Gårdsgruppen Rökstorp i Norra Lundby socken utgjordes enligt jordeböckerna av dels
Frälsegården och dels Skatte- eller Olofsgården, den förra besutten av adeln som ärftligt
frälse och den senare skatteägd av den förras innehavare med rätt till överlåtelse
även till andra än adelsmän, vilket icke synes ha ifrågakommit förrän frampå 1700
talet, ehuru båda sedan älsta tider brukats av bönder. Gårdsnamnet utgör
sannolikt en förvanskning av den ursprungliga benämningen Rödstorp, som härledes av
släkten Röd, som under 1500 och början av 1600 talet innehade gården. Den sista manliga
innehavaren av denna släkt var Anders Röd, vars dotter Ebba R. fick den som hemgift i
sitt äktenskap med ståthållaren Per Göransson Ulfsparre af Broxvik, och sedan på
enahanda sätt överlämnades till deras dotter Anna U., vars man översten vid
Västgöta Ryttare Knut Hansson Soop till Bronäs i N:a Härene 1645 erhöll drottning Kristinas
befästelse på denna sin hustrus arv och andra gårdar i Skaraborgs län. Anna U. blev
1648 änka och förde sedan gården i nytt gifte med hovrättsassessorn Gabriel
Gyllengrip, efter vars död 1685 den övergick till.
strödda anteckningar som skall hitta sin plats
20 ha. Mangård från 18802 hästar 10 kor. Gården i släkten i flera
generationer.
Jonas Larsson frälsebonde på L Lycke och Rökstorp.
Sonen Sven Jonsson f1807 skrivs som bonde på Röksgården gift med Anna
från Doterbo.
Svärsonen Gustaf Pettersson f1842 brukar gården till sin död 1893 då
änkan tydligen sköter den till sin död 1921.
Då övertas den av Erik Adolf Karlsson gift med nämndemanna dottern från
Överstegården.
Rökstorp Olofsgården 2
arrendatorbostad och huvudbyggnad
3 hästar 20 kor 4 modersuggor.
Nils Magnus Nilsson lämnar till sonen
August Lôen Nilsson f1844 lämnar över till sonen
Casper Lôen Nilsson fköper denna del men säljer gården 1918.
Alex Adelsköld köper gården 1918
- Carl Herman Adelsköld f1896 gift med Magda Karolin Lundberg.
Rökstorp Olofsgården / Skattegården
tydligen två hemman.
Johannes Silvestersson
? f1722;
Bonden Anders Larsson f1729 kom från Hg 82
Lars Andersson el Aronsson
f1708 från Nederstegården Amundtorp dör 1871 och lämnar sin enka Stina Larsdotter f1736
som dör först 1811. Sonen Andreas
blir frälsebonde här och friköper gården från övriga syskon som är
spridda i socknarna omkring eller som domboken berättar.
För Anders Larsson upbuds 3 gången 3/16 i Olofsgården Rökstorp, som han köpt av
Petter Larsson rusthållare i Nederstegården,
Anders Larsson och Inga Larsdotter i Sätuna och Märta Larsdotter i Ulunda,
Johan Pettersson och Maria Larsdotter i Lundby samt Greta Larsdotter i Amundtorp
emot 261 Rd. Även Andreas dör 1811 och lämnar hustru Kerstin Samuelsson från Hwassagården håller samman två
män och gifter följdriktigt om sig med Jonas Larsson från Storegården i
Sätuna, som blir frälse bonde här i Rökstorps rote.
86-91 Enkan Stina Larsdotter;
Enkan
Ingemarsdotter lämnar över till Jonas Jonsson f1774 Hg,
Jonas Larsson f1764 Kerstins son Anders tar över 3/16
Jonas Jonsson f1774 Hg kom 1806
sonen Sven Jonsson tar vid och dör på gården. Hustrun Anna Perdotter kom från
Doterbo.
dotter Gustava gifter sig med Gustaf Pettersson från Källegården inte långt
härifrån.
Inhys gatan,
Inhys Lars Samuelsson f1775 från Folehagen 1800.
32-40 Kerstin Samuelsdotter f1772; sonen Sven
40-49; Kerstin Samuelsdotter lämnar över till sin son Anders; Sven Jonsson
f1817;
50-9; Anders Andersson f1804:
60-6 Anders Andersson f1804; Sven Jonsson f1807
torp Johannes Andersson 1815 som flyttar till Åkholmen efterträdes av
Abraham Strömberg 50;
67-72; 1/8 Anders Andersson 1804; sonen 1/8 Carl Lindgren 1839 tar vid 69 ;
1/4 Olofsgården Sven Jonsson f1807 under honom brukar Gustaf Pettersson f1842;
bs Emanuel Andersson Husar 1837; inhys
72-80; Anders Andersson 1/8; Carl Lindgren f1839;
95-20
20-40 Erik Adolf Carlsson f1890;
¼ äg Carl Herman Adelsköld f1896 ¼ Erik Olof Carlsson f1890;
Torpet Hagen
Brita ? f1752 med dotter Stina f177?0615 är borta; Anders Andersson f1742
kom 89 Kerstin Ingemarsdotter f1729
Blinningen bodde här. Carl Johan Andersson f1878.
Klippan =? Fredriksberg.
Granhult;
Klippaskede;
Karlsborg 1'5,7
Rökstorp Frälsegården
Anders Jonsson f1754 Rökstorp per 78-87; Andreas Jonsson f1745 finns här
perioden 78-87; Jonas Larsson samma per f1732; Jonas Vilhelmsson f1739;
per 87-91 Anders Jonsson f1754 brukar ½ och Jonas Larsson f1732 står som
kronorättare och brukar andra halvan. Jonas Vilhelmsson nu f1737 har ½ efter
sitt namn mer talande för ½ bruk.
per 91-00 Anders Jonsson f1754; Petter Larsson f1732;
Anders Jonsson flyttar 07 och Jonas Andersson f1767 kan ev komma fr Bd 180?
Lars Persson
15-32: Jonas Andersson f1767 kom till Frälsegården sonen tar över 19. Lars
Persson f1759 sonen Petter tar vid
32-40: Petter Jonsson f1796 ½br Johannes Olofsson f1799 blott ett år Anders
Jonsson f1792 kom 33; Petter Larsson f1796
40-49 men inte säkert denna gård.
3/8 Johannes Jacobsson f1817 som dör 40 och ny eg är Johannes Nilsson
f1817;
½ Anders Jonsson f1792 br Johannes Andersson; Petter Larsson f1796;
50-9: Johannes Andersson f1822; Petter Larsson f1796
60-6: Johannes Andersson 22 1mtl;
67-72; Johannes Andersson f1822 till 69. äg August Nilsson 1844 Kymbo
72-80;
arr 80-94: arr Carl Gustaf Larsson f1854; med statar folk
95-20 Johan Fredrik Johansson f1850 95-10, Adelsköld f1857;
Holger Härnborg f1895 kom 49
under Frälsegården Rökstorp, Olof Jonsson Erik Hansson 1791;
gift dr Petter Jonsson f1796; Anders Jonsson f1792;
en utjord under Höjentorp.
Petter Larsson f1736 finns här men dör 85
och får Anders Lennartsson f1757 som efterträdare i sängen och som kom
1786 från L Lycke. Inhys Samuel Larsson f1735. Anders Larsson f1766;
inhys 91- 00.
Anders Linnarsson från Häggum flyttar till
Bjellum 15; Johan Samuelsson finns sedan på Gåran under Bjersgården.
15-32: Fredrik Jacobsson f1799 kom 25;
Johannes Svensson f1785 till Krogen u Svarvarebacken; Per Pettersson f1795;
extra roteringskarl Johannes Lyckman f1778;
32-40:
40-49; Torp Fred Jacobsson f1799; Johannes
Eriksson f1806 kom 40; Johannes Pettersson f1802;
50-9: torp Johannes Pettersson f1802;
67-72:
95-20: Johan Petter Larsson
under Rökstorp Olofsgården nämns 78-87. Här
finns Jonas Larsson Blomström senare soldat även han Broddetorp 1750 han finns
från 78-91+ Jacob Kinvall f1762
Här finns också Ryttaren Kinvall från
Björsäter
inhys Cajsa Lena Skatt f1853;
Bengt Jonsson 1730
Inhys
Anders Johansson Flistad f1740; Qvartermästaren
Backström f1751 som dör 26 och efterträdes av Fam Andreas Andersson f1780;
Inhys And Andersson f1780 dör här 1851
Rytt Jonas Larsson Blomström f1751
Rökstorp per 86-91; inhys hos Blomström nådehjonet Stina Carlsdotter f1778;
Klippan
skrevs 80-94;
Ett Nybygge
som står på Klippaskedes ställe. Torp Jonas Svensson f1797
Anders Andersson f1742 dör 1806; enk
Brita Andersdotter f1753;
Soldattorp 303
Erik Asp f1777 efterträdes av Anders Skräck
1823
vid socknens slut
Stiernastorp
Isak Skatt f1814;
Granhult
under Rökstorp Emanuel Husar
Carl Johan Andersson f1857; Petter Lindgren f1842;
Gatan Rökstorp
Inhys Lars Samuelsson 1775;
Väster om stora landsvägen mitt för St. Lycke åbyggnader är en kulle benämnd Ryttarebacken, som av gammalt så benämndes och på grund därav att den gårdens knekt förklarades vara avsatt till soldatens underhåll, samt av gårdsägaren tillerkändes honom. Vid gårdens senare skifte upphörde emellertid denna rätt. Ang. namnet se å Bjellum varande Ryttarehålorna.
Enligt Bengt Ekbergs trovärdiga berättelse så lär här innan Bjelluma
lier funnits en krog
Enkefru majorskan Eva Juliana Mannerhierta flyttar till Ving 1781, då kommer
Per Andersson från Bredegården i Bjellum med sin familj eller om han åkte
då. Anders Larsson f1719 i Bjellum finns hela per 1778-87, till sin hjälp har
han troligen Anders Andersson, som kan vara f1741. Hans två söner stannar på
gården
Per 78-89 har vi Mårten Norenberg här f1755 flyttar med hushållet till
Ökull 89
86-91 Andreas Jonsson f1745 kom från Kjerrtorp 1789
per 91-00 Anders Andersson f1741 och sonen Jonas som sen flyttar till
Päregården. Erik Settervall f1759 återfinner vi på Slätterödjan som
skräddare Lars Andersson f1773 från Bjellum Jan Magnusson f1765 från V Kleva.
Petter Andersson ½
får inteckning på ½ St Lycke för ett lån från Stenums kyrkkassa om 130
Rd f1769 brukar fram till 1814, då han tar Nedersteg. Han är instämd
för att i berusat tillstånd tillvitit kronolänsman Smedborg och Skottsberg vi
får se vad det tar vägen
Jon
Arvidsson f1768 kom 1804 från Källegården, Erik Settervall f1759 som vi ju
känner från Slätterödjan stannar här till 03 då han flyttar till Skövde.
Det handlar nog om ett torp och han efterträdes av Olof Svensson
Lars Andersson f1773 Bjellum per 00-15 gifter sig med änkan Brita
Vilhelmsdotter från Stenum och flyttar troligen omkring 1811 till Tranum. Andreas
Andersson f1780
St Lycke Gisslag Jonas Andersson f1772. äg ½ Lars Jonsson f1810 gift med
Fiken, det kom två fröknar Amalia Gustava Hierta f1762
50-9: Johannes Olofsson gift med skitare Cajsa Per Andersson f1818, Abraham
Strömberg -50.
St Lycke
Anders Magnusson ~40
f1814 är skriven på ½ Stora Lycke el Gisslagården och gifter sig troligen
till gården omkring 1840. Valet föll på Maria Beata som var född i V
Bredegården strax bredvid och vars fader flyttade till Gisslagården 1820. Hon
hade i övrigt rötter i Segerstad och Bjellum bönder.
Bland deras barn kan vi berätta
- Emanuel som stannar hemma på gården
- Matilda som gifter sig till Glasbacken i Skara med många barn som de
flesta lämnar livet ogifta.
- Alexdander som vi läser mer om nedan
- Kristina som lär ha flyttat till Stockholm och som försvinner 1900
- Gustava som gifter sig med Varja Pers son i Kappagården och ger upphov
till en socialt framgångsrik avkomma, Gisslandi varav vi finner en
kyrkoherde som återfinnes i Uppsala, grosshandlare och apotekare och
tapetseriägare.
- Johan August som blir mangelfabrikör i Stockholm och gifter sig med
grannen Matilda Kjellander från Stommen i Lundby, vars son sedan väljer
namnet Lyckefält och återfinns i Stallarholmen.
Annars minns vi Anders som en stridens man, som tog upp en stämning mot
självaste Höjentorps inspektör i slutet av 40 talet. Grälet gällde vägen
ner till Åkholmen, som inspektören nyttjade utan att göra rätt för sig.
Anders blir förbannad och får Häradsrätten att bötfälla honom för otyget
att skada grinden och betesmarken där vägen av tradition gått till detta
drottning Kristinas jaktparadis vid Hornborgasjön. Två år varar bråket med
den jämkningen att Höjentorp står för grindar och avsätter en slant som
godemän bestämmer för det intrång som Kungsgården gör för att komma ut
att bruka. Intressant i sammanhanget är att nu börjar torpare dyka upp på
Åkholmen.
Skiftet genomföres under Anders tid vid gården då lantmätaren E Lustig
blott behövde två år på sig att skifta gårdarna vid vite för delegarna i skiftet, dels efter verkställd gradering å de egor som skiftas, utföra flåhackning eller skumplöje, bränna jorden eller bortföra matjord, och dels att innan skiftet blivit avslutat och tillträde av lotterna skett till avsalu eller svedjande nyttja skog eller torvmark.
Lantmätaren E Lustigs resultat 1866 förrättar sedan Anders
är borta och Maja Beta har hand om hushållet
Alexander Andersson
f1851 är född på Gisslagården. Han gifte sig med Augusta Sofia (som var
dotter till Anders Wallinder som varit brukare av Änglasjön, smed under Paul
Jönsson på Bjurum, men som återfanns som inhyses i Munkatorp Bolum). Av
makarnas barn
- Anders som dör relativt ung i Skara
- Carl som vi läser mer om nedan
- Einar David som även han återfinnes på Glasbacken i Skara vars barn
lever ogifta.
Alexander inköper Åkholmen, då ett torp och inkorporerar detta i en
växande gård. Åkholmen var på dryga 6 ha och betingade ett pris av 6700 kr
Carl Alexandersson
f1888. Carl Gifter sig med Hanna från Jäppagården i Gudhem som ger honom
Marianne
Karl Alexandersson startade ett kalkbruk, som kom att ligga söder om gården,
men som nu successivt fylls igen. Carl sågs som en klok man och var en tid
häradsdomare i den då Skånings och Walle härad. Carl ökar ägandet varvid
här ingår ½ Lycke, Gisslagården från 1903, 1/16 Kärrtorp, 3/32
Doterbo och Åkholmen. Nya huset står färdigt 1928. (1925). 6 hästar 23 kor 8
svin 5 får.
Carl vill sälja sitt samlade livsverk men dottern Marianne vill annat och
går lantbruksskolan i Skara. Träffar där Bengt Ekström en för
Hornborgasjöns historia en hedervärd man. De övertar gården 1943. Gisslagården
inkorporeras under Marianne och Bengts 1951 för 51 000 kr.
Sonen Anders tar vid gården 1973 och Gunnar blir lärare och övertar den
förvärvade Gisslagården.
60-6; ½ Anders Magnusson 1814; ½ arr Johannes Andersson Åkaholmen torp Per
Andersson f1818;
67-72 St Lycke el Gisslagården ¼. Anders Magnussons sterbhus ; ½ Gustaf
Larsson torp Per Andersson f1818;
72-80;
Stora Lycke ägare
1 Bengt Axel Ekström, från 19
2 Karl Vilhelm Alexandersson, från 1913
3 Alexander Andersson, från 1863
4 Anders Magnusson, från 1833
5 Jonas Andersson, från 1820
6 Erik Settervall, 1795-1820
7
8
9 Baltzar von Dreves, 17 - 1750
10
11
12 Jonas Hvass, 1697-1709
13 Peter Palm, -1695 |
denna gård är troligen ½ mantal av St Lycke vi får se. Gisslagården
under St Lycke nämns i hfl först perioden 1815-32 då Jon Arvidsson f1768 finns
här Jonas Andersson f1772 kommer 1820 Bjellum; Anders Andersson f1780;
Jonas Arvidsson Settergren
f1768 från Frimansgården Fjällåkra brukar gården 1814-20 och
fortsätter sedan till Istrum.
Jonas Andersson
f1772 född Hulegården Seg hade brukat Bäckagården kom 1820 via V Bredegården och verkar stanna här till
sin död 1833 i sin dotters bröd. Hustrun
Vi tittar på deras barn
- Inga gift med gästgivaren och nm i Klostret
- Store Jonasa Anders nm och ägare av V Bredegården
- Lars Jonsson tar över ¼ men ägnar sig åt qvarnar bland annat i Ähle och
Bjärsjö men dör blott 32 årig. Hustrun Var hejderi riddaren Hagströms dotter
- Maria Beata gifter sig med troligen efterträdaren Anders Magnusson
arr Andreas Andersson
f1780 kan ha brukat här per 15-32 och återfinns under Knäppet från 1827 till
sin död 1851.
Anders Magnusson
f1814 gifte sig med Jonas Andersson ovan dotter Maria och var kommen från
Kullen i Varnhem. 50-9: rikligt med pigor och drängar. Hji har inget att
berätta men sonen Otto Alexander tar nog över
Johan August Larsson
finns här i samband med skiftet 1866 men kan ej identifiera honom.
72-80 ½ Magnussons Sterbhus andra halvan Gustaf Larsson f1835;
80-94: Magnussons arr av sonen Otto Alexander f1851.
95-20 Anders Magnussons sterbhus,
Johan Vilhelm Jonsson
säljer till Alexander Andersson 1903 och flyttar till Arvidsgården.
Larssons sterbhus Backa Maja äger till 1924 då hon dör.
lantbr Carl Alexandersson 1888 jordenr 1'2.
Lycke Larsa Gustaf Larsson
f1835 innehade Gisslagården och Bäckagården och dör 1919 och enkan Backe
Maja finns med tills rimligen sonen tar vid.
1926- Arvid och Mina Larsson.
f1882 är ägare av gården från 1926 (och Ekström kan sedan återförvärva
gården). Arvid var son till Lycke Larsa och bror till Ida i VesterBredegården.
Paret var barnlöst. De levererade sin mjölk till Korsgårdsmejeriet, och när
Lars i Heljesgården skulle hjälpa till så skickade man bud med mjölka
köraren. Lars i Heljesgården var här och högg björkkubb till faner. På den tiden
då det inte fanns telefon användes Lund som mjölkkörare och då Gisslagården var
den siste mjölkgården användes denna transportmöjlighet. Här odlades tidigt
betor. Arvid var ofärdig och låghalt.
Ekström köpte tillbaka Gisslagården till släkten efter Arvid och Minas
bortgång. Den kom ur släkten självförvållat i slutet av 1800-talet.
Gunnar och Ingmarie Ekström äger numera denna mönstergård, som arrenderas
av brodern Anders men bebos av brodern Lennart.
Soldattorpet låg på Gisslagården
mark mitt över vägen och platsen benämnes bostället. Anders Lund f1786;
Israel Larsson 1806;
En äldre manbyggnad men den aktuella är från 1860 tal. 6 hästar och 30
tal kor.
Kristian Svensson från Från Helsingegården brukar här perioden 78-91+och
får stöd av Lars Persson f1713 i Hornborga Kan Lars ha flyttat till Eggby 87,
Lars Mikaelsson f1733 kom från Sätuna 87 med sin familj;
Kristian Svensson f1749 för att återgå till Fjällåkra följs av Petter
Persson f1756; Lars Mikaelsson f1733 inhys Brita Andersdotter f1715;
Petter Persson f1756 ; Lars Mikaelsson f1733 sonen Jonas tar över och
flyttar till Rökstorp 14 då Petter Jacobsson kommer f1779.
32-40: 3/8, Johannes Pettersson fr Göteborg tar ena Per Jacobsson 1779
den andra 3/8
40-49 Johannes Pettersson ; 3/8 Per Jacobsson ; ½mtl Johannes Carlsson
1813;
50-9: Petter Bäckström finns här en period enkan efter Johannes Pettersson
hyr ut till Johannes Carlsson f1813 fram till 50 då Johannes Knarten Andersson
tar över f1805; den andra 3/8 av l Lycke br av Erik Andersson fram till 49 då
Johan Svensson fr Byarum tog vid 49 f 1820;
60-6; arr Johannes Andersson 1805 Knarten ; 3/8 ägs av Sven Jonsson i
Rökstorp och Johanens Svensson Byarum
67-72 3/8 Herman Gyllenhaal; 3/8 arr Johannes Andersson f1805; Aug Kjellander
f1838; 3/8 ägs av Sven Jonsson i Röxtorp under honom stat karl Per Gustafsson
f1830;
en backstuga uppsattes 1862 Benstorp här bor inhys Bernt Johansson f1814.
soldatbostället är vakant per 60-6; Froms intäkt torp Johannes Andersson
f1811;
FAmiljen och barnen Lyckebäck brukar gården och bedriver framgågsrik
fruktodling som de avyttrar i Falköping och inte i Skara. For till stan i egen
bil när andra fick fragta sina varor bak på bussen. I stan mötte en man som
förtjänade en slant när han genom Flygares gränd förde varorna på ena
kärra till marken.
Herman Gyllenhaal
August Kjellander
f1838 står som ägare till Lilla Lycke, som han för 18000 Rd köpte
av Herman Gyllenhaal 1868. Han kom då från Stommen N Lundby
Carl Oskar Kjellander 05-07
Sonen Julius Kjellander f1885 kommer 14-26 och stannar troligen här.
Svågern Frans Rickard Johansson f 1874 tar över 1926. Han var gift med Elin
Margareta Kjellander sondotter till Pesen och han hade sina rötter i Segerstad
och Häggum.
Arrendator av 3/4 sedan 35 Anders Lyckebäck han är sonen som troligen tar
över sedan och finns kvar 1982 då även Per och Kerstin Lyckebäck finns på
gården.
Frans Rickard Johansson f1874; Anders Lyckebäck f1905
Bs u L Lycke Enkan Brita Andersson f1715
Soldatboställe 302
Petter From f1757; Lars Lyckman 87-91; Per Lundberg Anderstorp bor
här
skattelagd intäkt Torp på Kronoparken Jonas From f1725; Olof From 1759
Petter Olofsson f1797;
ägs per 20-40 av G Kjellander och innehas av torp Carl Johan Johansson
f1879, som flyttar till Skärv 25 sedan står det att hyrs av torp Johan Ludvig
Carlsson f1892 som flyttar 36. Då kommer Carl Axel Sjögren.
Backstuga: Lars Nilsson 1740;
40-49: 50-9; Jacob Fredriksson f1825; 67-72; Johannes Andersson
f1811; Gustaf Klingberg f1833;
72-80; Klingberg
Berndtstorp under L Lycke här bor enk Stina Svensdotter f1818.
Per Emanuel Mattson kom 1817;
Lövängen
2. Släkten Kjellen.
3.
4.
5.
senare delen av 1600-talet övergick till hovrättsassessorn häradshövdingen
Gabriel Hadelin 1694 adlad Leijonstolpe
Gabriel Lejonstolpe.
Kärrtorp. Innehades enligt Carl XI generalmönsterrulla av den 12 aug 1695
av häradshövding Gabriel Leijonstolpes sventjänare Johan Jonsson. Gården utgjordes då av två mantal, förmedlade till ett och var bebyggt
till säteri. Augment var Ingvallstorp i N:a Ving. Rustningsstam nr 118 vid
Vadsbo kompani av Västgöta kavalleri regemente.
Anna Maja Strömbom o man C. M. Malmstedt.
Några uppgifter om gårdens ägare före innan den å ha icke sökt men övergick efter dennes död först
till ? och sedan till kronolänsman Carl Magnus Malmstedt, vars änka Anna Maria
Strömbom år 1802 sålde gården till dannemannen Jon Arvidsson, efter vilken
densamma övergick till mågen Petter Jonsson, vars avkomlingar till närvarande
tid suttit som ägare.
1. Johannes Arvidsson. Avd. XIIX.
2. Måg Petter Jonsson. Tbl 5.
3. Son Per Kjellander. Tbl 5:7.
4. Son Valdemar Kjellander. Tbl 5:7:6.
5. Br. Gustaf Kjellander. Tbl 5:7:4.
6. Son Ingemar Kjellander. Bil 5:7:4.
Sara stuga står nu vid kyrkan Sara var en allom känd piga på Kärrtorp.
Kärrtorpsägare från 1700
Gabriel Leijonstolpe
Son till Tyres Hadelin på från Torp i Eggby. Deltog i skapandet av Karl IX
indelningsverk och adlades 1694. Ägare till bland andra
gårdar Husgärdet i Skärv, där han bodde och Kärrtorp i N:a Lundby. Gården
Kärrtorp såldes strax efter hans död 1710.
Herr Qvarter mästaren Anders Bäckström
f1751 in loko och hans broder var
födda här. Petter Jonsson
f1740 Qvarter mästarens bonde Anders Jonsson per 87-89, St Lycke; Brukare under period 78-91+ är Petter Jonsson f1742.
Carl Magnus Malmstedt
f 1762 gifte sig 1790 en gissning är att Strömboms ägde detta ställe. Änkan
Anna Maria Strömbom säljer med sonens begivande 1802. (Finns en del oklarheter
här i Malmstedts ägande och Espås Uddeberg).
Brukare här finner vi Per Persson f1711;
Slättebon Johannes Arvidsson
Köpte gården 1802 och får faste 1804, sedan han brukat Överstegården,
Källegården. Han ägde också Tomten i Amundtorp som troligen frånsålts före hans
död. Han gifte sig med Greta från Källegården. Enligt hfl hade han lagförts för
misshandel av husbonde. Han är en nyckelperson här i N Lundby så vi berättar
lite mer. Barnen
- Beata född på Överstegården Amundtorp passerar Svensbokärren sedan hon
skilt sig från sin förste man. Dottern Lena f1827 har intresserat Hji men lite
osäkra resultat Hon gifter om sig med Petter Jönsson från Allmänningen Häggum
och som brukar Nederstegården Amundtorp. Deras dotter kan ännu inte spåra.
- Helena gift Samzelius som vi återfinner i Göteborg, sedan denne handlare
gjort av med pengarna flyttade till Göteborg.
- Cajsa gifter sig med Pesen nedan
- Margareta återfinner vi gift på Överstegården gift med Anders Andersson
brukare därstädes
- Johanna gift med Kurren Petter Jonsson småbrukare i Ulunda.
Häradshövdingen Petter Jonsson, Pesa Petter
Petter Jonsson, som sedan före sitt giftermål med dottern varit svärmodern
behjälplig m. skötseln av den efter mannens död 1821 till sin egen 1829 behållna
gården, inköpte efter hustruns 1830 inträffade död av de övriga
sterbhusdelägande döttrarna o deras män 1/4 mtl därav medan den andra hälvten,
inräknat hans egen dotters möderne, skenköpsvis övergick till annan person, som
i sin tur sålde den till honom, så att han antagligen efterträtt blev ensam
ägare till hela hemmanet, som genom köp av moderns första mans avkomlingar av
1/8 mtl utökades till 5/8 mtl, det sedan bestående hemmantalet.
Petter kommer som delbrukare till svärmors gård redan 1821 gifter sig med
dottern, som dör i barnsäng efter ett antal graviditeter. Petter gifter om sig
och köper upp svägerskornas delar i gården upp till 5/8 mtl. Han friköper
förre ägarens dottersöner (Anders Gustaf Hummern kallad och Lars Petter
Larsson) och disponerar därmed hela fastigheten. I samband med skiftet skapas
Stora och Lilla Kärrtorp och häradsdomaren bygger två lika
mangårdsbyggnader.
Pesen hade en käpp, som kallades Lönngren, som han använde för at
fostra sina söner. Det berättas att grannens pigor inte vågade gå ut på
kvällarna av rädsla för domarns pôjkar. Han hade ett häftigt humör, medan
hans fru balanserade detta väl.
Pesens var rättvis och betrodd och var läs och skrivkunnig och anlitades vid
bouppteckningar.
Pesen var ekonomisk så att den silkesduk han gav den första frun även gavs
den andra. Han kan köpa Mellomgården, AndersHeljesgården samt Stommen. Efter
tvist med halvbrodern Anders Månsson tar han över sin fädernegård
Trumpetaregården. Barnen kunde därmed förses med gårdar enligt följande
Märta och Carl får Trumpetaregården. August och Adolf får Stommen. Vilhelm
och Alfred fick Mellomgården och AndersHeljesgården Per får 1/8 Kärrtorp.
Hustrun Maria Pettersdotter f1807 kom från Nygården i Varnhem. Gården
sades ha tomtar som tillförde gården rikedomar och sagesmän tror att det var
en trotjänarinna Sara Hallberg. Hon tog hand om Pesens barn i första
äktenskapet och sin svärmor.
Petter Jonsson var i ungdomen svag och klen varför han ägnat sig åt slöjd och lättare arbete,
var under sina sista år mycket sjuk och förvirrad. Han är änkeman ca 8 år, så barnen för hans vård anställde en i
en stuga ovanför L:a Lycke bosatt kvinna "Bernt-Anna" (Anna g.m. Bernt), vilken sedan hade
mycket att berätta om spökerier m.m. i Kärrtorp. Vidunderliga berättelser om tomtar och tilldragelser i gården, spridda av tjänare och andra i
orten, florerade bland allmogen.
Petter Jonsson var under sina sista år mycket sjuk, så att barnen för hans
vård anställde en i en stuga under L:a Lycke bosatt kvinna ”Bernt-Anna” (Anna
g.m. Bernt), vilken sedan hade mycket att berätta om spökerier m.m. i Kärrtorp.
Vidunderliga berättelser om tomtar och tilldragelser i gården, spridda av
tjänare och andra i orten, florerade bland allmogen.
Öknamn ”Pesa-Petter”.
Kistan bars från gården till Kyrkan. På Petter Jonssons gravsten står underst: "Tacksamma barn reste denna sten".
Bland de tacksamma barnen Kjellander finner vi
- Märta gifter sig med August Netterblad i Trumpetaregården.
- Sputte Carl gifter sig med änkor i Ringagården Hornborga respektive i
Nyborg i Bolumtorp.
- August Lilla Lycke
- Adolf tar vid Stommen N Lundby
- Alfred brukar Mellomgården en period passerar Sk Åsaka och återfinnes
sedan i Stockholm
- Ville Baddaren stannar kvar på Mellomgården
- Per stannar kvar på 5/8 Kärrtorp.
Då Petter Jonssons son Alfred sattes i Skara skola skulle han som sed var ha
annat tillnamn än fadersnamnet plus –son och valet, som verkställdes av modern,
föll på Kjellander, vilket sedan också antogs av bröderna men varunder
föräldrarna o systern aldrig officiellt kom att skrivas. Likväl förmenade
barnen, att fadern också ägde rätt till detta namn, vaden de, när
bouppteckningen efter honom upprättades, skrevs därunder, vilket medförde att
bouppteckningen av häradsrätten icke godkändes, utan i det stycket fick göras
om.
Sonen Per Gustaf Kjellander
f1848 tar över 5/8 inte bara sin broders fästemö utan även gården.
Sonen Valdemar
från Pers andra äktenskap tar vid och från 1920 och slutar som
brädgårdsarbetare i Skara
Sonen Pers son Gustaf i första giftet driver gården till sin död 1941.
Men dessförinnan tar Ingemar Kjellander f1910 och Inga Thunberg i form av
arrende.
BIBO Gustaf Johansson 5/16 mtl, Mollstedt Anders f1842; arr trol BIBO fram
till 84 ,å arr Alfred Johansson Strandell f1855 tar över
Johannes Larsson 1/16 mtl, 2 mantal förmedl. här kommer sedan Vilhelm
Jonsson
Ägare Kärrtorp
58 har. Manbyggnad från 1910 3 hästar 20 kor. Gården till släkten 1927
genom köp av Albin Laurentius Larsson f 1892. Han kan vara son till Albin
Larsson på Överstegården.
Kärrtorp 3'2 Arne Gustaf Kjellander
Kärrtorp 3'3 5/16 Albert Larsson f1892;
Tomtarna på Kärrtorp. Häradsdomars pôjka Adel på Stômmen
å Ville i Mällumgårn hade tômta dä vet ja bestämt. Söster mi, Hilma, sum
tjäna i Mällumgårn, så en sôndasfôrmedda en tômte, sum sprang umkring å
rätta te höstacka på däres jale. Å ijamter Alfri i Karslätt jole ena pija å
mä tômta.
När pija kåm te lagårn å sulle je kora en môre, mötte ho en tômte, sum bar
på ett fånge hö, i fähusdôra.
”Dä sa Jälma ha!” sa-n.
Män då ble pija rädder å sprang in te boen å tarte um, sum dä va å då ble
boen arjer.
”Du springer bara å inbillar däk din skit!” sa-n. ”Tij mä va du ser!”
Män senn träffa pija ena gammel beprövater gumma å tarte um hur lä va, å då
lärde ho-na, hure ho sulle bete säk.
”När lu kåmmer te lagårn å får se tômten, sa du dra upp kjortel å gå i
mot-en baklänges, då blir han fôrskrämder å går in te boen å sejer upp säk!”
Senn jole pija på dä vist, sum ho blet lärder, å tômten flötta.
Boen, Alfri, tarte um fôr pija, va tômten hade sagt, när han kom in :
”Dä kônstia kriaturt, sum har kåmmet te lagårn, kan jak ente se mer”, sa
tômten, ” å nu flöttar-a hänar!” hade-n sagt.
”Dä kan le ente jära så mö, um han drar ifrå mäk, dä han har drat hit, dä
har-nte vôrt så stora buler!” sa Alfri.
Hocket sum vecket – va dä berodde på, dä vet ente ja, män ett ä, att-ä jeck
dålit for boen, så han ble utfattir. Falbo Linus 1951. Linus tjänade omkring
1904 – 1905 på Kärrtorp och systern några år tidigare i Mellomgården.
Gamle Häradsdomarn i Kärrtorp – Petter Jonsson, död 1881 – påstod de hade
tomtar. Det var sant, sa de. Och det var de som hade sett dom. Han hysade
dem på vinden i storastugan och hade sina häx för sig med dem – satte ut mat
till dem, och så vidare.
Petter kom som dräng till socknen och ägde jämnt upp ingenting. Sedan så
gifte han sig med en hemmadotter i Trumpetaregården och köpte snart Gamla
Kärrtorp, som var en stor gård, och det gick bra för honom, så han blev rätt
förmögen.
Här i Åsa bodde det en gubbe, som hette Ulrik. Han hade inte trott, att det
fanns några tomtar, sa han, förrän han fick se det – men det fanns, sa han.
En gång hade han varit borta i Berg. Där hade han hört talas om, att de hade
tomtar i en gård.
”Det tror jag inte, innan jag får se, sade han.
Sedan en kväll gick Ulrik till den där gården, sa han, och lagade att han
fick ligga i ladan över natt. Men medan han låg där och lurade, så somnade
han och sov som en gris i en påse hela natten, ända tills fram på
morgonkulan. Och när han vaknade stod det en liten gubbe med röd toppmössa
på huvudet bredvid honom.
Det var en tomte – det var sant att det fanns! Men vem som inte blev gammal
där på stället, det var allt jag det, sade Ulrik.
”Gud bevare mig väl!” sa jag, sa han, och vips var pesen sin väg.
En var kan ju tro som han vell. Mag. 1946.
Tomtarna skulle städslas.
Ville de ha en tomte, som drog till sig – det var ju ett bekvämt sätt att
bli rika – så feck de svära bort sig till och be den dålige om hjälp. Då
fick de städsla sig en sådan och han skulle ha städja och mat han som andra
drängar – fast en sådan liten stackare kunde väl inte ha så stora anspråk
och skulle ju för resten skaffa till det själv.
Med maten var det inte så vidlyftigt, det räckte med litet skovor, som det
andra husfolket lämnade och lönen, det var ju husbondens själ. Det värsta
var nog städjan, inte för en toppluva, som han skulle ha, var så dyr, det
hade väl gått an med – men att skära sig i näven och släppa till blod,
så att hon blev röd, det var nog inget vidare. Inte skulle jag vilja göra
det. Urs – i – a – mej!
Det gick nog an, att ha tomtar ändå. Men i förbund med den dålige – urs
– i – a - mej! P. i B. 1928.
|
Vid Kärrtorpa Lunne vid bäcken så fanns förr ett tankningsställe för
loken som stannade till här och fyllde på vatten med sin egen ånga. Här
fanns förr ett fyrkantigt liten låda där mekanismen fanns.
finns per 1791-00 Anders Persson Istrum f1747 dör 1800 och efterträdes
troligen av Jonas Olofsson 1801-03
dyker upp först 1850, då personer bor där stadigt.
Det fanns problem också: De svåra vintrarna drog ned vargarna från Billingen, de började härja i uthusen släpa med sig både getter höns och smågrisar. När gamla mormor i L:a Lycke från sin sängkammare såg en storvarg stå på fönsterblecket tidigt en morgon var måttet rågat: De båda Lyckegårdarna enades då att gemensamt gräva en varggrop intill källan vid gränsen mot Bolum och Lundby. Den skulle också gillras och ses över, några större fångster är ej omnämnda. De gamla berätta att Bonden Anders
Magnusson där skjöt den siste vargen innan sin död 1863.