Kyrkvägen

Från Rycklan AndersVinsbo går den gamla kyrkvägen längs ån förbi Hasselströmmen öster om Höjen och fram till Kyrkan.

Rycklan

Kallades Röcklan 1546, då den i jordeboke upptar två hemman. Namnet tror de kan ha med liten kulle att göra eller av röykla, som skulle vara kopplat till sädesskyl.

Var en liten by tidigare med tvenne gårdar. Som framgår av kartan så kallades qvarnen på 1700 talet för Vinsbo qwarn helt riktigt, men flyttades sedan in på JonMikelsgårdens mark norr om vägen.

Gården och Qvarnen finns med på storskiftet 1795 även om det var stor träta emellan Espås och andra intressenter för att byta och skifta. Casper stretar emot och stackars Commissionslantmätaren tar sig för pannan. Slutet av 1700 talet finns emellertid här en gård ½ frälse som brukas under Espås och en qvarn, som ligger söder om vägen alldeles intill dämmet. 

I norr låg JonMichelsgården ½ skatte
och strax intill AndersVinsbo ½ frälse, där mjölnarbostaden nu är.

[När vi skriver så använda vi kartorna och filen stor1795 under hakentorp mappen].

Rycklan AndersVinbo ½ Frälse.

I början av 1700 talet äges denna fastighet av Katarina Kristina Lilja. Hon klagade på att hennes frälsebonde, som brukat stället i 20 år 1709 för missbyggnad. Kapten Anders Stierngranat köper 1734 denna gård av Ulrik Svenske och hans hustru Marianne Lilja för 800 daler. Samma år säljer de till ryttmästare Georg Lindgren på Seltorp. Mågen Hellenstierna på Stora Torpa finns sedan med på 1770 talet. Men när Casper kommer tar han över och återbördar AndersVinsbo till Espås. Namnet spekulerar man i att någon från Väne härad skulle varit ägare av detta hemman- kanske på 1600 talet. 

Vallyckan

under Rycklan ligger under JonMickelsgården under Rycklan. Lyckan på Vallen heter det p90-1803; Jonas Olofsson f1746; Torp Anders Larsson f1827 -70+

Per 1802-1806 har vi en Vallen bs  

per 06-13 finns ett Vallen som låg under Kyrkogården; Mats Jonsson f1755; 

Lycka på Vallen Jonas Olofsson f1739; 

kyrkväktaren Anders Jonsson f1767; Petter Jonsson 1788

Johannes Johansson 

f1839 från Mårby var gift med Anna Cajsa Andersdotter från St Backgården i Segerstad. Paret fanns här från minst 1888 och makarna dör här 1924; Makarna står längst till vänster i bilden nedan. 

Carl Johansson Stukat kalk arbetare f1888 var född här på stället var gift med Per Johan Segers dotter Augusta Seger och båda framlever sina dagar här livet igenom. Lisa Löf och Helga gift Högström står bredvid. 

Augusta Carl

Olle Gustaf Stina Åke och Brita 

Hans son Sven Gösta Lennart brukar UnderHöjen och slutar sin tid på Yreboden övriga återfinnes i Skövde. Stället är nu sommarstuga.

Vallen vid Rycklan

Skomakaren Johannes Ödman dör här som fattighjon 1812 och änkan gifter om sig med Johannes Persson. 
Jonas Olofsson dör här på vallen U Rycklan 1812; 
Anders Jonsson f1767 +1823-1831+;
Johannes Nord f1815 
Anders Larsson f1827 1852-70, som gifte sig med Zacharias dotter. Större delen av familjen flyttar till Amerika. 
Jonas Holmström f1828 finns här och dör här 1865
Johannes Andersson finns på Nordantorpet där han dör 1903; 
Johannes Johansson 1920+

Rycklan JonMikaelsgården ½ skattehemman 

Var från början en gård som låg här men kvar finns blott rester av två torp eller backstugor är vad som återstår av denna gårdsdel ägdes och brukades under Espås p50 - 60. Enligt kyrkböckerna så ger den intryck av att vara en mindre gård.

Iöens Mickellssonn nämns som åbo i jb 1685. 

Arvid Siggesson

bonde och smedsonen från Intagan i Stenstorp och född därstädes 1693 och är den förste skrivne på stället. Han gifter sig först med en mjölnaränka i Rycklan, som lämnar honom i barnsäng. Gifter strax om sig med Elin Håkansdotter från ArvidJonsgården. Han köper gården 1738. Han dör 1771 och lämnar över till mågen Mårten, som gifte sig med hans enda överlevande barn Ingrid.

Mårten eller Martin Eriksson

kom från Häggum och född där 1821. Ingrid ger honom många barn varav

• Anders f1750 är först bonde på Höjen sedan Storegården Fjällåkra sedan hans första fru övergett honom.
• Erik blir bonde på ArvidJonsgården. 
• Maria gift med Per från Storegården i Sätuna som är med och brukar gården här och sår frön i bygden.
• Bolla gifter sig med mjölnare i Rycklan och anmoder till folket på Seltorp.
• Johannes se nedan 

Sonen Johannes Mårtensson

f1770 är först mjölnare i Torbjörntorp, men kommer åter och brukar stället till sin död 1821. Han gifter sig med Stina från Torstensgården. Hon ger honom.

• Cajsa gifter sig med Jonas Jonsson se nedan.
• Inga gifter sig med Varges brukare i Sörgården, men som vi återfinner som inhyses under Bredegården i Bjellum.

svärsonen Jonas Jonsson

f1794 bondsonen från Liden i Ulvstorp 1821 och familjen stannar till 1841, då de flyttar till Backgården i Hornborga, där vi har mer att berätta om bland annat Stålingen.

Härmed kan gården ha upphört att vara gård och som annorstädes slaktats för att ge rum åt billig arbetskraft åt Espås.

Bonde under Rycklan NUD 

Anders Arvidsson bonde 1707-1715+
Börje Bengtsson f1673 finns här från 1721 och till sin död 1728; 
Håkan troligen bonde här 1690.
en Håkan Larsson gift 1700 har en dotter född 1696, det kan ju vara samma person som gift om sig.
en till yrket anonym Anders Arvidsson finns här 1707 och måhända 1715 via fb 
Erik Olofsson gifter sig 1710, men dör nog väl så tidigt 
Anders Andersson gifter sig 1714
Brita Månsdotter Rusth Rycklan före 1774 då hon dör 
Erik Eriksson Åbo Rycklan 1760-1765+;
Jonas Carlsson finns som bonde vid Rycklan 1753, i övrigt är anonymiteten stor.
Jonas Larsson skrivs också som bonde här 15-59+
Bengt Johansson likaså bonde kring 1760;
Lars Eriksson f1772; finns som bonde 1772; 
Anders Olofsson finns som bonde 1778-1783+, även han är anonym 

Torp NUD under Rycklan

Lars Gudmundsson f1679 kom kring 1830 och dör här 1738, samtidigt med makan. Dottern gifter sig med Håkan son till Ryttaren Brodd i Hornborga. 
Per Månsson 1745 blir pappa här 
Arbetstorp u gården Erik Carlsson 1771.
Bengt Nilsson f1874 i Varv fanns här 1811 sedan mest känd på Faltorpet Falan. 
Petter Ferm f1788 finns som torpare här 1816-36 u JonMikaelsgården
Adolf Klas Andersson f1852 var gift med Bloms dotter från Hof och skrivs som tjenstehjon enligt 1890 års folkräkning, men flyttar sedan till Posttorpet nere i backen.

En anonym Petter Jonsson finns under Rycklan 1732.

Per Jacobsson finns vid Rycklan 1740 men presten vill inte berätta mer, under samma period Per Larsson

Anders Larsson f1792 Runshall u Rycklan torp från 1821 

Erik Andersson f1807 finns här från 1836-52, då de flyttar till Skogatorp. 

Erik Carlsson f1771 finns här per 1803-06; torp Petter Jonsson f1788; 

Per 13-36 talas det om Runstorp under Rycklan Anders Larsson f1792; andra torp är Erik Carlsson f1771 och Petter Jonsson f1788; kyrkvakten Anders Jonsson f1767; Jonas Jonsson f1794; 

p36-42; 

Jonas Jonsson f1794; enkefru Malmstedt äger ½ mtl torp Anders Eriksson f1807; 

½mtl torp Vallyckan per 

101/960 Sven Johan Johansson f1850; 

Anders Johansson f1853.

Johan Teodor Frits torp f1883 från 1923; 
Fridhem ; Gustaf Adolf Vesterling f1874; 
Nordantorpet : Lars Johan Andersson f1842; 
Isidor Johansson f1911 38-46; Johan Persson f1881 48-
Matilda Larsdotter F1857 dör på stället och Carl Justus Vilson f1894 kommer 24 -26; 

AndersVinsbo Qvarn

låg tidigare söder om vägen och ersattes av den nu kvarstående ruinen av Rycklan. 

Ryckla Qvarn

med tillhörande jord, som efter laga skiftet ligger på västra sidan Slafsan och längs vägen söder om Aspelund. Det ligger under Espås och det finns en koppling till AndersVinbo, som det antyds i början av 1800 talet. Den var skattelagd till 1/12 och räntade 3/4 tunnor. 

Ryckla kvarn

Tingsprotokoll från Torbjörntorp 1650: Kom för rätten Ebba Jonsdotter i Ryckla med sin son Erik Andersson och måg Håkan Andersson i Ullstorp och tilltalade Arvid Jonsson i Espås om ett gårdaköp, angående halva Skattegården i Ryckla. Jon Börjessons lott. Vilken oansett den för 13 år sedan är skiftad vorden. Lijkväl skulle den något restera för godminne till skiftet. Varom de nu blevo förlijkte i så måtto, att Arvid Jonsson skulle giva dem ett nytt kvarnhus och två skäppor korn. Tillhopa värderat för 4 riksdaler".

Tingsprotokoll 1660: "Dito präsenterades för rätten ett kiöpebrev givet av tvänne bröder, Anders och Måns Månssöner i Röckla Anno 1646, förmälandes sig av frij villa och välbetänkt mod, hava sålt och upplåtit befaldningsman Håkon Jonsson i Berg all sin arvedel i Röckla gård, sampt en tiondel i den halva gården som Joen Börjesson åbodde, för 40 riksdaler in specie och ett tröljekläde i vängåva godminne".
Gårdsdelen såldes nu med hus, kvarn och kvarnströmmar.

I Ryckla fanns två gårdar, en skatte och en frälse. På 1640 - talet kallades de resp. Mickills och Anders gårdar.

Vid tinget den 24 oktober 1732 rannsakades om nytillkomna kvarnar. För frälsegården i Ryckla - Anders Vinbo - hade på Seltorps kvarnplats Hesselströmmen uppförts en kvarn av ägaren till Äspås gård "jungfru” Maria Lillie.
"Vid detta hemman är för några år sedan olageligen av åboen en enfota kvarn upsatt uti åen, Hornborgaåen kallad, vilket befunnits vara ett kvarnfall till kronoskatte rusthållet Seltorp lydande och uti indelningsverket infört, till förfång så att innehavaren av benämnde rusthåll icke kan komma att bygga och nyttja dess kvarnfall förrän den till Ryckla uppsatta kvarnen utkastas och berättas att åboen på Ryckla redan har begynnt rasera dammen”.

Ur jordeboken 1777: ”En kvarn i Äspås. Penningar 9 sk. Salig fru Agneta Horn tillförpantat sin salig mans donations fjerdepart, varemot dessa, kvarnen, en tompt och tvänne åkerlyckor i Ryckla, äro reducerade med 1682 års ränta efter Kongl. Komerce Kollegii brev av den 18 december 1682. Kronans immidiate legenheter, men gamla ödesmål. Rote № 32, men intet till något visst knekthåld indelt”.

Det fanns alltså till Äspås två kvarnar. Om den första meddelar ägaren, länsman Malmstedt, år 1826:
"En kvarn i Ryckla är även den belägen på frälsegårdens ägor eller Håkantorps gemensamma utmark och har denna kvarn i senare tider fått en skatt på sig från en nu ödelagd kvarn i Kåkinds härad och denna kvarn är sammanbyggd med kvarnen, som är uppförd på Håkantorps sockens utmark, som från uråldriga tider lyder under Äspås, som är av frälse natur. Den är efter jordebokens extrakt som för detta året uppvisats, och herr häradsskrivaren Pettersson meddelat, lika med Äspås inrotad till soldat”. Det var alltså två kvarnar i samma byggnad.

Ur samma jordebok 1777: "Ryckla AndersVinsbo. Husbehovskvarn. Likmätigt Kongl. Befalningshavandes resolution d. 21 nov. 1780 är denna kvarnen från Kyrkebokvarn i Skövde gäld hit transporterad med 3/4 ta. spannemål. Immidiate behållen och att denna kvarn skall ikläda sig den förras natur".

Förteckning 1824 säger, att samtidigt som ovanstående resolution utfärdades fick kvarnen tullfrihet och skattläggning. Den hade två par stenar, av vilka endast det ena paret var skattlagt. År 1846 var kvarnen (de sammanslagna?) taxerad till 350 rdr. Den arrenderades av hovpredikanten J. Osterman. År 1882 taxerades den till 5.200 kr och sågen till 300 kr. Förbi kvarnen gick en tid allmänna landsvägen mellan Segerstad och Hornborga via Äspås egendom.

Bilden tagen 2005

Bilden tagen 2006

enkan Ingrid f1730; enkan Lisken f1748 flyttade till Gudhem 1799; 

• Sven Andersson skrivs som mjölnare när han blir pappa 1775 och 1780, men ej mer är känt. 
• Erik Jonsson finns som mjölnare här 1790
• Nils Andersson mjölnare fram till 1804, sedan ½br Seltorp till sin död 1813
• Lars Larsson f1775 var son till mjölnaren Lars Bengtsson i Sniken och som skötte Hasselströmmen, men bodde i Skogstorpet under Seltorp. Lars återfinns här 1802 - 31 för att sedan återvända till sin faders hem och sedan hamna på socknen. Han är far till Anders Larsson som blir mjölnare i Bjärsjö och Kaxaqvarnen, och Larsson på Vall som även är mjölnare här på Ryckla. Som tack hamnar han på socknens slut. Han gifter om sig med Timanssons dotter från Tjursbacke.
• Jon el Jan Jonsson f1809? gift med Brita f 1897. Hans tre barn dör och anonymiteten om honom är stor.
• mjölnare Lars Andersson f1803 är mjölnare i Bjärsjö och stannar här på Rycklan 1836-52 och tar sedan hand om delar av Stommen här från 1852.
• mjölnare Lars Larsson f1813 finns här från 1852 till före 1863 och flyttar till Aspelund och kallas Larsson på Vall. Han och hans familj drabbades av den koleraepidemi som utgick från Hasselströmmen. Av hans barn vill vi berätta om Anders som blir mjölnare i Hasselströmmen, August på Vall är snickare, Per Gustaf Kilian som först blir soldat för Rycklan, sedan brukare av Nolgården i Ulvstorp och sedan kyrkbyggare.
• Carl Fredrik Andersson f1825 finns här som mjölnare 1864 - 70, för att då återvända till Systra qvarn och efterträdes av Johannes nedan och själv återfinns han på Herreqvarnen i Hjo.
• mjölnare Johannes Jansson f1846 fanns här från 70 och till 86. Han gifte sig först med Klara från Systra Qvarn, som änkeman gifter han om sig till Barnegården och efter även ett andra änkemannaskap blir han trädgårdsmästare i Brännetomten och slutar sina dagar omgift igen i Hjo.
• Anders Gustaf Johansson f1851 mjölnarsonen från Qvarnegården Lerdala Biskopen kallad för sitt religiösa engagemang. Han finns här 1887 till 1893 då han flyttar till Korsgårds och Kaxaqvarnen i Bolum efter att ha varit i Amerika. 
• Nikolaus Aug Håkansson f1866 arrenderar från 1892 då han kom från Kodammers i samband med sitt giftermål med en av soldatdöttrarna Sund från Marum. När Hilda Lovisa dör tar han hand om hennes yngre syster och stannar över 1920.
• Axel Håkansson känner vi från S Sniken och han var här 12-20; dr och piga DSC_0034 och 35; 
• Frans Gustaf Hjalmar Ek soldatsonen från Trumpetaregården och mjölnare f1891 kom från N Sniken 22-27 och föder sina två pojkar här.
• Gustaf Fredrik Larson f1877 kom 27 och stannar till 36 och han dör sedan samma år i Götene. 
• Helge Nilsson f1900 finns här perioden 36-38 och återfinnes i Borås. 
• Lars Hermansson f1900 finns här perioden 1938-43 och återfinnes sedan i Töreboda. Han var av mjölnarsläkt och gick 8 år hos sin far i Byssinge qvarn i Menved innan han kom hit. Kvarnen var då i tre våningar och ägdes av fru Bruno, där man installerat nytt qvarnverk 1938, hade tre turbiner om tillsammans 36 hästar som drev två par stenar, en dubbel valsstol , rensverk, utsädesrens , havrekross och frönötare. Härtill fanns en såg. 
• Ernst Turén Johansson f1915 smedsonen från LarsSvensgården tar vid 1943 och avvecklar qvarnen och lämnar denna spöklika byggnad norr om vägen och flyttar till Värmland. Han flyttar först till Bosgården i Brunnhem, där den gamla sågen ligger på gränsen till Segerstad.

Hans stuga finns kvar men stället är nu sommarstuga. Qvarnjorden till Ryckla ligger i höjd med Galjars.

Länkar kopplade till den gamla byn Rycklan.

Vallyckan ; Lund ; Rycklans Qvarn ;  Stp 50 ; Valltorpet ; Posttorpet ; Runshall ; Runhall ; Nordatorp ; Hättebrunn ; Fridhem = Rycklan 1'4 Gula Villan ; Soldaterna under Rycklan; 

Rundshall dyker upp p36-42 men kan vara Runstorp som avses. I samband med storskiftet så får Rycklan mark i Södra skiftet. Efterlysning Fribergstorp kan ha med Vinsbo att göra. 

Gatened 

Anders Månsson stannar fram till 97 är först på plats

Lustigs torp 

det anges som Broddetorpet p90-03. Isak Olofsson f1753 Götene el Göteve

Brenneberg 

under Espås 

finns här per 90-03 där sold enkan Brita Larsdotter f1752 från Åsle bor, samman med torp Carl Pettersson f1735; 

Per 1790-1803 finns Gatened
Hakatorp
Lustigs Torp 
Lyckan
Skogen

Qvarnarna i Håkentorps socken

Qvarnar och gårdar torp och backstugor i norra delen av socknen. 

Rycklan Qwarn.

AndersVisbo Qwarn.

Hässelströmmen.

UnderHöjen Qwarn.

ArvidJonsgårdens qvarn.

Kyrkogårdens Qwarn i Ullstorp. 

Redan på 1500 - talet talas om två kvarnar i Håkantorp som räntade 1 öre och 12 penningar.

Gyllenstings karta från 1690 talet 

1777 års jordebok upptar tre qvarnar

• En Qvarn vid ArvidJonsgården med samme ägare. KoDammers 
• Sågen vid Ullstorp Nolgården.
• En vid kyrkogården Håkentorps Qvarn tillhörig salig Georg Fleetwood.
• Höjens Qvarn reducerades redan 1689 till 6 öre ränta. Den låg 200 m norr om gården. Till denna Qvarn hörde ett torp vid namn Juliane torp, som ägdes av Sundler på Espås.
• Hasselströmmens Qvarn i höjd med Posttorpet. Den låg under Seltorp 1794.
• Ryckla Qvarn var belägen på allmänningen.

  ---

Hasselströmmen Hesleströmmen Qvarn

Qvarnen låg mellan Rycklan och UnderHöjen och ägdes av Espås och nämns första gången i födelseboken 1781. Bostadshuset och ladugården låg på var sida om stenmuren. Qvarnen låg 150 m snett söderut neråt ån, med qvarndammen på UnderHöjen mark. En qvarnväg, bred nog för stora foror, gick från Ryckla och vid qvarntorpet gick den brant ned mot ån och kvarnen. Dammfästena är ännu tydligt synliga. Vid platsen för torpet syns stenfoten. Ladugården låg där vägen började slutta mot ån, inbyggd i stenmuren i sluttningen. Några fruktträd är ännu kvar. 

Här ser vi ladugårdsväggen som del av muren på vägen ner mot qvarnen. Bostadshuset flyttades 1910 Sörgården där det återuppfördes, ladan flyttades till banvaktshuset i Broddetorp.

Erik Olofsson var åbo på Seltorp runt 1640. Han hade olovligen satt upp Hasselströmmen och från ett Tingsprotokoll 1640: "Blev avsagt att den kvarnen som Erik i Seletorp emot Riksdagz beslut haver opbögt skall av länsmannen nederkastas och uthävas". Baron Fleetwood på Rössberga bygger upp den igen 1657, men klander kommer från soldaten Jacob Ambjörnsson (som var genom arv delaktig i Seltorp) över tilltaget att utnyttja fallet som tillhör Seltorp. I tingsprotokoll från 1657: "S.d. kom för rätten Jacob Ambjörnsson i Seletorp och klandrade om ett kvarnefall, som han föregav av ålder hava legat till Seletorps gård och nu är bygt till Rössberga sätesgård, så efter ingen svarande nu var citerad, uppsattes detta till en laglig citation avfordrat bliver".  Tingsprotokoll 1678: "Beviljades herr major Merser citation uppå översteleutnanten högvälborne herr Gustaf Miles Fleetwodd till nästa ting för ett gammalt kvarnfall strax ved Valtorp belägit, vilket herr majoren giver klander och anspråk uppå och söker igen under gården vinna, vilket av högvälborne översteleutnanten skall vara bebygt”.

Vid tinget den 20 februari 1680 var målet uppe. Fleetwoods befallningsman erkände att fallet tidigare hade hört till Seltorp. Det hade för 22 år sedan "upptagits och hävdats” av generalmajor Fleetwood. Han "förmenade att Fleetwoods ägor UnderHöjen skulle ligga neder till strömmen, däremot Merser exciplerade och sade att det var en liten allmän utmark emellan mölnare stugan och ån och således icke Höjens enskylte ägor, ehuruväl mölnaren därest en hage intagit". Fleetwoods befallningsman hade ingen vetskap huruvida mjölnaren hade fått tillstånd att "Inkräkta på utmarken". Merser hade flera vittnen. "Gamle leutnanten" Joen Ambjörnsson i Ullstorp, Arvid Jonsson i Espås, Per Nilsson i Segerstad och Joen Håkansson i Ullstorp. Löjtnanten, över 70 år, vittnade att han aldrig hört annat än att kvarnen hört till Seltorp. Arvid Jonsson, över 66 år, berättade att "hans gamla moder ackorderade med Erik Olofsson i Seltorp om att upprätta en kvarn i strömmen, eftersom Seltorp låg lite mera avlägset. Erik Olofsson var gammal och förmådde icke hålla den vid macht, men anno 1655 då skvaltekvarnarna befaltes nedrivas, moste han och den avstå". Per Nilsson som var uppfödd hos sin morfader, Erik Olofsson, betygade på ed att hans morfars söner var hemma och höll kvarnen i ordning, och "nyttjades kvarnfallet till Seltorps gård, men sedan de avföllo och Erik Olofsson åldrades fick Arvid Jonssons moder lov och tillstånd där en kvarn upprätta". Joen Håkansson intygade att så var fallet "efter sin gamla faders ord". Rätten tillerkände Seltorp kvarnfallet. Fallet tillfaller alltså 1680 Seltorp efter dom, men kom senare att tillhöra Espås.

På tinget den 30 september 1690 meddelades att man ämnade sätta upp kvarnen. "Fru majorskan, dygderika och gudfruktiga Kristina Andersdotter på Seltorp igenom sin son studenten, välförståndig Svante Segervall, gav tillkänna huru som ett kvarnfall, Hesselströmmen, anno 1680 den 20 februari är dömt till sin gambla bolstad Seltorp igen, det fru majorskan för den skull nu tänkte låta bebygga och sig därav något betiena, förmodade ingen skulle förvägra att sätta där jämpte en liten backestuga till torpare, till vilken ända hon haft synemän därå den 23 majus, nämbligen efter befallningsman Hedelii order, kronlänsman Lars Svensson, nämndemännen Nils Larsson i Segerstad samt Sven Olsson i Valtorp, vilka intygade, det kan ingen präjudicera att intaga därtill den lilla lyckan, som här till mölnaren fordom därvid haft hade, som är anslaget till augment under Seltorp".

Ur en förteckning 1824: "Ej antecknad i Jordeboken, ehuru den skall vara gagnad i mer än 40 års tid och därunder alltid emot tulltäkt varit igång med ett par stenar". Senare anmäldes den som tullkvarn enligt utslag av den 1 februari 1828. Den hade underfall.

En bouppteckning 1835 visar att mjölnaren där, Zacharias Larsson, hade "en liten jordskift varå är uppfört en gammal stugubyggnad, samt en liten ladugård". Husen värderades till 33 rdr 16 skillingar. Kvarnen värderades 1845 till 100 rdr. Mölnare var nu Lars Zachrisson, son till den förre. Han hade bytt till sig en häst av Johannes Pihl på Segerstadsfalan, men då det misstänktes att denne ej fått hästen på rätt sätt, lämnades den tillbaka. År 1846 var kvarnen taxerad till 275 rdr. Ägare var länsman Malmstedts arvingar. Den arrenderades av hovpredikanten J. Osterman. Han hade även Espås gård på arrende.

• Erik Olofsson br av Seltorp orkade inte hålla den vid makt 1655 utan Fleetwood som ägde Höjen, bygger upp den, då skvalteqvarnen befalltes nedrivas. 1680 återgick ägandet till Seltorp.
• Olof Börjesson inhyses här kring 1730 talet.
• Anders Jonsson kring 1730 talet.
• Anders Andersson kring 1740 talet.
• Anders Flink bor på torp Hasselströmmen och blir änkeman här 1744 i samband med barnafödelse.
• Sven och Kerstin är mjölnare här kring 1780 talen.
• Lars och Lisken likaledes mjölnare finns här slutet på 1780 talet.
• Jan och Maria finns här 1783.
• Jon Svensson brukar först UnderHöjen och kommer hit 1806 till sin död 1808 samma år som sin hustru. Här har nog inte kyrkböckerna berättat allt som förevarit. 
• Lars Junker Bengtsson ~f1750 soldatsonen från Valtorp sköter qvarnen under Seltorp och han bor i Skogen, Skogstorpet under Seltorp, men dör redan som 40 åring 1794. Av hans och Liskens åtta barn är det nog bara Lars som överlever och tar över boendet i Skogen och blir mjölnare i Rycklan i över 30 år. Enkan blir inhyses under Rycklan och Klåckaretorpet Håkentorp som utfattig.
• Anders Svensson f1749 Leksberg passerade qvarnen på Bengtsgården i Bolumstorp och finns här från kanske 1792 till sin död som inträffar före 1803; Dottern Greta gifter sig med Lars Larsson f1775 och blir mor till Anders f1802 nedan.
• Jan Svensson  f1746 fanns här som brukare perioden 1806 fram till makarnas död 1808. 
• Anders Larsson f1792 finns här från 1820 och ett okänt antal år framåt till kanske 1830. Han var gift med rusthållardottern Maria från Kåxtorp.
• Hans Lindstedt Bengtsson f1796 finns som dräng här kring 1820 innan han blir torpare under Nolgården Ulvstorp.
• Anders Larsson f1802 finns här från 1822 och stannar troligen till 1825 då han blir soldat i Tunhem, och befryndad med efterföljaren och namnen.
• Hans Bengtsson kom 21 från Od och ett år, följd av Johan Larsson f1802, som vi känner som broder till Lars Norén, pappan till Stina Norén.
• Olof Andersson från Sörgården finns här ett år från 1833 vilket antyder att Anders då kan ha flyttat.

Andreas Zachariasson

f1812 född i Floby, men pappa Zacharias hade varit mjölnare i Systra Qvarn och torpare under Höjen. Andreas gifter sig med Stina från Ledsgården i Segerstad och kommer hit 1841 och finns här fram till 1844, då han återfinnes på andra sidan ån vid Hättebrunn AndersVinsbo. Av barnen har vi Johannes brukare av Nolgården Ulvstorp och Anna Kristina torparhustru i Trälan.

Lars Zachariasson

broder till ovanstående gift med Brita dotter till Erik Nilsson, som varit mjölnare på UnderHöjen och som slutade vid qvarnen i Apelbacken under Kåxtorp. Lars hade lärt sitt yrke av far i Systra Qvarn och några år i N Sniken för att från 1841 och in på 1860 talet vara mjölnare här. Dotter Cajsa gifter sig med efterträdaren. August blir dräng på stället men försvinner till banvakt i Vattholma Uppland. Lars son Johannes kom hem från rallararbetn i Dalarna med Koleran som drabbade fem personer i trakten med dödlig utgång. Lars och Hustru och Johannes samt smittade på Espetorp dog. 

Anders Larsson

f1843 var son till mjölnaren Larsson på Vall som liksom farfar far hade varit mjölnare på Ryckla. Han är mjölnare här från 1867 i samband med att han gifter sig med sin företrädares dotter Cajsa alltså var dotter till Lars Zachrisson. (men den ägdes av Espås). Om Anders har vi nu inte så mycket att berätta men väl om hans välartade barn. Anders dör 1909 och hustrun blir omhändertagen hos sina barn i Trekanten Bolum.

• Herman blir gårdssnickare på Bjurum och en känd slagruteman.
• Amanda sömmerska och boende hos sin yngre syster i Trekanten Bolum.
• Anna Karolina gifter sig med banvakten David och tar hand om telefonförbindelserna i Fyrkanten Bolum vid stationssamhället Broddetorp, vilket förklarar att ladan hamnar på denna tomt.
• Augusta gifter sig till Löfåsen och Kåxtorp.
• Frans passerar Liljedal och blir villaägare i Hjo.

Sen har vi inget mer om Hasselströmmen, men stället ligger på åkern och enligt kartan fanns här två ställen och ladan ligger på vägen ner till qvarnen. Åran kan man skönja och dammfästena en bit upp, som troligen ligger en bit in mot UnderHöjens marker. Det har säkert funnits en väg söderut längs ån ner mot just denna gård. 

Höjens Qvarn

Qvarnen köptes av Gustaf Fleetwood å 4 ½ procent med 1689 års ränta. En förteckning av år 1732 uppger att Höjen var ett skatteaugment under Seltorp i Segerstad. "Därtill är en underlagd qvarn som uti Indelningsverket är införd". Den hade underfall och stenarnas diameter var 2 alnar. Den brukades endast till husbehov. Qvarnen låg 200 m norr om gården. Området var först förpantat, men återgick efter förpantnings tidens utgång till gården. Vägen till kvarnen var ganska brant. Av kvarndammsanläggningen syns nu endast några rester. Kvarnarna utmed Slafsan mellan Håkantorp och Ryckla. (Gyllenstings karta från 1640). Stugan låg på höjden ovanför kvarnen och den bortfördes när förpantnings tiden gick ut.

Mjölnare voro 

Mjölnaren Jonas Gabrielsson hade instämt bönderna Johan Andersson och Sven Jonsson i Nolgården Ullstorp för att de hade beskyllt honom för att ta för mycket i tull. Johan hade mist en skäppa och Sven sju kappar råg. Han nekade och ville gå ed på att han ej tagit för mycket i tull: "det kunde hända", sade han, "att någon annan mäldare tagit ur deras säckar. Men", tillade han, "jag har ju vården om det som skall malas, varför jag ej kan undgå att ersätta skadan". Kan ha blivit rusthållare i Sörgården senare.

Israelsson f1753 Götene.
Sven Olofsson åtminstone fanns han här 1783 när hans son Jonas föddes men mer berättar inte kyrkboken. 
Erik Jonsson f1754 kom före 1797 och stannar över perioden 1806-13 verkar ha kommit och gått. Slutar på Krogen i Sätuna. Hans yngsta dotter Greta gifter sig till Eriksberg i Hornborga. 
Jacob Börjesson f1774 var mjölnare här från 1802 och flyttar sedan till en qvarn i Gudhem. 
Lars Larsson skrivs som pappa och mjölnare 1813 
Erik Nilsson f1778 är först smed sedan mjölnare här till 1816. 
Jonas Jonsson finns här på Höjen 1818 till 1829 och fortsätter sedan på Systra Qvarn. Huruvida han är mjölnare förtäljer inte kyrkboken. Han var gift med Katarina Lustig från Falan. Hans son Jan återfinner vi som mjölnare i Ringagården och Systra troligen tillsammans med fadern. Anders blir torpare på Escheberget i Håkentorp, Johannes blir soldaten Bark i Bjäragården, Inga Maria gifter sig med Fredriksson brukaren på Seltorp, Inga gifter sig med en Tranberg från Jettene, som troligen varit soldat i alla fall soldatson. Cajsa väljer en soldat Johan Lind i Kyrketorp. Stina tar en brukare i AndersAndersgården Häggum. 
Petter Fahlgren mjölnare 1850-1 och han flyttar sedan till Stenstorp.
Carl Linnarsson Leonardsson f1791 från Eggby finns här 1852-54 och flyttar sedan till Östergötland. 
Jonas Johansson f1816 var mjölnare i Ringagården och var här fram till 1854 och hans två barn är födda här i redan 1847.
Johannes Johan Andersson Ring f1816 mjölnare här 1854-56. Han arrenderade även torplägenheten Julianeström av Zackrisson i Hättebrunn. Under Höjen fanns även ett annat torp, som först kallades Bejerstorp, senare Marianneström, efter ägarinnan Marianne Lillie.
arr Johannes Andersson f1826 från 1857-62; finns trolig perioden 1790-03.
Erik Nilsson f1778 i Varv kom 1816, men lämnar snart för N Sniken;
Anders Johansson f1816
Zacharias Larsson f1779 från Systra Q kan ha bott här på en backstuga under Höjen från före 1816 han lär även ha varit ägare till Marianneström. 
Johannes Andersson f1826 arrenderar qvarnen 1857-62 och som sedan brukar 1/24 av St Lund i Forentorp 
År 1846 var räntan 3 sk. och taxeringsvärdet 350 daler. Omkring 1880 bodde där en familj som kallades ”Vinköls”. Mannen var mjölnare åt Sundler på Espås och familjen hade släktingar i Åsle. Tillsammans stal de en gris, som slaktades och fläsket såldes i Falköping. När de sedan åkte fast, och Sundler genom tidningen fick reda på stölden, ilsknade han till och sade upp familjen. Vi tror att det var August Håkansson f1866. 

Vi har ganska lite information om detta ställe via kyrkböckerna.

ArvidJonsgården Qvarn Håkantorps Qvarn

Qvarnen låg ej i Hornborgaån utan vid en bäck, som kom från trakten av Äspås egendom och som flöt ut i ån vid gården. Generalrullan för 1695 upptog Arvid Jonsson i Håkantorp. Professor Gustaf Fleetwood. Ibidem en kvarn”. Kvarnen låg ej i Hornborgaån utan vid en bäck, som kom från trakten av Äspås egendom och som flöt ut i ån vid gården. År 1733 förklarades Håkantorps kvarn i enlighet med Adelns privilegier för "allodiae frälse” - bortdonerad för att gå i arv i evärdelig tid.
Jordeboken 1777 säger: "Anno 1748 salig Georg Fleetwood köpt å 4½ procents ränta, som denna kvarn i kronans jordebok varit taxerad till Rote № 49".
Kammarkollegium hade 1835 ifrågasatt nedläggande av otillåtna tullkvarnar inom Höjentorps fögderi. Bland dem Håkantorps kvarn, vilken ”mol" utan tillstånd. Men som den var av "frälsenatur och efter vad kronobetjäningen uppgivit, existerat redan före Indelningsverket som indelt till roten № 49 vid Livkompaniet av Skaraborgs regemente, fastän icke till något visst i knektehåldet och kvarnen dessutom drager en ränta av 5 sk. och 4 rst. i rusttjänst till följe av dess frälsenatur, så och enär detta förhållande synes överensstämma med äldre årens jordeboksanteckningar, finner Kongl. Befallningshavande det ifrågavarande Håkentorps kvarn uti Håkantorps sokn är så urgammal, att dess rätta egenskap nu icke kan utredas, utan att då kvarnen med ett par grovmäldsstenar allt hitintills utan klander fått mala för tull, därvid också må förbliva intill dess, med närmare kännedom om förhållandet, annorlunda kan förordnas, vilket nu i jordeboken antecknas".
Vallängden 1846 anger en kvarn i Håkantorp utan åsatt ränta. Taxerad till 20 rdr. Äges under Håkantorp ArvidJonsgården. Gammal husbehovskvarn. Huruvida den var beviljad till hjälp för rustningen skulle undersökas. ArvidJonsgårdens qvarn finns nämnd på kartan 1795 och vi tolkar det som den skvaltqvarn, som låg söder om vadvägen omedelbart söder om gården.

Ko Dammars

byggdes 1876 och bron med de fina valven byggdes 1875 och var tvingande för mjölnaren A A Forsberg, som skapat en damm högre upp skadat för Ulvtorps by ett vad som fanns. Bron räddades åt eftervärlden av Bror Svensson. I samband med brobygget så skall en väg byggas in mot Segerstad och det tar bygden 7 år från ca 1907 att ta sig över Stommens mosse innan man bearbetat alla överklaganden. 

År 1866 var kvarnen taxerad till 100 rdr. Ägare var Johannes Jonsson på Stora Torpa. Några år senare såldes den jämte 141/960 - delar av gården till A. V. Andersson. Denne sålde i sin tur kvarnen 1915 till F. L. Bergman för 32.000 kr. Denne sålde kvarnen samma år till Oskar Andersson för 28.500 kr.

Ko Dammars kallades den ägare av gården och qvarnen.

Mjölnare i Håkentorps Qvarn

• Anders blir pappa här 1792 men finns här 1801.  En qvarn tillhör ArvidJonsgården ägs av Johannes Jonsson på St. Torpa troligen han som är född 1805.
• Anders Pettersson f1821-10-31 finns här 1872-74 då han dör men dessförinnan fött upp sin familj i Ringagården Qvarn.
• Anders August Forsberg bygger bron och qvarn, blev ådömd då han fördärvade vadet för Ulvstorp att skapa bron.
• Håkantorps Q ägs under gården per 75-95 Anders Aug Forsberg som åker till Am 1885 och ersätts av Anders Gustaf Johansson f1851 ett år sen kommer Fredrik Johansson f1865 möjligen en broder. 
• Mjölnare Alfred Arvidsson f1865 kom 1893 och stannar till 1900 och flyttar sedan till Ugglum.
• kvarnlägenheten är ett tvålägenhetshus med en övervåningen.
• gammel mjölnarn hade  den gamla qvarnen som Erik tar över 
• gammel mjölnaren Natanael Josefsson f1869 från Slöta 1912 stannar här till sin död 1952, flyttar upp en våning och låter sonen Johan Johansson f1897 ta över 1937 och lämnar över 1964 vid sitt frånfälle till 
• mjölnare Erik Johan Johansson f1897;
• Erik Johansson bodde i qvarnlägenheten, som frånstyckades redan på 30 talet. Han bygger om kvarnen till två våningar. Erik kom ca 38 och bygger om kring krigsslutet. Eriks fru Stina dör och han får en hushållerska.
• sonen och kyrkbyggaren Lars Evert Johansson f1924 (vars son i sin tur vi sedan känner från Espetorp). Evert bygger det vita huset mitt över på samma sida som qvarnen. Evert får ordning på sågen i och med att en diselmotor inmonteras. 
• qvarnen läggs ner före sågverksarbetare Nils Bertil Knoblock f1937 kommer 66 och bygger upp sin familj och bor i Qvarnen.

Historien om Håkentorps qwarn är lite osäker i och med att qwarnen kan ha flyttats i och med skiftet.

Den vita stugan Bäckalund står på qvarnejord bak den ovanomtalade bäcken från väster hit flyttade kyrkbyggaren från qvarnegården som nu är gulmålader.

Affären här bodde Axel Ruter frun flyttade till staden, nu en Pr som har rustat upp stället. 

Mårten  Jupiter f1886; Carl Ragnar Bengtsson f1887.

Bron

Bron och nya vägen till Segerstad över myren tog ca tio år att bygga på grund av missämja om vad om saken var fråga.

Kyrkogårdens Qwarn Ullstorp 

jordeboken 1777 säger: "Håkantorp Kyrkogården. En kvarn. Skatt i penningar 4 skilling. Salig Georg Fleetwood köpt å 4 ½ procent, som Kronan med kvarnen hemfallet, jämte Höjen. Augment till № 91 Gudhems Companie, men intet till något visst knekthåld indelt".