Soldater

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Båltorp ] Gårdar ] [ Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ]
[underordnad] En änkas bouppteckning ]

 


Sätuna försvaras av
Erik Fält, Sven Engström, Albin Käck, Oskar Strand och Robert Fält.
Allan i Marka, Ernst Nilsson och Kalle Dahlberg

 

Sex stycken soldattorp finns registrerade på Sätuna. Innehållet i denna sida bygger på studier av soldatregistret och här föreligger av och till felaktigheter, som inte kyrkboken velat vederlägga!

Rusthållen äro

Stommen Skaraborgs regemente Livkompaniet 25, Frälsegården nämns också som rotehemman. Plats Koordinater X6382 Y 6865. N om St. Paris öster om vägen.

Storegården, Båltorp Västgöta Regemente 38

Paris Västgöta Regemente 39

Hälsingegården Västgöta Regemente 40

Isaksgården Västgöta Regemente 41

Stora Weka Västgöta Regemente 42

Petter Friman Kjelleberg 1764 ej placerad, Rosenfeldt finns på Rösslunda kring 1763, Vi har åt Weka och Isaksgården lite info från fb Elin soldathustru Isaksgården, som ofta är behjälplig här vid förlossning, Olof Spång, Sven Söderberg.
En soldatänkas skärv 


Blumbärs Sk Nr 25 ömsom Stommen - Berg och Frälsegården

Torpet, vars gamla ladugård står kvar, är sammanlagt med ena stomhemmanet. Soldattorp utlagt strax öster om Kullars.
Antydan till grunden kan skönjas.

Soldater för Stommen - Berg

Här finns en del oklarheter bland soldaterna i sold registret.

Född Död  Antagen Avsked
Börje Olofsson ~1640 1660 1693
Per Persson 1693
Olof Bro 1783-11-10
Anders Setterberg 1737 1764 1789-04-14
Sven Wall 1767-12-19 1789-05-29 1797-06-28
Petter Skott 1776 1809 1809
Petter Stolt 1797-10-05 1802-07-06
Lars Palm 1780-07-08 1849-04-08 1806 1815
Anders Rapp 1793-10-16 1849-03-02 -1815
Jonas Törn  1790-04-01 1862-10-24 1815-05-24 1840-06-23
Per Bro 1791-11-07 Bjerka 1815-09-18 1838-06-29
Johannes Gustaf Löf 1815-02-12 1873-09-25 1837-10-06 1866-06-22
Johan Sven Blomberg 1848-11-11 1929-05-25 1866-09-21 1899-12-08
Carl Oskar Blom 1880-07-07 1947-01-24 1900-04-18 1920-08-26

Börje Olofsson 

f 1640-talet kanske tjänstgjorde 33 år, korpral flyttade till Sk 126.

Per Persson

Född kanske på 1660 talet och transport till Sk 126. Transporten från 126 sker i samband med omorganisation och nummer ändring.

Olof Bro 

f1783 i Häggum var gift med Maria Persdotter och hade sonen Olaus som f1812. Återfinnes som torp u Ringagården Hornborga.

Anders Setterberg

enligt läkarattest 1783 sjuk och gammal och får därför avsked, med betyget "Tjänt länge och väl". Vid 1783 år GM var Setterberg 46 år och hade tjänat i 22 år. Änkan dör 1806.

Sven Wall

f1767 Skövde tjänstgör 8 år, gift med Lena Hansdotter från Götene. Har med henne barnen Sven, Johannes, Stina Kajsa och Gustaf. Två första barnen föds i Broddetorp. Sven får avsked vid GM 1797 på grund av vriden fotled. Hans son Svens son är känd hos oss som Valla Pär f1794 vid Hornborga.

Peter Stolt

var 178 och tjänstgjorde 4 år och dog i kriget mot Finland. Är vid GM 1802 kommenderad kronoarbeten, varefter han får avsked. Finns angivet att han är oduglig till krigstjänst och skall till roten återbetala halva legan. Vi har lite oklara uppgifter om denne man men kyrkbocken kan ge oss ledning. Han var gift två gånger och sonen Sven Flinta som blir soldat vid Heljesgården i Bolum och fader till hustrun till Fogela Petter under Holmagården Bolum.

Peter Skott

var född i Bjellum 1776 och stupade i kriget mot Ryssland vid 33 års ålder. Gifte sig med Annica Svensdotter från Floby och hade med henne sönerna Anders, Johannes och Sven.

Lars Palm 

f1780 son till Måns Hofman på Afzegården tjänte 9 år och får transport till Sk 47, där vi berättar mer.

Anders Rapp

var f1793 med rötter bland torpare under PerHåkansgården gift med Maria vars efter namn varierar. Han bodde sedan i ett från torp till backstuga degraderat ställe vid det nuvarande Enåsen, benämnt Nybygget. Änkan f1796 bodde länge under Båltorp. Stugan revs efter änkans död 1877. Av hennes fyra söner nedsatte sig endast den yngste, Marka Lars inom orten och finnes omtalad.

  • Johannes var torpare under L:a Källegården innan han blev nattvakt i Falköping.
  • Carl var statare på L Trälan några år och senare rättare på Espås.
  • Gustaf Rödskägg har vi mer att berätta om under Ingatorp
  • Hackars Lars eller Marka Lars återfinner vi under Storegården.

Jonas Pettersson Rapp

f1808 kom från Båltorp och avlöste Anders Rapp som ju flyttade till Nybygget. Se No 46

Jonas Törn 

Tjänar som dräng på Per på Stommen Sätuna när han skall gifta sig 1815. Har tydligen kontakt med soldatrekrytering här på orten men åter finnes efter sitt äktenskaps ingång i Österplana 

Per Andersson Bro 

är 174 cm och f1791 i på Storegården Sätuna tjänstgör 21 år och begär avsked för ofärdighet i sina händer. Gifter sig med Maria Hansdotter från Garpegården f1793. Får barnen Anders, Johannes, Per (som vi hittar i Bjerka), Maria Kajsa och Jonas. Båda av Afze härkomst.

Johannes Löf

Hade varit soldat på Kålland och tjänstgjort i 28 år, när han 1866 tar avsked. 174 lång Är vid GM 1847 kommenderad till Carlstens fästning. Avskedades för attest om sjuklighet, men anmäls till underhåll. Får betyget "Tjänt utmärkt väl".  På den Spänars motsatta sidan av Bygatan, å Stommens nuvarande åker låg Lövesas enkla lilla stuga. Lövesa var änka efter en soldat Löf. Hon var en gammal äkta skvallerkäring och skötte som sådan postgången mellan Sätuna by och Prästgården i Broddetorp. Mannen Löf hade varit soldat för Stommen.
Johan Gustaf Löf född 1815 i Daretorp död 1873 i Sätuna. Hustru Cajsa Andersdotter Lövesa f1814 i Källby, död 1895 i Sätuna. Deras barn voro

  • Anna Stina,
  • Ulrika,
  • August,
  • Eva och Klara tvillingar, Eva klarar sig och återfinnes i Götene
  • Augusta, gifter sig till Torbjörnstorp
  • fyra barn dör späda.

Sven Johan Blomberg 

var född 1848 i Broddetorp och var son till en soldat Gustaf Palm på Afzegården och broder med Stoms Husar.  Han var 170 lång och hade högersidigt ljumskbråck. Tjänte i 33 år och var gift med Ulrika Larsdotter från Dala och får med henne 8 levande barn Anna Cajsa, Augusta Fredrika, Karl Gustaf, Frans Stefanus, Maria Elisabet, Karl Gideon, David Natanael, Hildur Susanna Ingeborg. Blombärs efterlämnar inga minnen skrev Hjilmer och familjen flyttar till Amerika. utom Augusta.

Carl Oskar Blom

f1880 i Bjärby. Antogs 1900 och vid avskedet 1920 får han underhåll från Vadstena krigsmanshus. Drickakörare i Skara Sista Adressen Skara. Fick vid avskedet "Tjänt utmärkt väl" efter 20 års tjänst. Frun som vi inte säkert kan spåra hade matstuga för småskoleseminariet i Skara.


Västgöta Regemente Gudhems komp nr 38

Torp

Om torpet vet vi väldigt lite och det är skäl att forska i detta. Uppgifterna om soldaterna är knapphändiga och troligt är att Sätuna bara var en hjälprote. Siste soldaten är trumslagare antydande att de kanske inte fick det finaste stället.

Soldater

Namn född död antagen avsked
Jöns Månsson 1655 1689
Sven Båhlberg 1692 1713 1741
Erik Båhlberg  1714 1757 1741 1757
Anders Backman 1729
Anders Beckman 1734 1757 1763
Fredrik Boll Båld 1750 1776 1779
N. Berggren 1805 1831 1846
Petter Eriksson 1832 1920 1847 1872

Soldater på torpet

Jöns Månsson var född 1655 och mer veta vi inte.
Sven Båhlberg likaledes. Han föddes 1692  och tjänstgör 28 år.
Erik Båhlberg född 1714 och dör i tjänsten 43 år gammal. Inga bevis för relation till företrädaren, men inte osannolik
Anders Backman f1729 gift och hade två söner med Ingrid Andersdotter. Skrevs även som mjölnare i Broddetorp.
Anders Beckman född 1734 och tjänstgör 6 år. i övrigt inget känt.
Fredrik Boll Båld f1750 tjänstgör tre år och det är allt vi vet enligt soldregistret men det kan vara han som dyker upp som sold och qvartermästare på St Weka.
N. Berggren är född 1805 174 lång tjänade 15 år får avsked med underhåll och betyget tjänt väl.
Petter Eriksson f1832 i Skara och 163 lång Mössmakare dör vid 88 års ålder i Skara. En uppgift som släktböckerna bekräftar. Paret verkar vara barnlösa. Hon hette Lisa Svensdotter från Torsö.


Vg 39  Gudhems kompani

Kristinedal.

Koordinater X 6765 Y 6275

Torpets Öde.

Torpet utgör numera stommen till småbruket Kristinedal, ägare Karl Dahlberg, som tillförne själv varit soldat och nu trots sina över 70 år är aktiv hemvärnsman, berättade Hjilmer. Karl Dahlberg förvärvar fastigheten omkring 1905 och slår sig ner som fiskare och småbrukare på detta torp, som får namnet efter kära hustrun Kristina. 

Soldater på torpet.

Namn född död antagen avsked
Jon Svensson 1666 1693
Jon Setterberg 1676 1716-07-28
Jonsson Jon gift 1720
Johan Dahlberg 1683 1705 1736
Lars Dahlberg 1717 1737 1757
Anders Setterström 1734 1775-01-22 1775
Sven Zetterholm 1752 1776 1777
Petter Zetterlöf 1756 1777 1808
Johannes Skarp 1782-11-10 1831-02-27 1807-07-23 1825
Johannes Stål 1796-05-21 1817 1846
Anders Stål 1823-09-29 1904-03-06 1846-09-26 1879
Frans Gustaf Wallerot 1859-11-19 1949-07-27 1880-03-08 1905-09-15

Soldatöden på Torpet

Jon Svensson f1666 och det är det enda han lämnat efter sig.
Jon Setterberg f1676 men dör här under Storegården barnlös
Jon Jonsson fanns här 1720 när han gifte sig med Esbjörn Larssons sondotter i Hornborga Brita
Johan Dahlberg f1705 var i dansk fångenskap. Får avsked efter 31 år med underhåll.
Lars Dahlberg 1717 var kommenderad till Finland var i tjänst 20 år.
Anders Dahlberg Setterström född 1734 dör i tjänsten 41 år
Sven Zetterholm f1752 tjänstgjorde i bara ett år. Han var 169 lång i övrigt är han okänd.
Petter Zetterlöf föddes 1756 var 180 lång, tjänstgjorde 31 år i övrigt intet känt om honom.

Johannes Skarp.

Torparson f1782 i Stenum var i tjänst 17 år och gift med Brita Andersdotter från Häggum. Hade barnen Anders och Jonas födda i Sätuna och Anders som var född i Bolum. Han deltog i striderna 1813 vid Dennevitz, Dessau, Leipzig och 1814 vid Liege. Hustrun Brita var dotter till ryttaren Anders Husberg. Fyra barn överlever inte barndomen

  • Anders följer med far till Voitec men försvinner där
  • Gabriel återfinner vi som fattighjon i Korstorp under Gabriela.
  • Per passerar Bränneberg i Häggum
  • Brita blir soldathustru Lås i Häggum och förtvinar på fattigstugan därstädes 1893.

Johan Stål Stårssen.

var från Varnhem f1796 var 179 och tjänstgjorde i 29år  och får vid sitt avsked tjänt väl utmärkt. Stål hade varit soldat under Storegården och efter avskedet eller om hustrun vid hans död nedsatt sig å detta ställe vid Stommens bygata, vilket skedde före byskiftet. Vid den plats där stället låg och där Stårssen och Ståles - Anners med familjer voro bosatta, finnas nu inga minnen kvar med undantag av vattenbolet, den s.k. Ståls Källa. Stället var beläget norr om Bygatan mitt för den s.k. Ståls Källa. Inhysesmannen Stål, som bodde vid Bygatan, d.v.s. vägen eller dreven fram till nuvarande Hälsingsgården skulle med sin hustru i deras livstid få kvarbo och begagna sin nuvarande husplats och gata mot ett årligt utgörande av åtta dagsverken på jordägarens kost. Johan var bräcklig redan innan han flyttar. 

  • Johannes vet vi inget om annat än att han var bräcklig
  • Gustaf dör späd
  • Ståls Anders föddes 1828 var garvare och skomakare på Stårssen men flyttar sedan till Hulegården i Hornborga. Han är gift med Ståls Lina, som det berättas om på annan plats, där hon var gift med Stålingen.
  • Johan Petter vet vin inget om

Anders Stål.

Anders hette Johansson och var född i Stenum 1823 var 178 och tjänstgjorde i 32 år, och var gift med Stina  Persdotter och får dottern Maja Charlotta född i Sätuna. Vid mönstringen 72 blev han kommenderad till Varberg och vid GM fyra år senare hade han en sådan besvärlig ros att han inte kunde inställa sig. Soldat Anders Stål tog år 1880 avsked från soldattjänsten och blev hemmanägare i Vilske Kleva, där han 1904 avled nära 81 ½ år gammal. Var bördig från Stenums socken och gift I med Christina Pettersdotter från Häggum och II med änkan Anna Magdalena Tornblad från V Kleva. Han hade i I g. tre barn, varav sonen, som skulle efterträtt honom dog 1879, medan av döttrarna den ena Anna Kajsa blev mjölnarhustru å Ranten och den andra soldathustru i Hof. Den senare bodde som änka omgift i Broddetorp, där hon under benämningen Hägga Lotta ännu lever i friskt minne. En andra hustrus föregående dotter blev gift med Käck d.ä. son Frans.

Frans Gustaf Vilhelm Walleroth.

Frans Gustaf Vilhelm Johansson Vallrot, Walleroth född 1859 i Sätuna gift med korpralsdottern Anna Sofia Florell f1854 från Floby. Han gick i timmermansskola under 2 år från 1884, gardist. Barn: Karl Georg tvilling med Agda Cecilia, Hildur Maria, Gerhard Mauritz Ester Regina, Gerda Ingeborg.

Frans togs vid vuxen ålder till soldat för Storegårdens rote nr 39 och tjänstgjorde som sådan så länge indelningsverket ägde bestånd. Gick timmerskola 1884 - 86. Tog avsked efter 25 års tjänst 1905, varefter han någon tid nedsatte sig i föräldrastugan, livnärande sig som byggnadssnickare, i vilket yrke han ansågs mycket skicklig. Denna kunnighet förskaffade honom en framtidsplats vid Nordiska Museet i Stockholm, där han vid Sjödalsstugans flyttning till Skansen 1901 erhöll anställning, först med dennas återuppförande och andra arbeten där samt sedermera som vaktmästare å Skansen. Frans var bygdemålstalare i Hornborgastugan.


Wästgöta Regemente Soldattorpet nr 40 Gudhems komp.

Smedjebacken

var beläget före laga skiftet å tomterna mellan Gammelsmens och Feskars. Senare återfinner man torpet ute vid Tjursbacke. När detta skifte har skett finns ingen dokumentation på. Smeden i Bjurum Viktor Boman inköper stället och bebor det medan han fortfar att ha sin tjänst på Bjurum.

Koordinater 

Rusthållare: Hälsingegården, Isaksgården

Namn födelse död antagen avsked
Jakob Jakobsson 1655 1684 1792
Anders Helsing 1708 1730 1741
Anders Lindqvist 1719 1741 1777
Anders Helsing 1754 1777 1818-06-07
Johan Helsing 1774-03-29 1851-03-12
Petter Helsing 1786 1808-06-27 1817
Nils Björling 1782-09-03 1866-07-06 1817 1833
? Gustaf Rask 1819-03-18 1881-02-07 1836
Anders Ström 1819-05-15 1842 1849
Johan Petter Ström 1826-08-08 1908-05-17 1849
Karl Alfred Ström 1826-07-04 1939-04-29 1883-10-05 1904-09-06

Soldaters Öden

Jakob Jakobsson f1655 var anställd i 45 år. Får avsked med underhåll för sin långliga tjänst i övrigt intet känt.
Anders Helsing f1708 var anställd i 11 år i övrigt inget känt.
Anders Andersson Lindqvist f1719 blev korpral men också kommenderad till Pommern. Skjuten genom bröstet och får underhåll och betyget tjänat utmärkt väl efter 36 års tjänst.
Anders Helsing f1754 tjänade 31 år i övrigt intet känt, frånsätt att han var 168. 

Johan Helsing

f1774 återfinnes som inhyses under samma torp är född i Småland och dog 1751 och han var det som egentligen  tillhörde Isaksgården, men vi nämner honom ändå här.
Johan eller Johannes kom från Småland och var född antingen 1774 var gårdens sist ryttare, änkeman många år drunknar i Hornborgasjön. Var gift med Ulrika Erlandsdotter f1775 från Dala. Maria Stina och Per var deras barn, men Per dör ung. Innanför Raskes och med själva tomtplatsen utanför Tån på Hälsingsgården mark låg en liten stuga av ryggåstyp, enligt traditionen uppförd av sagda hemmans sista ryttare, som tog sitt avsked under motiveringen att när han inte fick behålla sin häst, så ville han ej mera tjäna. Detta hände vid Wästgöta Regementes omläggning från häst till fot regemente och om denna soldat, som enligt församlingsböckerna ägde namnet Johan Helsing samt var född i Småland den 29/3 1774 och dog den 12 mars 1851 genom drunkning i Hornborgasjön. Han skulle enligt samma tradition ha diktat Sätunavisan, vilken man ännu i olika variationer kan få höra sjungas. Händelsen har bevarats i åminnelse genom den s.k. Sätunavisan, som man än i dag hör sjungas i den "Jan i Seltorpska" versionen. Hade Nya Testamentet men skrevs som utfattig.

Johan eller Johannes Persson kom från Småland och var född antingen 1774 var gårdens sist ryttare, men drunknar som änkeman efter många år i Hornborgasjön. Var gift med Ulrika Erlandsdotter f1775 från Dala. Maria Stina och Per var deras barn, men Per dör ung.

Innanför Raskes och med själva tomtplatsen utanför Tån på Hälsingsgårdens mark låg en liten stuga av ryggåstyp, enligt traditionen uppförd av sagda hemmans sista ryttare, som tog sitt avsked under motiveringen att när han inte fick behålla sin häst, så ville han ej mera tjäna. Detta hände vid Västgöta regemente omläggning från häst till fotregemente och om denna soldat, som enligt församlingsböckerna ägde namnet Johan Hälsing samt var född i Småland den 29/3 1774 och dog den 12 i samma månad 1851 genom drunkning i Hornborgasjön, skulle enligt samma tradition ha diktat den s.k. Sätunavisan, vilken man ännu i olika variationer kan få höra sjungas. 

Petter Helsing 

f1786 168 och tjänade 8 år från 1808. Deltog i striderna mot Napoleon 1813 vid Dennevitz, Dessau, Leipzig och 1814 vid Liege. Är en lomhörd Smålänning.

Nils Björling

var född i N Ving 1782 och blir 82 år gammal, 172 lång korpral, och tjänade i 16 år, flyttade till 28. Nils bevistar fälttågen 1807, 1808, 1813 och 1814. Får betyget utmärkt väl. Nils hade inhyses på sin ålderdom.

Kom från Sandlid Espås 1813 till Bd, från Segerstad 1813 till Törnagården till Sätuna 1818.
Nils var med i fyra fälttåg 1807, 1808, 1813, och 1818. Nils deltog i striderna mot Napoleon 1813 vid Dennvitz, Dessau, Leipzig och 1814 vid Liege. Får avsked och med underhåll och betyget tjänt utmärkt väl.
Han flyttade från Bolumstorp 1818 saknade Bibel och NT gratialist pension

När jag som är född i Romsås 1877 var 13 a 14 år var jag ofta hos Karl Björling Svensgården som då var en gammal man född 1819 i hans snickareverkstad gjorde jag små snickeriarbeten för mig själv som pojkar brukar göra, han var mycket mån om att undervisa och lära mig snickeri. Det lilla jag gjorde samt omtala gamla historier om sin far som var med i Finska kriget 1808 och 1809 han var Soldat å hette Nils Björling i Boloma socken vid Vestgöta Regemente. Denne soldat var då ung hade årstjänst hos en Länsman. När kriget bröt ut skickade Länsman Björling med ett brev till Kapten och med anhållan om svar tillbaks. När Kapten läst brevet sade han din huspond vill du skall stanna hemma och slippa kriget för du har årstjänst. "Nä, för ja vill gå med". -  "Ja, vill du gå med så hjälper det inte vad din huspond säger, Du får gå med och troligen gifte han sig då så ryckte han ut med Vestgöta regemente till Kriget i Finland.
När han varit i kriget 8 eller 9 månader hade inte hört något från hemtrakten för det var dåliga förbindelser den tiden gick han ensam förbi en liten stuga der kom en kvinna ut och ropade vill krigsman ha en kopp kaffe, han tackade ja gick in å drack kaffet när detta var gjort tittade kvinnan i koppen och sade om krigsman vill kan han få veta hur det står till hemma nu. Han smålog lite å trodde henne inte, men hon ville omtala det, den dagen fick hans hustru en pojke å den kvinnan var henne behjälplig vid förlossningen hon talade om vilken dag det var och kvinnans namn som var behjälplig jämte lite mera som jag inte kommer ihåg nu men Björling log, då sade hon krigsman tror mig inte men han skall inte ta skada i detta krig utan komma helbregdad hem och när han kommer en halvmil från hemmet möter han en halt piga. Hon skall omtala allt för honom som jag har sagt nu, och så skedde. När sedermera Soldat Nils Björling kom helbrejda hem från kriget en halvmil från hemmet möter han en halt piga som han väl kände hon omtala allt som hände när hans hustru fick Pojken och vem som var behjälplig vid förlossningen precis som den Finska kvinnan talat om ungefär ett år tidigare. Att denna uppsats är sanningsenlig behöver ingen tvivla på Karl Björling som omtala den för mig var en gammal pålitlig å troende man och dog ungefär 1894 han bedyra att det var fullt sant han hade hört den många gånger från sin far Nils Björling, som levde till på 1850 - talet.

Olle, som hette Johansson i tillnamn var förpantningshavare under Lilla Paris och Tomten. Olle bodde på äldre dagar inhyses hos f.d. sold. Nils Björling Enligt vad efter B. också omtalas hade han härstamning från gammal adel men något närmare är därom icke känt eller utforskat. född 1782 i N Ving var korpral och 172 lång. Han transporteras efter 12 år tjänst från 1805.

Gifte sig med Brita Danielsdotter f1779 och senare 1840 och Greta Andersdotter.

  1. Cajsa gifter sig med två Segerfeldt på Vallen
  2. Anders Björling som blev bygdeoriginal vid Stenkrogen
  3. Johannes åker till Amerika
  4. Lars dör späd
  5. Carl blev å annan ort sockerbagare och gifte sig till Siggesgården i Södra Ving

Gustaf Rask

var f1819, Han hade innan han kom till orten varit soldat i sex år under Sörgården i Skövde. Rask synes ha varit av den gamla Settergrenssläkten och anställdes 1836.

Han 179 lång. Rask var vassbörding, enligt traditionen från Knista säteri i Sventorp men enligt församlingsböckerna född i Skövde den 18 mars 1819. Han hade före innan han kom till orten varit soldat i sex år. Enligt anteckning i husförhörslängden var Rask dömd för dråp och hade undergått s.k. hemlig kyrkoplikt dels för stulen hägnad och dels för snatteri. Rask synes ha varit av den gamla Settergrenssläkten och anställdes 1836. Rask hade efter sin inflyttning till Sätuna gift sig med Inga Andersdotter och var född 1814.
Inga var från orten av en släkt med flera förgreningar bland särskilt småstugebebyggarna i Sätuna by. Mannen var grovarbetare och hustrun drog sitt strå till stacken genom att fläta dörrmattor av s.k. "gorvass" (rundsäv), som hon sedan gick omkring och sålde. Makarna tyckte båda om att emellanåt få sig en tår på tand, d.v.s. en liten klunk brännvin, men sökte smyga därmed för varandra samt gömde omsorgsfullt de slattar de voro i stånd att anskaffa.
Rask hade till förvaringsställe för sitt bränn gjort ett litet lönnskåp ovan förstugudörren, med en sinnrik låsanordning, vilket en gång för alla var fridlyst och varom hustrun "låddes" ovetande. Att Rask och hans hälft dock emellanåt tog en styrketår tillsammans, framgår av ett ännu
idag gängse ordstäv i orten: "Kopp mor, sa' Rasken." Makarna som dogo resp. 1880 och 1897, hade i sitt äktenskap sex barn.
Det förhållandet att flera Raskar funnos medförde att man i socknen till särskiljande av dem gav dem olika epitet, sålunda, att Rask d.ä. benämndes Gamle Rask, sonen Gustaf Store Rask och sonen Alfred Lelle Rask. Gustaf Rask kallades även fast äldst Onge Rask, emedan han
såg yngre ut och Alfred (efter faderns död), fast yngst för Gamle Rask, emedan han var utrustad med helskägg och såg äldre ut.

Anders Björlings hustru var syster till Gustaf Rask d.ä. hustru. Rask synes ha varit av den gamla Settergrenssläkten.

Raskens syndaregister
dömd för dråp 1853
för snatteri 2 gången
dömd för dråp 1853 undergått hemlig Kyrkoplikt för stulen hägnad... 13 mars 1875 dömd för 2 resan stöld till 2 års straffarbete.

Var gift med Inga Andersdotter och hade med henne

  1. Johan Storm blir som namnet antyder soldat i Bôrna och senare banvakt på Torstensgården i Segerstad, där vi kanske kan berätta mer
  2. Johanna som troligen dör späd,
  3. August blir rättare i Vadsbo kan kanske sökas i Amerika
  4. Johanna, gifte sig med en statare på Gudhem som vi återfinner på Sjögerås.
  5. Anders Gustaf som kallades Onge Rask eller Store Rask, blir hemmansägare på Stommen mitt emot Mejeriet i Sätuna där vi berättar mer.
  6. sist kommer Lelle Rask senare kallad Gamle Rask som dog på 1940-talet. Han gifte sig med Matilda och han lever som enkeman under närmare 40 år med sina 4 överlevande barn. Vi berättar mer om Rasken på Tån där han åt sig uppförde en stuga invid faderns, där han med sin familj bodde intill sin död 1940. Alfred Rask ägde och brukade Stora Paris utmark (Stutes nr ), var gift med Matilda Carlsdotter från Fägred f1859, d1899, och hade i äktenskapet sex barn: Hilda, Carl ,Anna, Erik, Märta dör ung, och Oskar som dör späd. Av barnen innehade dottern Hilda Rask f1881 föräldrarnas stuga på Tån

Anders Svensson Ström

född i Stommen Hornborga 1819 soldat under 7 år intill 1849, och får avsked för närsynthet med betyget utmärkt väl. Därefter flyttar familjen till Hånger och arrenderar Englasjön. Gift med Bolla Greta Fredriksdotter och sedan hon dött i barnsäng med hustruns syster Maja Stina Fredriksdotter från Segerstad.

  1. Bolla Greta Fredriksdotter f1816 Seltorp
    1. Johan Fredrik vet jag inget om f1852
    2. Maja Stina  blir blott sex år
  2. Maja Stina Fredriksdotter f1819 Seltorp
    1. Gustaf Alfred arrenderar Englasjön och ger upphov till gårdens kontakt med Ström
    2. Frans kan jag heller inte berätta om
    3. Ida gifte sig med gamle sold Kjellström där vi i Hånger kan berätta mer
    4. Josef och
    5. Emma åker till Amerika.

Petter Ström

född Jonsson 1826 var 176 lång, Pappan var Jon Claesson som också var soldat Vg. Petter gifte sig med Anna Lisa Andersdotter från Falköping och blir i samband med detta och blir torpare under Nedre Skattegården Bron Hornborga Vallskiftet. Barnen blevo många

  1. Johan Gustaf f1850 flyttar till Södra Torpen Hällefors
  2. Anna Charlotta väljer en skogvaktare i Varnhem.
  3. Karl Alfred blir soldat efter pappan,
  4. Albertina gifter sig med soldaten Dahl i Slöta
  5. Emma Kristina väljer också en soldat Dahl men av annan släkt
  6. Amanda gifter sig med barn på arm neråt Elfsborgs län

Två döttrar återfinnes i Hällatorp gifta med soldater.

Karl Alfred Ström

född Jansson 1862 i Sätuna var 178, och tjänstgjorde 20 år fram till 1904 och erhöll blott vid avskedet pension från Regementets enskilda fond, 1 brev á 5 kr. Han gifte sig med Klara från N Vånga. och bodde ute på Tjurs Backe och fick tre barn födda i Sätuna Anna, Sven och Ellen. Han har inte lämnat några minnen att berätta. Efter hustruns död flyttar Carl Alfred till Sälle längre ner på backen.

Om själva torpet berättar vi på Tjursbacke.


Knekta Käckes Wästgöta Regemente N:o 41 Jonstorp Tjurs Backe

Koordinater  X 68 Y 6280

Rusthållare

Isaksgården

Torpets öde.

Tomtens - Isaksgårds soldattorp. Vg nr 41.

  • tidigare låg torpet vid Hulebäckars men flyttades troligen i slutet av 1800 talet till
  • Tjursbacke. Nu småbruk under namn Jonstorp. Ägare Johan Molitor. Själva torpet är nu flyttat till Simsjön under en färgstark militär, krögares och debattörs vård.

Soldater vid torpet

Namn Född Död Antagen Avsked
Per Jönsson 1691-08-22
Johan Arvidsson 1694-08-15
Lars Nilsson 1701-06-15
Axel Hansson 1655 17080831 1710
Anders Isaksson 1712-02-24
Johan Hagman 1693 1714-08-01 1729-10-09
Sven Wahlqvist 1719 1737 1757
Jon Wahlqvist 1737 1758 1770
Jakob Rask 1746 1793 1772 1793
Petter Klosterberg 1767 Odh 1794 1805
Johan Helsing se 1774
Johannes Käck  1780 1807-07-23 1821
Sven Bålt 1791-07-08
Johannes Käck 1793-02-26 1822 1840
Anders Käck 1817-03-07 1840 1872
Johan Erik Käck 1854-11-22 1904-07-14

Soldaterna Öde.

Per Jönsson blev antagen 1691 och det är det enda vi vet. Troligt är att han inte fyllde måttet eftersom han inte kvarstannar. 
Johan Arvidsson uppvisar samma brist på information Antagen 1694.
Lars Nilsson blev antagen 1701 mer vet vi inte.
Axel Hansson var född 1655 och tjänstgjorde bara ett år från 1708.
Anders Isaksson antaget 1712 mer vet vi ej.
Johan Hagman f1693 var i tjänst 15 år från 1714. Bernhard Englund berättar mer på www.ryttmastarbostället.nu/ryttartorpet.htm;
Sven Wahlqvist var född 1719, tjänstgjorde 18 år från 1739.
Jon Wahlqvist är född 1737 och kan vara son till sin företrädare tjänstgör 12 år från 1758.

Jakob Rask

var född 1746 173 cm lång var i tjänst 21 år från 1772. Han gifte sig med Maria från Småland.
Dottern Cajsa vet jag inget om men sonen Johannes Rahm blir soldat för samma rote men begärde tydligen förflyttning till Vg 46 Stommen Ö Tunhem.

Petter Klosterberg var född 1767 i Varnhem, 168 lång tjänstgjorde i 11 år  och var gift med Ingrid Olofsdotter född 1755 i Berg. de hade svärfar och en son med sig men flyttar 1806 till Odh. 

Johan Helsing se ovan

Johannes Käck

var född 1780 var 170 lång och tjänstgjorde 13 från 1807 och deltog i striderna mot Napoleon 1813 vid Dennevitz, Dessau, Leipzig och 1814 vid Liege. Orkar ej bära packning noterad som gift.

Sven Bålt 

kom från Häggum född 1791 gift med Dahlqvist född 1790 från Vinköl och hade dottern Cajsa Lena 1815. Pappan var inhyse. Han flyttar till Gudhem 1816.

Soldat Johan(nnes)  Käck

var född 1793 var 168 och tjänstgjorde 18 år från 1822. Sjuklig får betyget tjänt utmärkt väl. Han var gift med Brita 

Anders Kjäck 

Anders var född 1817 var 180 tjänte i 32 år från 1840 och var gift med Anna Cajsa Eriksdotter. Hade sonen Frans Gustaf, som föddes 1859. Får avsked med underhåll och betyget tjänt väl. Efter slutad tjänstgöring som soldat för Tomten - Isaksgårdens knektrote nedsatte sig Anders Kjäck å sin redan förut, sedan före skiftet, innehavda förpantning å hemmanet Tomten, vilken vid sagda förrättning förlagts vid gårdens hemskiftes angränsning till landsvägen. Denna förpantning hade av honom bekommits av morbrodern kyrkoherde Anders Settergren i Ekby, som varit ägare till delar av båda hemmanen och övertalat honom att bli soldat för roten. Käck var liksom också nämnda kyrkoherde nedstammande från sextonhundratalsbonden Afze Larsson i Broddetorp och härstammande från Helsingsgården, där föräldrarna Lars Andersson från Hackaretorp under Båltorp och Bolla Kristiansdotter stod för rusthållet. Av Hackare - Larsa egna barn tog sonen till soldat under namnet Kjäck och blev stamfader för sätunasläkten med detta namn, flyttade efter tjänstens slut till Hulebäcken. En historia om Anders.

Prästen skrev i Husförhöret: Kommenderad till Fyn 48,  en stor och ståtlig soldat, det berättas, att han i sin schatt gömde stekt sovel, som han fått i ett kök och att flottet rann ned på pannan och kinderna, då han som gick på vakt, blef föreställd av sin kapten för en dansk officer såsom de starkaste karlar i Regementet. Han var i stor förlägenhet men kaptenen förklarade, att han svettades så mycket i följd av ovana vid det varma klimatet på Fyn.

"Pärssen".

I Sätuna tjänstgjorde för hemmanet Isaksgården efter varandra två soldater med namnet Käck, far och son och om den äldre av dessa berättas, att han var med bland de soldater från Skaraborgs regemente, som under dansk tyska kriget 1848 översändes till Fyen. Käcks praktfulla kroppshydda gjorde att han här kom att bli föremål för mycket stor beundran både av de danska kvinnorna – naturligtvis – men icke minst av landets officerare, som sade sig aldrig ha sett en så vacker karl och när de svenska officerarna förstodo äran för regementet och för Sverige av att äga sådana män, så begagnade de sig av att förevisa honom för dessa så ofta tillfälle erbjöd sig eller någon ny dansk kollega infann sig på besök. För att giva detta förevisande sken av att ske ovalt och av att det fanns många sådana karlar, fick Kjäck i tid och otid stå på vaktposten så att han liksom i förbigående kunde förevigas de besökande. En dag var Käck sålunda kommenderad till vakttjänst och visste med sig vad det var frågan om och var därför naturligtvis på sin vakt. Men när middagstiden kom och matlusten inställde sig, kunde han icke motstå utan smet in i ett kök och fick sin "schakå" – huvudbonad – laddad med fett danskt fläsk. "Nu skulle han må", tänkte han, och beredde sig att inmundiga den erövrade härligheten. Just då kom den väntade officeren och hans danske följeslagare! och vår svenske hjälte fick brått att sätta schakå’n på huvudet och intaga sin ställning. "Se här!" sade den svenska officeren till den andra. "Här har vi en av våra mannar. Jag tror det är en av regementets starkaste karlar." Den danska officeren tittade nyfiket på den posterande soldaten, vars schakå’s feta innehåll formligen flöt utför kinderna på denne, och förmådde icke innehålla att anmärka härpå sägande: "Jaså ! Men det var vådligt vad den karlen svettas! - Är det för geväret är så tungt att hålla ?" Det genmälet var för den svenska officeren oväntat och mer än en skulle därav ha kunnat bli frapperad, men så råkade nu lyckligtvis icke bli fallet – svaret kom omgående: "Åh nej ! - Det är på grund av det varma klimatet härnere på Fyen !" Med detta svar, räddade den svenska officeren den gången måhända både den svenska, sin egen och soldatens ära. Men enligt vad Käck sedan själv berättade, hade han härvid riktigt få stå "perssen" och i sitt stilla sinne önskat allt vad officerare hette så långt pepparn växte.

Gamle Käckes gifte sig med Anna Segersäll och hade barnen

  • Maja Stina utvandrade med barn på arm till Amerika.
  • Bolla Greta gifte sig med en soldat och skomakare Per Åke från Gudhem och de slår sig ner i Velinga.
  • Johan Erik blir soldat på stället
  • Gustaf återfinner vi gift i Piltagården Stenstorp. Bland annat passerade han Kullagärdet i Ingatorp.

Johan Erik Käck.

Sonen tar över soldatskapet, är född 1854 är 177 lång och dör i samband med att indelningsverket upphör. Gick i underbefälsskola 1:a klassgodkänd. Timmermansskola 1887 - 89 blev 1882 vicekorpral och blev 1891 entledigad från vicekorpralsbeställningen. Noterad som gift. Han giufte sig nämligen med Bolla Kilian från Rycklan. Deras sex barn kan vi följa in i nutid.


Moells - Marieberg. Skaraborgs Regemente 42 Livkompaniet

Koordinater X     Y    

Torpets öde

Soldattorp under Frälsegården utlagt vid Hulabäcken friköptes av anfader till nuvarande ägaren Gunnar Magnusson.

Rusthållare vid Frälsegården

Soldater vid Roten

Namn Född Död anställd avsked
Olof Spång 1690 > 1742 1709 Segerstad
Hans Rosenfeldt 1736 1796-08-17 1767 1789-04-14
Erik Rosenfeldt 1756-05-02 1789-05-29 1797-06-28
Olof Qvist 1768 1797-10-06 1806
Lars Palm 1780 1849-04-08 1806 1815-08-07
Anders Rapp 1793-10-16 1849-0302 1815-09-16 1830-06-14
Jonas Rapp 1808-08-17 1889-09-21 1831-01-19 1863-06-23
Karl Gustaf Moell  1835-06-10 1900-03-09 1863-06-23 1889-07-18
Johan Robert Jarl 1864-03-02 1949-07-31 1890-04-23 1919-12-19

Soldaternas Öde

Olof Spång Nilsson blev antagen 1709 och mer vet vi inte annat att han gifte sig med Brita 1718.

Hans Rosenfeldt

föddes 1736 och var anställd i 22 år från 1767. Han begärde och fick avsked med underhåll, och fick omnämnandet tjänt länge och väl. Gift med Brita 1795 och återfinnes som inhyses i Sätuna

Erik Rosenfeldt

Erik Larsson f1756 i Gudhem var anställd i 8 år från 1789. och var gift Catarina Andersdotter från Vilske Kleva. Barnen Anders och Peter är födda i Broddetorp. Erik blev sjuk i armen och fick avsked.

  1. Lena Andersdotter
    1. Greta Ersdotter gift med Lars Dolk från Segerstad som rimligen borde varit soldat, men som var torpare under Frälsegården och senare St Weka.
  2. Katarina Andersdotter från V Kleva.
    • ytterligare fem barn som vi inte vet något om

Olof Qvist

född i Sjogerstad 1768 var gift med Greta Larsdotter från Gudhem och Stina Jonsdotter från Gudhem. Han begär attest till V Kleva 1806.

Lars Palm

var född 1780 Broddetorp tjänstgjorde 9 år från 1806, sökte transport till Sk 47 under Afzegården i Broddetorp. Han var gift med Kerstin Danielsdotter från Broddetorp. Lars var noterad som jägare i KMR 1808. Sänd till Vassbotten 1808. Passerat mönstring på Göteborgs Sjukhus 1808. Vid avskedet fick han betyget tjänt väl. 

Anders Rapp

var f1793 i PerHåkansgården var 169 och tjänstgjorde 14 år från 1815, men blev sjuklig och fick avsked efter 15 år. Var gift med Maria Hansson Broddetorp och fick med henne 7 barn. Johannes dör späd, Johannes, Kajsa och Carl, Karl Albert, Gustaf, Kristina och sist Lars Petter kallad Marka Lars. Anders sätter sig ner på en plats från ett från torp till backstuga degraderat ställe vid det nuvarande Enåsen, benämnt Nybygget, vilket beboddes av en änka, Maria Johansdotter f1796, vars f.d. man Rapp f1793 varit soldat för Frälsegården och torpare under Båltorp. Stugan revs efter änkans död 1877 och av hennes fyra söner nedsatte sig endast den yngste, Marka Lars inom orten och finnes omtalad under Hornborga.

Jonas Rapp

Jonas Pettersson soldatson efter Segerfeldt f1808 från Segerstad antogs 1831 och tjänte i 32 år, efter att ha varit dräng på Båltorp 3 år. Han avlöser Anders Rapp på stället. Efter mönstringarna 1840 och 1847 var Rapp kommenderad till Carlsten. Jonas får avsked för sjuklighet enligt ett läkarintyg med anmälan till underhåll och betyget tjänt väl.

  1. Var gift med Maria Jönsdotter från Häggum född 1807 och hon dör redan 1863
    1. Per Johan återfinnes i AmneHärad med sin familj.
    2. Gustaf Moell tar över stället.
    3. Anna Cajsa återfinner vi i Säter
    4. Anders Petter kan vi inte följa
    5. Charlotta var sjuk och Hjilmer berättar att hon försvann
    6. Maja Stina gifte sig med Johan August Thorin och återfinnes i Brevik.
    7. Eva Rapp f1847 gifte sig med en jordtorpare under Brunsbo.
  2. varefter Jonas väljer en yngre mö Stina Mårtensdotter född 1827 och flyttar till Hornborga.
    1. Kristina blir bara 10 år
    2. Alfred Rapp gifter sig med Elin Sjödal från Holmängen blir ju mjölnare i N Snikens Qvarn och tar över den utflyttade delen av Båltorp.
    3. August gifter sig till LarsSvensgården, där vi kan lära mer
    4. Amalia blir aldrig vuxen.

Även Lars blir Torpare på Mossabo under Skattegården i Hornborga vid nybyggarområdet Ekornavallen, där vi berättar mer.

Gustaf Moell

Lars Jonsson f1835 på detta torp, där han sedan själv tjänstgör. Han var 173 lång och tjänstgör 26 år från 1863. Han kom inflyttad från Ugglum 1864. Han var gift med Johanna Andersdotter från Segerstad. Bland barnen Augusta Matilda och Johan Alfred var födda i Gudhems socken Ugglum, Henning, Fredrik Wilhelm, Amanda Sofia, Gustaf, Anna Maria, Ellen Elisabet och Axel. Gustaf gifter om sig med Hilda Augusta Jonsdotter från Berg efter hustruns barnavlande. De flyttar sedan till Rehns utmarkstorp under St. Paris något år efter avskedet. I övrigt vet vi lite om denna stora familj.

  1. Johanna Andersdotter från Segerstad
    1. Augusta född i Ugglum
    2. Johan Alfred
    3. Henning flyttar till Norge
    4. Fredrik flyttar till Edsvära
    5. Amanda mejerska som dör i unga är
    6. Gustaf Tirfing skomakare men vi kan inte spåra.
    7. Anna Maria dör ung
    8. Ellen återfinner vi i Örgryte
    9. Axel återfinnes ej
  2. Hilda Augusta Jonsdotter från Berg

Johan Robert Jarl

var född Renström i Fröjered 1864, och hans far var rättare och en god gissning är att det rörde sig om Bjurum. Jarl var soldat på Sk 3 Bogstena Hånger innan han kom till Frälsegården. Genomgick korpralsskola med beröm godkänd. Blev vice korpral 1888 och korpral ett år senare. Fick svärdsmedaljen 1904 och Vasamedaljen 1915 och 1916. Han tjänstgjorde 29 år från 1890 och tar avsked 1919. Han avslutar sin militära karriär som förrådsförvaltare på Axevalla.

Från Fröjered förde han sin hustru Augusta Charlotta Carlsdotter f1858 och hade 10 barn. Han gifter om sig som änkeman med Ida från Nysätra.

Carl Magnus Johansson

f1866 på Tjursbacke där fadern efter en rättaretjänst St Weka blir torpare på Tjursbacke Sonen Carl Magnus friköper stället.

Carl Magnusson

f1904 u Frälsegården och övertager stället Gift med Valborg och får två döttrar berättade Hjilmer.


Skarpås, Nukvestes, Wästgöta Regemente nr 42 nu Wekaberg

Koordinater X 6375 Y 6860

Rusthållet

Stora Weka

Torpet Wekaberg 

Vid styckningen av Stora Veka i början på 1890-talet utlades gårdens soldatboställe på den s.k. Skarpås söder om gården, där åbyggnader för den då tjänstgörande soldaten Oskar Nykvist uppfördes. Nyqvist var gårdens sista soldat.
Gånggrift finns omedelbart väster om gårdsplanen.

Soldater på roten

Namn Födelse Död Antagen Avsked
Per Jonsson 1655 1689
Johan Boman 1691 1711 1744
Anders Setterberg 1721 1745 1777
Sven Setterberg 1757 1777 1785
Lars Setterberg 1766 1790 1788 1790
Anders Setterberg 1769-11-22 1791 1811-10-18
Jonas Stor 1786 1814-02-14 1812-02-04 1814-02-14
Lars Sälle 1792-11-13 1815 1833
Johannes Sälle 1812-04-11 1833 1864
August Ahlin 1843-03-02 Am 1864 1880?
Oskar Nyqvist 1869-04-28 1923-03-02 1890

Soldaternas Öden

Per Jonsson född 1655 antogs 1689 är det enda vi vet.
Johan Boman född 1691 tjänstgjorde 33 år från 1711 och var kommenderad till Finland 1741 innan han tar avsked 1744.
Anders Lilja bor u St. Weka åtminstone 44 - 49 
Anders Setterberg född 1721 tjänstgjorde 32 år från 1745. Kommenderad i Pommern sjuk 1759, brutit låret ofärdig får underhåll.
Sven Setterberg född 1757 tjänstgjorde 8 år från 1777 allt vi vet.
Lars Setterberg var född 1766 tjänstgjorde 2 år från 1888 och dog i tjänsten vid 24 års ålder 1790.
Anders Setterberg var född 1791 i Varnhem var gift två gånger Maria Olofsdotter från Varnhem samt soldatdottern Cajsa Andersdotter 1776 från Segerstad. Barnet Johannes född i Varnhem, Cajsa som måste ha dött i unga år var född i Broddetorp. Resten av kullen är född i Sätuna Andreas, Per Christina, Carl Anders och Cajsa. Men flera av barnen dog i späd ålder. Brutit vänster ben.
Jonas Stor var född 1786 och dör i tjänsten 1813 i Hannover efter två års tjänst i strider mot Napoleon.
Lars Sälle var född 1792 i Hällestad var 169 lång och tjänstgjorde 18 år från 1815. Han gifte sig med Stina Andersdotter 1820 men de fick inga barn. Saknade dessutom Bibel. 

Johannes Sälle

var född 1812 och tjänstgjorde 31 år med betyget utmärkt väl och med underhåll. Han var gift med Cajsa Ferm från Håkentorp, som fick en kräftsjukdom och Johannes gifte därför om sig med Inga från Kullen. Sonen i första äktenskapet var torpare under St Weka här på backen men flyttar sedan till Forentorp. 

 

Vänta !Di tar mäk! sa Sälle.

Minnet av gamle soldat Sälle lever ännu efter hundra år – och dör väl aldrig. Än i dag berättas i orten en del historier om honom, varav en sättes i samband med det rubricerade ordstävet. Sälle var med sina gelikar från det rätt nyblivna Västgöta fotregemente ute på manöver uppe i de s.k. Svensbokärren, en särskilt före mitten av förra seklet för mindre omfattande militära övningar ofta frekventerad plats. Man levde då ännu i de tunga tehakåernas ?? och flintlåsgevärens tidevarv och manskapet var utrustat med då vanliga, för en vistelse i oländig terräng olämpliga låga skor, vilka vid en hastig framryckning alltid blevo efter. Den ena av regementets två bataljoner hade till uppgift att från sin ställning söder om Bjellum by och Bjellums Nabbe försvara vägen mot norr och den andra att med sin ställning vid Bolumstorp hindra en framryckning mot öster eller Häggums socken. Under ett häftigt skjutande å ömse sidor avancerade den förstnämnda linjen framåt och snart blåstes till anfall med bajonett. Härvid måste bataljonen vid Bolumstorp vika och i vild flykt sätta av mot söder över den mest sidlänta delen av den nämnda kärrmarken. En förskräcklig villervalla rådde därunder. Här och där fastnade oviga och feta kompanichefer i de djupa kärrhålorna och gamla soldater med tunga packningar stodo på huvudet bland de höga med ljung och enbuskar beväxta tuvorna och blevo efter. Ingen brydde sig emellertid därom eller sökte hjälpa en förolyckad till rätta. Det skulle ju föreställa krig och en var ägde att i möjligaste mån komma undan förföljarna. Då hördes plötsligt en över hela kompaniet, för innehavarens fritalighet känd röst, ropa: ”Vänta – gossa – vänta ! – Ja seter fast – å nu tar di mäk – nu tar di mäk !” Det var den till den flyende bataljonen hörande Sälle, som råkat illa ut och i sin stridsiver ej ville bli efter.

År 1848 var Sälle med på Fyen och låg med den trupp han hörde till förlagd i grannskapet av Middelfart vid Lilla Bält. Den svenska brigadgeneralen bodde därunder på herrgården Hindsgavl. Denne hette Dahlström och överbefälhavare var general Löfvenhjelm. Den senare var en dag på ett besök hos den förre och som de båda voro intresserade schackspelare så voro de snart inbegripna i ett parti sådant. Det lyckades slutligen genom D. i ett sådant trångmål därutinnan, att den senare vid den förres nästa ”flytt” måste bli ”schack och matt”. Då inträffade emellertid något oväntat, som ryckte den så gott som givna segern ur överbefälhavarens händer, i det att en ordonnans, vartill förordnats vår vän Sälle, inträdde med ett brev från överste Hall vid västgötarna samt därvid gjorde så dundrande ställningssteg, att bordet med schackbrädet for mot himlens höjd och schackpjäserna slogos omkull i en enda röra. ”Vad innerst in i blåröda h-e, tar du dej till karl?” brusade general D. upp och överöste den förbluffade soldat Sälle med rapp på rapp av sin i stövelskaftet medhavda ridpiska ända till dess gen. L. klappade honom på axeln och sade: ”Ah, låt du karlen vara! Han har ju bara frälsat dig från att bli ’schack och matt’ ”. Vid återkomsten till bivacken beklagade sig Sälle för sina kamrater, sägande: ”Hins Gavel hette stäelt å att Hin själver va husbonne där – dä kan min fatie rögg intuja!”

August Ahlin

född 1843 var 170 lång och har troligen en ganska kort tjänstgöring. Men han antogs 64. Han var gift med Maja Stina och lämnar Sverige för Amerika 1880.

Oskar Nyqvist

Oskar Persson var född 1869 i Varnhem var 169 var distingskorpral och var torpets siste soldat. 1892 gick Oskar förberedande korpralsskola med godkänt betyg, korpralsskolan 93 godkänd blev vicekorpral 1902 och korpral 1912. Nykvist var gårdens sista soldat född 1869 och hade med sin hustru Fia sju pojkar: Gustaf, Sven, Einar, Oskar, John och Nils. De sprids för vinden och återfinnes i Skara el Örebro. Efter Nukvestes avsked från soldaten och bortflyttning avstyckades torpet tillsammans med annan mark från stamgården och erhöll därvid namnet Wekaberg. Familjen stannade till 1915, då de flyttar till Skara. 


Brännemästaren Kuska Karla Johan

Johan Alfred Carlsson var alltså namnet han var Bosgårdens brännare och var uppfödd på Kuskalyckan i Hornborga och kom hit med sin familj 1915. Kuska Karla Johan finns här på 20 och 30 talet gifte sig med Hedda Skön från Blombacken i Mårby. Han byggde det nya torpet som nu finns dokumenterad nedan. Av deras fyra överlevande barn berättar vi Oskar tar över, systrarna Ines, Cecilia och Estrid bodde samman i Göteborg ogifta. Kuska Carl friköper tydligen stället och lämnar över till

Brännars Oskar

f1887 sonen och bodde kvar på Wekaberg åtminstone in på 30 talet. Han var snickare och flyttar sedan till Odensberg och vidare till Gökhem. Det kan vara han som byggde och gjorde i ordning stället.

Birger Wernlund

var son till baptistledaren Verner Wernlund och Ekenbergs dotter vid Storegården. Han tjänar som svinskötare på mejeriet och brukade de fyra tunnland, som ligger här i sjökanten. Han är gift med Julia, som är släkt med Nanny på Lövåsen. Fosterdottern Sonja blir tandsköterska, och vårdar sina fosterföräldrar till deras sista dagar.

Birger Wernlunds hönshus. 

Så här tedde sig Wekaberg innan det omskapades till en ny herrgård, se mer bjellum.se/

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Båltorp ] Gårdar ] [ Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ]
[underordnad] En änkas bouppteckning ] [ Innehåll ]