Kyrkan

Sätuna 1821 64644, 13689.

Sätuna gamla kyrka.

1583 var kyrkan och härbärget täckta av halm. Inventarieförteckningen samma år:
Klocka 1 ste, Primklocka 1 ste, Kalk huitt (Ag) 19 lod, Messeserk godh 1 ste, Messhagill godh 1 ste, Stola godh 1 ste och Altare klede 1 st gam. Det gråa taket höjde sig knappast över de almar som fanns då skrev Afzelius. Inuti var kyrkan mörk och så liten, att hon knappast var tillräckligt för den lilla socknens befolkning. Taket var välvt och norra väggen saknade fönster och pryddes med S:t Göran och draken. Klocka i stapel. Portarna i muren hade murade valv av murbruket där att döma. Gravstenar med 1645 och 1665 kan läsas. Rike Pehr från Stommen kan ligga under den 1929 resta stenen "Här vilar en ärlig man och redlig medborgare 1822". På andra sidan står "PCF f 1766 d 1822". Peringskiöld skrev grovtuktad kalk och sandstensyta en absid halvrund. Absidkyrka mer påkostad inget torn liten kyrka 1600-tals fönster mörk och liten att den knapp är tillräcklig för denna lilla socken. Dopfunten finns på Historiska Museet.

1583 hade man halm tak och kyrkhärbret kyrkan hade valv norra väggen fanns en målning av St Göran och strid med draken. Kyrkogårdsmuren har haft portar stigluckor, som effekt av kyrklig och världslig juristriktionen. Västgöta lagen eller internationella kanoniska rätten.

Kyrkogårdslyckan.

Nordöst om byn fanns förr innan denna i senare tid sammanlades med vidliggande åker en under namn av Kyrkogårdslyckan gående ängsbit, belägen nordost om byn, om vilken det sades att där en gång i tiden under en pest – digerdöden – varit begravningsplats. Huru med denna sak i själva verket förhöll sig är nu ej gott att avgöra, men nedskrivaren härav anser för sin del platsen vara den, som 1711 inrättades vid byn för begravningar av offren i den då härjande farsoten. I samband med pesten 1711 noteras att här ligger Pers hustru i Fjällåkra 53 år, Ryttare Anders Jonssons dotter Inga och dr Anders på Storegården, som dock begraves utanför kyrkmuren.

Klockareranden.

Sätuna socken hade från urminnes tider haft en åtagen skyldighet att bestå församlingens klockare med höfoder till en ko och hade denne vid storskiftet 1778 medgivits rätt att skörda sådant å en i utmossarna avsatt väg, som med anledning därav plägade benämnas Klockareranden. Vid laga skiftet 1860 erhöll klockaren, som sedan storskiftet blivit gemensam för Broddetorps pastorats fyra socknar men med sin förmån därutinnan bibehållen, denna sin rätt i form av ett särskilt skifte, som utlades vid Stora Weka ägogräns i Fram- och Utmossarna samt begagnades sedan av pastoratets nämnda tjänstemän till ett gott stycke in på detta århundrade.

P V P den 28-11-1778 § 1 :

5 Altarklädet med Liljevapnet och årtalet 1719, givet av Caijsa Christina Lilje, fru till Bålltorp, behöver lagas, i synnerhet mitt uti, då vapnet kunde åter ditsättas, vilket hr kaptenen och riddaren Lilje, efter berättelse, lovat på egen bekostnad låta göra. // Paul Wahlfelt

Sätuna kyrkas dopfunt såldes av Per i Hälsingsgården till Forentorp för 25 kr, men den fanns inte upptagen i någon inventarieförteckning efter rivningen. Man stämmer Per Olausson Helsingegården med yrkan att han skall förpliktigas att återbörda dopfunten. Som försvar andrager han

Att jag icke från Sätuna kyrka , enär dess område har försålt någon der förvarad sk dopfunt. Visserligen har jag till Skansen i Stockholm försålt en gammal så kallad dopfunt, som jag ansåg mig hafva full dispositionsrätt över , enär denna gamla sten i omkring 70 år som jag kan minnas tillbaka i tiden varit stående å samma plats på den förr i tiden sk Grannabacken å mitt egande hemman Helsingegårdens eger, samt att jag för öfrigt det ringaste vet när , eller under hvilka omständigheter han kommit hit till nämnda plats. Ej heller har någon för mig under den tid han fanns här på gården anmält sig vara egare till densamma; ej heller har med mig träffat s något som helst aftal om hans förvarande härstädes. Hvadan jag anser mig icke vara pliktig att återskaffa och till Broddetorp församling utlemna ofvan nämnda dopfunt under sådana om ständigheter som i stämningen påyrkas.
Dee 25 kr jag vid stenens eller funtens försäljande erhöll, anser jag blott utgöra en skälig ersättning i och för stenens vård och skydd under den långa tid densamma förvarades å min gård. I förbigående må äfven tilläggas att jag vid tvenne tillfällen erbjudit församlingen de ofvannämnde penningar, hvilken också blivit uti Kyrkstämmans protokoll infört men för samlingen har vägrat mottaga densamma.
Helsingegården Sätuna den 4 oktober 1906 P O Svensson.

Hornborga k:s dito såldes av Ruter för 3 skäppor havre till okänd köpare.
Foten till Broddetorps k:s dopfunt, som befinner sig i St. H. M., sitter i jordändan av kyrkoherde Bratts gravkors.
Av nuv. kyrkans klockor är en från Bolum, en från Hornborga och en från Broddetorp.
Ljuskronan köptes av en sätunabo på en auktion på en av herrg. i orten.

1903 börja Fredrik Svensson, J A Johansson, S J Carlsson och J A Svensson utreda var dopfunterna tagit vägen

den 28-11-1878 § 1 :
5 Altarklädet med Liljevapnet och årtalet 1719, givet av Caijsa Christina Lilje, fru till Bålltorp, behöver lagas, i synnerhet mitt uti, då vapnet kunde åter ditsättas, vilket hr kaptenen och riddaren Lilje, efter berättelse, lovat på egen bekostnad låta göra. // Paul Wahlfelt