Ledsqvarn

ligger på Gustaf Torstensson
1899- Oskar Bolin
00 Johan Fredrik Holmström f1852 qvarnägare.
per 1914-18 har Kristinedal tomten

Ledsgårdens Qvarn Resville

På västra sidan låg vid Resville en qvarn som tack vare sin färg kallades Röda qvarn. Härifrån förmedlades el till Kristinedal. Qvarnen flyttades senare uppströms och blev ett magasin

Backgårds Qvarn

Runt 1800 talet ett par stenar.

1794-99 Anders Persson f1756
1811-15 Carl Jonsson f1858 mjöl
mjöl äg Anders Svensson i Vinköl
eg Anders Jonsson i Vinköl och ½eg Anders Andersson Kaflatorp i Jung
1842-44 Johan Settergren från Kåxtorp Hornborga försvinner till Örslösa
1840 talet ägs qvarnen av kronolänsman Johan Sjöberg och sedan 1859 av possessionaten S E Olsson från Gärdhem, som samma år arrenderar ut den till
1859- jungfrun Anna Maria Friberg "jongfrua på kroa " i Resville
1845-51 ½ eg Anders Ottosson f1814 till N Vånga
Anders Jonsson i Vinköl ½äg
Byggmäst Anders Olsson 1818
1860-1 Sven Andersson 1815 for till Am
1862-74 Harald Andersson från Wäla köper qvarnen 1866
Harald säljer 1873 till Svante Svensson
~1880 Gustaf Torstensson äg och mjölnare troligen också ägare av gården f1812, fader till Carl Algot som blir mjölnare av Holmens Q.

Från 1685 års jordebok kan vi läsa att lb Per Ambjörnsson på gården som ägdes av Johan Ekeblad, gård och kvar stannar i släkten till 1805 då Magnus Andersson och Petter Håkansson blev ägare till var sin ¼.

1874-1911 Sven (Svante) Svensson

mjölnare f1840 i Källby vare gift med Maria Katarina. Den gamla qvarnen som brann 1901 drevs med ett underfall. Enligt en syn 1859 så var hjulet 6 alnar och var smitt av järn 5½ alnar brett. Här fanns en kraftöverföring till Resville mejeri. Han bygger om qvarnbyggnaden 1902 och försåg den med tre turbiner. 

• 1 Hilma gifte sig med bonden på OlofAndersgården här

• 1905-32 sonen Sonen Fritiof Svensson f1869. Ägnade sig bla åt kvarnstensgjutning och blev något av espert i området.

  • sönerna Einar och Holger driver qvarnen vidare till mitten av 1990.

arr 1882-88 Johan Andersson f1849

Bröderna Einar och Holger Svensson äger 1980.

Vi berättar att byn är gammal och fanns redan på kung Magnus tid då kanske Redhswelle, som skulle betyda något som liknar göra färdig och vall naturligtvis. Dagsnäs stenen som Tham mutade sig till kan ha kommit härifrån. Redan på 1404 fick domkyrkan en morgongåva efter änkan Gertrud Lagesdotter en gård som hette lagmansgården jämte tvenne Kwarnströmmar. Biskopsqvarnen tog Gustaf tillbaka enligt ett dokument från 1552, som Birger Karlsson fick i förläning. (Qvarnen tillhör Saleby socken.
Från tiden för Älvsborgs lösen känner vi två mjölnare Bengt och Per båda knutna till Björn Posses gods.
vi anar nog att Resville by som hade egen kyrka har tradition av att vara en sammanhållen enhet med byalag som till och med utskiften av gårdarna hade svårt att tämja. Här fanns tidigare affär, post telefon qvarnar, såg och stamp benkvarn och mejeri. Här fanns tidigare en festplats med turnerande cirkusuppträden och tältbiograf.
I samband med laga skifte som nästan samtliga ägare motsatte sig brydde sig ägorätten inte om utan körde över samtliga. På Ledsgården satt en fabrikör Björsell som drev saken vidare. Här kanske vi kan ana förlagorna till Kristinedals fabrikskomplex.

Holmens Qvarn

Holmens Qvarn har en nästan 2 m hög och 65 m lång överfallsdamm. Denomtalades så tidigt som 1564 såsom kyrkohemman.

p Anders Svensson f1762 från Härlunda en större Q än Backgårds Q om man ser till antalet tjänstefolk
p05-10 Anders Olofsson f1778
Holma q 2 stenar ägs av Anders Robinsson Edsvära
Anders Svensson äger också Backgårds Qvarn.
Anders Kullman hälftenägare från Edsvära
p1822-35 Per Andersson f1793
mjöl Nils Gustafsson som vi tidigare mött i flera Saleby Q försvinner nog ganska snart ty han förpassas redan 1839 till socknens slut.
½ äg Jonsson på Halla Edsvära
1840-90+  ½eg Gustaf Torstensson
00 Carl Algot Torstensson f1859 hade fyra tjänare 1900 tre tjänstehjon 1912 avyttrar han qvarnen.
1912- Johan Håkansson f1856
1917- Erik Håkansson f1888 driver vidare och kan öka sin mjölproduktion
Q lades ner 1955

Nyholmens såg och stamp

ligger 250 m nedom Holmens qvarn till i början av 1900 talet
ägs av Carl Algot Torstensson på Holmens Q
+1857-96 arr Anders Pettersson f1823 hans ogifta söner söner. Husen låg i Härene medan jorden till det mindre jordbruket låg i Saleby. förr fanns ett vad här. Det fanns spänger över ån vid de tre qvarnarna.

• -1911 August Andersson f1854
• 1896-28 Johan Alfred Andersson arrenderar

Q lades ner omkring 1920.

Stampen Mossaqvarn

ligger 2 km nedströms och beskrevs som en vadmalsstamp. Låg på Salebysidan och förstördes vid vårfloden 1803. Vid tillfället var en mjölnare i stad med att baxa upp en qvarnsten. Hela stampen drogs med i fallet och resterna bildade en liten holme, som senare blev en skogsklädd ö. Mossa q byggdes aldrig upp men mitt för Flöje byggde man en vadmalstamp av en färgare namnad Fahlström. Denna del såldes sedan till två Fischer och Brunius, som senare 1847 skapade ett spinnverk med 60 spindlar och efter hand sju vävstolar. Detta är grunden till Kristinedals Nya Ullspinneri ABsom bildades 1890

Flöje Qvarn

½ mtl frälse. Gården låg tidigare under Resville socken med tillhörande qvarn, som omnämnes redan 1492 (Flöghis quern med fornnordiska anor i namnet) Gården har också legat under Skofteby Säteri. Senare har fabrikör Björsell varit ägare och därmed anar vi även att denna gård kom att utvecklas till Kristinedal.

fallhöjden var här 2 m och en damm om 50 meter utnyttjades till 1938 till ullspinneriet.

ingen p1792-99
P1816-25 dyker qvarnen upp med tre par stenar. Själva gården ½ mtl frälse med då en qvarn Själva gården ägdes av kammarherre Silversparre - Hjernsparre.
1817-32 Anders Pettersson okänd so far gift med Maja Jonsdotter f1793
Fabrikör Björsell dyker upp perioden 1837-49
1835-57? br mjölnare Lars Pettersson f1808 med ett större knippe tjenstefolk.
1855- Handlare Schoug i Lidköping
1874-6 August Molitor f1831 flyttar till Lindesberg
1880- Kristinedal AB äger Qvarnen i Saleby
1890-99 Kristinedals AB äger
per 1914-28 talar man om fd kvarntomt.

Nya Fabriken Kristinedal

Saleby sidans kallades Gamla Fabriken och uppfördes efter en brand 1888. Denna del bygger man till 1922.

Den tre våningar höga byggnaden uppfördes 1898 under ägarskap av Kristinedals Nya Ullspinneriaktiebolag. En träbro förenande de båda komplexen. Själva fabriksbyggnaden byggdes så sent som 1968. Bredvid låg valsqvarnen dvs rester av Flöje qvarnen, en valsqvarn som 1922 flyttades från Resville och kom att bli en magasinsbyggnad. Det sägs att företaget var konkursmässigt redan på 1880 talet enl handlingar från kommunalstämman. Ekonomiska svårigheter präglar tiden runt sekelskiftet.

På denna sida Flian hade man väveri, färgeri, valsqvarn med elkraft för fabrikerna. Den uppfördes 98 i tre våningar. Trikåstickeri, strumpstickeri samt kemisk tvättanläggning tillhörde denna sida. Dragkamp utvecklas mellan kommunerna vid sidan om Flian. Fabriken som startade med en ullstamp lades efter dryga 140 år ner mest på grund av brist på sysselsättning inom en sviktande TEKO branch. Anläggningarna på Härene sidan byggs till 1968

½ km nedom Kristinedal ligger en qvarntomt Presteqvarn, som var en löne qvarn åt presten i socknen.

Bronäs Qvarn

Låg under Bronäs säteri. Magnus Gabriel de la Gardie lär ha haft intresse i gården och planerat ett garveri vid qvarnen. Gården nämns första gångne 1504 då Lindorm Brunsson av Forstena ätten var häradshövding i Walle härad.

Den nya bron vid Bronäs Qvarn där qvarnen ligger till vänster

-1795 Jonas Larsson f1735 dör troligen här med sin stora familj
1795-97 Petter Håkansson f1746 flyttar till Götene
-1795 Jonas Larsson f1735 ¼
1805-27 Anders Jonsson f1772 när han dör 27 splittras fam
sonen Johannes f1805 är med och driver Q de sista åren
1829- Anders Engström f1801
1837- Per Andersson kom från Holma Qvarn
ägs av Hofkamrer Johan Vilhelm Zachrisson på Bronäs
1859-62 Johan Wallqvist f1819
1865- 86 Lars Petter Håkansson f1826

Lars Petter Andersson f1849 äg Bronäs 95- arrenderar ut qvarnen.
under denna tid fanns två qvarnar avsedd tullförmalning på var sin sida av Flian förenade genom en spång innan innan bron byggdes. Qvarnen på Härene sidan nybyggds med tre turbiner före 1913. På 30 talet insattes valsqvarnar för mjölproduktion. Qvarnen byggdes sedan om till kraftverk varvid nedanomliggande fall inköptes och skapade en bättre fallhöjd.

1887 - 1912 sonen Johan Petter Håkansson f1856. Av 7 söner blir 5 mjölnare varav Axel återfinnes i Södra Sniken Hornborga.
äg patron Frans Otto Falk på Bronäs -1895, och äg Lars Petter Andersson Bronäs 1895-
1912- Hans Helmer Johansson f1882
Qvarnen brinner på 1970 talet och byggs inte upp på nytt.

Resterna av Bronäs qvarn Norra Härene

Flians nedersta fallsträcka om 250 meter ger en fallhöjd av 3,6 meter. Qvarnen hade tre turbiner och installerades 1974. Fallhöjden ökades samma år då överfallsdammen vid Backalund sprängdes. Petter Bromarker ägde 1980 hela fallsträckan.

Bajgårdsqvarnen

hette den qvarn som låg på andra sidan innan bron blev anlagd.

Qvarnegården

ett torp under Bronäs

Basta Rote troligen ett torp under Bronäs
p92-99 Erik Andersson f 1739 i Örebro
p92-99 Andreas Mattsson f1769
p05-10 enkan Maria Persdotter f1740
p05-10 enkan Karin Andersdotter

Presteqvarn Basta Rote

Presteqvarnen ett torp under Prestegården,
-1794 Anders Mårtensson f1740
1805-10 Sven Johansson Otterstad f1766
under 1850 talet beskrivs Presteq som en backstuga

Backalund och Bronäs qvarn hade fyra föregångare

Backalund eller Skofteby Qvarn

Bastlunda Olof Andersgården
p 1825-37 vem vet Sven Johansson f1785

Riven överfallsdamm vid Backalund

1974 ökades fallhöjden dryga metern genom att denna överfallsdammen raserades sedan Bronäs tillägnats denna damm.

Backalund - Skofteby Qvarn

hade i början av 1800 talet tvenne stenar.
Skofteby har för Västergötlands del tidiga anor, och namnet anser härröra från mansnamnet Skopte, som enligt traditionen lär ha varit en norrman som kom i erövringssyfte till trakten på 1000 talet. Säteriet har anor från medeltid och nyare tid av stort släktforskarintresse. (Se Sven Bjärnebo sockenbok).

p92-15 mjölnare Jan Larsson f1742  dör 1815
1795- Lars Jonsson f1771
1813- Lars Göransson f1779
ägs av Magnus Svensson Torp i Trässberg
tillhör Svante Lundqvist Trässberg med två stenar
Mjöl dr Petter Eriksson f1776
Jonas Andersson f1803 sonen Lars Johan stöttar till
-1848 son till Lars Jonsson Jonas Larsson f1798
1842-56+ Lars Johan Jonsson var son i Bronäs Q
p1864-79 eg Anders Mellberg men ingen mjölnare
ägs ses under per men bara en dr nämns under 5 år.

Tage Larsson