Torpen

[ överordnad ] Start ] Pastoratet ] Nabosocknar ] Gemensam historia ] Förklaringar ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] [ Torpen ] Hornborga By ] Sätuna ]
[underordnad] Landsvägen ] Hornborga Gata ] Nederbyn ] Vallen Hornborga ] Brobacken Hallingen ] Hakåsen ]

 

Stugorna i Hornborga av Rudolf Söderberg 1924

På 1840 talet räknades trettiotre ryggåsstugor i Sätuna, alla med väldiga mullbänkar vid stenfoten under fönstren för att förhindra golvdrag. På dem växte sköna blomster akleja, kejsarkrona, stormhattar, höstsyrenen, dalian, pionen, balsaminen och brudpiskan. Förr odlades lin, hampa och tobak i kålgården, och havre användes till brödsäd och torkades i en bakugn av sten. Allt skulle göras i hemmen. Man spann själv sitt garn av lin och hampa och lade ner skinnen till garvning. Skomakaren och skräddaren gingo i tur och ordning i hem, ur hem, lagade och lappade. Till hantverket hörde först som sist dessa stilfulla vävnader, husgeråd och möbler, som vi numer skatta som allmogekonstens dyrgripar.

Ugnsstenarna togs från Gerumsberget och kallades ommaler och den väg de forslades ommalavägen. Många stugor som stått kvar till senaste tiden i andra delar av länet buro lustiga namn: Pilarukan, Dikatorpet, Ranken, Mataflaken…
Den som hade öga för dem kunde se hur väl de passade i terrängen, som om de vuxit upp organiskt med naturen omkring dem. Oftast fingo de rå om ratade jordbitar, men icke alltid de sämsta för det, ty det ursprungligas skönhet och avskildhet ägde denna fläck ej sällan som bomärke. De kvarvarande stugorna vid Hornborga ligger nära stranden av ån där marksvålen bara fläckvis täcker stenen men det vilda törnsnåret fått leva och smycka som det behagat. Annars kanta de också stora färdvägen, landsvägen, som förr också var naturligt att bo invid, om man ville veta nytt från stora världen.

Hornborgastugan på Skansen Sjödalsstugan
Stugan i Skara var Abrahams i Toltan stuga. Vem han nu var.

Första skolan i Hornborga

traktens första småskola. Det var en torvtäckt sparrstuga med ett enda rum och taket klätt med tyg, men svart och nerrökt. En sparlakanssäng fanns vid ena väggen, ett skåp på den andra och vid gaveln ett slagbord. Tennfat sutto instuckna i bjälkarna vid taköfsen. Där bodde gumman, som undervisade Barnen sutto på plank och bockar. De som skulle höras gick fram till henne och läste tyst för henne. De andra pluggade sina läxor, ty hemarbete brukades ej. Mattor på golvet funnos icke, och det skulle kanske föga betytt om ej till husets hjon hört en gris och några höns. Det skurades och vädrades ej heller, den stora öppna spisen var draghålet, där luften for ut och in. Ett lock låg på den väldiga skorstenen, och man gick ut för att släppa spjället, som det hette. Barnens antal utgjorde 7-8 st. och lärdomen bestod av abcd och lilla katekesen. Abraham var på åttonde året, när han lärde i 3 veckor. Det gällde bokstäverna och konsten att lägga ihop till riktiga ord, som man sade. Räkning förekom ej. Gummans lön bestod av tolor (potatis), mjölk och smör och lite annan natura som ved etc.


Vallrexan. Verser.

Äspåsa pijer vell heta fröken *1/
I Röcklakvarna, där växer löken. *1/

Te Sejerfältes hôller li bön,
å länger uppå backen, bor Dön.

Massäckes springer ikring mä påsten. *1/
Aspes fängnar friara mä kåsten.

Jan-Petter på Galjen, han krokar,
å hansa Lovisa, ho kokar.

Maja i Träla, ho steckar,
å Agust på Vall, han sneckar.

Gustav på Vall vell skåla.
Linstätten, han kan måla.

Johannes i Röckla har ont i armen. *1/
Inga-Stina bär snus i barmen.

Sanninga Larsa doter kallar li Lärka. *1/
Att Skattes ä väckta går –nte å märka.

Päersa dä ä allt ena fôr rolier käring.
Sejerfältes Lôtta ä-nte stôrer än en fjäling.

Påsten han kör ebet. *1/
Krons katta ä trelet. *1/

Andreas i Hättet jär gubba. *1/.
Packa-Flitier, han smir nubba.

Snikesa, ho vell Annas,
å Målars töser hannas.

Luta-Joana Lars-Joan sulle passa te munskänk,
när Jonas på Höjjen lägger i sin redie mullbänk.

I Härssleströmmen secktar li, *1/
å te Fôrsbärs där decktar li. *1/.

Petterssons har fått ena säng för si sun, *2/.
å i dän andra Snikakvarna mal li grun.

Kållsmen, han har ble’t hästaknalle,
å Runsarn har slutat å gå valle.

Köcklingen, han vell gala,
när han hör Rappera tala.

Hôrsajöken, han har ble’t heser *3/.
å läter mäst sum Rörars greser.

Bängtsôn kåm te Äspås å snecka,
senn jeck’en sta kvarna å pecka.

Veckter feck bögga var han velle,
män han dro sä ente fôr Grelle.

Ve Långes-Johannesa ä dä många,
sum trampar ner gröen när li gå te spånga.

Snôppes går te Trufes mä blijer.
Borsgårstôrpara spetar munajijer.

Backagubben har fått svårt fôr å seta,
å Dansåsarn har lessnat på å meta.

Anm.

  • *1/. Ställen icke berörande Vallen eller vallborna.

  • *2/. Syftar på en händelse då mjölnarens hustru räddade vinterbadaren Björling från att

  • drunkna i kvarndammen och som tack därför fick en av honom tillverkad säng.

  • *3/. Horsagöken = Ruter.

  • *4/. Ställe på Sätuna utmark.

Alla vid rexans förf. varande
 vallbor äro i någon mån omnämnda.

 

Rexan uppgives vara hopkommen något av åren före 1880 och såsom författare utpekas den i densamma omnämnde Gustav på Vall, ehuru delvis efter en mjölnaredräng i Ryckla qvarnen.
Som synes av anmärkning har författaren i visan tagit med många utanför det med densamma och bebyggelsebeskrivningen avsedda vallområdet, bland andra personer från Håkentorp och en från Sätuna (Backagubben).
Ungefär samtidigt med denna rexa tillkom ännu en, den så kallade Håkentorpsrexan, vilken saknar flera av de här förekommande rimmen, men i gengäld äger andra från Håkentorps sidan sockengränsen.
Den senare av dessa båda rexor uppges enligt en uppteckning diktad 1876 och sannolikt är att Gustav Persson endast kompletterat denna. I den här föreliggande sammanställningen av rimmen, har en del sådana, som ej alls haft något med Hornborga socken gemensamt och återfinnas i Håkentorps rexan uteslutits.
En annan sådan rexa eller visa, vilken också något berör vallområdet och troligen diktats av mjölnardrängen, återgives dock här såsom förut okänd. Den, i denna nämnde Kodammarn var Håkentorps dåvarande kyrkovärd, enligt utsago en till utseendet anskrämlig bonde i socknen, som hade en våm som den värsta smidjebälg.


Rexa från Vall.

I Röckla ä dä dager,
på Vall di sôver än.
Agusta väver vammal,
Sejerfältes dräll.
Lars, han lir inga nö,
Sven äter havrabrö.
Stallars kokar toler;
Nola steker rover.
Bôrjes stöper julajus,
di räcker gôtt i Guss hus-
Kodämmarn blåser ut dum
– te Fôrsbärs ä di slut!

Vallbor.

Lunnars-Johannesa – Villes-Justusa Kal.
Stenstuves – Tildes – Kala – Järtruda Jillis.
Rutera – Joana – Alfres pôjk.
Pära Gustava Mårten.
Målare – Annes Härmana tös.
Andreasa Kala Jalmar.

"Drakaberget" eller Holmabacken.

Hornborgaön i Hornborgaån. Ön hade under slutet av 1800-talet en bebyggare vid namn Holm, vars namn då fästades vid platsen ehuru det ej hann uttränga det äldre Drakaberget, som antagligen har urgamla anor men varom ingen tradition har något att berätta.

Hornborga socken 70 tal
Vid socknen öfvernum ¼ Uddeberg äfven i Broddetorps längd inhyst
Sandhem 1900 här bor Anders Jacobsson
Vi har 1785 bland faddrarna ett namn Löten, som bör utforskas.
Enegrens torp finns nämnt se Greta f18240716
---
Rysstorpet finns på Vallen 1768
Hallerna där Mikael Larsson dör om det nu ligger i Hornborga eller Sätuna.

Torp i Hornborga

Gudhems Härad ting 1677.
S.d. utfärdades på borgmästarens och samtliga Hornborga byamän begäran avhysningsdom för en kona "Vassa Merith", som slagit sig ned på byns Tå.

Hatten
Hatten var utom torpare på Ekornavallen, brukare av Backgården i Hornborga och under 13 år av Backgården i Brunnhem. Sonen Anton var gift med Hedbergs dotter Mari och en dotter till dem var piga hos Trulses.

Lunnars DIS
Anders Nilsson.  Skogvaktare i torpet Planteringen eller Rysslunnetorpet i Hornborga, även benämnd Lundastugan.

Skattes DIS
På andra eller östra sidan om landsvägen mitt för det förenämnda Bengssonska torpet, synes ännu i dag några lämningar av ett förutvarande torp, som av äldre person säges ha varit Skattes, varefter det vidliggande området numera benämnes för "Skattalöcka".
En fortsättning på denna sidan landsvägen ned mot Hornborgaån av den förbi Bengtssons uppåt Lövåsen gående bivägen - vilken trol. avsetts till vattnet - landsvägen och ån ha givit området dess så gott som naturliga gränser.
Detta Skattes torp, som i lagaskifteshandlingen benämnes "Skattäckran", är den av alla uppgifter äldsta odlingen på hela den som samfällt hållna utmarken och man måste beundra dess uppodlare för hans här förutsättningslöst nedlagda arbete.
Skatt hade fyra söner, varav de tre liksom han själv blevo soldater: Gren och Spång och Sahlqvist, medan den ene, som endast ärvde namnet blev torpare å Prästgården i Broddetorp. (Skatta Jonasa f1842).

Namn vid laga skiftet
Pr. d. 18 dec. 1855. I beskrivningen över ägarna till Hornborga by omnämnes namnen på några platser näml:
Kalfvemyran, Gäddeslätten, Klockarekullen, Larses intaga, Bankes intaga, Tån, Hallingens torp, Lunden, Planteringslyckan, Ornelyckan, Hakåslyckan, Drefwen, Kuskelyckan, Surrogatet, Ekornevallen, Snikens kvarn, Långesas lycka, Hallemossen, Kyrkogården, Kölnebacken, Skogsmarken Klyftamon, "avröjd, bergig"
En del främmande hemman omnämnas inneha ängar i Hornborga mader. Dessa voro: Ringagården (tillhörande Fjällåkra by), Grefvagården (tillhörande Hofs by), Frälsegården (tillhörande Sätuna by), Båltorp (enstaka hemman i Sätuna), Afzegården (tillhörande Broddetorps by), Prestegården (ibm.). Lantmätare vid skiftet var C. Eliaesson.

Hornborgaställen

Vid landsvägen och kvarngatan
1 Taskes kvar
2 Skvale-Kajses 1870
3 Harra-Larsa 1870
4 Lines 1898
5 Gamle-Gôttars 1890
6 Lellemora 18
7 Hôlmes 187
8 Gates 1860
9 Linvävars 1860

Överbyn och Nerebyn
11 Stenstuves 1899
12 Näses 1890
13 Ruteragummes 1878
14 Jonasa-Kajses 1878
15 Sjödals 1901
16 Enstatars kvar
17 Valla-Pära 1908
18 Grens 1914
19 ?
20 Kloars 1870
21 Döves 1880
22 Blexes 1912
23 Rättars
24 Gamle-Lundells 19

Från Brobacken till Hallingen
26 Bläses 1860
27 Lunses kvar
28 Gamle-Rättars kvar
29 Olle-Pettera kvar
30 Slöjdes 1860
31 Gôttars 1870
32 Bankes kvar
33 Åsars 193
34 Lagårs-Kalles 1900
35 Hallinges 191
36 Vallgrens 192
37 Dala kvar
38 Tappera 190
39 Brännars kvar
40 Grenars 1890
41 Borges 1890
42 Hallinga-Majes 1900
43 Karlins kvar
44 Trägårs-Gustava kvar
45 Rasusa kvar
46 Kuskes 1905
47 Linsmes 1860

Hackåsastaden
48 Lunnars 1855
Bosg
Skräddareg
Backg kvar
Arvidsg
Hwassagårds kvar
Svensg
Derag
Ö Skatteg
N Skatteg

Valltorpena
1 Smule Trufa
2 Vecktera
3 Snögges
4 Hallamôsars
5 Falka-Magnisa
6 Linkvestes
7 Lunnars-Johannesa
8 Linngrens
9 Björkmans
10 Rörars Johannesa
11 Rutera Huttes
12 Kållsmes
13 Runsars
14 Bängtssons
15 Skattes
16 Åsbärs
17 Lunna-Villes
18 Köcklinges
19 Äspåsarättars
20 Snôppes
21 Rappes
22 Dansåsars
23 Snikes
24 Paradis
25 Linnstättes
26 Döns-Johannesa
27 Gushava (?) på Vall
28 Packa Flitis
29 Sejerfältes
30 Agusta på Vall
31 Hättebrunna
32 Galjars

Öster om ån:
33 Vadars
34 Vasses
35 Kåkstôrpamurnars
36 Luta Johana
37 Danjela
38 Sånnlis
39 Laggars
40 Vaskela

[ överordnad ] Start ] Pastoratet ] Nabosocknar ] Gemensam historia ] Förklaringar ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] [ Torpen ] Hornborga By ] Sätuna ]
[underordnad] Landsvägen ] Hornborga Gata ] Nederbyn ] Vallen Hornborga ] Brobacken Hallingen ] Hakåsen ] [ Innehåll ]