| St Bjurum tillhörde fordom Hånges socken Bjurums socken,
som bildades 1768 genom sammanslagning av de gamla
kyrksocknarna Hånger och Mårby. De levde dock kvar som enskilda kommuner till 1892.
St Bjurum
Soldater
Almeö
Hångers ödekyrka revs 1767 64629, 13661 Ligger på en
dominerande höjd vid Bredegården. Sägner
förmedlar att Inge den äldre bevaras här och att munkar förde över liket då kyrkan inte ansågs värdig en kung. Jmf Myten om Kung Artur.
1676 byggdes
Bjurum kyrkan av godsägaren Carl G Lillie. Altaruppsatsen kom från Mårby gamla kyrka.
Bjurums gamla orgel finns på Västergötlands museum. Tre dopfuntar fanns i den gamla
trädgården på Bjurum varav en nu på museet. 70 år före folkskolestadgan fanns en
skola i Bjurum. Lillie lät bygga skolan vid kyrkan.
Kyrkan
Brynte Lilja slog samman församlingarna 1768.
Predikningarna var långa och titt som tätt fick kyrkstöten ingripa för
att få folk att lyssna. Även kantorn hade sitt ansvar och när han såg att de
började spela kort på läktaren smet kantorn ner och upp i prädikstolen och
viskade till prästen som hukar sig ner och undrar vad e de är frågan om. Jo de
har börjat spela kort på orgelläktaren. Ja, ja men jag är tvungen att
predika färdigt först. En annan gång bar det sig inte bättre än att
prestegården fått eldsvåda det värsta var att mina predikoturerna di brann
upp, Ja svarar kantorn det var inte att undra på för de var väldigt torra,
som de va så var det inte underligt att de brann upp.
Kyrkan öppnades efter reparation 1903
Den gamla småskolan och Bjurums kyrka.
Skolhuset
1898 antog stämman att skolbygget skulle ske vid skomakaretorp norr ?? om
kyrkan där sedan Märta Borg anställdes.
Bjurums första skola var inrymd i det gamla hus , som ännu står i
närheten av kyrkan. Undervåningen som är av sten, är uppförd 1770 av
dåvarande ägaren av St. Bjurum, majoren Carl Göra Lilja på hans makas
initiativ jämte årtal finns inhuggna i fönsterinfattningen. Hovkamreraren P J
Forselius , en senare ägare till St. Bjurum skänkte på en sockenstämma 1843
detta stenhus till skola och man beslöt att förse detsamma med en övervåning
av trä, innehållande två små boningsrum för lärare och ett större till skolsal. Kök och skafferi skulle anordnas på nedre botten d.v.s. i
stenvåningen.
Den nya skolan uppfördes vid Ljustorp några hundra meter söder om kyrkan,
där Jönsson bara bidrog med virket och torparna fick själva bygga, som också
tvingade torparna mot vite att inställa sig.
1844- Anders Gustaf Larsson
f1819 Skara var skolans första lärare. Larsson avlade folkskollärare i
Skara 1844 och antogs på hösten samma år till lärare i Bjurum. I lön hade
han 53 riksdaler och 16 skilling plus boställsjord. (Enligt 1842 års
folkskolestadga skulle löneförmånen för en lärare utgöra 53 rd 16 skilling
jämte 4 t råg, 4 t korn fri bostad vedbrand samt foder åt en ko).
Löneförmånerna voro inte stora och bredvid lärartjänsten måste Larsson
även bedriva skomakeri i ett rum intill lärarsalen, där han satt på lediga
stunder. Till karaktären var han en stilla och lugn person och varmt religiös.
Efter inträdd pensionålder flyttade han 1874 till Falköping där han blev en
mångbetrodd man. Sedan Larsson flyttat till Falköping hade han gift om sig med
Warenbergs Inga och bedrev fortfarande skomakeri nu i det ännu kvarstående
huset i lilla gränden vid Ekmans.
Soldaten P J Cesar berättar att läraren var även skomakare och satt inne i
verkstaden medan hans hjälplärare monitorer fick ta hand om undervisningen
ofta stod de i ring och undervisade årskullarna var för sig.
I samma veva som detta berättar Assar Blomberg om drängen August Larsson
som hade varit artillerist och kronoarbetskarl, straffad för
förfalskningsbrott, våld å polisbetjänt, försåtligt överfallande av
länsman och bruk av livsfarligt vapen, saknade betyg om ledighet till
äktenskap.
Anders Gustaf Wernqvist vik folkskollärare 1870-75. Han var en organist och
mångsidig man. För fornminnen och fornsaker hyste han ett livligt intresse. En
tid var han konduktör Skarabanan och slutligen blir han tillsyningsman i
Hjo.
Skollärare skomakare A G Larsson f1819 kom 1844
Anders Gustaf Kylander
f1836 i Kölaberg kom från V Kleva och flyttar 1879 till Sätuna, där han dör
i tuberkulos samma år.
1880-81 Carl Johan Sixten Lexell född i Leksberg 1858 kom från Ullervad 1880 och flyttade till Lugnås 1881.
Jonas Alfred Nilsson Bjurberg
från Håkentorp 1853;
Johan Alfred Hellqvist
f1863
kom 1916 från Blekinge och stannar till 1924. Av hans tre döttrar födda i
Jämshög vet vi att de blev lärare och ogifta och alla återfinnes i Ulriceham;
Småskolan Märta Kristina Berg f1881 Ester Ingeborg Mollstedt f1882.
Gamla Folkskolan
är det nu fallfärdiga rucklet som byggnadsnämnden äntligen bestämt sig
för att riva. Det tillhör kyrkan, och tomten borde användas till det
verktygsskjul som nu är byggt och skämmer utsikten för transkådare.
Frans Hilmer Larsson f1895 48-50; Gerda Brage 52-60; handlare Jan Erik Zackrisson
f1926 48-54; Rut Bojan
Karlsson f1931;
Emil Johansson f1881 och fru från 1950; Johan Adolf Carlsson f1890
58-; och Bertil Skog f1902 bodde här en period
Berta Teresia Pettersson folkskollärare f1899 bodde i det nu gula gamla
fallfärdiga rucklet, tillsammans med hennes mot Kristina Pettersson f1861 mor; Hans Allan Carlsson f1914
kom 39-41; Handl Anders Emanuel Billman f1906 41-47; grävmaskinist
Åke Ågren f1912 47-8; Gunnar Olof Ågren grävare f1917 från 47-;
per 60-90
Erik Johansson f1921 82-85
Alfred Hellqvist f1863; Harries Emanuel Lindberg f1885 ; Carl Johannes
Sjöborg f1914, efterträddes av chauffören Dittmer 68-85, Teanders 80-82;
trädgårdsmästare Klasson kom 82
Småskolan
Märta Kristina Borg f1881
Ester Mollstedt f1882 kom från Ufvered 1902-43, Kyrkefalla
Anna Naemi Oliv f1889 43-9, Ugglum;
Hagqvist Brita Maria f1921 49-53, Ugglum
Det var i skolan och man kom te å tala um olika tidsåldrar. Fröken sa att
för länge sedan levde de i en ålder som kallades för stenåldern och har det
kommit olika åldrar undan för undan bronsåldern och även järnåldern.
"Och
vad är det för ålder vi nu lever i lilla Greta, vad kan det vara för en
tidsålder nu". - "Det är Greven's tid". - "Greven's tid?" sa
lärarinnan "det finns väl inget som heter så". - "Jo, sa Greta det finns det, för
jag hörde tydligt när mamma sa te pappa i går kväll när de kommit hem från
ett bröllop, när min äldsta syster Tilda gifte sig i lördags. Då hörde jag
att mamma sa till pappa det var i Grevens tid". Och då blev det tyst på
fröken.
Dansbanan
Fru Jönsson kom med kvadratmeterstora brickor med smörgåsar på
midsommarafton. Dans på logen med en stor tunna med svagdricka och en skopa.
Öster om vägen
i norra stugan som byggdes till Lindrot gårdssnickaren
i Södra stugan på 30 talet bodde Alfred där väster om vägen
Statarlängera
södra först 4 lägenheter sedan tvålägenhets bostäder
Vilma flyttar dit 28 dog 2004 gröna stugan var hönshus.
Norra av de två likaså först en 4 lägenhets länga sedan 2
På vägen in mot åter två länger med 2 lägenheter.
| Svältebacken
Upptecknad av Assar Blomberg Till Stora Bjurum kom en gång en trollkarl, vilken mot en viss ersättning
erbjöd sig att förgöra alla råttor, som funnos på gården. Dessa gnagare
förekommo nämligen vid denna tid i sådan myckenhet, att de utgjorde en
verklig plåga för hela godset.
Genom att blåsa i en medförd pipa fick trollkarlen råttorna att krypa fram
ur de doldaste gömställen och samla sig i en stor klunga på gårdsplanen.
Härpå befallde han dem att skyndsamt begiva sig till en backe, belägen ett
stycke från gården, vilken tillsägelse råttorna ögonblickligen åtlydde.
Under vägen dit möttes de emellertid av en ”godsare”, som bar en gryta på
axeln. Grytan kastade han mitt i råttsvärmen, varvid hände, att en råtta
blev fångad under densamma.
Trollkarlen kom i sakta mak efter, och framkommen till backen fann han
råttorna där samlade, som han befallt. Hans skarpblick upptäckte dock
genast, att en råtta saknades, nämligen den, som fångats under grytan. Han
begynte åter blåsa i pipan, varvid grytan sprack och råttan befriades för
att så fort sig göra lät förena sig med sina kamrater.
Med sin stav ritade nu trollkarlen i marken en ring som omslöt hela
råttklungan. Denna trollring kunde råttorna icke komma ur, utan måste
förbliva inom densamma tills de svälte ihjäl. Platsen, där detta hände, fick
emellertid på grund härav namnet ”Svältebacken”, och det heter den ännu i
dag.
Soldaten Bock.
Upptecknad av Assar Blomberg
I Bjurumsskogen, utmed allmänna landsvägen mellan städerna Falköping och
Skara, ej långt från det ställe, där Hångervägen stöter till, står i
landsvägsdiket en avslagen kalkstenshäll, som nu närmast liknar ett vanligt
vägmärke.
Vad denna sten, som i sitt ursprungliga skick varit mycket högre, från
början utmärkt, är svårt att avgöra. Enligt en uppgift skulle på densamma
varit uthuggit ett människoansikte, enligt en annan en bock. Om tillkomsten
av denna senare djurbild berättas i orten följande sägen:
En soldat med namnet Bock, som tjänte för Bokstena, hade blivit
utkommenderad i krig och trodde aldrig, att han skulle komma tillbaka med
livet. Han utstod emellertid alla krigets faror och fick välbehållen, när
kriget var slut, begiva sig på väg till sitt kära hem i Bjurum. Å han kom i
närheten av hemmet mötte han hustrun i skogen. Denna hade häller ej vågat
hoppas att få återse sin äkta hälft, varför sammanträffandet, som man kan
tänka sig, blev en obeskrivlig fröjd för dem båda. Det glada återseendet
ville soldaten föreviga, därigenom, att han på den plats i skogen, där de
båda makarna möttes, med sockenbornas tillhjälp reste en sten, varpå uthöggs
en bock, vilket skulle symbolisera soldatens namn.
Kulas sten
Upptecknad av Assar Blomberg
På torpet Öna’s ägor i Mårby finnes en större sten, där man påstår, att
irrblossen om natten sväva omkring. Där bodde i forna dagar en soldat Kula,
som varit ute i krig och blivit illa medfaren. Bl.a. fick han i hela sitt liv
dragas med ett mycket svårt bråck, som han erhållit därigenom, att en
kanonkula träffat honom i underlivet.
Det berättas, att då han var ute i kriget, hade man slagit läger i en
ladugård och Kula blev utsänd antingen på spaning eller för att skaffa mat.
Han råkade därvid förirra sig och kom ända in i fiendens läger. Nu voro goda
råd dyra, men Kula fann sig emellertid nu som alltid. Från en bergknalle, på
vilken han befann sig störtade han ner en större sten, som under farten
åstadkom ett hiskeligt buller. Härunder kommenderade han med stentorsstämma,
så att det hördes över hela fiendens läger:
”Attan tusen man med skarpladdade gevär, rycker fram, ty fienden är här!”
Fienden, som trodde att en större styrka var i antågande, flydde hals över
huvud. Kula var räddad och han och hans kamrater erhöllo ett rikligt byte. |
Billman fick fart på denna affären och hade en bra kundkrets under
krigsåren och fick klistra kuponger. Efter ett inbrott där man passerat
Mejeriet
låg mellan affären och slottet. Mejeriet var känd för sin cheddarost.
Ovanpå mejeriet låg bostaden där Bokhållaren för Bjurum. Florin bodde här.
Postkontor. I andra änden var inspektors bostad och arbetsplats. Florin hade
ett pipskägg kallades Bocka Per.
Nedanför uppfördes nuvarande bokhållarbostaden hade även posten
Bakom affären låg smedjan och slöjdestugan. Rättarbostaden och
ladugårdsförman delade på sin bostad.
Gamla magasinet lär ha flyttats och sägen säger Mårbylund.
Kusken på Bjurum bodde därefter
Magasinet där man förvarade säden står kvar. Danser pågick här inne.
Logen där danserna även ägde rum var midsommardanserna.
Från och med 1952 fridlyser man tranmarkerna under tiden 1- 25 april. Under Arn inspelningarna fick de tillstånd att filma fram till 19 mars, då 2000
tranor redan kommit.
Befolkningen utgjorde 1953 av 299 pers, 1900 hela 619 st. Vill du ha mer
statistik så se Stenstorpsfilen pb280350 där finns uppgifter från 1898 till
1921. |
