Segerstadsvägen[ överordnad ]
|
Pelikans intäkt PelikantorpAnvändes tidigare som soldattorp för Lilla Torpa och soldaten Pelikan tog upp intäkten. Här låg senare soldattorp för Bjäragården, Ingefredsgården och Lilla Torp. Här hade också en Segerstedt kanske en gammal soldat sin intäkt. Detta är alltså en anteckning som kan förbrylla, men det kan också vara så att gårdarnas bärighet genom åren har varierat och rusthållarskapet och rotemästaren skiftats mellan gårdarna. Längst ut i västra kanten av kronoparken och gränsande till torpet Trälan under Äspås egendom låg Pelikans intäkt. Den begagnades före delningen såsom soldatboställe för Lilla Torpa. År 1783 hade länsmannen J. G. Strömbom antagits som åbo, men transporterade åborätten till ägarna av Lilla Torpa. Enligt den muntliga traditionen skall en soldat Pelikan ha tagit upp intäkten, som sedan fått sitt namn efter honom. Här lågo under senare tid soldatbostället för Bjäragården (31), Ingefredsgården (32) och Lilla Torpa (33). Väster om intäkten hade en person, som hette Segerstedt, förmodligen en gammal soldat, sin lilla "inkräktning", och på östra sidan fanns ytterligare en sådan med obekant innehavare. Maria Andersdotter f1724 levde per 91 - 95; Lars Svensson f1752; Ryttare Rask; Blad f1784 Gudhem; Anders Fred d:y som ligger på en kulle ovan Högströms (enligt Arne Sträng det skall finnas ett kort). Efter Anders död 1911 så bor Anna kvar i torpet tills Högström kommer och friar och river torpet och flyttar det till Nya Jonstorp nere vid Segerstadsvägen. Magnus Kindbom finns här lång tid och inhyses på Pelikantorp finns även familjen sold Anders Blad; Per Kjell f1823; Gustaf Stark uppges född 1874 i Brunnhem den siste soldaten blir sjuk på stället dör ung. Anders Johansson f1856 arrenderar som nygift från 1903-09, men vart de tar vägen är mig okänt. Johan Aug Johansson f1862 kom 1908-20; Johan Högströmf1875 soldatson från Högsgården och och var själv soldat där innan han 1899 flyttade till Amerika, men var är obekant. Han var i Amerika som snickare och återkom efter 14 år, slår sig ner som småbrukare här från 1916. Han friköper stället från Lilla Torpa. Han gifte sig med Anna Fred soldatdottern från Ingfredsgården, och hennes föräldrarhem flyttas sedan hit omkring 1937. Johan gifter sedan om sig med Per Johan Segers dotterdotter Helga, och paret fostrar Evert, Sven Albert och Maria Kristina, som alla lämnar bygden, men behåller fastigheten som sommarstuga. På gården stod det gamla soldattorpet, och Helga och Johan bodde här medan de byggde nuvarande fastighet 1937, som delvis är flyttad från soldatstället under Ingfredsgården på Falan. Uthuset är delvis byggt av virke från Per Johan Segers gamla fastighet, åtminstone är dörren från den gamla stugan.
Evert Seger f1921 äger stället 2008 tillsammans med dotter.35 Sanningenarbetstorp / skräddartorp under Espås. Abraham Stålfeldt kan ha bott i torpet Skräddarens el Sanningen. I alla fall skrivs det vid LummeriLund 1790, då pigan Katarina Abrahamsdotter Stålfeldt finns här. Lars Perssonf1749 skräddar sonen från Varola finns här perioden 1790 – till sin död 1826. Han har varit torpare här på Skogen, Faltorpet. Änkan hans Katarina Olofsdotter försvinner till Åsaka. Av barnen
1836 här finns också enkan Annika f1720 i Kyrkefalla; 1809 bor sockenskräddaren och torparen Johannes Håkansson f1775 här på Sanningen innan han tydligen flyttar till UnderHöjen och slutar sina dagar i Tunhem. Han har en skuldkontrovers med brukaren på Korstorp detta år 1810 då han inte i tid får sig utbekommet utlånade 100 Daler silvermynt torp Anders Erikssonf1752 soldatsonen från Hakåsen kan ha varit soldat för Ingefredsgården Broddetorp. Hans hustru Bolla Hansdotter lär vara kommen från Broddetorp. Lars Starkf1776 är soldat för Nolgården Ulvstorp finns här som inhyses och änkman, haft lite trassel med fjärdingsman och kan ha avlidit här 1852.
Anders Andreas Petterssonf1773 hade varit torpare under Vinsbo och kom hit 1827 och stannar här till sin död. Hans änka finns även hon här till sin död 1851. De är faddrar 1832 till grannen i Sigvardstorp. Sonen Lars Anderssonf1825 gifte sig ju med Stina Från Stenstorp hade tagit över torpet och stannar till sin död 1891 och hustrun något år ytterligare. Här tillkomma barnen.
svärsonen Anders Gustaf Andersson f1843 i Falköping tar vid 1889 och stannar till 1919 då hans familj flyttar till Mölltorp. Av barnen
Johanna Svensdotterf1844 är enka efter mjölnaren Johan Fredrik Johansson på Södra Sniken, som dör 1919, och hon kommer 1920 och sonen Johan Sixtus f1879 blir torpare här från 1920. Modern dör och han flyttar 1927. Axel Fritzf1897 kommer 1927 och stannar till 1936 då han övertar Berg i Sätuna. Att han kom hit kan bero på att han gifte sig med Oskar Bills dotter Elin. De hade inga egna barn utan tog fosterbarn från Stockholm respektive Stenstorp. John Arvid Carlsson f1901 kom från Espås, där fadern varit kusk och stannar från 1936 till 1944, då hans familj flyttar till Höjen. Han var gift med Vendela Ek från Mårby. torp Elof Löf f1908 född här på Falan finns här en period. 36 Sigvardstorp 10'7skulle alltså ligga under Sefastegården och skrivs som torp under Sefastegården förpantningslägenhet perioden 1880-00. Det finns fastigheter på denna tomt Sold Anders Öjvallf1763 är intressant då han bor här eller på Lummerilund. Han hade varit soldat för Västgöta Regemente 94 (Högsgården) och 95 (Barnegården) och är ju som bekant far till Erik Andersson på Anderstorp Erssen på Slätterödjan i Bjellum. Lars Olofssonf1793 finns här från 1819 till 1938, som den förste säkra på plan. Han var gift med Maria från Gudhem på mödernet av soldatsläkt. Om deras sex barn vet vi ingenting, men hustrun Maria lever fattig här till 1842 och transporteras sedan till Lummerilund, där hon dör 1845. Vi kan dock från dödboken notera att parets första son mördas av soldaten Segerbloms son Johannes vid 5 års ålder. Mer får säkert domboken berätta, så vi nöja oss härmed nu. Sigvardstorp kommer även senare att hysa ett antal fattiga änkor som Eva Andersdotter och Brita Persdotter efter utslitna brukare på Sefastegården.
Från en karta 1849 finnes följande karta över Sigvardstorp med bron i norr och två fastigheter. Området ligger under Sefastegården med följande ägare C 1/8 Anders Johansson, B 1/8 Lars Johansson Kindberg, A 3/16 Josef Johansson. Eva Andersdotterf1816 enkan efter brukaren Per Johansson f1810 äger Sigvardstorp en per 52-58 och hon föder upp sina barn här. Mågen Johannes Andersson övertar ägandet men dör nästan samtidigt med änkan. Johannes Andersson 1835 från Ulfstorp läser mycket svagt dör här på platsen 1883 och lämnar sin änka Charlotta Persdotter f1840, som vi återfinner på Högfalan vid hennes död närmare 50 år senare. Per Jonsson f1788 rusthållare sonen på Torstensgården och själv brukare av samma gård finns inhys här till sin död 1867. Det är troligt att han kom hit redan 1842 och sonen Pera Pera f1828 tog nog hand om honom här innan han flyttar upp till Högfalan. Soldaten Johannes Jupiters son Johan Alfred från Hällestorp i Gudhem skrivs som skräddare här under slutet av sina dagar där han dör 1882 som ungkarl. Johannes Anderssonsonen till Andreas i Pattekärr var skriven här från 1865 och dör här 1880 och änkan Kristina flyttar sedan till Pattekärr 1883. Av makarnas barn känner vi
Per Andersson Fredskomakaren f1848 en från Falan härstammande och dit återvänd svenskamerikan 1884 vid namn Per Fred, som var bosatt i Sigvardstorp före Beata, smädade orten och kallade den för staden Jäppe, samt gav ställena mellan Sanningen och anhalten i sitt tycke passande namn: "Norda Maris" – "smit förbi". Per Fred som är son till Soldaten Anders Fred på Ingefredsgården finns här 84-93 då vi finner honom som skomakare på Runsmossen i Håkentorp men familjen flyttar 1902 till Amerika. Ogifta Eva Beata Andersdotter f1833 skrivs som ägare från perioden 1880 till sin död 1911. Hon är syster till soldaten Kilian på Rycklan. Anders Petter Träffvar först soldat för Nolgården i Håkantorp men inköpte, sedan han tagit avsked, lägenheten Sigvardstorp. Detta skulle ha skett omkring 1888. Stället är beläget söder om landsvägen mitt för Hagalund, och blev då rättare på Seltorp. Han arrenderade även en del jord och hade t.o.m. häst, vilket han på den tiden var ensam om på Falan. Han dog 1913, men hustrun bodde kvar i stugan till sin död 1947. Barnen hade då sedan länge lämnat hemmet och Falan. Anders gifte sig 1889 med Matilda Larsdotter från Bockaskede i Öglunda f1869 och fick i sitt äktenskap fem barn:
varav den näst yngste dog ung och de övriga liksom kusinerna alla övergåvo Falan. Familjefadern redade sig gott, var rättare på Seltorp, arrenderade annan jord och hade t.o.m. häst, något som eljest den tiden icke förekom på Falan, samt handledde de andra falborna i råd och dåd. Han dog 1913 och hustrun, som icke förrän dess övergav Falan 1947. Härmed ett litet inpass i Segerstafalans historia - en gren av en släkt på vandring har gästat den. I fyra av över åttio ställen bodde medlemmar och om dem tala ännu väggarna i de tre, medan det ena och först besuttna som ett varsel om vad komma skulle i tidig timma försvann. Inför livets, tidens pust, ingenting på jorden vet sitt öde. Där i dag är liv och lust, kan i morgon vara tomt och öde skaldade Hjilmer Johansson i Uddagården i Bolum. Axel Oskar Billfrån Apelskog passerar Tryggsås och Hagalund kommer hit 1948 men hustrun lämnar honom redan året efter. Den elva hövdade barnaskaran sprids för vinden men många stannar i Stenstorp. 10'7 Axel Oskar Billström kom 48, Hanna Elin Larsson f1877 Erik Andersson f1910 från Åsarp går bort på platsen 1985. Dödsboet säljer till Rolf Törnqvist.
Lund under Sefastegårdenkan skrivs också under Lund i Espås se Lars Brunnberg. Stina Andersson enka f1747 finns fram till sin död inneboende i en backstuga Lund här under Sefastegården och dör 1811. Lars Brunnberg f1774 kom efter Stina 1811 och flyttar sedan till Sandlid. Seltorpa DrevenHär ser vi en Charta från 1786, som lantmätaren Johan Afzelius ritade och fördelade. Det var Häradsrätten i Gudhem som initierade förrättningen på grund av konflikter mellan Torpas ägare Capitainen Ulfsköld, som motsatte sig att man skapade en fägata genom ängarna för att kreaturen skulle kunna nå Krono Parcken. 37 Seltorps Soldattorp Vg N:o 91 TräffRyttarens torp låg troligen på den kulle som ligger på samma sida som LummeriLund och kan anas på kartan över Seltorps ägor 1795. Liksom andra hemmansägare hade också det forna säteriet Seltorps, med hemmanet Nolgården i Ulvstorp som utrote sänt sin soldat på Falan, med boställsläge i stamrotens nordöstra utkant eller vid landsvägen ungefär mitt för hemmanet Lummerilund, men detta blev dock där ej varaktigare - till följd av att det vid torpets utläggning Seltorps ägaren tillhöriga Lummerilund vid försäljning av huvudgården undantogs och i anledning därav företagna gränsbestämning. Den sista och trol. enda soldaten vid torpet var Jonas Thräff. Efter dennes tid ägde roten inget soldattorp utan uppehållaren av tjänsten erhöll en överenskommen kontantlön.
I fonden Sigvardstorp och kullen ligger vid vägen och fotografen står på avtagsvägen ner till LummeriLund. Huruvida detta verkligen är platsen för soldattorpet finns inga traditionella bevis, men det är högst sannolikt.Det uppges att en smedja låg här sedan Soldater vid detta torp
Anders Sällebondsonen från Brännetomten f1793 bodde på No 91 från 1813 till 1820, då han begärde transport. Via Bôrna till Välkommen och vidare till Broddetorp. Jonas Träfff1819 Den siste och troligen ende soldaten på detta torp var Jonas Thräff, son till den ovan nämnde soldaten Johannes Petterson Luth under Lutorp och född i Segerstad 1819. Han tjänte 27 år från 1844. Då hemmanet Lummerilund längre fram frånsåldes säteriet, kom torpet att följa detta hemman, och soldaten erhöll sedan en överenskommen kontantlön. Träffs hustru var bördig från Broddetorp, och vid arvskifte efter svärfadern 1856 erhöll Träff på sin lott bl.a. en å gården Toltan i denna socken nyuppförd magasinsbyggnad, vilken han sedan uppförde till manbyggnad på den snett emot soldattorpet liggande lägenheten Hagalund (44), där han troligen redan då var bosatt.
Härmed ett litet inpass i Segerstadsfalans historia - en gren av en släkt på vandring har gästat den. I fyra av över åttio ställen bodde medlemmar och om dem tala ännu väggarna i de tre, medan det ena och först besuttna som ett varsel om vad komma skulle i tidig timma försvann. Inför livets, tidens pust, ingenting på jorden vet sitt öde. Där i dag är liv och lust, kan i morgon vara tomt och öde. tt emot Hagalund fanns en liten backstuga i muren där Kåsta Ville slutade sina dagar och den revs nog efter hans bortgång på 1930 talet. Kan ha varit på Sigvardstorp mark. 44 HagalundStället ligger under Seltorp. Jonas TräffDen detta torp innehavande soldaten Jonas Träff f1819 för säteriet Seltorp är troligen den ende och soldaten här. Han var född 1819 och son till soldaten Petter Luth under Lutorp och hans hustru båda av soldatsläkt från Kärrtorp respektive Istrum. Jonas hustru Anna Eriksdotter f1829, dotter förre hälftenbrukaren av Segerstads Prestegård, hemmansägaren Erik Persson och hans hustru Maria Svensdotter i Toltan JonMånsgården. Då hemmanet Lummerilund längre fram frånsåldes säteriet, kom torpet att följa detta hemman, och soldaten erhöll sedan en överenskommen kontantlön. Träffs hustru var bördig från Toltan och vid arvskifte efter svärfadern 1856 erhöll Träff på sin lott bl.a. en å gården Toltan i denna socken nyuppförd magasinsbyggnad, vilken han sedan uppförde till manbyggnad på den snett emot soldattorpet liggande lägenheten Hagalund, där han troligen redan då var bosatt. Här bodde han till sin död 1873. Den av honom uppförda byggnaden står ännu kvar berättade Hjilmer. Av Träffs fem barn blev tvenne av barnen bliva alltså bebyggare å Falan, där de voro bosatta livet ut.
Här bodde Jonas till sin död 1873. Den av honom uppförda byggnaden står ännu kvar. Efterföljande soldater
Efterföljande innebyggare
Vid Hagalund går vägen upp till Tryggsås, som vi kalla Tryggsåsvägen eller Bustera väg. Lund, Lummer LundLummer Lund möts oss första gången 1691 då Per dör, Nils ryttare dör här 1691, sedan dyker det upp 1694 då Lars Persson får sin dotter Kerstin detta år och han finns här över 1706. Lars Börjesson blir pappa 1727 och 30. Lummer i LundLars Nilsson är torpare här på 1740 talet Skrivs Lummerilund vigselboken 1726 Ryttaren Öjvall finns här 1801 Erik Larsson Lummerilund gifter sig 1751 under Seltorp Erik Fahl bonde Lummerilund får en son Carl 1750. Lars Hök skrivs som brukare 1761 när han blir pappa och han skrivs då som bonde i Lund . Stället skrivs som Lund 1809 Anders Ersson och Bolla får Cajsa 1780 ¼ hemman så skrivs det p29-36 men stället har funnits tidigare då med namn Lilla Lund! utgör 1/8 skatte augment per 52-58. Carl Månsson får barn Anders 1809 och skrivs då som torpare under Lund torp Nils Nilsson i Lund Lummerilund gula huset till hö innan vägen ner till Seltorp Enkan Maja Eriksdotter f1767; torp Nils Nilsson f1780; Lars Jonsson f1794; Anders Johansson f1794; torpet verkar etablera sig som torp per 29-36; Påstås ägas av Jonas på Stommen i Bolum per 37-42 och fram i per 52-58 då han är överstruken och ersatt med Anders Johansson f1794 är kvar som dör 1856; torp Lars Zakariasson f1810 sköter torpet under Olof Nilsson på Seltorp 2 år och följs av Anders Bengtsson f1811 från 1841; 1/16 ägs av Olof Nilsson Seltorp under honom br torp Anders Bengtsson f1811; Anders Johansson f1794; torp Anders Bengtsson f1811; inhys u Lummer i Lund Johannes Jönsson f1808 fram till 57 då Johannes Jonsson kommer fr Stenstorp 57-; 1/8 p58-80+ ägs av Bergström på Seltorp och 1/16 Gustaf Johansson ägs av Gustaf Johansson på Stommen Brunnhem äger även per 80-00; brukas av Johannes Jonsson f1799 som flyttar till Brunnhem 74; Lummerilund p 00-20 1/16 Gustaf Johansson i Brunnhem och 1/16 br av F A Westermark i Seltorp Johannes Olofsson f1814 bör vi kolla med Lummerilund ; Georg Anderssonf1905 Lum 2'3; är son till godsägaren på Seltorp. Han gifte sig med skräddardottern från Segerslund. Han finns här 1980. Broder Runes barn tar över och Frittes sambo har nu stället. 38 KuboNämns första gången 1799 då Stina Månsdotter står som inhyses här, när hon får Abrahams dotter 1802 - 05 ligger troligen under Seltorp och har troligen fått sitt namn av Kolbogården då det av och till skrivs som backstuga under denna gård. Magnus Perssonf1725 fanns på Johannelund och flyttade till Glädjen. Han dör här på trakten i Väskeled och hans änka Maria f1739 finns på Kubo till 1808. Av parets barn.
Enkans son Carl Magnusson Månssonf1777 Carl Månsson Magnusson finns här 1807 då han gifter sig med Bolla och periodvis här på trakten bland annat Lummerilund. Han finns här åter under sin barnalstringsperiod 1814-21 och det verkar som han dör här 1846 och hustrun skrivs även här när hon dör 1855. Att sonen är Per i Kubo gör kontinuiteten lätt men de övriga fyra barnen lämnar inga spår. Per Carlsson f1821 stannar på stället till sin död 1898 och han var gift med Maria Helena från Varv, som lämnar honom 1877 i en barnlös relation. Vi berättar mer om Per nedan. Enkan Anna Gabrielsdotter. f1825, finns här från 1869 och som dör här 1887, hennes båda döttrar hemkallas också i anslutning till detta årtal på samma ställe. här bor arbetshjon Anna Sofia Jonsdotter f1863. Jan Petter Fermf1842 kommer 1893 och är Anders Flods pojke och soldat innan han med sin stora familj 1901 flyttar till Amerika. Eva Kristina Träff * August Efraimssonf1858 gifte sig med banarbetaren August Efraimsson f1869 från Slöta och Eva var från andra sidan vägen dotter till Jonas Träff i Hagalund. De stannar livet ut i denna ännu bevarade stuga till sin död. Hon dog 1936 och mannen 1938. Deras två barn övergåvo Falan för Strängnäs och Stenstorp, men Erik valde grindvakterskan vid Segers hållplats strax intill. Ellen Elisabet Larsdotterf1878 finns här från 1938 fram till 1955 då hon flyttar till Fridene. Köpeskillingen från sterbhuset var 700 kr. 1943 företogs en förrättning enligt ensittarlagen för inlösen av mark tillhörig Kolbogården efter vederbörlig annonsering bland annat i kyrkan och med skiftesgodemän i sedvanlig ordning. Köpeskillingen för markremsan blev 100 kr. Det allmänna stod för lantmäterikostnaderna. Tekla i Kubo Säljer till bröderna Gustaf.
Fotografiet taget på den del av Kubo som nu finns kvar och taget från den plats där troligen Per i Kubo fanns. 39 Pera i KuboPå Kolbogården utmark låg vid landsvägen en liten stuga, "Pera i Kubo", ett stycke öster om nuvarande Kubo. Där bodde det stora originalet "Per i Kubo". Han hette egentligen Per Karlsson och var född i Kubo 1821. När Per i slutet av 1880 talet blev änkeman, friade han till en änka, kallad "Jerikosa", som bodde i en liten stuga (42) mitt emot Kubo. Gumman dog snart, men Per hade fått tak över huvudet, och det var i grevens tid, ty hans stuga var på väg att falla ned. Denna var endast 4 m bred och 6 m lång, vartill kom den 7 m långa ladugården under samma tak som stugan. För att vinna utrymme hade man murat spiselröret så, att det till största delen var utanför väggen. En 12 m bred och 90 m lång jordremsa utmed landsvägen hörde till lägenheten. Före skiftet hörde denna jord till Bränntomten. En del körsbärsträd och en öppning i stenmuren, kallad "Kubogapet", minner ännu om platsen, där Per i Kubo bodde, tills han och "Jerikosa" slogo sina bopålar ihop. Per i Kubo var som sagt ett original, och han lade också särskilt an på att verka som sådant. Han tyckte om att väcka uppseende, han gick flitigt i kyrkan och inlät sig ofta i religiösa samtal. Men eljest var han just inte lämplig som exempel i söndagsskolan, säger en författare i en artikel om Falan. Han arrenderade "Kubohagen", som lydde under komministerbostället Kolbogården, men dåvarande komminister Kullander erhöll aldrig något arrende. En söndag, då Kullander var på väg till Håkantorps kyrka, mötte han Per på vägen. Han stannade då och frågade Per: "Nå, hur skall du ha det med arrendet, skall du betala eller inte?" Per svarade endast: "Skall du ha det till ingång i dag?" – "Kör!" sade Kullander till skjutspojken då. Per gjorde träskedar och dylikt och sålde på marknaderna, men i regel köpte han brännvin för hela förtjänsten. Då han en gång rätt "upprymd" kommit hem från en sådan affärsresa, började hustrun gräla på honom. Per hörde tåligt på en stund, och sedan sade han: "Tacka Gud i stället! Tänk på vad mycket vi har att tacka honom för! Tänk på dessa markens djur, som inget har att luta sig emot! Vi har ju en stuga - fast dålig -, har spis och kan elda, har hals och kan svälja, har brännvin och kan supa. Åh, vad mycket vi har att tacka Gud för!" Så talade humoristen och filosofen Per i Kubo. En annan författare berättar. Pehr i Kubo hette i verkligheten Pehr Carlsson och var född i Segerstad 1821 8/12. Pehr i Kubo var till yrket snickare och gjorde, för dem som ville ha rejäla don, utmärkta skovlar, som han saluförde å marknaderna. Till Pehrs lägenhet hörde en ladugård, byggd i vinkel med stugan. Pehrs favoritdrycker voro utom brännvin kärnmjölk och s.k.
skålle kaffe, d.v.s. kaffe så varmt, som stod till. I mån även komministerns - sätt att vara skall berättas ett par historier. Pehr i Kubo största styrka bestod alldeles som själasörjaren Kullander sagt till honom "i gläfset", ty det gick ej för någon, att bita ned honom, fast det kan hända, att de, som han munhöggs med hade att fundera både en dag och flera innan de fullt förstodo, vad han i allo menat kommit till korta. Och vränga skriften kunde han även så att den passade honom. Skickliga predikanter var hans lust att höra och där en sådan fanns var han en trogen kyrkobesökare, ända tills dess, att denne dabbat sig. Till Gudhem kom på 1870 - talet en komminister Gustaf Rundbeck, som så beundrades av Pehr, att han jämt när denne predikade var i kyrkan, ivrigt lyssnande och visande sitt intresse. Prästen förstod att han i Pehr fått en åhörare som uppskattade honom och hade förgäves sökt få veta vem mannen var, då de två helt apropå råkade samanträffa. En marknadsdag hade nämligen Per varit inne i Falköping och gjort affärer och på vanligt sätt förvandlat de erhållna medlen i flytande valuta. Innan han kom på hemvägen hade han, som för resten ofta hände - tagit sig så mycket till bästa att han kommen strax utanför staden måste sätta sig på vägkanten, där han domnade av en stund. Där under kom en hästskjuts förbi, det var komministern i Gudhem med fru, och när prästmannen kom mitt före den där liggande stannade denne, förmodande en olycka, för att om behövligt bispringa sin medmänniska. Denne kände härvid igen sin trägne och intresserade åhörare från kyrkan, och gripes, då han ser ynkedomen av medlidande samt beslutar sig för att väcka mannen samt föreställa honom det meningslösa i en sådan livsföring. Sedan han därefter ruskat honom någorlunda till sans tar prästen till orda mot hans sätt att kasta bort hälsa och penningar. Per hörde och kände igen men stör ej förr än prästmannen talat ut och säger sedan, att vad denne framfört nog ägde sin riktighet men saknade stöd i bibeln och icke alldeles var i enlighet med Skriften. Prästen motsatte sig emellertid detta och bad om en förklaring. Och det fick han också genom ett citat ur nämnda Bok. "Allting är gott och intet är bortkastandes, som med tacksägelse mottaget varder." Huruvida prästen efter detta fortsatte att försöka omvända Per till en nyktrare människa förmäler nu icke historien ett vet man, att han i så fall icke lyckades, ty Per fortsatte i hela sitt liv att så ofta tillfälle bjöds taga sig en florshuva. En annan gång hade Kullander kallat till sig Per för att avkräva honom sin rätt, men fick på sina försök bara undvikande och snärjande svar och ansåg sig bara ge honom litet igen samt sade: "Det är likadant med Per, som med de små röda hundarna (vanliga byrackor), den största styrkan sitter i gläfset!" - "Kärleken är förkolnad, och barmhertigheten är död och satanns står raklång i Anders!" kom det därvid blixtsnabbt från Per, som väl förstod prästens gliring men fann sig, som det heter och passade på tillfället, att ge denne i sin tur några gliringar rörande hans leverne. Uttrycket "kärleken är förkolnad" häntydde på, att kärleken d.v.s. det äktenskapliga samlivet, mellan komministern och hans äkta hälft var slocknad, i det de levde så gott som skilda; med det andra uttrycket, att "barmhertigheten är död" gavs prästen en gliring för att han ej ville bevisa honom någon sådan, och med det av talet återstående, samtidigt som han uttryckte att han förstått meningen med det denne sagt, understucket utsägande, att komministern endast var en utvärtes människa - inuti stod till hela hans längd satan själv. Anders - prästens förnamn - användes av Pehr i avsikt att uttrycka sin ringaktning, i vanliga fall sade han eljest Pastorn. Det handgripliga mod, Kullander under sin skolläraretid visat mot sina disciplar i Eriksberg och som gjort dessa "blå över hela kroppen", bör dock härvid varit nära att upprepas i det att Per fortare än kvickt åkte utanför dörren, turigt nog för prästen utan att skadas, varvid denne i hastigheten avglömt att han i rummet invid placerat ett par vittnen, vilka skulle styrkt kravet mot Per. intressant läsning om honom Vid påsktiden 1898 avled i Segerstad en originell och i synnerhet för sin slagfärdighet mycket omtalad man kallad "Pehr i Kubo", vars minne trotsat tiden och ännu lever. Pehr var torpare under Kullbogården i sagda socken, dess gudi till behag komministerboställe och ägde att till där bosatta prästmän erlägga ett visst årligt arrende i form av dagsverken eller i kontanter. På penningar saknade Per alltid tillgång, då dessa, så fort han fick några, vandrade raka vägen till något utskänkningsställe. Men så länge han var i besittning av krafter klarade han dock sina skyldigheter mot sin omnämnda ?? husbonde även om det alltid skedde en smula motvilligt och under försök att slippa undan. Segerstad Med tiden blev dock vår man allt mera omöjlig att få något arrende utav samt resterade slutligen för åratal tillbaka utan att prästen kunde göra sina anspråk gällande och till råga på allt fick vänja sig vid att höra "sanningen" av honom, varom här till belysande av Per - och i viss s….. Kubo var beläget å Koll- eller Kullbogårdens mark, varefter det sannolikt fått sitt namn. Det kända originalet ”Peer i Kubo” menas ej ha bott där (utom möjligen någon kortare tid) – han bodde i en stuga i östra sluttningen av samma höjd, vilken benämnes Österlid. ”Peer i Kubo” hette i verkligheten Per Carlsson o var född i Segerstad 1821 8/12. August Andersson bodde här 1919 och erhöll 10 för reparation av Hanna Lundins stuga Vi går tillbaka några meter och följer nu den norra sidan från Tryggsås vägen räknat. 43 Ahlins Taliaen backstuga nordsidan av vägen och som kom hit ganska sent kanske omkring 1872 då soldaten får sitt afsked. Detta skulle alltså vara Maja Stina f1829 och hon skulle alltså ha blivit 98 år. Anders Ahlinf1835 från Grolanda kommer hit efter att ha tjänstgjort på Bjäragårdens soldattorp, där han tjänt i 16 år för att sedan slå sig ner här. Stället flyttades enligt lokal tradition hit från Lilla Trälan i samband med att Anders Ahlin på grund av sjukdom avslutar sin tjänst under Sk 64 Bjäragården. Han hade 2 kor och 3 får på torpet. Han hade tjänt väl. Han dör redan 1878 och Maja Stina Johansdotter från Torstensgården framlever sitt liv som enka här vid Österlid.
Nu är stället ett välskött sommarställe minnande om den flydda tiden. 42 Jeriko JerikosasHär har vi ingen information om vem det kan vara. Ej heller finns några minnen i marken. Närmast öster om Jerikosas på nordsidan av vägen ligger Österlid. 41 Österlid Österlebackstuga under 5 roten å Allmän mark. Fanns tydligen med på laga skiftet 1839. Anders Anderssonf1821 kom från Gudhem hade varit torpare på Faletegen Falan och kom hit omkring 1870 med Inga Rimberg f1821 av klåckaresläkt från Håkentorp. Han hade varit brukare på Bältaregården något år innan han kom hit. Sonen August Anderssonf1860 tar vid och är snickare, gift med Anna Beda Gustafsdotter från Gulltorpet i Botorp här strax intill. Hon får hembud 1944 efter 18 år som enka. Hon friköper torpet 1936 och vi lära där att åkern har brukats av jordrättsinnehavaren från 1895 att huset byggdes nytt 1919. Av barnen känner vi blott dottern Gerda f1894, som gifter sig med Johan Ekberg, som var torpare på Hagalund här bredvid innan de flyttar till Högstena. Sonen Einar blev skräddare och flyttar till Falköping. Einar köpte hanns ställe men avyttrar det snabbt till Hembygdsföreningen. Mor Beda lever här till 1944 då dödsboet säljer till efterträdaren. Hustru Gerda i Österlid.Axel Sjöbergf1886 det är hit som Axel från Laggareboa Ingatorp flyttar 1945, där vi hade mer att berätta. Hustrun Sofia från Bjerka dör här 1963. Axel går bort redan 49 och hustrun lever som enka fram till 1963. Johansdotter Stina f1829; 40 Skräddare LundinJohannes Andersson Lundinf1838 var son till brukare på Brännetomten och Lummerilund hade själv varit dräng på Lummerilund, Lilla Torpa, rallare som så många andra och fanns sedan här före 1882 till sin död 1912 efter 10 års änkeskap. Hustru Lotta var bonddotter från Seltorp. Han skrivs som skräddare här. Alla nio barnen flyr trakten för Stockholm utom äldsta dottern Hanna, som stannar på backstugan hela sitt liv. Många av sönerna blev soldater eller tog värvning. Hanna dör som fattighjon på stället 1932 varefter stugan revs. Några rester kan man inte se. Det kan ha legat ett ställe på andra sia vägen, men därom finns ingen dokumentation förutom körsbär som återfunnits här. 71 Björkelund Rimbergligger norr om landsvägen på Allmän mark 5 roten Prestegården enligt hfl perioden 1858-67. Anders Rimberg f1872 tog sig namnet Rimberg och sonen Sven hade varit klåckare i Segerstad och Svens dotter. Cajsa Rimbergf1835 nedkommer 1857 med Frans, som stannar på stället och sedan med Alma som vi sedan återfinner som småskollärarinna i Hamre, gift med en skräddare. Cajsa är postiljon åt länsman Fischer på ErikBengtsgården och finns här under Ramsgården från 1858. För väskans bärande fick hon i mitten av 1870 talet 75 riksdaler. Systern Inga kan ha bott här. Frans Rimbergf1857 bodde. Frans Rimberg morfars far var född 1752 i Sjogerstad och tog sig namnet Rimberg. Han kom till Segerstad som prästgårdsarrendator och blev senare i början på 1800 talet klåckare i församlingen. Två av hans söner blevo också klåckare, nämligen Sven (född 1803) i hemförsamlingen, där han tjänstgjorde från 1820-talet till sin död, och Johan i Håkantorp. Sven Rimberg hade tre döttrar, av vilka den ena, Kajsa, blev mor till Frans Rimberg. Frans Rimberg blev 1880 lantbrevbärare på sträckan Stenstorp - Segerstad - Rössberga - Stenstorp. Han avled 1932. Om honom berättar en tidningsnotis följande: "Han bodde i sin stuga i Segerstads Falan, där hans liv var slitigt, och den bästa delen därav tillbragte han under sina milslånga vandringar i postverkets tjänst. Han hade varit lantbrevbärare i över 40 år. Men denne krokige och oansenlige gubbe var dock en man över det vanliga måttet, det behövdes ingen längre bekantskap för att uppdaga. Hans stämma var svag, ingenting såg han ut för världen, men ur ögonen lyste det av godhet, och hans minne var fabelaktigt. Han var ett levande lexikon över det Segerstad, som en gång varit. Vad han hört berättas, stannade i hans minne, och därför kunde svunna tider och längesen döda personer stå fram för fantasien, då man tillbragte en stund i hans stuga." Barnen flyr bygden de flesta till anonymitet i Gamlestaden Göteborg före 1920. Viktor Erik Alma Bert Åke Elin är barn man mindes. Hanna Lundin uppges ha bott här 1919 1920 se fattiga Greta Flod f1845 Anders Flods hustru finns förmodligen här som inhyses fram till sin död 1932. Vi passerar över stigen till Faltorpet och når N:o 72. 72 Högstorp Högsgården N:o 94 Fermes, HelgotaRusthåll: Högsgården Soldater vid detta torp
Medan Jonas Seger etablerar sig så arrenderar troligen Anders Fahlgren stället 60-2, Det verkar som Jonas Seger bor här per fram till 1920+ tveksamt Sjölin stannar till 08 Åsle men August Ferm kom 13 till detta ställe arr är Löf f1881 fram till 1909; Här var Jonas Seger soldattorp som han lämnar för Segerdalen längre ner, när han slutar sin tjänst. August FermSoldaten f1871 bondson från Ledsgården var soldat för Barnegården över vägen och lämnar plats för Carl Flod och flyttar hit med Beda Fred soldatdotter från Ingefredsgården och paret bor stället från 1913 till 1950-talet. Dessförinnan arrenderade Löf stället. Barnen
Sonen Helgot Ferm finns här till sin död 1993. August barn håller sig i trakten. Väster om detta låg ännu en stuga och det skulle kunna vara i gipen där vägen går upp till Faltorpet Mitt över vägen ligger d.v.s. på södra sidan om vägen ligger. 77 Nordsen liten bete ner ligger. Carl Flod nämns här. Här kan Cajsa som var skolstäderska bott med två töser. 78 Vg 95; Bernstorp Barnegårdens soldattorp TåarsNoteringar: Regementets namn har under historien förändrats vid sex tillfällen. Från Wästgöta Regemente till häst 1628, till Wästgöta Dals Ryttare 1634, Wästgöta Kavalleriregemente 1691, Västgöta Lindragonregemente 1802, Västgöta Dragonregemente 1806 och slutligen till Kungliga Västgöta Regemente 1811. VAr torpet låg tidigare är förborgat för närvarande. Soldater vid detta torp
här finns i hfl antecknat att en Stina f1754 kommer med en dotter Maria f1779, men som dör per 1783-91. Längre ner finner vi Äfven på Sundbergs boställe Per Henriksson från Dala f1748. August Fermär sista soldaten på stället och flyttar över vägen till Högsgårdens torp. Carl Edvin Flodf1881 en av Anders Flods pojkar och som är bygden trogen till sin död. Han blev lägenhetsägare i Bernstorp sedan 1910, en avsöndring från Barnegården. Han gifte sig med Elin Nord soldatdottern ej långt härifrån och mor till önskebarn skrev Hjilmer respektfullt och tillägger: Karl Flod kan icke utan fog sägas vara den gamla Segerstads Falans levande lexikon. Elin överlever sin make med nästan 15 år. Carl var snickare och murare och var mycket noggrann i sitt värv. Sonen Anders blev köpman i Partille och Anna har jag intet att berätta om. Tegenbenämnes detta område från Fermes till Johannelund. 77 Nordsligger på andra sidan vägen och likaledes detta torp behandlas längs Segerstadsvägen. Vi fortsätter i sydvästlig riktning och går ner mot Stora Torpa. 78 Vg 95 Bernstorp Barnegårdens soldattorpbara en kort bete ner så ligger detta torp. Segerdahl, Öjvall och Ferm är namn förknippade med detta torp. Carl Edvin Flodf1881 en av Anders Flods pojkar och som är bygden trogen till sin död. Han gifte sig med Elin Nord soldatdottern ej långt härifrån. Sonen Anders blev köpman i Partille och Anna har jag intet att berätta om. Elin överlever sin make med nästan 15 år. 79 Johannelundett hus på ofri grund under Pikagården. Asp bodde här tidigare. Nu en vit villa med en tillhörig lada i skogskanten. Erik Andersson och hans hustru Stina kommer nog blott att förbli ett namn i kyrkboken födde här en son 1780. Magnus Perssonf1775 finns här på 1783-91 talet och flyttar till Glädjen. Hans hustru återfinner jag som enka på Kubo, där deras son finns som torpare fram till mitten av 1800 talet. Johannes Jacobssonf1842 en av Blaggars Jacupa söner stannar här till sin död 1902 efter år, som banvakt under Ramsgården. Två tunnland och två kappland står det att läsa. Johanna Spets bor här till sin död 1930. Dödsboet lämnar efter sig en stuga. Johannes Jacobsson f1842 finns här per 00-20+ Före Nils har vi en som hette Jacobsson. Nils Perssonf1900 finns här som snickare småbrukare från 1931 till sin död 1975. Han renoverar stället. Sonen Carl f1931 har verkstad vid Björkängen mitt emot. Sonsonen Lennart Persson f1959 finns här. Här bodde Anders Pettersson i Apelskog i början av 1880 - talet. Gustaf Rickard Johansson i Folkskolan ägde denna 45. Vi fortsätter Segerstadsvägen och finner tre torp söder om vägen. 76 Segerdalenbyggdes av soldaten Jonas Seger, när han slutade, vilket gör att det inte kan vara så gammalt kanske 1896. Jonas Segerf1845 en av Anders Flods f1805 söner (obs ej Floda Sares). Han tjänte på No 94 under Högsgården under 31 år. Han gifte sig med smeden Sax dotter.
Kristina Sax och Jonas SegerAv barnen kan vi berätta att
75 Norda Majes BackstugaStrax väster om "Raskens" låg "Bjärs" åkerlycka med två små stugor under ErikBengtsgården. I den ena av dem bodde i senare tid en kvinna, Maria Nord; och stugan kallades efter henne "Norda Maries". 74 Raskens backstugaHär bodde torparen under gården Anders Rask, tills han år 1859 tog livet av sig genom att hänga sig i ett träd på lyckan. Det spökar än i dag på "Raskalyckan", påstås det. Den ligger under ErikBengtsgården. Mitt emot denna triad av backstugor ligger Aspens åkerlyckaVäster om Segerblomstorp låg "Aspens" åkerlycka med tvenne hus. Här bodde tydligen någon av den släkt Asp, av vilken en medlem sedermera bodde i den jordkula invid Faledreven, som kallades Aspabacken (17). Torp Väskeledlär ska ha legat strax väster om Segerbloms torp under Ingefredsgården. 1818 antyds i födelseboken Väskeled nämns flitigt under 1700 och 1800 talen. Härifrån gick en väg upp till Ramsgården småstugor Kjells och Faltorpet, som fanns redan vid Kronans frånträde av Falan. Jonas Torstensson f1726 och Joh Sundberg 1750; Gustafs Enka Maria f1744 i Dimbo; Sv Rask f1765; Kyrkvakt Jonas Svensson f1752 och det skrivs då som kyrkvaktartorp; bs under Väskeled. Enkan Maja f1744 Dimbo och enkan Kerstin Odensåker f1736. Anders Mattson och hustru Inga Andersdotter. 73 Segerblom åker, Segerblomstorp el Joh A:son Nords bsNorr om vägen vid det s.k. Väskeled låg "Segerblom åker" under ErikBengtsgården, även kallad Segerblom torp. I ett kommunalstämmoprotokoll från år 1866 berättas om en viss Segerblom, som var sinnessjuk och hade vistats på Vadstena hospital, troligen samma person, efter vilken torpet fått sitt namn. Hemkommen från Vadstena fick han bo i fattigstugan, där man iordningställt ett rum åt honom. Det beslöts, att han skulle sättas i arbete med att slå makadam, och två personer tillsattes för att övervaka, att han varje dag slog minst en tunna! Visade han tredska, skulle underhållet dragas in; visade han tvärtom flit, skulle han uppmuntras med små summor för inköp av tobak. Tydligen visade han en allt för stor tredska vid makadamslagningen, ty han blev sedermera rätt snart utackorderad till en lantbrukare mot en årlig ersättning av 114 riksdaler och 50 öre. Johannes Andersson Nord finns nämnd men kan ej identifieras. Otterstenbygger en villa på en gammal backstugetomt där man kan spåra en brunn Nu är vi framme vid ErikBengtsgården eller Länsmansgården som den kallas först på 1900 talet. På samma sida låg sedan Segerby hållplats. På andra sidan järnvägen låg skolan och sen följer Ramsgården. Vid vägen till Håkentorp ligger en nybyggd villa som ligger vid Orraledet
och på andra sidan järnvägen låg Nyttorp. Pikatorpetnämns 1760 då Hans Jonsson dör här 1768 då Jonas Larsson finns här. Jonas Segerdahl skrivs som torpare här 1763 Lars Larsson från Botorp och hans Helena Wetterberg finns här från 1791 efter giftet.
|
[ överordnad ]
|