Bolumtorp

[ överordnad ] Start ] Pastoratet ] Nabosocknar ] Gemensam historia ] Förklaringar ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Bjellum By ] [ Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ]
[underordnad] Gårdar ] Skiftet ] Torpen ] Saga ] Soldater ]

Bolumtorp By efter skiftet

Själva byn låg tidigare uppe i skogskanten om man får tro riktigt gamla kartor. Denna konstruktion att i väster göra en kil mellan Bjellum och Bolum får ses som en effekt av skiftet. Detta för att byborna skulle få tillträde till sjön. Vi konstaterar att skiftesmännen och lantmäteriet efter 1933 års sänkningar fråntog byborna ägarskapet till sjön vilket är en fråga som Bernt Krantz väckt.

Bynamnet nämndes redan 1566, då Jan Eriksson därstädes på räfstetinget i Skara beklagade sig över att konungens fogde ville påtvinga honom en qvarn som, vilken bevisligen hörde till Munkgården och som också blev denna gård tilldömd. Byn bestod 1685 av tre hemmansdelar. En var trumpetar boställe under adelsfanan och innehades av Oluf Grotte, en annan infanterihemman under Skaraborgs Regemente och den tredje hovslagarboställe under Västgöta regemente. Dessutom nämndes Sörgården i Bolumtorp, som var hästehemman under Skaraborgs regemente.

karta ritad Bolumtorp 1713 1713

Denna karta från början av 1700 talet en effekt av våra krig inte minst förlusten i Poltava medförde en intensifierad satsning för att kunna krama ut mer resurser ur det svenska folket. Vi ser Nyborg på sin nuvarande plats, Grottesgården norr om bäcken och Esbjörsgården, som vi inte har mycket rester av numera. Qvarntecknet ligger väl långt in mot berget och tecken på den Nedra Bjärsjö Qvarnen finns markerad. Änkegården finns på plats, men tecken som tyder på qvarnverksamhet finns inte. Sörgården ligger där den alltid legat och söder därom ser vi tecken på en Backstuga. Vi anar kanske tre stycken soldattorp, som ligger på platsen för den nuvarande Qvarnvägen. I samband med skiftet så kommer de att utplaceras på andra platser i byn.

Från 1811 års hösteting saxar vi följande:

Uti ingifven skrift anhåller samtlige Bolumtorps byemän genom Jonas Wänfast och Olof Eriksson, om förbud med förelaggdt wite emot oloflige wägars och gångstigar anläggande och begagnade öfwer de till sökandernes hemman hörande åkrar och ängar emot hägnaders nedrifvande och borttagande, kreaturs olofliga insläppande, samt all slags skogsåwerkan, hwarunder äfwen innebegripes enebuskars huggande, å de till samma hemman lydande ut och inägor.
Men innan häröfwer kan meddelas hufwudsakligt utlåtande, finner HR nödigt höra dem, som emot ansökningen kunna hafva något att påminna; Och bör således det häröfwer meddelade Protokolls utdrag, emot Bewis, som, wid två Riksdaler wite å andre rättegångsdagen af nästa ting bör domstolen företes, genast, upläsas uti Bolums och närmast derintill belägne socknars kyrkor hwarefter alla de som emot det sökte förbudet kunna hafwa något i en eller annan måtto att erinra, böra sådant å berörde rättegångsdagen anmäla så wida de af en slik förmån wilja sig begagna. Jonas Pettersson uttalar sig 1812 mot att Bjellumborna inte får begagna den sedan urminnes tider begagnade kyrkstigen till Bolums kyrka. Utslaget blir att Bolumstorps Byemän får igenom sina krav om de vart tredje år läser upp protokollet i kyrkorna runt i kring. 

När Bolumtorp ville separeras från Bolum

S.S. Pr. i Bp 1862-03-23
Ordförande uppläste följande till pastorsämbetet i Broddetorp inlämnade skrivelse, som föranlett denna sockenstämma:
”Undertecknad får härmed hos vördiga pastorsämbetet i Broddetorp ödmjukegen anhålla det laga sockenstämma bleve till nästa söndag utlyst med Bolums fattigvårdssamhälle. Skälen för Bolumtorps rote att utgöra ett särskilt fattigvårdssamhälle torde vi vid blivande sockenstämma få meddela.
Bolum den 11 mars 1862.
Johannes Eriksson. Pehr Andersson. Johannes Eriksson.

De i denna skrivelse omförmälda skäl för ifrågasatt fördelning, vilka vid sockenstämman skulle meddelas, blevo nu framlagda i följande, till sockenstämman inlämnade anförande:
”Av nedanstående skäl hava undertecknade föreslagit och begärt, att Bolumtorps rote skall utgöra ett särskilt fattigvårdssamhälle:

  1. Är närvarande fattigvårdsdistrikt alldeles för vidsträckt för en fattigvårdsstyrelse att, med den noggrannhet och rättvisa kungl. författningen påbjuder, kunna vårda de fattiga, vadan ofta klagomål från de fattigas sida förspörjas, dels på bristande underhåll, dels på rättvis fördelning av underhållet.

  2. Äro de av så kallad kringgång eller tiggeri mycket besvärade och detta torde vara en följd av ett alltför stort fattigvårdssamhälle.

  3. Blir det lättare att hindra fattighjons inflyttningar från andra fattigvårdsdistrikt.

På dessa i korthet föreslagna grunder hoppas vi, att delägarna i nuvarande fattigvårdsdistrikt icke lägga hinder i vägen för begärda delning, ävensom att pastorsämbetet gillar våra på lag och författning byggda anspråk, hälst föreslagna ändring har för avsikt att bättre än vad hittills skett, lämna de fattiga den hjälp, varpå de i flera avseenden äga rättsliga anspråk.
Att detta vårt anförande blir i sockenstämmoprotokollet intaget, anhålles ödmjukligen.
Broddetorp den 23 mars 1862. Johannes Eriksson. Per Andersson. Johannes Eriksson”.

Vid härefter av ordf. framställd förfrågan, huruvida övriga i sockenstämman deltagande förenade sig i detta nu gjorda förslag till fördelning av Bolums fattigvårdssamhälle på ovan anförda och förebragta skäl, spordes ett allmänt bestridande av alla, icke Bolumtorps rote tillhörande, vadan på grund av ordalydelsen i 1 mom. 2 § av kungl. förordningen rörande fattigvården av den 13 juli 1853, den gjorda ansökningen avslogs och frågan för denna gång måste falla.

Till sockenstämman inlämnades nu en så lydande skriftlig ansökan:
”Med påstående av undertecknade, att Bolums by eller Munkgårds och Kärragårds rotar, måtte bliva skilda från det nu gemensamma fattigvårdssamhället med Bjellums och Bolumtorps rotar, för att särskilt utgöra ett fattigvårdsdistrikt, emedan vi anse det för framtiden vinnas ömsesidig förmån (därigenom för) såväl fattigvårdsstyrelsen som fattighjonen som äro i saknad av livsmedel, även påstå vi att socknens magasin måtte bliva fördelat efter hemmantal av de hemman, som i detsamma rätt inneha.
Anhållet att ansökningen måtte bliva i sockenstämmoprotokollsboken intagen.
Bolum den 22 mars 1862.
Carl Pettersson i LarsNilsgården, Lars Larsson i Böljan. Lars Pettersson. Johannes Larsson. Johannes Pettersson. Johannes Håkansson. Johannes Johansson. Petter Larsson. Anders Pettersson. Anders Johansson. Nils Andersson. Efter uppläsandet härav förklarade ordföranden denna ansökan icke nu kunna till prövning och överläggning föranleda, enär den angår ämnen, som icke i kungörelsen om dennas utlysande blivit omförmälda, utan hänviste sökandena, att hos pastorsämbetet begära ny sockenstämma, i händelse de finna sig befogade, att sina väckta påståenden vidare fullfölja. G Kullberg.

 

Uppåt ] Gårdar ] Skiftet ] Torpen ] Saga ] Soldater ]

[ överordnad ] Start ] Pastoratet ] Nabosocknar ] Gemensam historia ] Förklaringar ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Bjellum By ] [ Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ]
[underordnad] Gårdar ] Skiftet ] Torpen ] Saga ] Soldater ] [ Innehåll ]