Stocken Qvarn
under Lilla Tagelberg

Ligger nästan 2 km nedom Banevalla och finns omnämnd i jordeboken 1795. Namnet knutet till stockar vilket antyder att här varit en bro.Två turbiner som installerades i början av 1900 talet.

Lilla Tagelberg med en Qvarn p1775-90 som senare blir Stocken en väl etablerad Q med stor tjenstemannastab
1772- Måns Månsson f1738 från socknen
sonen Anders Månsson f1776
1817- Andreas Jonsson f1776
1831-34 nämns L Tagelberg och Stocken som under samma ägare. Det är tydligen nu som Stocken bygges.
1831-34+ Sven Sahlberg f1790
1833-34+ Petter Persson f1794
äges av Carl Tham i Stockholm som finansiär
1833-39 mjöl Petter Persson f1784
- 1859 Magnus Pettersson f1821 flyttar till Larv men kommer åter 1868-72
Anders Larsson f1828 Hömb ett år från 1867 sen Kvänum
1765-6 Sven Jansson f1819 flyttar till Alingsås

Perioden 1872-80 Stockens Qvarn hälften av Anders Jansson i Lilla Tagelberg och hälften av Anders Svensson och Svante Svensson i Erik Larsgården Lenna
1876-78 Johan Alfred Andersson f1854
1879- Carl Fredrik Magnusson f1848 är son till gamle Magnus Pettersson ovan
1902 mjöl Gustaf Jacobsson f1868
1851-1892  Anders Jansson f1822, som gift sig med Kilbergs dotter i Forssa och som blev änkeman och omgift troligen här.
-1857 Carl Jansson från Skallmeja
gifta dr Magnus Pettersson som fanns här vid Stocken två år från 1857 

-1908 mjöl Carl Andersson f1858 Önum sonen kommer igen 1919
1919-21 Johan Adolf Carlsson f1892
David på Stocken

Torkelstorp Qvarn

är den qvarn som ligger nedanför Stocken i Skallmeja socken och äges till gården. Den finns med, som den första qvarn hä och grundades före Stockens Qvarn. Den hade två stenar.

1757-64 Anders Isaksson f1724 gifte sig med änkan i qvarnen
ägs av Håkansson Ödegården Saleby
-1820 Jonas Månsson f1782 var son till Måns i Stocken
-1832 Johannes Andersson f1806;
1832- Nils Gustafsson f1794
Carl Bengtsson f1842 var både mjöl Stockens och denna q dör 1842 och familjen splittras då även modern dör.
Magnus Pettersson
1857-8 Anders Gustaf Molitor f1824 Flo stannade bara ett år, men han återfinner vi i Bolum på olika platser .

1874-85: Torkelstorp qvarn 11/16 efter kyrkbyggnads skyldighet (1/8 i vissa andra fall)
Därav äger Jonas Larsson i gården 3/32 och Anders Jansson i Stockens qvarn 9/16 av hela qvarnen - 1/32 af hela qvarnen Sven Johan Lidberg Kvänum. se fol. 411
1877 mjöl dräng Anders Gustaf Johansson från Fröjered, som flyttar efter ett år till Torbjörntorp
1878-93 mjöl Carl Nilsson f1842 synes vara den sista mjölnare på stället han hade varit ett år på Stocken dessförinnan.
Därmed antas att qvarnen läggs ner. men jag medger att uppgifterna är svårtolkade.

Qvarnarna vid Forssa, Slogge och Staka

Delar av Slugga och Forssa fallen med vägen i bakgrunden med rester av överfallsdammen och gamla bron kan skönjas med brofästen och allt. Gamla vägen gick alldeles utanför väggen på Forssa qvarn med en träbro mellan stenbrofästena.

Slugga Qvarn med Stamp

Här har Flian ett vackert fall om nästan 4 m inom en sträcka av 40 meter. Qvarnen har rötter i 1500 talet men verksamheten lades ner på 1960 talet.
Slugga qvarn finns inte i början av 1800 talet och Q har 2 stenar
1835 Anders Nilsson
1816-1839 Jan Svensson 1786 betydande storlek av tjenstestaben.
1839- mjöl Jonas Andersson f1803
1841- Johannes Andersson kom från Marum efter två äktenskap
1887-92+ Alfred Johansson f1847
1887-91 mjöl Carl Petter Jonsson f1852
1891-98+ mjöl Jan Eriksson f1851 hade brukat Skansa, kom hit och fortsatte till Forssa
1902-13 mjöl Carl Johan Magnusson f1862
1906-8 Lars Söderberg f1855

eget hus
-1972 Erik Jonsson siste man.

Slugga Qvarngård med qvarn

Slugga qvarnbyggnad.

Slugga Stampetorpet

finns nämnt i början av 1800 talet.

1892- Olaus Larsson f1825 oklart var han bodde men det var ett eget hus.
Johannes Månsson ff1718
Anders Olofsson f1725
Olof Larsson f1748
stompare +73-98+ Johannes Larsson f1823 stannar tydligen över ½ sekel
Benstamp:
-1884 mjölnare skomakare Anders Gustaf Johansson f1825. 

Slugga Gatan = Kvarntorpet.

runt 1748 Johannes Månsson
Andersson
1804- Lars Torstensson
-1811 Jonas Månsson f1769 -20 Carl Persson f1792
1864- torp Anders Svensson f1822
92- Olaus Larsson f1825 dör 1913

Hästhalla Forssa Qvarn HuleQvarn

1747-9 Erik Andersson f1696 Forssa Q
kallas början av 1800 talet också för Hule Q
1800-02- Sven Larsson f1753 är intressant då han passerar Bjärsjö Q och Åkatorp runt 1807 för att försvinna till Falköping.
? Jonas Månsson f1761
1786- Gabriel Jacobsson f1753
1794- Nils Andersson f1764
Fallet ligger under gården Hästhalla, som ligger 500 m öster om qvarnen, och försåg gården med ström. Mot slutet var det bara en kraftstation. Finns risk att Huleqvarn och Hästvalla har missförstått per 16-24.
Bakom ligger resterna av en murning och spis av Qvarntorpet, där en dam som skötte qvarnen bodde.

Ruinerna av qvarnen med fd Kaptensbostället Basebo i bakgrunden

1821-33 Sven Larsson f1796 var en aktiv qvarn under denna tid.
1852-3 Magnus Pettersson f1821 fortsatte till Torkelstorp vid Stocken.

Forssa Lindholmen Qvarn Basebo

är känd från 1863 då som Basebo qvarn.

1778- Lars Svensson f1732
1778 - 97 Jan Håkansson f1748 Härene
1813- Anders Johansson f1776 Marum
p1809-19+ Byggmästare Nils Kilberg,
-1822 svärson Olof Andersson for till Synnerby
31-34 Dr Lagergren
-1850 Olof Nilsson Kilberg mjöl sonen f1811
1858-80+ Johannes Kilberg son f1838 har ordentligt med tjenstefolk.
August Emerd Johansson f1868

Forssa Lindholmen Qvarn med bostadshuset till vänster

Här fanns också en såg men nu ser vi bara ruinerna av den.
siste mjöl var Ingemar Robertsson

Staka Qvarn

1747-57 mjöl Måns Svensson f1720
1757 Jonas Fagerberg f

1806- Lars Svensson f1769 kom från Skarka.

Staka hade tre stenar per 1843-56
1842-52 Johannes Jacobsson f1790 från Götene. Han dör 52 och lämnar enkan kvar på stället.
1873-80 mjöl Johan Johansson f1849
1859-82  Anders Johansson f1831 flyttar till Am 82
1880- mjöl Anders Gustaf Johansson f1840
1878-91 arr Jan Eriksson f1851 finns senare på Slugga och Forssa
1891-93 arr Frans Ludvig Pettersson f1862
1893-97 Jacob Erland Gustafsson f 1868
1881-92+ egare August Andreasson f1853
1897- Carl Johan Magnusson var här något år, passerar Kaxa Q Bolum något år, återvänder till Slugga och stannar till 1913 för att återvända till sin barndoms socken Lindärva.

Staka delades mellan
Kari David Andersson f1878 och
Joel Andersson f1884 son enligt ovan
1918-21 äg och mjölnare Carl Bengtsson f1887 från Löfåsen Hornborga
1921-22 Gustaf Nilsson f1869 från Värmland

Staka kraftverk tillskapades genom en damm som därmed ökade fallhöjden tre meter.

Karin Ahlberg 1980 tal

Huleqvarn under

-1816 Petter Johansson f1785
1830- enk Maja Stina Andersdotter f1791
1846-64, 58-1877 torp lägenhets innehavare Anders Svensson f1832 dessemellan var han 64 under Gatan i Slugga hela tiden åtföljd av sin fader.

Tveta Q Häleqvarnen

-1752 Per Svensson flyttar till Saleby
1757-61 Lars Arvidsson f1729
Per Svensson
1755- Per Nilsson f1721
1755-56+ Erik Svensson f1727
Sven Månsson
Nils Andersson
1762- Johannes Andersson f1728
Bengt Andersson f1725
-1811 Sven Nilsson f1780
1811- Axling 1770
Lars Persson f1785

Bullerforsen

Sven dog före sonen
-1806 Johannes Svensson f1768
1811- Lars Persson f1782
en benstamp som ligger nedom själva Staka fallet tillhörde tidigt 1800 tal Tveta, men nämns sedan inte i kyrkboken.

Qvarnarna vid Resville Bro med poststation
Backgårdens Qvarn (Holmen), Skansa (Biskopsqvarn) och Mossen Qvarn

Sällagården = BengtJonsgården Qvarn = Nyfika

verkar vara en stor qvarn med mycket tjänstefolk. Förvirring råder var den låg, men enligt N Häreneboken låg den 300 meter uppströms om Skansa på Salebysidan.

1762- Jacob Jonsson f1735 i Skövde
-1810 Töre Johansson f1777 flyttar till NilsJonsgården sen Hasslösa
-1804 Johannes Henriksson f1788
Petter Larsson 
-1830 Mjölnare Johannes Jonsson med änka

äges av Johannes Jonsson Hangelösa
1824-30 mjöl Petter Larsson f1773 Källby
1830-35 sonen mjöl dr Sälla Nyfika f1808 till Härene
1835- ½ eg Lars Nilsson f1801
1835- ½ eg
per 1856-1860  verkar det vara en tom plats.

-1858 Svante Johansson och hans hustru Lisa Kihlberg. En vårflod raserade dess qvarndamm 1858 och skadan drabbades även nedströms liggande qvarnar. Därefter kan dämmet vid Skansa höjas.

Resville Ledsgårds Qvarn

p1756-63 Lars Göransson f1725
1777-  Göran Larsson f1756
1778- Brodern Anders Andreas Larsson tar vid men flyttar till Broqvarn Biskopsqvarn.
Ryttaren Måns Nykter dör troligen 1810 då kommer
1811 Nils Jonsson f1787
1819-24+ Lars Jonsson f1770
1826-1849 Jan Klasson f1779 Otterstad 1831-34 ägs av färgaren Fahlström Lidköping.

Resville Skansa Broqvarn Biskopsqvarn och såg

Qvarnen finns omnämnd 1564 och har belönats med många olika namn såsom Resville Q, Biskopsqvarna eller Skantsa.

p1756-70 Simon Jonsson
1780- Nils Svensson f1745 Saleby
-1785 Andreas Larsson f1760
1790- Johannes Jönsson f1755
1796-99 mjölnare Johannes Jonsson
1810- Olof Andersson f1758
1818-20 Elias Carlsson till Vedum.
1834- byggmästare mjölnare Petter Nyström f1789 Kroppa (S)

Skansa, Biskopsqvarn och såg

p1756-63  Lars Eriksson f1730
ryttare Måns Nykter f1751 Härene
Johannes Jönsson f1755
1790-91 Anders Högberg till Lidköping
1806- Lars Svensson 1769
1808-23 Johannes Svensson f1768 kunde berätta att Skansa hade medeltida anor med tulltäktsrättigheter. 1350 där Tord Laurentsson pantsatte till fogden Peter Valgö i Skara en "mölle i Redzuelle" för 10 marker. Biskop Bengt i Skara hade 1461 inkomst av "Redisvälle qvarn". Drottning Kristina förlänar "Biskopsqvärnen" 1641 till Christoffer Ekebland.

1826- Nils Gustafsson f1794

p 31-34 Skansa och Biskopsqvarn äges av Johannes Pettersson i Smedsgården Hangelösa
Arr Carl och Håkan i Resville per 1831-34
p 1831-34 mjöl Olof Andersson f1791
35-44 Johannes Petterssons sterbhus
34-5 byggmästare Petter Nyström flyttar till Härene 

Qvarnen äges av patron Eriksson på Öredahl Hangelösa
arrenderas av Olof Olsson Norström f1808 från 1851
1851-57 mjöl Gustaf Larsson f1825 drar till Skara.
denna qvarn  synes svikta slutet av 1850 talet.
(L Eriksson köper qvarnen av hovrättsnotarie A T Frisk 1851
kronobefälhavare C Carlberg äger den 1867-82.)

Skansa Qvarn och Biskopssåg
1865-77 mjöl Erik Otto Söderqvist f1835
med mjölnare på plats finns mycket personal igen
bröderna Eriksson kom 77 vi kollar familjen

Resville bygdegille har renoverat överfallsdammen och restaurerat qvarnen, som genererar ström till sig själv.

Vi kan ana att den höjd som ligger På Salebysidan kan ha varit en skans, där man tidigare kunde ana vallar och en skans.

Backgårds Qvarn

ligger i Härenhed, mitt emot låg Lora Qvarnen nedan.

NilsJons eller Lora Qvarnen

Låra el Lora qvarn dyker upp på 1870 talet med ägarskap av Svante Svensson Backgården q, beskrivs som föregångare till Bengtsgårdsqvarnen och låg på Salebysidan. Är det föregångaren till den nuvarande lilla kraftstationen mittemot Backgårdsqvarnen.

Qvarn och sågverksamheten bedrevs till sekelskiftet. Här fanns också en kross och två par stenar.

04- Nils Jonsson f1756
1808 ägdes Q av rådman Erik Mogren hade angivet år om tillstånd att få sätta in ett par räfflade el sk stålqvarnsstenar.
-1810 Olof Andersson f1758 Härene
1810-11 Tore Töre Johansson f1777 återvänder till Hasslösa.
1811-13 And Johansson f1776 Marum fortsätter till Forssa
1821-23 Anders Svensson 1787
-1829 Jonas Johansson Larv dör på plats
p 31-34 Erik Jonsson f1795
p 31-34 ägs av A O Calling
eges av P Molitor f1799 Flo
Sven Larsson
mjöl Jonas Johansson dör här 1829 och enkan Stina Eriksdotter stannar här som inhys
-1847 Jan Petter Johansson från Kilagårdsqvarn finns här något år för att sedan flytta till Synnerby
1847-48 Sven Sahlqvist f1790
1848-9 mjöl Carl Larsson f1822
1849-51 mjöl Anders Brandt f1808 till Källby

Låra Qvarn som per 1856-60 ägs av A Olsson Backgårdens Q

p 1880-90 ägs av Svante Svensson Backgårds qvarn.

Mossa Qvarn

förstördes 1803 och byggdes aldrig upp igen. Den låg ca 2 km nedströms Resville qvarnarna. Vårfloden 1803 raserade qvarndammen, som aldrig byggdes upp igen.

Flöje Qvarn

ligger på Härene sidan strax nedanför Stampen vid Mossa Q.
blev Kristinedal

Kristinedal Vävfabrik

1849- blir det en klädesfabrik med en verkmästare Hoffman från Lidköping. arbetare och spinnare börjar dyka upp i perioden 44-49
1857- Fabrikör Albin Wohlfast f1828
1849- Carl Johan Hoffman f1820
perioden 1856-60 arbetare strömma till Kristinedal
Fabriken är borta och numera ser vi bara ett intag, som fungerar som ett flodutskov med en fungerande ål och laxtrappa vid sidan av.
per 80-90 ägs av fabrikör Ludvig Thunström Norrköping
disp Gustaf Albin Lundqvist.
Kristinedals Ullspinneri AB bildas tidigt 1900 tal

Se mer om nya fabriken på Härenesidan

Slöta Q 1/32

ligger under St Slöta och det är möjligt att den ligger längs Lannaån i västra Saleby.

p1817-50 far Sven Nilsson f1780 äger p44-49
1851-80+ Carl Johan Svensson sonen f1817 änkan bor kvar
sonen tar vid