77 Nords
ligger vid vägen en liten bete ner ligger. Carl Flod nämns här. Huset lär
inte finnas här vi får se.
Här kan Cajsa som var skolstäderska bott med två töser.
78 Vg 95; Bernstorp Barnegårdens
soldattorp Tåars
Noteringar: Regementets namn har under historien förändrats vid sex tillfällen. Från
Wästgöta Regemente till häst 1628, till Wästgöta Dals Ryttare 1634, Wästgöta Kavalleriregemente 1691, Västgöta Lindragonregemente 1802, Västgöta Dragonregemente 1806 och slutligen till Kungliga Västgöta Regemente 1811.
Var torpet låg tidigare är förborgat för närvarande.
Soldater vid detta torp
Namn |
Född |
Död |
Antagen |
Afsked |
Jon Svensson Skånberg |
|
1709-01-24 |
|
|
Jöns Persson |
1680 |
|
1730 |
|
Lars Segerdahl |
1685 |
|
1712 |
1735 |
Håkan Segerdahl |
1714 |
|
1738 |
1744 |
Petter Segerdahl |
1727 |
1750 |
1749 |
1750 |
Anders Liten |
1730 |
|
1758 |
1763 |
Erik Tengholm |
1734 |
|
1764 |
1774 |
Anders Öjvall |
1763-12-11 |
|
|
|
Jean Johan Sundberg |
1756-07-09 |
1833-05-06 |
1776 |
1811-10-12 |
Anders Ferm |
1795-07-01 |
|
1811-12-04 |
1846 |
Sven Ferm |
1825-06-30 |
|
1846 |
1860 |
Jan Petter Ferm |
1842-04-14 |
|
1862-10-13 |
1892-12-13 |
August Persson Ferm |
1871-03-31 |
1950-11-26 |
1893-03-03 |
1906-09-03 |
här finns i hfl antecknat att en Stina f1754 kommer med en dotter Maria f1779,
men som dör per 1783-91. Längre ner finner vi Äfven på Sundbergs boställe
Per Henriksson från Dala f1748.
August Ferm
är sista soldaten på stället och flyttar över vägen till Högsgårdens
torp.
Carl Edvin Flod
f1881 en av Anders Flods pojkar och som är bygden trogen till sin död. Han
blev lägenhetsägare i Bernstorp sedan 1910, en avsöndring från Barnegården.
Han
gifte sig med Elin Nord soldatdottern ej långt härifrån och mor till önskebarn
skrev Hjilmer respektfullt och tillägger: Karl Flod kan icke utan fog sägas vara den gamla
Segerstads Falans levande lexikon. Elin överlever sin
make med nästan 15 år. Carl var snickare och murare och var mycket noggrann i
sitt värv. Sonen Anders blev
köpman i Partille och Anna har jag intet att berätta om.
ligger på andra sidan vägen och likaledes detta torp behandlas längs
Segerstadsvägen. Vi fortsätter i sydvästlig riktning och går ner mot Stora
Torpa.
78 Vg 95 Bernstorp Barnegårdens soldattorp
bara en kort bete ner så ligger detta torp. Segerdahl, Öjvall och Ferm är
namn förknippade med detta torp.
Carl Edvin Flod
f1881 en av Anders Flods pojkar och som är bygden trogen till sin död. Han
gifte sig med Elin Nord soldatdottern ej långt härifrån. Sonen Anders blev
köpman i Partille och Anna har jag intet att berätta om. Elin överlever sin
make med nästan 15 år.
ett hus på ofri grund under Pikagården. Asp bodde här tidigare. Nu en
vit villa med en tillhörig lada i skogskanten.
Erik Andersson och hans hustru Stina kommer nog blott att förbli ett namn i
kyrkboken födde här en son 1780.
Magnus Persson
f1775 finns här på 1783-91 talet och flyttar till
Glädjen. Hans hustru återfinner jag som enka på Kubo, där deras son
finns som torpare fram till mitten av 1800 talet.
Johannes Jacobsson
f1842 en av Blaggars Jacupa söner stannar här till sin död
1902 efter år, som banvakt under Ramsgården. Två tunnland och två kappland
står det att läsa. Johanna Spets bor här till sin död 1930. Dödsboet
lämnar efter sig en stuga. Johannes Jacobsson f1842 finns här per 00-20+
Före Nils har vi en som hette Jacobsson.
Nils Persson
f1900 finns här som snickare småbrukare från 1931 till sin död 1975. Han
renoverar stället. Sonen Carl f1931 har
verkstad vid Björkängen mitt emot. Sonsonen Lennart Persson f1959 finns här.
Här bodde Anders Pettersson i Apelskog i början av 1880 - talet. Gustaf
Rickard Johansson i Folkskolan ägde denna 45.
backstuga nedanför Johannelund vid vägen till St. Torpa låg på Bisgården utmark ett ställe kallat Bisstorp.
skomakare Anders Pettersson
f1820 kom från Apelskog och fortsätter sin verksamhet som
skomakare från 1868 till sin död 1899. Han var gift med soldatdottern Maria
från Brunnhem. Barnen kallade sig Segerpalm och Johannes återfanns som
stationsskrivare i Halmstad och Johanna passerar N Lundby och Ida blir
småskollärare.
Av stället finns nu intet.
81 Vg 96 Segerslund
Torstensgårdens
soldattorp
Mellan Segerslund, Torstensgårdens soldatboställe (81), och Skarabanan lågo enligt en karta tvenne små hus samt längre nedåt dreven men på andra sidan mitt för
nuvarande Segerslund en längre byggnad, troligen ladugården till soldattorpet
skrev Sköld.
Sven Trygg
f1801 bor afskedade soldaten här i slutet av 1850 talet inhyses under Torstensgården.
Han var son till Petter Säll från LummeriLund och hade varit soldat på
Torstensgården under 31 år och muckar 1856. Han han kan ha byggt åt sig en av de stugor, som lågo på
torpet. Han var gift med Ingrid från Dala och av barnen känner vi
- Maria gifter sig med skräddaren Spets på Blombacken i Bolum.
- Johannes blir soldaten Bravo på Deragården torpare på Åbacken och
Skogstorpet Åkatorp.
- Per blir soldat Lind Klostergården Kyrketorp.
- Anders dör redan i tonåren.
Torstensgårdens soldattorp. Söder härom låg ett antal småstugor fram
till järnvägsbanan. Här bodde sold Sven Trygg f1801 efter att ha
tjänt under Torstensgården. Han hade byggt åt sig en av dess små stugor.
Efterträdaren
Anders Andersson Trygg
torparson i född i Dala 1832. Om honom har vi att berätta: Många knektar var svåra och stygga mot rotebönderna. En bonde på
Torstensgården var illa
med sin för sin knekt. Knekten hette Trygg. Knekten var stark och oförvägen. En dag kom
knekten. Då sade bonden "Nu kommer fan i Knekten". Men mest gick bonden och gömde
sig. Rotebönderna var rädda för Trygg som för faen själv. Slåss kunde han. Stor och grov var han. En dag så lade rotebönderna in att myndigheterna skulle ge honom avsked. Men de fick till
svar, att han skötte sig så bra, att de kunde inte undvara honom. Bönderna skulle lägga sig
vinning om att sköta honom på bästa sätt. En rotebonde hämtade knekten från heden, när han hade gjort mötet. Strax innan de kom upp till gården eller bondstället, sköt knekten av ett skott "Nu är knekten hemma" sa bönderna när
de hade hört skottet. Han var gift med Johanna f1827 från Skövde och av barnen känner vi:
- Johan August som blev soldat för PerEriksgården Brunnhem
- Emilia vet vi ingenting om
- Karolina gifter sig med soldaten Lindström som blir siste soldaten på
torpet och blev soldat efter svärfaderns efterträdare, Gardell.
- Anna Cajsa gifter sig med Per Jonsson från Trulsagården Brunnhem.
År 1893 begärde änkan Trygg att få uppföra en stuga på andra sidan dreven i närheten av
bostället. Kommunalstämman beviljade efter omröstning änkans begäran under villkor, att den endast skulle få stå kvar under hennes livstid. Om denna stuga blev uppförd och var den i så fall legat, är obekant.
Gardell
en anonym soldat på stället 1885-96.
Johan Lindström
f1876 finns som soldat här 1896 till 1903, då han lämnar stället.
Josef Henning Seger
f1877 var soldatsonen till Jonas Seger på Högsgården och han finns som
skräddare på Liljedal under de första åren på 1900 talet och kommer hit 1903
och stannar till sin död. Han köper 1913 in ett antal hektar från
Torstensgården. Han slår sedan ihop stället till dess nuvarande fastighet.
Hustrun blir änka här 20 år efter 1935. Han köper ett par kor och levererar
mjölken till Ramsgården och Verner Persson körde mjölken på den tiden.
Dottern Karin stannar på stället och gifter
sig med Gustaf Pettersson och paret stannar kvar på stället.
Jungqvist Jungberg blomsterhandel Skövde ogifter, som sommarstuga.
Josef Johansson f1920 i Högsgården som ägde marka
köper tillbaka och överlåter till dotterdotter ett tag, Hon gifter sig men en
från Högstena Sanfredsson blev sen måg hos handlare Kron.
I I I I I I I I I I I I
I Nyttorp
På andra sidan järnvägen.
På vägen till Seltorp har vi två lägenheter
Skogelund
tre ställen numera men tidigare bara ett Judit och sonen.
Maria Olofsdotter
f1817 skrivs som lägenhetsägare under Skogslund där hon avlider
1876 efter att tidigare ha varit på Ödegården sedan 1836.
Carl Gustaf Nilsson
f1850 dör här 1913 och hustrun här 1940 syskonen
Nils, Hilda och Ida finns här till 1980.
Julius Nilsson var släkting? var son till skolläraren i Bjurum hade varit
skogvaktare Ullene var född 1900 i Bjurum och byggde stugan med fasadteglet,
som i så fall skulle heta Stenåsen.
Stig Krister Falemo från Slöta kommer hit 1979.
Här ligger fyra lägenheter norr om St. Torpa, men söder om
järnvägsbanken.
ligger en bit in på vägen till Seltorp.
Anna Stålfeldt f1767 från Korsgården Bolum fanns på Öna, men flyttar hit
troligen kring 1800 och finns här perioden 1806-29+, tillika hennes son Kjell
innan han blir soldat för Stora Lund i Gudhem.
Sen finns en lucka
Johannes Löf
f1818 anfader till Gamle Paulia bor här sin sista tid. Han kommer hit
omkring 1845 och stannar här livet ut till 1898 då han går bort. Hustrun
(Anders Segers dotter) lämnade honom året innan. Hon var född i någon av
torpen här i närheten.
- Anna Cajsa dör i tonåren
- Gamle Paulia har vi mer att berätta om i Bjellum
- Löva Krestin stannar här ogift till sin död 1934 på Ödegårdens
då klassade backstuga och gick omkring och arbetade. Enligt tradition
skulle hon själv ha byggt stugan.
- Johannes återfinner vi som torpare på Tyggåsavägen
Busteravägen.
- Alfred gifter sig 1880 och blir banvakt i Torpa i Elvsborgs län.
Löva Krestin som någon av Träffarna såg henne, när hon
besökte Barnegården.
Enebacken
En Annika Larsdotter är fadder härifrån 1817
Av fb ser jag att Hagen och Enebacken u Torpa 1823
kan vara ett och detsamma Kanske Lustigs torp äfvenledes (Gissning) Det
finns dessvärre ett Hagen i Valtorp
Det finns ett Enebacken u Brännetomten 1826 Lars Larsson fanns då
här
torp Anders Seger finns 1826 som torp Enebacken NUD u St Torpa
Arvid Hammar sold vid Lutorp hustru Anna som dör här på Enebacken
Segerstad.
Sven Persson torp på Enebacken dör 1756
nämns i födelseboken 1748 då Sven Andersson bor här dyker upp igen
då torparhustrun Karin f1719 dör
Anders Arvidsson Brodd och Lena Gustafsdotter bor här troligen redan från
1752
Sara Andersdotter finns här 1770 som enka
Per Assersson dör här 1774, får en efterträdare i äkta sängen 1775
Jonas Eriksson f1737
St Torpa
Sven Andersson har en hustru som dör här 1756 och måste bo här minst
1748-1756+
- Anders Larsson f1730 el 1735 död 1806 Enebacken St Torpa 1783-91
- Anders Larsson Lustig f1752 skrivs på Enebacken, kan man tänka sig att här återfinna
Lustigs torp. Enebacken 1778-95, men skrivs som död här på Enebacken St
Torpa 1825 och hans fru 1829.
- Bäcka Lars
Brännetomten
Lars Larsson f1798 finns här 1819 - 1827 och hustrun 1834 på Enebacken u
Brännetomten.
Anders Larsson f1826 finns troligen inhyses här från kring 67 till sin död
1906.
Ledsgården
Anders Gustaf Larsson f1819 läraren i Hånger tveksam uppgift.
- Johan Helling f1824 77-86 vars barn vi sedan kan spåra till Hjo
- Lars Larsson Bryngel fanns här 1886-90 då han flyttar till Bryngela
- Per Andersson f1833 finns per från 96-1900
- Anna Maja Andersdotter f1854 per 1894-1910.
- Lars Johan Seger f1858 90-1910 sen Runsmosse.
- Johan Gustafsson f1877 1900--03 då Am
Å den nedanför Segerslund på andra sidan järnvägen liggande s.k. Enebacken låg "Bäcka Larsa" eller Lars Beckmans stuga (84) på St.
Torpa mark alldeles intill järnvägen till höger. "Bäcka Lars" var en av de mest beryktade personerna på Falan, och otaliga äro de historier, som berättas om honom. Han var son till soldaten Anders Bäck vid Skaraborgarna och tog sig namnet Beckman. Han bodde vid sin död i den lilla stugan på Enebacken, vilken nu är borta. Dessförinnan hade han bott på flera andra ställen på Falan, såsom i Källebacken, Apelskog m.fl.
Bäcka Lars var en personlighet på ont och gott med något av en äventyrare över sig och begåvad med en humor, som oftast övergick till satir. Han var till yrket sadelmakare och skomakare men "söp, som en
borstbindare". Tidvis var han dock nykter och vid sådana tillfällen företog han långa turer ända upp till Norrland och gjorde seldon och skor samt predikade. Folk gav honom då pengar, och han brukade vara välförsedd med mynt, då han kom tillbaka från sina resor. Dessemellan söp han och svor och domderade värre, så att folk trodde, att han var mäkta farlig. Han hade dock, som ordspråket säger, "den största styrkan i trynet". Han kunde dock bli riktigt arg, och då var det bäst att akta sig för den stora påk han alltid var försedd med. Han var nämligen låghalt och använde därför alltid käpp, och denna hanterade han med stor snabbhet och kunde klämma till bra. Sitt lyte skulle han ha fått vid ett järnvägsbygge uppe i Norrland, då han en gång blivit så illa slagen, att man trodde, att han var död. Han slängdes då i en håla och efter honom en skottkärra, som skadade honom i höften, så att han blev halt. Enligt en annan uppgift skulle han ha ramlat ned från ett träd och ådragit sig lytet.
På marknader, auktioner och andra offentliga tillställningar var Lars alltid närvarande
och ställde till förtret och oväsen. Ofta togs han om hand av länsman och fick senare vid tinget svara för sina bravader. Böterna satt han för det mesta av. När tingshuset i Stenstorp blev färdigt, var Lars den, som invigde arrestlokalen. Det hade nämligen varit auktion i
Prestgården, och där hade naturligtvis Lars varit framme och fört oljud.
Oblyg som Lars var gick han vid jultiden omkring hos bönderna och tiggde råg. För att bli honom kvitt gåvo de honom alltid något. Ibland lejde han sig en häst och for omkring och hämtade sina "rättigheter", som han kallade det. En del råg for han till kvarnen med, och resten förvandlades i Stenstorp till öl. Det berättas, att han en gång utsträckte en sådan resa ända till Nolheden i Borgunda. Ditkommen sade han: "Jag är ute för att ta upp mina rättigheter." Godsägare Silversvärd frågade då, vad det var för rättigheter. "Jo, jag brukar få litet till min familj", sade Lars, "och om de vill vara hederliga, ge de mig en skäppa." Lars fick sin skäppa med tillsägelse att aldrig mera visa sig på platsen.
Lars var en gång på marknaden i Kungslena. Han fick då se en gubbe, som stod där och sålde spinnrockar. Bums var Lars där och köpte hela lagret av honom samt lämnade 50 öre i handpengar. Gubben fick stå där och vänta hela dagen, ty Lars kom naturligtvis inte efter spinnrockarna.
Vid ett annat tillfälle var Lars nere i Stenstorp och skulle dricka öl, men som så ofta saknade han pengar. Han fick då se ett knippe hank ligga på fägatan till en närbelägen bondgård. Han tog knippan och gick till ägaren och sålde den. När bonden anmärkte på att en del hank var använd, sade den alltid generöse Lars, att dem fick han på
köpet. Det sägs, att han, senare återlämnade de oärligt bekomna pengarna. Efter Bäcka Lars går ännu ett ordstäv i bygden, och det lyder så: "Jak har la'nte gjort
varrer, än jag kan få komma hit igen, sa' Bäcka Lars, nôr di släppte ut 'en ur
fängslet".
enka Maria Kristina Andersson f1818 dör 1888 i
magkräfta.
88 Skogelund jordlägenhet.
och söder om vägen, men vi vet ännu intet att berätta än att syskonen
Nilsson bebott den.
Går vi tillbaka till Segerslund och följer järnvägsbanken mot Segerstad finner vi strax
och norr därom.
82 Nyttorp en backstuga.
Längre åt anhalten till och nära järnvägen låg på Torstensgårdens mark en stuga, kallad Nyttorp.
Lars Jonsson
f1773 var kommen från Sjogerstad och fann sin Kerstin här och efter några
år som brukare bl.a. Bosagården finns han här som torpare under St Torpa. En
son blir Jonas Larsson i Doggalid i Häggum. Den andre
sonen Johannes Larsson
Här bodde redan 1826 en man berättar Sköld men Johannes är brukare på
många av gårdarna här i kring. Han var gift med Katarina som han lämnar
redan 1846 medan hon får bo här som enka i 35 år. Av parets gemensamma barn
gör sig bara Maja påmind.
"Nutorpa Maja"
f1832, dog här 1923 vid 91 års ålder.
vet jag inte var det ligger men är ett torp under Seltorp eller Stora Torpa. Vi återfinner.
Ryttaren Jungqvist finns här 1801 och kan vara relativt nära Enebacken.
Henrik Arvidsson med viss anknytning till Bd finns här 1763 och då skrivs
det under Stora Torpa.
Anders Ingelsson torpare på Hagen Lyckan Segerstad under perioden 1749-1764
då hans familj skapas. troligen följd av Nils Larsson som troligen är här
1767, men som han får trillingar så är det inte troligt att han bor här så
länge. Kerstin Jonsdotter f1766 skrivs här på Hagen under del av sin levnad. Lars
Jonsson f1773 finns här 1805
Jonas Häggblom f1777 finns här kanske mellan 1813 och 1818, likaså Anders
Seger f1791 och då kopplat till Enebacken och skrivs under St. Torpa.
Anders Seger
Hagen noteras under Ledsgården 1818 då A Seger bor här som torpare.
f1791 har varit soldat på Pikagården och vi finner familjen här när han drar sig
tillbaka från sin tjenst. Makarna dör närmast samtidigt på 60 talet och barnen
hamnar på Fattigstugan under i alla fall 1869 och 1870. Han gifte sig med Brita
här från Enebacken. Barnen
- Maria gifter sig med soldaten Johannes Löf och är mor till Gamle Paulia i
Bjellum. vi finner dem på denna sida här.
- Anders Felix blir sold under Krackagården i Stenstorp och vi följer
släkten till Brunnhem
- Cajsa gifter sig till Timbersglyckan och vi återfinner henne på nytt vid
Fattigstugan
- Johanna dör som 23 åring
- Katarina blir kvar på Fatisa sedan föräldrarna gått bort
- Johannes blir soldat på Sk 50
- Anna kan vi leta i Stenstorp
torp Lars Jonsson blir pappa till Jonas 1805
Barna
ligger lite för sig själv längs den väg som går från Skolan och till
Håkentorp.
Okänt
Lars Larsson f1762; torp Johannes Larsson 1813; Lars Larsson
f1786; Arbetskarl Johan Jacobsson gift med Johanna Spets f1843;
Brattetorp
finns 1774 under St. Torpa. Lars Svensson med son Johan f1774.
per 81-90
Ferm, Flod, Fred Frisk Fridstorp, Grannabacken Kjelléns, Lille Brunn,
Nyttorp, Orsjö, Pils Ramsgården, Ringstorp, Ringsbo, Sabels, Segers,
Skogelund,
Tingborgsängen, Träffs Tryggs Tryggås, Åsen u Ingefredsgården, Åsen under Bosgården.
kolla Seg_falan.doc