Denna sida blir en halvhalt för att presentera kommande sidor
Här en översikt över 1900 - 1960 talets sidor.
1900 talet börjar med att man genomför en medvetet olaglig syn, utan att
kalla alla parter.
Vi börjar med 1902 års sänkning, betraktar hur sjön ser ut under 1920 talet
via några tidningsartiklar.
1930 talets två olagliga skändningar. Högsta domstolen gav efter 30 års
trätor sänkningsföretaget bakläxa. Men liksom i dagens aktuella debatt om
vindtäkt bryr sig inte initiativtagarna om detta, utan kan med manipulering av
politiker och domstolar leda till att man kan framtvinga två märkliga
vattendomar som leder till
1933 års sänkningar.
PO Swanberg avslöjar oegentligheterna 1933-73
En blick från 1940 talet
Vi samlar under denna sida hur tanken på att restaurera sjön började. Vad sker på 60 talet
efter en inledande märklig dom i Högsta Domstolen.
Utredningen startar, svårigheten att följa regeringens och riksdagens
gillande, sveket från Svenska Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska
Förening och huvudmannen Statens Naturvårdsverk. Förre SNV chefens
erkännande att de inte borde övertagit restaureringsuppdraget ger ett ändå
försonande skimmer åt detta misslyckande.
Vi tittar på ett årtionde i taget så vi inte villar bort oss.
1902 års sänkning 1905 Rud Söderberg utredning 1905 Emil Lindegren 1920 talet 1930 talet 1933 års skändning
Läs också Sven Björks Hornborgasjöns
Restaurering, som han skrev i Hans Claesson Hornborgasjöns Krönika, som Bjerka Härlunda Hembygdsförening gett ut.
Att sjön har blivit en kompost värdig att kallas Sveriges största har ännu
inte givit några politiska följder. Men vi arbetar på det. Vi försöker oss på en sammanfattning av de senaste ett hundra
årens historia. Vill du veta vad som skedde redan på 1800 talet har vi en god
sammanfattning i Wilhelm Lemchen, som 1898
inför 1902 års sänkning lämnade sin juridiska och ekonomiska analys.
En
bildmässigt god sammanfattning av hur sjön utvecklades under 1900-talet innan
utredningen startar. Vi noterar att kanaliseringen innebär en kortslutning av
sjön, och den vidare utvecklingen kan vi bildmässigt följa från Sven
Björks hemsida.
Kronologi
- 1902 - 1911 Fjärde sjösänkningen. Hornborgasjön avtappas.
- 1911 - 1932 Vattenverksägarna processar för sin rätt till vattenkraften. De hade enligt offentlig utredning under 20 år
förlorat över 1 miljon i dåtida penningvärde.
- 1932 Högsta domstolen ger vattenverksägarna rätt till en vattenregim liknande den, som SNV nu avser.
- 1932 Skaraborgs läns Naturskyddsförening inleder i samarbete med Kammarkollegiet,
SNF, Kungliga Vetenskapsakademien och Domänstyrelsen försök att rädda sjön.
- 1933 Femte sjösänkningen. Med statligt anslag av 550.000 kronor köpes fallägarna att ej göra anspråk på verkställande av HD dom.
Vattendomstolen medger avtappning av sjön på villkor, att "Vallsjön" bygges före 1938 års utgång för att "såvitt möjligt"
kvarhålla vatten.
- 1934 - 1954 Återstående del av sjön avtappas. Sjön växer igen.
- 1954 En preliminär Vallsjö - vall upplägges. Registrering av vattenförhållanden inledes genom samarbete
SkNF/SMHI.
- 1964 Alla intressentkategorier vänder sig synkront till regeringen med begäran om nytt förvaltningssystem för sjön.
- 1965, 30 juni. Med 1964 års lämnade utredning som förarbete överlämnas denna utredning av regeringen till Statens
Naturvårdsnämnd med uppdrag att utreda och föreslå metod för att ur naturvårdssynpunkt säkerställa sjöns framtid.
- 1973 November. SNV presenterar plan som skulle kunna återställa sjöns naturliga vattenhushållning efter år 2000.
- 1977, 1 juni. Riksdagen beslutar enligt 1973 års förslag.
- 1982 Februari. Vattendomstolen meddelar, att verkställande av planen för rätt till fullvärdig restaurering av vattnet är
tillåtligt.
- 1982, 23 april. I egenskap av representant för länsstyrelsens naturvårdsenhet begär TH i skrift till regeringen att denna skall
tillse, att SNV blir ålagt att torrlägga Ytterbergsviken av sjön med en vall. Kostnaden för denna vall beräknas till 8 miljoner i 1986 års penningvärde.
- 1982 September. Regeringen avvisar TH's torrläggningsplan och godkänner vattendomstolens tillåtlighetsförklaring. Därmed har
full enighet uppnåtts.
- 1982 September. SNV's arbetsgrupp, SR – TH - TL, uppdrar åt konsulten AA Ingenjörsbyrå att föreslå lägre vattennivå än den
som SNV under tolv år arbetat med och som riksdag, domstol och regeringen avsett.
- 1983, 9 mars. SNV styrelse övertalas att gå med på att stoppa restaureringen och i stället, utan konsekvensutredning rörande
effekten, endast satsa på ”etapp 1”. Styrelsen hade då ej blivit underrättad om de tiofaldiga fördelar, som skulle följt det
därmed förkastade förslaget.
- 1982 - 1986 Inget åtgärdas för att klargöra konsekvensen av att inte fullfölja riksdagens uppdrag till SNV.
- 1986 Regeringen meddelar tillstånd för SNV att hos vattendomstolen lämna ansökan om ett nytt projekt, syftande till
endast ett 60 cm lägre vattenstånd än det sedan 1982 av regeringen tillåtna. Regeringen medger dock inte att det år 1982
uppskjutna vattenmålet avskrives.
- 1987 SNV arbetar helt med den mest märkliga historiska händelse, som drabbat svenskt ideellt naturvårdsarbete: Efter nio år av
SNV:s föredömliga planering och ytterligare nio år av förberedelse i det praktiska arbetet har SNV under därpå följande fyra år gått in för att utan bärande motivering avvisa riksdagens uppdrag, avvisa verkets finaste framgång i ideellt
naturvårdsarbete och därmed vägra ta emot rätten till att för våra efterkommande restaurera Hornborgasjöns vattenförhållanden
sådana de var närmast före 1902 - 1933 års förödande sjösänkningar.
Avtäcks plattan till P O Swanbergs minne, alltmedan man
hyllar den sjö, som ingen vågar debattera. I samma andetag plattan avtäckes
tillstår Naturskyddsföreningens representant att det olagliga vindkraftverket
kan mycket väl byggas ... men den internationella trangruppens ledare var av
annan uppfattning. När skall denna fars om Hornborgasjön sluta ... Nej den
fortsatte med att man inviger en utsiktspagod 2008 med stöd av en barnkör från
orten. Under 2013 går det vidare. Miljödomstolarna underkänner
SNV restaurering dels i vattendomen 2011 och vidare under miljööverdomstolen
2013. SNV måste betala konsekvenserna av att man inte gjorde en tillräcklig
restaurering utan fuskade. Man höjde bara till hälften med konsekvenser nu när
stränderna bara sjunker och de tidigare vunna åkrarna betesmarkerna försuras.
SNV fick kalla fötter då det kan kosta dem pengar. Gick till miljödomstolen och
fick besked om att de kunde sänka sjön ca 10 cm och trätorna tar ny fart.
Fallägarna får inte det vatten som krävs för att turbinerna skall kunna generera
någon kraft och därmed upprepas konflikten från 1914. |