Vi åker in till gamla Mårby kyrkby och här berättar vi om Gamla byn med Stommen och Kyrkan och gårdarna, som är kvar på sin gamla plats. Tolkar vi gamla kartan rätt så gjordes på begäran av högvälborne löjtnanten Carl Lilja en karta, som visar att dels han ägde både Mårby och Bronäs men också att blott fem gårdar var aktuella på den tiden. Stommen, Brunnsgården, Bregårn, Måssegården och Hogården utgjorde hela byn. Här utgjorde marken av sandjord och brukades till ensäde och gav blott andra eller tredje kornet och alltså inget i tärde och brukas med plog. 

 
Karta från 1706 och upprättad för att lösa en tvist mellan Bjerka och Mårby.
Mårbysjön eller Bronässjön är omgiven av Sjöbron och Kroppedungen

I samband med Paul Jönssons inträde på marknaden så förändras byn under 1870 talet som genomkorsades av diken och myrstråk och man fyller igen sumpmarken och vikar och myrstråk med åker. I Mårby fanns redan före 1860 ett antal torp men som bönderna degraderades till torpare och antalet torpare utökades till tio. En viss nyodling sker och Anderstorp, Vråna och Lagerslund skapas under 1860 talet under denna period.

Ur en notis ur Potatisriket saxar vi. Av tretton torp som har har följts från 1870 till 1892 då Paul dör. Av de tretton som satt kvar 1892 var bara två söner vid Lugnås och Strömsholm. Tre hade själva brukat torpet de 22 åren sedan 1870 (Hofgården, Mossagården och St Heden. I resterande fall hade torpet bytt familj (Lagerslund, Mossaryd, Gustafslund, Brunnsgården, Bredegården, Smedsgården, Hästholmen samt det Stora Sannabo). När Alfred dör 1914 var sju av tretton innehavare söner till närmast föregående innehavare (Mossaryd, Gustafslund, Hofgården, Sannabo, Strömsholm, Mossagården och St Heden. Fyra hade själva brukat torpet de 22 åren sedan 1892 (Lagerslund, Smedsgården, Hästholmen och Bredegården. Återstår två brukare utan familjeband till föregående brukare Lagerslund och Brunnsgården.

Här berättar vi om 

Amundtorp
Mårby By
Soldatgatan
Sätra
Vadbacken Bronäs Högerock
Lövkullen

Själva Mårby by där vi tar oss runt på ringvägen.
Och stannar nere vid Soldatgatan och Vändom 
gör en avstickare till Sätra med de torp, som tillhör denna del av Mårby.
Ute vid vägen Bronäs och sydväst ut längs vägen till N Vånga och förbi Mårbylund, Långebacke och ner till Högerock.

Ljustorp Mårby nämndes första gången 1260 då en gård skänktes av Margareta Pettersdotter. Motivet för gåvan var att den skänktes för hennes själs salighet till klostret. Assar Blomberg som ägnat socknens historia sin omtanke anser att det kan ha att göra med att byn ligger på en moränås. Lika sannolikt kan vara att byn är omgiven av mossar, - mo - myr mosse. Ända till 1755 hörde  Dagsnäs till Mårby socken, men redan 1710 hade den i kyrkligt hänseende vänt sig till Bjerka.

Enligt jordeboken 1546 fanns här fyra frälse och ett prestehemman. Mårby har haft sin egen jordebok oberoende av kyrklig och världslig oro ikring. 16 delar

1. Stommen finns i Skara Stifts jordebok redan 1540.
2. Mossa eller Mossegården 
3. Hovgården med avstyckning Blombacken, Margaretelund, Långås och Rödstrandsgården 

Mossagården ½ mtl 

Anders Mauritsson 1757; Nils Arvidsson 1753; Sven Jonsson 1763 Sjogerstad, Petter Jonsson f1789; Br Sven Jonsson f Sätuna 1783; Åbon Lars Jonsson f Bd 1788; Per Bengtsson 1793; Br Johannes Björk 1780; Br Lars Andersson i Gökhem 1802; Anders Larsson br ¼ f1806;

Inhys brukare Anders Andersson  f1814 Bd, Lars Andersson f1781; Lars Eriksson 1788; Gustaf Pettersson f1817; Anders Gustaf Andersson 1820; Per Gustaf Svensson Vallinder f1835; Lars Hallberg; 

Ägs av Erik Blomqvist Moholm men husägare är Per Gustaf Wallinder f1835.

Per Gustaf Wallinder

f1835 var fjäringsman och brukade denna gård från 1868 och hade sina rötter i denna bygden. Han gifte sig med Anna Lena från Härlunda, som gav honom barnen 

• Augusta som gifte sig med rättaren Bergsten på Sätra här bredvid 
• Matilda väljer rättaren på Mårbylund och formar en stor familj med sin 12 barn. 
• Emma kommer hem med ett barn, som dör ifrån henne
• Ada stannar i socknen och gifter sig vid St Hedan så vi får säkert anledning att åter träffa på henne. 
• Frans tar över brukinga av fädernegården 
• Ida väljer soldaten Palm i Johannesberg Bjerka 

Sonen Frans Emil Wallinder

f1871 tar över brukinga 1899 i samband med att han gifter sig med Hilma Hallberg vars far var soldat här nere på soldatgatan och som är med och hjälper till med brukningen av gården en period. Bland barnen saxar vi 

• Karolina återfinner vi sedan som gift i St Paris i Sätuna.
• Sigrid och Jenny förblir ogift och lämnar bygden.
• Justina gifter sig till torpare i Marieberg Sätuna.
• Frans gifter sig med rättardottern på Sätra och tar över gården.
• Paul och Ingrid har jag inget att berätta om.

Frans Hilner 

f1911 som i sin tur lämnar över till sin Kjell Olof Wallinder har hand om gården nu.

Mosseryd kan ha tillhört gården men ligger nere vid Öna.

Bredegården ½ mtl 

ligger norr om vägen vid infarten till byn. År 1673-06-30 erhöll Gustaf Soop pantbrev i Bredegården Mårby, som han tillbytt sig mot en gård i Tranemo. Lars Jonsson avgick som kyrkvärd 1686 på en kyrkstämma. Nils i Bredegården 1690 hade för egna medel lagat dörren Mårby kyrka, Lars Jönsson i Bredegården åtog sig att 1690 att med det första flytta altaret och funten i Mårby kyrka.

Per Eriksson f1752; Anders Jacobsson ? f1749; Lars Andersson; f1760; Anders Jacobsson f1760; Anders Larsson f1789 Lars Svensson f1746; Anders Persson f1794; Peter Hansson f1795 br ¼; Lars Persson f1804; Lars Eriksson ¼ f 1788; Petter Andersson f1787; Johannes Larsson f1813; Per Andersson 1818; Johannes Larsson 1813; Anders Andersson 1/8 f1799; Änkan Maria Erikdotter brukade samtidigt med den förre 1/8; Johannes Andersson 1/8 1817; Anders Gustaf Andersson f1820.
Bredegården är torp under Bjurum skriver Assar. 

-1919 Carl Johansson 

f1847 var son på denna gård och hade varit rättare på Mårbylund och sitter här som torpare under en lång period fram till 1919. Han gifte sig med Gustava från Kleva och får barnen 

• Augusta gifter sig till Granelund i grannsocknen 
• Carl Gustaf återfinner vi senare i Göteborg 
• Johan Adolf blir kusk på St Bjurum och bor nere vid skolhuset med sin stora familj.
• Carl flyttar till Göteborg 

Robert Natanael Kjellström f1891 son av soldatsläkt i Hällatorp och som vi ju känner igen från Knektegården i Fjällåkra, men han stannar här blott ett år från 1919. 

inhyses Per Andersson f1818 har ett 2 dagars torp Herntorp under Bregårn i Mårby 

Johan Teodor Carlsson f1887 stannar inte här mer än ett år från 1920 utan fortsätter till Bryngelstorp 

Frans Hilmer Larsson f1895 kom 1921 i samband med att han gifte sig. Makarna flyttar 1930 trol till Folkskolan, där vi ju återfinner dem. Han har en egen sida om Stommen per 1921-60 han dör här 47 och änkan flyttar till Falköping 1954. 

Carl Johan Ågren f1907 fanns här 1931-39
Sven Helge Billman f1903 1927-29;
torp Emil Ek f1880 bodde här 30-53;
Lars Allan Andersson svågern arrenderar f1922 kom 46-60, Friggeråker Gillis Lod var här ett ½ år 1960; 
innan Kurt Wallinder tar vid och renoverar sin stuga. 

Vi gör nu en slinga upp till öster på Åsen mot kyrkan mellan den lilla stugan och Bregårn. Grusåsen på senare år på sina håll plundrad sträcker sig ända till Dagsnäs, med en avstickare mot Anderstorp. 

Stommen Anna Karlin och Mejerskans stuga

Anna Karlin f1894; Den lilla stugan, som ligger kvar alldeles innan vi kommer fram till Bredegården 50 m från vägen. Mejerskan Agda Söder f1895 kom dit först, efter att hon bott ovanpå mejeriet i Bjurum. Efter deras bortgång användes stugan som arbetarbostad, och reservbostadsplats i samband med ombyggnader. Anna Karlin var den sista som bodde här. 

Anna Karlins stuga.

Stommen Mårby

½ mtl. Säkerligen Mårby Prästgårds prästboställe på den tiden då varje kyrka hade sin präst. Säkerligen en av de många slaktade gårdarna för att generera arbetskraft. Stället låg söder om kyrkan och ersattes av en mängd torp och backstugor redan tidigt. 

Petter Jonsson 1789; Erik Svensson f1758; Johannes Andersson f1791, Larsson Johannes f1766; 

Anders Månsson mågen Johannes Andersson f1791; Anders Nilsson f1831; Enkan Greta Larsdotter f1754; Sven Larsson f1797; Anders Månsson Magnusson f1800; Petter Hansson f1795; Johannes Andersson f1782; Anders Johansson f1819; Anders Carlsson 1797; Johannes Carlsson f1812; 

Änkan Cajsa Svensdotter 1804; Maja Andersdotter 1799; Sven Granat f1826; August Johansson Kardell f1848; torp Johannes Svensson f1837 son till änkan ovan; August Andersson f1855; Karlin, Anders Johansson f1826 Hg; Petter Jacobsson 1821 torp Per Johan Olausson f1853; Johan Petter Andersson f1830; 

I januari 1945 så elektrifierade man stugorna här uppe, vilket kan antyda att de inte alldeles var helt utdömda strax efter kriget. Markerna här ute var allmänning och torparna hade rätt till mulbetet härute. Så innan man började ta grus här stod enbuskarna sida vid sida med välbetade blomsterrika områden emellan här på den kullriga åsen. 

En ganska trolig skiss av hur backstugorna såg ut i Mårby

Anna Karlins stuga med resterna av Stommens lada, som förr tillhörde backstugorna.

torp Per Johan Olausson 82-06

f1853 fanns här från 1882 och har rötter i Backstugan vid Hästhagen. Han dör här 1906 och hustrun omhändertas sedan av barn på Vaboden. 

• Carl Johan blir efter karriär på bland annat Kåxtorp ladugårdsförman på Bjurum med en stor familj.
• Julia gifter sig till Vaboden.
• Matilda flyttar till N Vånga.
• Ellen gifter sig med officer på P4.

Lången Johan Petter Andersson 

f1830. Han hade tidigare varit rättare på Gudhems Prestegård. En stig gick alldeles förbi Långes stugknut. När man gick förbi om söndagarna kunde man genom fönstret se Lången ligga i sängen med den ludna mössan på huvudet och ullvantar på händerna. Vantar begagnade han så nämligen så gott som året om. Då han låg i sängen hade han sill och potatis fatet bredvid sig. När Lången åt bröd satte han kakan på tummen och åt runtom tills kakan var slut. Stugan han bodde i var dålig och en natt höll taket på att falla på honom, men han lyckades stötta upp det för tillfället med sofflocket. Sedan fick han ombyggt. Det visar sig att han blev uppsagd från Bjurum för att han huggit i en hage och flyttade då till Stora Ek. [Kan det vara Långås?]

Stuga 1 Helga Olsson

torp Anders Johan Olausson

f1861 torpare med romanmotiv finns här. Han är en av de fyra sista som bor här ute. Hans första fru dräper åskan och andra frun dör här på Stommen och han gifter om sig här på Stommen 1907 fortlever sedan till 1920 då han flyttar och blir fiskare på Vaboden. Barnen kom gärna hem efter tjänstgöring i bygden. Signe Olsson f1896 kom hit och föder sin dotter 1921.

Systern Helga Sofia Olsson

f1866 ute på Kullen i Måssen norröver. Hon tjänar som piga i Hornborga, och på Knektegården i Fjällåkra, men återkommer då hon föder sina två barn Signe och Hugo. Signe flyttar till Skövde och Hugo blir kanske den siste, som bor ute på Kullen. Vi vet att Jönsson lånade ut 90 kr till henne enligt en uppgift. I övrigt är hon nog så anonym.

2 torp Mitten 

Gustaf Emil Carlsson

f1878 kom från Gudhem 1919, men dör här redan samma år, enkan Hulda stannar till 1930, då hon flyttar med sina barn till Falköping och barnen tycks ha klarat sig bra i livet. Han efterträdes av jordbruksarbetaren (och troligen sonen) Carl Fritiof Carlsson f1898 fr Daretorp och kom från Gudhem 1919, som vi ännu inte vet så mycket om mer än att han också flyttar till Falköping 1930. Sonen Allan Carlsson finns här som brukare men flyttar sedan till Floby och återfinnes bland annat hos sin bror i Nästegården Stenstorp där han som ungkarl aflider på Björktuna. Han bodde i det hus dit Emma Wallinder sedan flyttar på 30 talet.

Emma Wallinder 

tillhörig släkten, som kom från Vreten, tjänte som piga i Hornborga (återkom till Mossagården 1908) men kommer hit 1935 från Åsen vid kyrkan. Hon går bort dan före julafton 1945. I Norra delen av stugan kommer sedan Tralles Johan.

Rune Ahlin visar var Lovisas och Sofias stuga, som stod framför apeln med ladan i bakgrunden.

3 stugan som ligger nära ladan

Lille Carl Jonsson 82-1915

f1844. Lille Carls hustru hette Carla Maja var en katig kvinna. Karl var liten till växten, men när man på grund därav kallade honom Lille Karl sade hon: "En liten gör mycket, medan en stor vänder sig". En gång när man mejade på Rörstrand, mitt för Råcken, kom en hare i skålen. "Ta haren!" ropade Carl Lille Karl och hoppade rätt i kanalen, vilket sedan blev ett ordstäv. Karls pojkar dog i lungsot här ute tidigt 1900 tal, men Ester levde och blev gift. När Karla Maja dött måste Karl skaffa sig en piga. Han fick en sådan, men hon var i syne. När han åkte fram på gården med henne, mötte hon den avlidne Karla Maria vid ladugårdsknuten. Samma piga såg jämt och ständigt ljus lysa på en backe i närheten av gården. Slutligen frågade hon vad det där var för en backe. Då hon fick veta att det var den forna kyrkogården i Mårby flyttade hon. Hon visar sig vara mor till den torpare som tar över efter Carl här 1916. 

Lovisa Johansdotter (Odh)

f1855 och är hushållerska åt Lelle Karl. Hon blev änka 1899 och hade fem barn i denna relation varav vi endast kan berätta om Carl Birger Odh f1893 kommer som torpare hit 1916 efter till Lelle Carl och flyttar redan 1920 till Karlstad. Karl gör mycket riktigt en sväng till Amerika 1911, men återkommer strax när Lelle Carl är död för att ta hand om sin mor. Hon flyttar inte med utan stannar kvar. Här på gårdsplanen hade man gudstjänster på sommaren och på vintern samlades man inne i stugan. Lovisa bor här till sin död 1940. 

Sofia Olofsdotter Olausdotter

bor i samma stuga som Lovisa, Hon föddes 1860 och hade varit hushållerska på Mårbylund sedan hennes make gått bort 1915. Hon var dotter till skräddaren i Hogårn.
Av hennes barn som hon fostrade känner vi 

• Augusta som gifte sig med Carl Oskar Hallberg från V Kleva och som en stund var på Vändom. 
• Carl Gustaf Johansson som hade Hogårn och Brunnsgården men sedan flyttade till Jettene. 
• Sander som blev rättare på Bronäs 
• Johanna som gifter sig till Torbjörntorp
• Hedda som gifter sig till Mårbylund men flyttar till Skärv. 
• Justus som gifter sig med Kjellström från Hånger 
• Arvid som förenar sig med Berta Brage längre in i Mårby 
• Sofia Kristina som gifter sig med Stataren Fält på Mårbylund men lämnar världen i barnsäng i unga år . 

dog 1947. 

4 Sme August Karlin 

f1855 var gift med Maria Kristina Lind från Vånga. Han bodde i den västra av de fyra stugorna här i sluttningen ner mot myrdraget. Om August bodde här hela sitt liv låter vi vara osagt. Han blir änkman 1927 och bor samman med Anna Karlin dör här 1936.

Det var fäst i Bjurum, och Rune minns den dag då Sme August dog. Pappa kom och mötte vid Bronäs och på pakethållaren får han höra om att Sme August var dör. 

Vi berätta om barnen.

• Carl Emil blir statare på Sannabo, och tar över sågverket Bronäs på St Bjurum.
• Gustaf blir kyrkvakt i Valtorp, men vi vet inte något om hans familj mer än att sonen Erland Karlin arrenderar Backgården i Segerstad.
• Linus Karlin återkommer i bygden på olika platser och började sin karriär på Nerotorp, som byggmästare klockmäster och diversearbetare. 
• Edit flyttar till Floby 
• Anna Karlin stannar kvar i bygden och bor kvar hos sin far och återfinnes sedan i den stuga som vi ser först när man kommer in i Byn.

Sme August skodde oxarna på Bjurum, då man använde ett ställ, där man hissade upp djuren och skoddes med halvt hästskoliknande skor på klöverna. Han är en av de sista fyra inhyses här på Stommen. Vägen gick dikt an stugan och går i kanten upp till kyrkan. 

Stor sorg kan jag förmärka att godsägaren lät gamla Stommen med sina små stugor försvinna med den gemensamma ladan. Till hans försvar kan nämnas att han lät sina torpare hämta det virke de behövde när de skulle rusta upp sina hus. 

Mårby Kyrka

låg på åsen, den gamla vikingatida gravplatsen, på vilken nu en minnessten är rest. Redan vi en inventering 1583 omtalas att "takitt var slett föruthitt", vidare nämns gängse inventarier men de synes vara gamla redan då. Vidare noteras en kalk om 22 lod, en messeserck, gammal messhagill och ett förslitet. Korkåpa och altarekläde, kittel 2 st. varav en om 5 mark. Gammalt handkläde 1 st , klocka 1 ste, prim klocka itt st. En ny inventering sker 1688 varvid talas om altarlåda, som kan avse ett altarskåp, samt linkläden för primaltaret. I gamla sockenstämmoprotokoll omtalas tornet, som var täckt med spån, men kyrkans enda klocka, som nu säges tjänstgöra som lillklocka i Bjurum kyrka, hängde 1697 stopet?

Kyrkan hade sakristia, troligen på långsidan, samt vapenhus, sannolikt på södra sidan, som fallet brukar vara i andra gamla kyrkor i trakten. Bänkar funnos på ömse sidor om altaret och altardisk med pall runt om. En långsläktare fanns sedan 1685, troligen utmed norra långsidan. Förutom de båda bänkar som voro reserverade för herrskapet på St. Bjurum, fanns på norrsidan 7 och på södra 12 bänkar, vilka voro fördelade på de olika gårdarna. Kyrkan har varit byggd på ett gravfält från vikingatiden med ännu synliga gravhögar. 1786 raseras kyrkan.

Ett Klåckaretorp har tydligen funnits i Mårby. Anders fiskare nämns här 1685 vid bänkdelningen i Mårby Kyrka. Fiskartorpet låg strax norr om kyrkan. Klåckaretorpet låg nere vid randen av Mårbysjön enligt gamla kartor.

Stommen Kyrkbacken Åsen

stuga vid Mårby kyrkogård. Hit hänvisades änkorna, som inte hade någon försörjning.

Hustru Johanna Johansdotter f1824 var först gift med Anders Andersson, som brukat Löfkullen och är mest känd som fader till Sme August. Parets övriga två söner blir soldater och lämnar bygden. Hon gifter sedan om sig med änkemannen Johannes Billman, mjölnarsonen från Högstena som efter ett kringflackande liv mellan bergen avslutar sin torparkarriär på Måsserud. Han hade även hunnit med en resa till Amerika. Makarna finns här under perioden 1895 fram till hennes död här 1912. 

Sme August berättar om sin tid på denna stuga för Assar Blomberg Sme August berättar 1930 för Assar Blomberg:
När jag var 13 år gammal dog min far. Vi måste då lämna torpet Sätra och flytta in i en liten stuga, som nätt och jämt var upptimrad och fått tak. Fönster fanns det inga och gluggarna stod öppna. Ej heller fanns det något trägolv utan vi fick ligga på mossa på bara jordgolvet. Stugan stod i utmarken, strax intill Mårby kyrkogård, och hästarna gingo utanför på bete. Ibland stack de in huvudena genom fönstergluggarna och nosade på oss då vi lågo, men det kunde också hända att de vände bakändan till och då var det inget vidare trevligt . Mor gick fram till Patron på Bjurum (Paul Jönsson) och bad om några brädlappar till golv i stugan, men då svarade han: "Nej, det kan Du inte få, men jag skall lära dig hur du skall göra: Stensätt golvet" Detta hörde frun, och hon sa: "Kära Johanna, rätta dig inte efter Paul hur skulle det gå med de små barnen om de voro tvungna att trampa med sina små fötter på bara stenarna".  Efter många svårigheter kunde vi emellertid uppbringa några bräder till golv i stugan.

Emma Wallinder bor här fram till då Carlsson på Stommen flyttar och vi återfinner henne nere vid småstugorna på 30 talet. Enligt ett gammalt testmente så får hon stugan för att ha skött föräldrarna. Hon står att minnas som en mycket sympatisk gammal dam, som bjöd på 11 kaffe på söndagarna. Här var rent och fint i den lilla stugan.

Frans Larsson (Apelgren) bor sedan här från 1935 som pensionär efter att ha bruka Brunnsgården och bygger en av de vackra stenmurar, som finns här vid infarten till stugan. Han dör här på platsen 1947 efter ett hårt liv som statare på Stora Bjurum, och torpare på Brobacken och Bryngelstorp. Hans hustru som också bar namnet Apelgren hade sina rötter i V Kleva flyttar till Falköping. Av deras sju barn flyttar alla utom socknen. Han lade fina murar framför stugan, som nu börjar ge sig. Paret hade mycket snyggt och trevligt. 

Linus Karlin bor här som sista faste boende och den användes efter hans död som sommarstuga. Linus Karlin bodde här en tid med alla sina klockor. Han låg ute på sommaren och byggde och frun fick sköta hemmet. Var aldrig hemma någon kväll utan var jämt ute. Var med i pingstvännerna i Margaretelund och spelade fiol. Karlin blev populär då han kunde spela glad musik och värvades till baptisterna i Lagerslund.

Myrorna har tagit över den övergivna stugan i Mårby. 

Krestines med apeln

mitt emot enligt skissen fanns en bostad, som var raserad redan på 30 talet. Här kan vi skönja en inmurning med en källare och rester av en stenfot. Men vem hon var får vi vänta med att finna.
Det kan vara Anna Kristina som var född på Vreten i Mårby och som dog här på Backen i Mårby 1930. Hon var enka efter Carl Larsson statare på Öna. Vi får se.
Mitt emot Muttes och norrut stod förr grinden till torparnas sommarbeteshage. Men den tiden är nu borta. 

Backstuga Muttes

bortom Mossagården och Bredegården i svackan mitt emot stigen mot kyrkan på platsen för en stor oxeln låg en backstuga. Här bodde klåckare Johannes Floréns från Ljustorp barn på gamla dar som inhyses. Johannes f1840, Anna Lisa f1844 (hon som blev dömd för barnamord) och Kristina f1847. Stugan var så låg, att man nästan fick lägga sig på knä när man skulle titta ut genom fönstret. Det var omgärdad av en gärdesgård, och när man skulle in fick man kliva över en liten stätta. Johannes var en illa vuxen karl; benen voro långa och bålen såg ut som en stor knöl på vilken huvudet satt. När han dog på 1890 talet kastade man ut hans fårskinnspäls och träskor i en potatisgrav utanför stugan. Barnen i byn voro länge rädda att gå förbi där. Syskonen hade det ovanligt fattigt och fruntimren gick klädda i kjolar gjorda av säckar. Anna Lisa beskrevs som spenslig och ovanligt fin flicka, som i unga år klädde sig i spetskjolar, vilket väckte uppseende på den tiden. Yngre systern Kristina var däremot mera kraftig och robust. Hon gick mycket framme på herrgården och arbetade iklädd förkläde av en uppsprättad säck, som brukligt var på den tiden. 

I denna stugan bodde Anna Karlin och mejerskan innan de flyttar upp till Stommens lilla stuga, som vi möter först när vi kommer in i byn.

Här i svackan samlades Mårby ungdomar spelade kort och idrottade på söndag eftermiddagarna 30 och 40 talen. 

Mossagårdsberget låg bakom Mossagården. Ägdes och förstördes efter kriget av Bjurum . Måssagården protesterade förgäves. Inte förrän man fann en forngrav fick man stopp, men då var det för sent. Här växte tidigare fina Anemoner.