Marianne Spolen gjorde denna batikbild till Hornborgasjöns ära      Blindkanalen-2017    

Start ] Uppåt ] 1940 talet ] Vad händer.. ] Hornborgasjöns sänkningar ] Fågelsjön ] Harald Schiller ] [ Blindkanalen ] 1960 ]
[ Innehåll ]

 


Allan Johansson i Munkgårn var uppe på Mudderverket, som lär ha stått vid Blindkanalen lär ha fotograferats 1932-12-04.
Bertil Ekberg drivande i  Hornborgafrågan

I vattendomen fastställdes att en klar vattenspegel skall såvitt möjligt bevaras i sjöns norra del, Vallsjön. Samtidigt gav man tillstånd till Härlingstorp och Uddagårdskanalerna, med villkor att en vall skulle byggas och underhållas mot den nordöstra delen av sjön.

Men redan 1932 var mudderverket inne på blindkanalens område varvid ovanstående bild togs. Här skulle sedan Storeklaren komma att skapas, men kanalen var redan grävd 1932. Bilden från R Söderbergs bok Hornborgasjöns öden som fågelsjö, men när bilden togs är för närvarande oklart.

juni 1933 från sjöns centralparti med få säv och vassruggar. Sjöbotten som går att åka skidor på tack vare blindkanalen och extrem torka. Igenväxningen gick sedan explosionsartad. Troligen Frille som åker skidor i gyttjan.

Den föreskrivna vallen som skulle vara fullbordad till 1937 kom aldrig till utförande.

Från Vallsjöns djupaste parti hade tillskapats en blindkanal utan domstolens hörande och det redan före domen 1933. Den skulle igensättas.

Huvudkanalen med tillförande Blindkanalen i bildens vänstra kant. 

Kanalerna vidgades under 40 talet vilket ökade genomströmningen.

Bertil Ekberg kallade till möte 1948 vid tre tillfällen där naturskyddets representanter var närvarande tillsammans med lantbruksingenjören Sven Hallin. Bertil lovade då att kanalen skulle igensättas så fort mudderverket var klart med Härlingstorpskanalen, samtidigt som man ville låta vattnet från denna kanalerna passera Vallsjön.

Bertil EkbergBertil ogillade att naturskyddet höll kammarfiskalen underrättad om vad som förevarit och därpå följande uteblivna åtgärder. Efter 1,5 års utebliven reaktion skrider kammarfiskalen till aktion med krav på åtgärder före september 1950. Kungliga Vetenskapsakademin med krav på att blindkanalen skulle sättas igen då den står i strid mot vattendomen och starkt främjar igenväxningen.
Augusti 1952 sammanträder vattendomen i Skara med dom 1950-10-17, med den till synes egendomliga formuleringen att VD medger att föreningen avstänger blindkanalen. Detta förklaras av att det var Ekberg, som stod för ansökan och domstolen hade att välja mellan att tillåta eller icke tillåta åtgärden. VD 1933 hade ju ålagt föreningen att lägga vall på blindkanalens plats. Detta kloka beslut kom efter fyra års utredande.

 

Blindkanalen 1953-10-29 Dammtröskeln på 4,99. Nivån i blindkanalen +4,96 och i huvudkanalen +4,85.

Holger tog bilden 1954-06-02 av dämmet, då man uppmätte en nivåskillnad om 60 cm.

Att sen blindkanalen igensattes först efter årsskiftet 53-53 är en annan sak. Jag vet dock att berätta att det var bröderna Krantz i LarsNilsgårdarna Bolum som verkställde arbetet med att skapa dämmet. Fördämningen av kanalen byggdes på eftersommaren 1953, med påtagliga effekter redan på hösten.

Blindkanalen maj 1957. Kanalen grävdes redan 1932 och fram till sommaren 1953 tjänstgjorde den som avtappningskanal från Vallsjön.

Uddagårdskanalen med Ytterberg till höger och Bjelluma nabbe i fonden. Man kan ana den vall som innestängde Vallsjön. Bilden tagen 1954-07-11.

1954-07-11 samma motiv men nu med Ytterberg till vänster. Ekberg anser att detta är den färdiga vallen.

Träskskogen ute i sjön vid Blindkanalen men vi får se när den togs

   Turén försvarar sig

mångordigt 1959 inför en HD dom, som kom 62 tilltaget med Blindkanalen sålunda. Till sist ett par ord om den så kallade Blindkanalen. Om dennas tillkomst har föreningens ordförande uppgivit att han vid något tillfälle under hösten 32 uppringts av förlikningsman Nordin med anmodan att låta det i sjön arbetande mudderverket göra en förbindelse mellan Hornborgakanalen och sjöns djupare del för att övertyga fallägarna om den tillämnade kanaliseringens nytta. Jag har icke något säkert minne av att förlikningsmännen dryftat denna fråga, men med hänsyn till att tanken på Härlingstorpskanalen uppkom på ett tidigt stadium av förlikningsmännens överläggningar och det låg nära till hands att företaga ett förberedande prov till utrönande av vad en sådan kanalisering kunde betyda, finner jag det högst sannolikt att saken varit på tal. Med hänsyn till de vid denna tid rådande förhållandena håller jag också för före att ingen då räknade med att än att den sådan provkanalisering kunde vidtagas utan att andras intressen träddes för nära. Då nu Ekberg uppger att han någon gång i slutet av sept. 32 upprings av Nordin och anmodas upptaga en provkanal finns ingen anledning att ifrågasätta annat än så skett. Av bevarade anteckningar om förlikningen sammanträden framgår att förlikningsmännen sammanträdde i Skara 32-09-22--23 och enär arbetena med provkanalen skall ha påbörjats före månadens slut bör projektet hava förts på tal någon av nämnda två dagar. Att förlikningen på eget bevåg skulle ha upptagit provkanalen finner jag emellertid osannolikt. Av vad jag senast anfört synes det mig vara riktigast att man i förevarande mål utgår från att provkanalen upptagits på tillskyndan av förlikningsmännen eller deras tekniske ledamot. I enlighet härmed för föreningen icke utsättas för misstankar att hava handlat egenmäktigt i fråga om kanalens upptagande. Ej heller synes det mig föreligga anledning att misstänkliggöra utnyttjandet av denna kanal. Sedan förlikningen väl förts i hamn och septemberdomen vunnit laga kraft kan det näppeligen ha legat i föreningens intresse vare sig att hålla Blindkanalen öppen eller förhala skyddsvallarna färdigställande.

Motbakgrunden av nu lämnade redogörelsen för händelseförloppet vid förlikningsförfarandets inledande och fullföljande kan man ej undgå att ställa sig tveksam till värdet av den av kammarkollegium mot föreningen anhängiggjorda rättegången och man får frågar sig om icke naturskydd synpunkterna för vilka även föreningen säkerligen hyser stor förståelse bättre hade kunnat tillgodoses i annan ordning än i en rättegång som syftar till att rycka undan grunden för det med så stor möda och så mycken penning uppoffring vunna fredsresultatet och att göra föreningen till syndabock för de ur natursynpunkt beklagliga förändringarna av Hornborgasjöns geografi under de senaste halvseklet undergått. Det är en ödets ironi att ett statens eget ämbetsverk står bakom denna aktion, som hotar att omintetgöra det sakläge som staten själv genom Högsta organ några år tidigare bemödat sig om att skapa.


Start ] Uppåt ]
redigerad juli 2017.