Carl Gumsehuvud

Riksråd 1431 gav det i morgongåva till sin hustru Ingeborg Bengtsdotter. Biurem i Moraby socken, Gudhems härad med fyra landbor och Bronaes by. Han blir ju svärfar till Karl Knutsson Bonde och Kristina blev den utvalda. Konungens döttrar 

• Kristina Karlsdotter gifte sig med Erik Eriksson Gyllenstierna †1477 skrev sig till St Bjurum.
• Magdalena †1495 gifte sig 1466 med Ivar Axelsson Tott †1487 som också skrev sig till denna gård.

Magdalena ger St Bjurum Dagsnäs, Dagsnäs, Ljustorp och St Boda 1491 till riksrådet Hans Åkesson Tott som var gift med Kristina Eriksdotter Gyllenstierna, en systerdotter till Ivar Axelssons maka. 

Sonen riddaren Åke Hansson Tott †1510, skrev sig till St Bjurum. som överlåter till Systern Karin Hansson Tott. Karin Hansson Tott gifter sig med

• Anund Jönsson Ulfsax 
• Harald Knutsson Soop sonen Åke Haraldsson Soop tar över ägandet
• Olof Persson Örnefot

Åke Haraldsson Soop

Sonen Hans Åkesson Soop riksråd 1609 gifter med Elin Kagg men †1619.

• Sonen, översten och krigaren Erik Hansson Soop dör å St Bjurum och vårdas nu i Skara domen. Han inrättade en privat fängelsehåla. Han påstås ha räddat GII från fångenskap 1629.
• brodern Mattias Hansson Soop riksråd 1627 friherre 1651 och dog 1653 Eriks Soops broder riksrådet Mattias Soop av Limingo övertar och lämnar över 1653 till sin son Gustaf.

generalguvernören Gustaf Mattsson Soop blev riksråd 1658 1697 då en av Sveriges rikaste män.

Dottern Margareta Soop †1715, gifter sig överstelöjtnant med Carl Otto Stenbock †1697 som därmed för över till annan släkt, men de vilar båda i Skaradomen. 

• Sonen greve ryttmästare Carl Carlsson Stenbock †1723. Dottern Margareta 
• och därefter till greve Erik Fredrik Stenbock som 1722 återvände från Ryssland och gifte sig med Margareta Klerk, varvid vi har följande att berätta om den väckelserörelse som drabbade bygden.

Den pietistiska väckelserörelsen på 1700-talet tvingar fram konventikelplakatet 1726 som förbjuder möten utan präster. Grevinnan Margareta Stenbock anammar denna rörelse och kommer i konflikt med domkapitlet. Bjurum blev ett centrum för radikalpietismen 1738 och hon anställer en prästman Christian Ulrik Lenberg. Fromheten urartar till dramatiska framställningar om Kristi lidande, som naturligen väcker folks intresse och inflyttning. När maken dör jordfästes han utan ceremonier som väcker konflikten med domkapitlet på nytt. Grevinnan svänger över åt herrnhutismen och konflikten bilägges. Ty rörelsens förgrundsgestalt Arvid Gradin som 1742 vistas där vinner grevinnans och åklagarens för herrnhutismen. Bjurums engagemang för sina underlydande utvecklas härvid. 

Carl Georg Lilja 

gifter sig med grevinnan Margareta Carlsdotter Stenbock och godset övergår ju till brorsdottern även hon må vara förbryllande en Margareta. Hon gifter sig som sagt med med riddaren Carl George Lillie 1743. Han bygger kyrkan 1768 och uppför skolan strax bredvid 1770 och han dör 1782. Margaretas brorsdotter Margareta får godset och hon gifter sig med majoren Carl Georg Lilja av Aspenäs. Han blev 1743 ägare härav, har här uppbyggt en ansenligt stenhus av tvenne våningar, ven som ladugårdshusen till av sten upförde. Han har derjemte märkeligen förbättrat åker och äng, vårdat skogen samt satt hela godset uti mycken ordning. Hans kära hustru Margareta Stenbock går ifrån honom 1767 och reser då kyrkan i Bjurum efter henne. Han själv dör 1782 varvid slottet går över till äldste sonen Brynte Lilja. Majoren och riddaren Lilja som år 1743 blev ägare av gården har låtit bygga ett ansenligt stenhus af 2 våningar, äfvensom ladugårdshusen till en del blifvit af sten uppförde . Han har derjemte märkeligen förbättrat åker och äng vårdat skogen samt satt hela godset uti mycken ordning.

sonen Brynte Lilja -1807

Nuvarande egaren skriver P E Lindskog Herr Brynte Lilje har dock förbättrat detta säteri ibland annat med väl lagde stenmurar, som äro upprättade överallt kring ägorne, där dikning ej kunnat verkställas. Alla grindstolpar vid gården och ägorne äro af huggen sten. Åkern som är mycken består av sandmylla, brukas i tredjningsträde och ger en myckenhet god råg, men vårsäden vill i torra år icke lyckas. Ängen, som består av flere mossor, ger mycket hö, så att här födas till 80 kreatur jämte hästar och vackra får.

Gustaf Soop 1807-36

Majoren och Riddaren Gustaf Soop f1763 återköper stället 1807 och flyttar hit 1829 men dör 1832, och sterbhuset förvaltar fram till 1836. Baron Bennet dyker upp f1797 under honom inspektör Hornblad. Gustaf Soop säljer för 37 666 Riksdaler Banco.

Äg Brukspatron Sven Fredrik Selander 1836 - 39

f1788 kom 1836 med hushållerskerna änkefru Sofia Godheimius och Emma Elisabet Andersdotter f Hjerten, som återvänder till Stockholm redan 37. Trädgårdsmästare Nils Svensson f1810, Inspektör Wallin f1793. Selander säljer för 55 000 Riksdaler Banco.

Per Johan Forselius Hovkamrer  1839-1857

f1794 säljer för 3 ggr så mycket som han köpte det för av Soopska släkten. Han medbringar Trädgårdsmästaren Lars Larsson f1807, Bokhållaren Hjerten, A G Frick 1829, trädgårdsmästare Johan Lindqvist 1817, rättare Anders Andersson f1823. Familjen flyttar 1857 till Stockholm. Köpet sker 1838. Inspektör Gustaf Lindberg f1819 dör 59 då nästa aktör dyker upp. Det berättas att Forselius moder gifte om sig med en väckelsepredikant som skrev en postilla, som Forselius förvaltade så väl att han kunde köpa St Bjurum. Han säljer alltså för 262 000 Riksmynt (som motsvarar 175 000 Riksdaler). 

Nästan hela Bjurum ligger under St Bjurum men brukas 1867 av bönder. Av de 14 mantal som fanns låg blott 4 under gården. 9 5/8 brukades av 28 åboer.  2/3 mantal brukades av en självägande bönder och 1/3 av en arrendatorer.

Paul Jönsson 57-92

Paul Jönsson jemte tvenne andra personer inköper av Forselius 1857 för 262 000 kr med gods och allt. (Pauls köpeskilling 5 ggr större än vad Soop fick 1836. Paul började som timmerman, tog entreprenad på gårds, väg och brobyggen. I samband med skiftet kunde han köpa mark i Tånge by från Rögle säteri och han förräntade det till vid köpet av St. Bjurum. Paul född Kattarp 1822 död 1892. Inflyttade med familjen från Välinge 1859) 

f1822 Kattarp kom till Bjurum april 1857. Tre herrar köper för 362.000 Riksdaler godset med allt och redan 1869 kan han lösa ut sina medbröder. Han förvärvar Bosgården och Stommen Hornborga.

Hogårn revs och Bredegården skapades. I Hånger försvann många torp och gårdar men Ebbeholmen, Bogstena, Götatorpet, Krogen och Änglasjön är kvar. Hällatorp som tidigare hyste en Åbo rycktes upp till 12 småbruk. Liknande skedde med Rikesäter, Bryngelstorp och Sannabo och det slutar med att han skapat 75 torp lägenheter. (Inklusive de 5 som skapades av ¼ Skulten i Ugglum). Köper Stommen och Bosgården i Hornborga (ca 5 mantal) och arrenderar ut det till en prost därstädes. Köpte Åsen 2 3/8 i Hjo. 1859 säger han upp brukningskontrakten för de 10 lantbönderna, som konverterades till torpare.

Nyodlingarna under Paul stiger från 1000 tunnland till 3000 med fyra utgårdar, Mårbylund, Bronäs, Bredegården och Sätra. L M Andersson kopparslagare i Falköping byggde brännvinspannan 1857 2 år efter att husbehovsbränningen förbjudits. Stibbor, potatiskällare byggs upp på åkrarna. Före Pauls tid voro mossarna vattendränkta och det var bara en smal vattenränna, som slingrade sig genom dem. Om våren gingo gäddorna i Hornborgasjön upp i rännorna och sagesmannen hade fångat många dylika i dem. Paul Jönsson slog emellertid upp kanaler i mossen och odlade dem. 

Visserligen var det smått i ekonomiskt avseende för torparna, men gingo de fram till gården fingo de hjälp och arbete. Daglönen var dock på den tiden inte stor 1 kr om sommaren och 67 öre på vintern. När man ställde upp arbetsstyrkan om morgonen utgjorde de ett 30 tal man med både stort och smått. Jönssonska familjen har alltid varit bra sas det. När det skulle bli storslåtter sades det till dagen förut och då skulle alla som kunde hantera lien fram. När sagesmannen första gången sträckte ut skålen på Mårbylund hade han 16 slåttare efter sig (kyrkvärd kyrkstöten Larsson Kettilsberg). Erik berättar om uttrycket "hack i häl" som svarar mot vad som kan ske under slåtter om man inte håller tempot.

När soldaterna från Bjurum kommo tillbaka från mötet marscherade upp till slottets stora trappa där de gjorde några hedersbetygelser för gamla patron. När de voro färdiga härmed sade patron, som stod på trappan "Nu är det bra , kom nu så skall Ni få fägnad" En gång kom patron till Gustaf på Granöna (Ugglum) och ville köpa gården . Vad skulle patron med den till svarade Gustaf . Jo det kunde bli fyra torp menade Jönsson (Enok Svantesson Gravsjö) 

Inspektörer

Inspektör Nils Bengt Ahlberg f1829; Demoiselle Sofia Mattström f1812; Mademoiselle Tullia Beata Sahlmark f1821; Inspektör Carl Rickard Nerst ?? f1843; Bokhållare Henrik Hugosson f1841; hushållerska Maria Stål 1812; Mamsell Hermina Elisabet Bredberg 1843; Mejerskan Anna Cajsa Kinnman f1847; Inspektör Frits Alfred Wiger f1830; Inspektör Berthold Lindgren f1839; Mamsell Hilda Stål f1849; Mamsell Lovisa Bromander f1830 Serg Carl Gustaf Flack f1841; Rätt Gustaf Lindblad f1834 Liedholm 

Carl Erik Pettersson f1851 bokhållare ; Edvin Sundler f1852; Fredrik Lundberg f1847; Otto Carl Petter Florén f1854; Inspektör Anders Gustaf Carlsson f1843; 

Nils Vestesson f1856 dör 1910 
Carl Emil Jörlin kommer 10 
Insp Nils Aug Larsson 1880 
Insp Erik Tell 1897 kom 21
Håkan Littorin f1886 kom 16-
Nils Erik Eriksson f1892 befallningsman 
Här fanns fem rättare 
I samband med Alfreds bortgång till träder Nils Larsson och lt Hakon Littorin, som hösten övertog ledningen.

Torparna 

var till antalet 65 1872 och som ökade till ca 75. Förutom att göra dagsverken krävdes det att torparna skulle leverera torv.

Rättare

Bränneriet

1855 förbjöds husbehovsbränneriet. 
Bränneriföreståndare Sven Jönsson Palm f1851 Välinge; 
Mejerskor Matilda Mejer f1857; Hulda Åstrand f1862;Hedda Fredrika Jonsson f1861; Kristina Karlsson f1858; Anders Söderqvist f1825; Anders Gustaf Karlsson f1865:; 

Brännvin
Gödoxar 
Osten 
gödkalv och svin utgjorde godsets ekonomiska stomme. 

Spritförrådet där man också hade trädgårdsförråd med bland annat äpplen. 

Johan Alfred Jönsson 92-1914

f1860 Tyra Jönsson styr och ställer till 1958. Inspektör Hugo Konrad Carlheim Gyllensköld kom efter Liedholm Bokhållare David Nilsson; Trädgårdsmästare Frans Nilsson f1860; trädgårdsmästare Aug Larsson f1874; Hushållerska Kristina Carlsson f1858;Mej Hulda Östrand f1862; Hushållerska Maria Lovisa Bengtsson f1876; Rätt Carl Vilhelm Carlsson f1863; Frans Emil Kullman f1863; Sven Svensson f1866; Emil Alfred Johansson f1864; Smed Alfred Viktor Boman f1871 Snickare Lars Herman Andersson f1868; trädgårdsmästare G A Wikman f1853; 

sedan Anders Nilsson  slutat bokhållarplatsen satte gården upp diversehandel i en flygelbyggnad å gården den övertogs sedan av fru Ellen Lindberg och innehas nu av Anders Billman Anders var kommunalordförande 1916 -  31

Sme August skodde alla oxarna på Bjurum. Han var hantlangare åt smeder, därav namnet. På den tiden fanns det 12 par oxar på St. Bjurum, 12 par i Mårbylund, 10 par på Bredegården, 8 par på Bronäs och 4 par på Säter. Vid skoningen användes ett s.k. skostall som var flyttbart och kördes på en släpa mellan gårdarna. Oxen som skulle skos fördes till detta stall, et par läderremmar lades under buken på honom , och han lyftes från golvet medelst ett s.k. vinneverk, vars kavel vreds omkring genom att järnstänger sattes in i hålen på kaveln. I skostallets golv sutto fyra ungefär alnhöga stolpar försedda med urtagningar och remmar, med vilka oxens fötter bundos fast under skoningen. Skorna sågo ut som halva hästskor, av vilka ena halvan sutto fast på vardera sidan av klöven (Emil Vesterberg L:a Ståltorp Ugglum) 

Vid provning och avmätning av brännvinet i Bjurums bränneri var ett av sockennämnden i Ugglum utsett vittne närvarande. Vittnet skulle - om det gick lagligt till - med två fingrar på den heliga skrift avlägga brännvinsvittneseden , sådan den löd enligt en länskungörelse av år 1860. Då befattningen som vittne var förenad med en liten ersättning tävlade Ugglumspojkarna om att bli valda till vittne. Till sist blev patron Jönsson förargad på det ständiga ombytet av vittnen och tyckte som så:" Då väljer jag mina vittnen själv".

Sagesmannen själv hade i sin ungdom tjänstgjort som vittne. Vid mätningen gick det så till : Brännvinet tömdes i stora behållare, rymmande 40 kannor. En person mätte med ett 10 kannors mått och vittnet gjorde ett kritstreck på behållaren för varje mått som tömdes. Kontrollören stod bredvid och räknade på följande sätt: "En på nytt!. Tvåan går! trean står ! Fanan full! När denna vers lästs till slut var dt 40 kannor i behållaren (S P Blomberg Rödesten f1848)

I det gamla bränneriet rann spriten i en öppen träränna från brännvinspannan till spritrummet. När gubbarna ville ha en sup, tog de en trasselsudd och dämde därmed upp i rännan, varefter de satte ner munnen i rännan och drack. På stallbacken fanns en stor träbinge, som rymde ett lass potatis. Där tvättades potatisen. Man hade stora roblad med vilka man rörde i bingen när man tvättade potatisen . Sedan östes potatisen i en rallevagn , som gick på skrädda stockar till andra våningen i bränneriet, varifrån de tömdes ner i koken. Sedan potatisen kokats maldes den på en kvarn innan den gick till karen för jäsning. Men efterhand kommo moderna metoder till användning (Carl Olsson f1877).

Före strejken på Bjurum 1906 (eller 1907) började man arbetet kl. 6 på morgonen om somrarna och arbetade 12 timmar. Man slutade kl. 7 och hade en timmas middagsrast. OM vintern började man kl. 8 eller ½ 8 och höll på till mörkrets inbrott. Mansdagsverken betalades med 1 kr , kvinnodagsverken med 60 öre under skörden. Övriga tider under våren och sommaren betalades kvinnodagsverken med 50 öre. Petter i Rosendalen ledde strejken. Patron Alfred Jönsson var vid tillfället utomlands , och när han kom hem blev han mycket förtörnad över att man ställt till med strejk medan han var borta. Hade jag vetat om detta så hade det icke hänt" sade han . Efter strejken ändrades arbetstiden till 11 tim och daglönen höjdes med 25 öre. (Hallberg Plomåsen Gökhem) 

Om vintern betalades 75 öre för mans och 40 öre för kvinnodagsverken. För den som ej fyllt 14 år var daglönen 37 öre. Men det fanns också minderåriga som barn hade 25 öre /Carl Olsson) 

Inspektorn på Bjurum:

Inspektör Hille red alltid. Han var hetlevrad och frågade inte om han red över fruntimren i potatis landen och gav dem fula öknamn (Emma Ek Hulebäckstorp).

Inspektör Vesterman ? Nester ? sprang ihjäl sig vid Granlundsliden när han skulle försöka ta fast ett par tjuvskyttar. På grund av hjärtfel var han av läkare förbjuden att springa. Han hade bundit sin häst vid Eköjern - han brukade ständigt rida. När han inte kom tillbaka, gick man att söka efter honom och man fann honom då död på vägen vid Granelund. Det blev ett fasligt väsen på Bjurum när man fick veta att han var död. De som inte tyckte om honom hurrade, andra tyckte att han varit bra och sämre inspektör hade man nog haft. Liket lades i vagnslidret, där råttorna angrep den döde i ansiktet. Ek var med om att bära ut kistan till vagnen, på vilken den skulle köras till Ranten för vidare befordran till Skåne, som var Vesterson hemort. Tack för god hjälp sade patron Alfred Jönsson när man for iväg med kistan (Emil Vesterling, Karl Ek) 

Inspektörer som man minns äro: Liedholm, Patron Alfred Jönsson, Stor Johan (norsk) Hille (norsk) Gyllensköld (smålänning) Bülow, Jönsson (trol. Skåning), Vestesson), Görlin, Larsson (nu i Badene) Littorin, Tell och nuvarande Ivar Jonsson (Karl Olsson). Ivar Jonsson var en populär inspektör som stöttade folket 

Fridhem 

Johan Alfred Gustafsson f1864; 

Bränneriet

lades ner 1971 och sysselsatte 5-6 personer

Tyras tid

Under Tyras tid renoveras torp och svingårdar i Bronäs och på Svältebacken. Folkskolan uppföres. Kommunen tillföres fattigvårdsmedel. Stöttade missionshus och skytteföreningar, och gav rika gåvor till kyrkan, startade ett sockenbibliotek, anlade ett badhus vid åna. Matriarkatet Tyra var strängt men full av omsorg.

Erik Georg Nilsson f1903

arrendator från Eksjö 1957-61,

Carl Tore Nordström f 1931 inspektör 57-8

Silberbach Jürgen 58-9, 

Lasse Nordström f1905 insp 61-

Mats Hultgren

f1909. Slänger upp fem miljoner 1957, och startar upp en stor mjölkdjursbesättning samtidigt som han drev en bilförsäljning och en karosserifabrik. Han hugger ner skogen i Hånger för att betala, och förde ett ägarskap, som inte är alltför meriterande. Såg att Sätra gav god utdelning och avhyste därför arrendatorerna, men arrendenämnden satte honom på plats. Ladan i Bronäs brann ner och då gjorde Hultgren en bra affär och kunde ta hand om potatisen till bränneriet. Mindre lyckat var när sågen brann. Då fick han inte ut så mycket, som han lagt ner. Han drev restaurangrörelse för slutna sällskap uppe i slottets gemak. 

Från en artikel 1965 noteras att 4 av 25 anställda arbetar i bränneriet, som levererar på kontrakt till Vin och Sprit. Arealen med utgårdar var 6000 tunnland och som kunde bära 800 nöt varav 400 mjölkkor. Dödsboet tvingas sedan på grund av konflikter att sälja till Sjödal för 16 miljoner, vilket kan med hänsyn till markens bärighet och stora underhållskostnader för slottet vara ett högt pris. 

arrendator Bertil Magnusson 

och söner arrenderar sedan 1971 och driver en av de större djurbesättningarna i Sverige. Bröderna Magnussons Lantbruks AB tar vid 1971 och Gösta Magnusson köper ut sina bröder, som intrigerar så att Sjödal kan komma in och köpa, vilket kan ses som märkligt. Alltsedan 1980 talet har ägaren försökt att sälja godset men bråket med arrendatorerna har gjort att priset 30 milj. refuserats. Magnusson hade hembud på stället men som man inte var överens så föll detta och Georg kan köpa det för 15 miljoner. 

Georg Sjödal 

köper 2004 planerar att ta ner skogen och hugga ute på Mårby mossar, samt sannolikt köpt stället för att ränta stället med de metoder, som inte är Georg främmande. Dottern bli husfru. Anna Karin Jonsson är slottsfru men kommer att dumpas under 2006. Härmed är nog St Bjurums saga all och ser fram emot att bli en av de större slam och soopstationerna i Sverige med svenska myndigheters MÖS goda minne. 

Fornminnen

230 meter nordost om Kartabacken på en till godset hörande skogsmark finns på en kulle rester av ett stort röse, och på godsets mark 200 m sydost om Kroken finns två rösen.