt kravet mot Per.

intressant läsning om honom Vid påsktiden 1898 avled i Segerstad en originell och i synnerhet för sin slagfärdighet mycket omtalad man kallad "Pehr i Kubo", vars minne trotsat tiden och ännu lever. Pehr var torpare under Kullbogården i sagda socken, dess gudi till behag komministerboställe och ägde att till där bosatta prästmän erlägga ett visst årligt arrende i form av dagsverken eller i kontanter. På penningar saknade Per alltid tillgång, då dessa, så fort han fick några, vandrade raka vägen till något utskänkningsställe. Men så länge han var i besittning av krafter klarade han dock sina skyldigheter mot sin omnämnda ?? husbonde även om det alltid skedde en smula motvilligt och under försök att slippa undan. Segerstad Med tiden blev dock vår man allt mera omöjlig att få något arrende utav samt resterade slutligen för åratal tillbaka utan att prästen kunde göra sina anspråk gällande och till råga på allt fick vänja sig vid att höra "sanningen" av honom, varom här till belysande av Per - och i viss s…..

Kubo var beläget å Koll- eller Kullbogårdens mark, varefter det sannolikt fått sitt namn. Det kända originalet ”Peer i Kubo” menas ej ha bott där (utom möjligen någon kortare tid) – han bodde i en stuga i östra sluttningen av samma höjd, vilken benämnes Österlid. ”Peer i Kubo” hette i verkligheten Per Carlsson o var född i Segerstad 1821 8/12.

August Andersson bodde här 1919 och erhöll 10 för reparation av Hanna Lundins stuga

Vi går tillbaka några meter och följer nu den norra sidan från Tryggsås vägen räknat.

43 Ahlins Talia

en backstuga nordsidan av vägen och som kom hit ganska sent kanske omkring 1872 då soldaten får sitt afsked. 

Detta skulle alltså vara Maja Stina f1829 och hon skulle alltså ha blivit 98 år.

Anders Ahlin

f1835 från Grolanda kommer hit efter att ha tjänstgjort på Bjäragårdens soldattorp, där han tjänt i 16 år för att sedan slå sig ner här. Stället flyttades enligt lokal tradition hit från Lilla Trälan i samband med att Anders Ahlin på grund av sjukdom avslutar sin tjänst under Sk 64 Bjäragården. Han hade 2 kor och 3 får på torpet. Han hade tjänt väl. Han dör redan 1878 och Maja Stina Johansdotter från Torstensgården framlever sitt liv som enka här vid Österlid.

• Vilhelmina avlar tvenne söner utan att fadern anges.

• Anna Charlotta gifter sig med Stallars Johan rättaren på Espås.

• Ida okänt öde.

• Augusta Natalia kallas Alinsa, som dör 1949 och som också ger stället namnet Talia.

Nu är stället ett välskött sommarställe minnande om den flydda tiden.

42 Jeriko Jerikosas

Här har vi ingen information om vem det kan vara. Ej heller finns några minnen i marken. Närmast öster om Jerikosas på nordsidan av vägen ligger Österlid.

41 Österlid Österle

backstuga under 5 roten å Allmän mark. Fanns tydligen med på laga skiftet 1839.

Anders Andersson 

f1821 kom från Gudhem hade varit torpare på Faletegen Falan och kom hit omkring 1870 med Inga Rimberg f1821 av klåckaresläkt från Håkentorp. Han hade varit brukare på Bältaregården något år innan han kom hit.

Sonen August Andersson 

f1860 tar vid och är snickare, gift med Anna Beda Gustafsdotter från Gulltorpet i Botorp här strax intill. Hon får hembud 1944 efter 18 år som enka. Hon friköper torpet 1936 och vi lära där att åkern har brukats av jordrättsinnehavaren från 1895 att huset byggdes nytt 1919. Av barnen känner vi blott dottern Gerda f1894, som gifter sig med Johan Ekberg, som var torpare på Hagalund här bredvid innan de flyttar till Högstena. Sonen Einar blev skräddare och flyttar till Falköping. Einar köpte hanns ställe men avyttrar det snabbt till Hembygdsföreningen. 

Mor Beda lever här till 1944 då dödsboet säljer till efterträdaren. 

Hustru Gerda i Österlid.

Axel Sjöberg

f1886 det är hit som Axel från Laggareboa Ingatorp flyttar 1945, där vi hade mer att berätta. Hustrun Sofia från Bjerka dör här 1963. Axel går bort redan 49 och hustrun lever som enka fram till 1963.

Johansdotter Stina f1829;

40 Skräddare Lundin

Johannes Andersson Lundin 

f1838 var son till brukare på Brännetomten och Lummerilund hade själv varit dräng på Lummerilund, Lilla Torpa, rallare som så många andra och fanns sedan här före 1882 till sin död 1912 efter 10 års änkeskap. Hustru Lotta var bonddotter från Seltorp. Han skrivs som skräddare här.

Alla nio barnen flyr trakten för Stockholm utom äldsta dottern Hanna, som stannar på backstugan hela sitt liv. Många av sönerna blev soldater eller tog värvning. Hanna dör som fattighjon på stället 1932 varefter stugan revs. Några rester kan man inte se. Det kan ha legat ett ställe på andra sia vägen, men därom finns ingen dokumentation förutom körsbär som återfunnits här. 

71 Björkelund Rimberg

ligger norr om landsvägen på Allmän mark 5 roten Prestegården enligt hfl perioden 1858-67. Anders Rimberg f1872 tog sig namnet Rimberg och sonen Sven hade varit klåckare i Segerstad och Svens dotter.

Cajsa Rimberg

f1835 nedkommer 1857 med Frans, som stannar på stället och sedan med Alma som vi sedan återfinner som småskollärarinna i Hamre, gift med en skräddare. Cajsa är postiljon åt länsman Fischer på ErikBengtsgården och finns här under Ramsgården från 1858. För väskans bärande fick hon i mitten av 1870 talet 75 riksdaler. Systern Inga kan ha bott här. 

Frans Rimberg

f1857  bodde. Frans Rimberg morfars far var född 1752 i Sjogerstad och tog sig namnet Rimberg. Han kom till Segerstad som prästgårdsarrendator och blev senare i början på 1800 talet klåckare i församlingen. Två av hans söner blevo också klåckare, nämligen Sven (född 1803) i hemförsamlingen, där han tjänstgjorde från 1820-talet till sin död, och Johan i Håkantorp. Sven Rimberg hade tre döttrar, av vilka den ena, Kajsa, blev mor till Frans Rimberg.

Frans Rimberg blev 1880 lantbrevbärare på sträckan Stenstorp - Segerstad - Rössberga - Stenstorp. Han avled 1932. Om honom berättar en tidningsnotis följande: "Han bodde i sin stuga i Segerstads Falan, där hans liv var slitigt, och den bästa delen därav tillbragte han under sina milslånga vandringar i postverkets tjänst. Han hade varit lantbrevbärare i över 40 år. Men denne krokige och oansenlige gubbe var dock en man över det vanliga måttet, det behövdes ingen längre bekantskap för att uppdaga. Hans stämma var svag, ingenting såg han ut för världen, men ur ögonen lyste det av godhet, och hans minne var fabelaktigt. Han var ett levande lexikon över det Segerstad, som en gång varit. Vad han hört berättas, stannade i hans minne, och därför kunde svunna tider och längesen döda personer stå fram för fantasien, då man tillbragte en stund i hans stuga." Barnen flyr bygden de flesta till anonymitet i Gamlestaden Göteborg före 1920. Viktor Erik Alma Bert Åke Elin är barn man mindes.

Hanna Lundin uppges ha bott här 1919 1920 se fattiga

Greta Flod f1845 Anders Flods hustru finns förmodligen här som inhyses fram till sin död 1932.

Vi passerar över stigen till Faltorpet och når N:o 72.

72 Högstorp Högsgården N:o 94 Fermes, Helgota 

Rusthåll: Högsgården

Soldater vid detta torp

Medan Jonas Seger etablerar sig så arrenderar troligen Anders Fahlgren stället 60-2, 

Det verkar som Jonas Seger bor här per fram till 1920+ tveksamt

Sjölin stannar till 08 Åsle

men August Ferm kom 13 till detta ställe arr är Löf f1881 fram till 1909;

Här var Jonas Seger soldattorp som han lämnar för Segerdalen längre ner, när han slutar sin tjänst.

August Ferm

Soldaten f1871 bondson från Ledsgården var soldat för Barnegården över vägen och lämnar plats för Carl Flod och flyttar hit med Beda Fred soldatdotter från Ingefredsgården och paret bor stället från 1913 till 1950-talet. Dessförinnan arrenderade Löf stället. Barnen

• Helena tjänstgör som piga och återfinnes sedan i Skövde.
• Hilding brukar Barnegården Torbjörntorp gift med Sandera dotter i Ingfredsgården.
• Helgot stannar kvar här på torpet efter att ha brukat diverse gårdar här i Segerstad.
• Per arrenderade Sefastegården fram till 1980 talet.
• Astrid gifter sig med jordbrukare från Torbjörntorp.

Sonen Helgot Ferm finns här till sin död 1993. August barn håller sig i trakten.

Väster om detta låg ännu en stuga och det skulle kunna vara i gipen där vägen går upp till Faltorpet

Mitt över vägen ligger d.v.s. på södra sidan om vägen ligger.

77 Nords 

en liten bete ner ligger. Carl Flod nämns här.

Här kan Cajsa som var skolstäderska bott med två töser.

78 Vg 95; Bernstorp Barnegårdens soldattorp Tåars 

Noteringar: Regementets namn har under historien förändrats vid sex tillfällen. Från Wästgöta Regemente till häst 1628, till Wästgöta Dals Ryttare 1634, Wästgöta Kavalleriregemente 1691, Västgöta Lindragonregemente 1802, Västgöta Dragonregemente 1806 och slutligen till Kungliga Västgöta Regemente 1811.

VAr torpet låg tidigare är förborgat för närvarande.

Soldater vid detta torp

här finns i hfl antecknat att en Stina f1754 kommer med en dotter Maria f1779, men som dör per 1783-91. Längre ner finner vi Äfven på Sundbergs boställe Per Henriksson från Dala f1748.

August Ferm

är sista soldaten på stället och flyttar över vägen till Högsgårdens torp. 

Carl Edvin Flod

f1881 en av Anders Flods pojkar och som är bygden trogen till sin död. Han blev lägenhetsägare i Bernstorp sedan 1910, en avsöndring från Barnegården. Han gifte sig med Elin Nord soldatdottern ej långt härifrån och mor till önskebarn skrev Hjilmer respektfullt och tillägger: Karl Flod kan icke utan fog sägas vara den gamla Segerstads Falans levande lexikon. Elin överlever sin make med nästan 15 år. Carl var snickare och murare och var mycket noggrann i sitt värv. Sonen Anders blev köpman i Partille och Anna har jag intet att berätta om.

Tegen 

benämnes detta område från Fermes till Johannelund. 

77 Nords

ligger på andra sidan vägen och likaledes detta torp behandlas längs Segerstadsvägen. Vi fortsätter i sydvästlig riktning och går ner mot Stora Torpa. 

78 Vg 95 Bernstorp Barnegårdens soldattorp

bara en kort bete ner så ligger detta torp. Segerdahl, Öjvall och Ferm är namn förknippade med detta torp.

Carl Edvin Flod

f1881 en av Anders Flods pojkar och som är bygden trogen till sin död. Han gifte sig med Elin Nord soldatdottern ej långt härifrån. Sonen Anders blev köpman i Partille och Anna har jag intet att berätta om. Elin överlever sin make med nästan 15 år.

79 Johannelund

ett hus på ofri grund under Pikagården. Asp bodde här tidigare. Nu en vit villa med en tillhörig lada i skogskanten.

Erik Andersson och hans hustru Stina kommer nog blott att förbli ett namn i kyrkboken födde här en son 1780.

Magnus Persson

f1775 finns här på 1783-91 talet och flyttar till Glädjen. Hans hustru återfinner jag som enka på Kubo, där deras son finns som torpare fram till mitten av 1800 talet.

Johannes Jacobsson

f1842 en av Blaggars Jacupa söner stannar här till sin död 1902 efter år, som banvakt under Ramsgården. Två tunnland och två kappland står det att läsa. Johanna Spets bor här till sin död 1930. Dödsboet lämnar efter sig en stuga. Johannes Jacobsson f1842 finns här per 00-20+ 

Före Nils har vi en som hette Jacobsson.

Nils Persson

f1900 finns här som snickare småbrukare från 1931 till sin död 1975. Han renoverar stället. Sonen Carl f1931 har verkstad vid Björkängen mitt emot. Sonsonen Lennart Persson f1959 finns här.

Här bodde Anders Pettersson i Apelskog i början av 1880 - talet. Gustaf Rickard Johansson i Folkskolan ägde denna 45.

Vi fortsätter Segerstadsvägen och finner tre torp söder om vägen.

76 Segerdalen

byggdes av soldaten Jonas Seger, när han slutade, vilket gör att det inte kan vara så gammalt kanske 1896.

Jonas Seger

f1845 en av Anders Flods f1805 söner (obs ej Floda Sares). Han tjänte på No 94 under Högsgården under 31 år. Han gifte sig med smeden Sax dotter.

Kristina Sax och Jonas Seger

Av barnen kan vi berätta att 

• Augusta Vilhelmina är piga på Liljedal i Fjällåkra, tjänar på Prästegården och flyttar till Hörsne 1911 och försvinner ut i historien. 
• Johan Högström gifter sig med yngre Helga Seger f1900. Paret slår sig ner på Pelikans intäkt längre ner på Segerstadsvägen.
• Henning blir skräddare på Segerslund. Han gifte sig med Elin från Lilla Åkatorp. 
• Oskar blir skomakare och återfinnes i Kinna.
• här har bott en annan soldat (vid Västg) vid namn Jonas Seger ligger under ErikBengtsgården. Men enligt 1838 så ligger detta ställe och kallas Bjeralyckan men skrivs under Högsgården.
• Ada stannar på orten som hembiträde.
• Hilda stannar kvar här på stället.

75 Norda Majes Backstuga

Strax väster om "Raskens" låg "Bjärs" åkerlycka med två små stugor under ErikBengtsgården. I den ena av dem bodde i senare tid en kvinna, Maria Nord; och stugan kallades efter henne "Norda Maries".

74 Raskens backstuga

Här bodde torparen under gården Anders Rask, tills han år 1859 tog livet av sig genom att hänga sig i ett träd på lyckan. Det spökar än i dag på "Raskalyckan", påstås det. Den ligger under ErikBengtsgården. 

Mitt emot denna triad av backstugor ligger 

Aspens åkerlycka

Väster om Segerblomstorp låg "Aspens" åkerlycka med tvenne hus. Här bodde tydligen någon av den släkt Asp, av vilken en medlem sedermera bodde i den jordkula invid Faledreven, som kallades Aspabacken (17).

Torp Väskeled

lär ska ha legat strax väster om Segerbloms torp under Ingefredsgården. 1818 antyds i födelseboken  Väskeled nämns flitigt under 1700 och 1800 talen. Härifrån gick en väg upp till Ramsgården småstugor Kjells och Faltorpet, som fanns redan vid Kronans frånträde av Falan.

Jonas Torstensson f1726 och 

Joh Sundberg 1750; 

Gustafs Enka Maria f1744 i Dimbo; 

Sv Rask f1765;

Kyrkvakt Jonas Svensson f1752 och det skrivs då som kyrkvaktartorp; 

bs under Väskeled. Enkan Maja f1744 Dimbo och enkan Kerstin Odensåker f1736.

Anders Mattson och hustru Inga Andersdotter.

73 Segerblom åker, Segerblomstorp el Joh A:son Nords bs

Norr om vägen vid det s.k. Väskeled låg "Segerblom åker" under ErikBengtsgården, även kallad Segerblom torp. I ett kommunalstämmoprotokoll från år 1866 berättas om en viss Segerblom, som var sinnessjuk och hade vistats på Vadstena hospital, troligen samma person, efter vilken torpet fått sitt namn. Hemkommen från Vadstena fick han bo i fattigstugan, där man iordningställt ett rum åt honom. Det beslöts, att han skulle sättas i arbete med att slå makadam, och två personer tillsattes för att övervaka, att han varje dag slog minst en tunna! Visade han tredska, skulle underhållet dragas in; visade han tvärtom flit, skulle han uppmuntras med små summor för inköp av tobak. Tydligen visade han en allt för stor tredska vid makadamslagningen, ty han blev sedermera rätt snart utackorderad till en lantbrukare mot en årlig ersättning av 114 riksdaler och 50 öre.

Johannes Andersson Nord finns nämnd men kan ej identifieras. 

Ottersten

bygger en villa på en gammal backstugetomt där man kan spåra en brunn 

Nu är vi framme vid ErikBengtsgården eller Länsmansgården som den kallas först på 1900 talet.

På samma sida låg sedan Segerby hållplats.

På andra sidan järnvägen låg skolan och sen följer Ramsgården.

Vid vägen till Håkentorp ligger en nybyggd villa som ligger vid Orraledet och på andra sidan järnvägen låg Nyttorp.
Innehas av Lars Persson f1962; 

Pikatorpet

nämns 1760 då Hans Jonsson dör här 1768 då Jonas Larsson finns här. Jonas Segerdahl skrivs som torpare här 1763 Lars Larsson från Botorp och hans Helena Wetterberg finns här från 1791 efter giftet.