Båltorp

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Båltorp ] Gårdar ] Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ]
[underordnad] Gårdarna i Båltorp ] Nestegården ] Gyllenstings släkt ] Skiftet Båltorp ]

 

Den 20 jan 1646 bekräftar drottning Kristina förmyndare regeringens försäljning till frälse av kronohemmanet Båltorp i Sätuna m.fl. gårdar, som Lars Håkansson Dufva den 15/7 1641 köpt.
Drottning Kristina sålde den 8 mars 1649 med riksrådets bifall flera kronogods i Skaraborgs län till Johan Botvidsson Gyllensting till Båltorp för 1392 rdr 27 öre och 2/3 örtug smt.

Johan Botvidsson Gyllensting 1674 Västergötlands första Lantmätare.

Gudhems härads tingsprotokoll 1688: Påmintes om vederbörlige sätesgårds byggande vid frälsehemmanet Båltorp så vida ägaren ville sin sätesfrihet åtnjuta. Påminnelsen uppropades även vid följande ting. Såsom ägare uppgives då fru Anna Lilie.
Tingsprot: Gården bebyggdes dock ej utan förlorade sin sätesfrihet.

Namn i Båltorps By

Nästegården och i övrigt företedde skillnadsnamn mellan olika brukningsdelar såsom: Herrgården, Helgården, Gärdet, Lunnen, Björkebacken, Mellangården.

Båltorp.

Lunnagärdet Åfredsgärdet Långeslyckan Hakåsagärdet
Enåsahajen Björkebacka Brännerihagen Intagan
Källelyckorna Tån, Herralyckan Smeds Hacke Odensängarne
Lassa Hästhagen Enehagen Hackåsatorpen
Dikaretorpet Lundestugan Liagärdet Harrgårn
Helgårn Jaert Luen Nästegårn
Mällangårn Gamleträgårn Rudedamma Bårtôrpa jale
Lunna Donge. Björkebackaja’rt Enåsaja’rt Mällomja’rt
Isaksgårsjärt Åvrejala Källareträgårn Ulvakaret
Ståckakällera. Enåsen. Enåsa Lôcka. Enåsakälla Enåsatôrpet
Hackaretôrp. Dikaretôrp. Källebärstôrpet Källebärj.
Källebärsträgårn. Källebärsbacken Källebärskälla  
Falkatôrpet Falkaträgårn Falkalöcka Hurt
Vråna. Haralöckera Enåsahajen Brännerihajen
Hästhajen Hackåsatôrpa    
Falelôckera (Falkalyckorna)      
Helgårs Hacke Helgårs Haje. Hôrssamon.    

Båltorps Ägare

Vi vet inte vilken huvudgården var och följer därför en ägaretradition fram till att Jonas Andersson från Bolum övertar stor del av ägandet.

-1641 Håkan Larsson Dufva

Säteriet Båltorps historia går tillbaka till senare delen av 1500-talet, då det genom köp och förläning förvärvades av den då adlade Håkan Larsson Dufva i Kåltorp, Kinne Vedum, vars barn Lars Håkansson Dufva, 1647 och Ingeborg Håkansdotter Duva 1635 tillika med den senares man domhavanden i Frökinds härad Botvid Larsson, 1632 den senare av allt att döma med för egen del på grund av i Dufva familjen innestående tidigare arvsrätt besutto och bebodde intill kort före mitten av 1600-talet.

1641-47 Lars Håkansson Dufva

som år 1641 erhållit drottning Kristinas bekräftelse på besittningsrätten. Den 20 jan 1646 bekräftar drottning Kristina förmyndarregerings försäljning till frälse av kronohemmanet Båletorp i Sätuna m.fl. gårdar, som Lars Håkansson Dufva den 15/7 1641 Drottning Kristina sålde den 8 mars 1649 med riksrådets bifall flera kronogods i Skaraborgs län till Johan Botvidsson Gyllensting till Båltorp för 1392 rdr 27 öre och 2/3 örtug smt. Godsen hade förut av förmyndarregeringen sålts med 4½ % ränta, som under Gustaf II Adolf var av honom gillad. 1647 sålde gården med underlydande hemman till systersonen Johan Botvidsson adlad Gyllensting.

1647-74 Johan Botvidsson Gyllensting

som detta år adlades och erhöll namnet Gyllensting. Botvid Larsson var först mönsterskrivare vid Sigge Arvidsson Rosenduvas fana vid Västgöta ryttare, blev sedan s.k. lagläsare på Dal och dog 1632 som häradshövding i Frökind. Botvid Larsson var bosatt på Båltorp och ligger jämte hustrun Ingeborg Håkansdotter begraven på Hornborga kyrka.

Efter Johan Gyllenstings och hans hustrus död 1674 övergick egendomen till dennes äldsta son

Amorösa äventyr

Domböckerna för år 1681 för Kinds härad avslöjar en liten familjeinteriör från det Gyllenstingska hemmet, samtidigt som det vittnar om en vacker sonlig – och dotterlig – pietet mot den döde fadern. Vid tinget begärdes att ett testamente, som var skrivet på papper och förslitet, skulle ”avsättas på pergament och vidimeras med häradets sigill och lagläsarens signet”, vilket som det heter i domboken inte kunde förvägras. Testamentet var upprättat av Johan, Gustaf Adolf, Botvid, Per och Mats Gyllensting – Jakob, den yngste av bröderna, var väl inte myndig då ännu – samt deras systrar Maria och Anna till ”sin salig faders frilleson Anders Jönsson” på deras anpart i Håkenhulta gård. Denna gård finnes omnämnd i annat sammanhang i tingsprotokollen. På begäran av Johan Gyllensting utfärdade 1672 häradsrätten bevis för honom att hans gård Håkenhult var försvarligt bebyggd. Gården ligger i Holtsjunga i Kinds härad och hörde sålunda till Johan Gyllenstings tydligen rätt omfattande besittningar i Elfsborgs län. Testamentet i fråga var daterat 1677-03-07. Av de bägge systrarna Maria och Anna valde bägge sina män utanför släktkretsen.

Maria gifte sig 1692 med kapten Per Rosenbielke.

Anna hade redan 1668 gift sig på Snäpphult, Tranemo, Elfsborgs län, med en ofrälse friare, löjtnant Gabriel Schmidt, från vilken hon blev skild. Hon ingick nytt äktenskap. Det enda man vet om hennes vidare öden är att hennes nye man hette Boman och att det vid 1690 års ting i Kind upplyses att fru Anna Gyllensting befinner sig ”i hungersnöd”. Hon tycks alltså ha gått en bekymmersam ålderdom till mötes.

Ättartavlorna upptar också en dotter i syskonskaran vid namn Ingeborg, född 1652, död 1722 och begraven i Häggum. Denna Ingeborg eller Bolla, som hon väl enligt tidens och ortens sed kallades, saknades i syskonringen, som begär testamentets förnyelse. Kanske äger detta något sammanhang med en liten notis som omtalar: ”Hon blev 1674 anklagad för närmare bekantskap med sin halvsysters man, varifrån han skulle fria sig med tolvmannaed”. Inte heller denna halvsyster, vars namn var Märta, gift med kaptenen Abraham Falkengren till Friggeråker i socknen med samma namn i Gudhems härad, finns med bland undertecknarna av brödernas begäran till tinget. Då hennes dödsår är obekant, är det ju möjligt att hon var död redan vid denna tid. (Hon dog 1722 i Häggum)

Till den pikanta lilla skandalnotisen från anno 1674 blir det tillfälle återkomma i det följande.
En av Johan Gyllenstings söner, Gustaf Adolf, tycks också ha varit en smula vidlyftig i sina kärleksaffärer. Han var född 1644, blev pikenerare vid Livgardet, senare fänrik vid Grubbenhielms regemente, t.f. major vid Svenska livregementet till fot. Han dog i Göteborg 1706. Han hade endast ett barn som nådde vuxen ålder, dottern Maria, född 1699, död 1757 på Ekedal i Sjötofta, Marks härad, Elfsborgs län, en gård som kommit i släkten Gyllenstings ägo genom arv efter Storesläkten.
Vid tiden för dottern Marias födelse var Gustaf Adolf Gyllensting inte bunden av några äktenskapliga band. Den bekante författaren av de ofta mycket intima ”herdaminnena” från Göteborgs stift W Skarstedt berättar om en prästdotter från Marstrand vid namn Helena Larsdotter Wandal, som ”hade en äktenskapshandel med Capten G Gyllensting, av vilken hon 1699 anmäldes stuprata (av det latinska stuprare, som betyder kränka, skända, förföra) för 10 år sedan och därför han varit utan kyrkans band hittills. Det var väl denna anmälan som föranledde en kunglig befallning och brev av 1699 28/9 om giftermål mellan Gyllensting och Helena Larsdotter Wandelin, som hennes namn skrives i Ättartavlorna. Kapten Gyllensting gjorde sig emellertid inte någon synnerlig brådska att efterkomma det kungliga ingripandet i hans enskilda förhållanden. Ty han firade inte sitt bröllop förr än efter mer än ett års förlopp, 1701-01-30.
Egentligen synes den sålunda Gyllensting påtvungna makan inte ha haft något vidare gott påbrå, så prästdotter hon var. Lars Påschesson Wandelin blev kyrkoherde i Marstrand 1648, alltså redan under den danska tiden. Han förefaller efter vad som i Herdaminnena berättas om honom ha varit en rätt vidlyftig och inte så lite besvärlig herre, som var invecklad i trätor och blev bötfälld och till och med avsatt av biskopen såsom ”ingen christlig prästman”. Han blev av sin biskop utsatt för mycket hårda ord, i ty att biskopen kallade honom ”Du näsvise Juthepräst”, ”näsevisa hund” och rent av ”oährlig man”, ”lättfärdig skälm” o.s.v.
Wandelins efterträdare som kyrkoherde i Marstrand var en man av helt annan resning. Det var Fredrik Bagge – som enligt den tidens sed ”konserverade” sin företrädares hus genom att gifta sig med hans dotter Elisabet. Genom detta gifte trädde han alltså i svågerskap till kapten Gyllensting och hans fru. Fredrik Bagge var en mäkta stor man i sin stad och sitt stift, därtill mycket förmögen. Skarstedt kallar honom ”Bohuslänska prästerskapets berömdaste man från förra tiden”. Hos kung Karl XI stod han i hög gunst. Hans minne lever för övrigt in i vår tid tack vare en av Heidenstams mest bekanta Karolinnoveller, där han är hjälten och som bygger på en historisk händelse.
Det var 1677 och Marstrand hade intagits av danskarna under den berömde danske kungasonen Ulrik Fredrik Gyldenlöve. Marstrands kyrka var söndagen efter stadens intagande av danskarna fylld av danskt krigsfolk med general Gyldenlöve och hans officerare i spetsen. Innan Bagge beträdde predikstolen fick han av den danske generalen befallning att läsa en förbön för det danska kungahuset och de danska vapnen. Men när Bagge hunnit så långt i sin förkunnelse från predikstolen, att det var tid för de vanliga förbönerna, läste han tvärt emot den danska ordern en bön för den svenske kungen Karl XI och emot Sveriges fiender. Det blev naturligtvis stor uppståndelse i kyrkan bland det danska krigsbefälet, och Gyldenlöve rasade mot den sturske svenske prästen. Bagge blev förd till fästningen. När han inför den danske generalen ville försvara sig, vände sig en av de danska officerarna till Gyldenlöve med ordern:”Herr General ! Lader ham icke tale; ty faar han kun tale, saa giör han os alle till Tyve og Skielme”. Bagge fördes till Fredrikshald och dömdes till döden. Men han fick lösa sig med tredubbel mansbot. Det blev honom alltså ett dyrt äventyr, även om han kom ifrån det med livet i behåll. Men sin kungs gunst hade han förvärvat för livet. Han belönades också med att utnämnas till prost över hela Bohuslän med Solberga vid Hakefjorden som prebende. I Solberga kyrka finns såväl Bagges som hans hustrus porträtt i kroppsstorlek bevarade.
Nu kanske någon frågar: vet man då något om att västgötakaptenen borta på sin gård Ekedal och Marstrandskyrkoherden hade något att skaffa med varandra. Det vore ju inte så underligt om de såsom gifta med var sin syster och inte boende allt för avlägset från varandra hade haft en del förbindelser. Nå, det finns verkligen ett bevis för att så varit förhållandet. Även det ges av tingsprotokollen, där man kan läsa att de bägge herrarna Gyllensting och Bagge till och med stått i affärsförbindelse med varandra. Vid 1700 års vårting i Kinds härad företer kapten Gyllensting en obligation av 1698 15/12 – varmed i dåtidens språk förstås en skuldförbindelse av vanligt slag – att han mot 300 Dr smt pantsatt säteriet Ekedal med sju underliggande torp till Marstrands kyrka.
Det under mer ovanliga omständigheter ingångna äktenskapet slutade alltså, tycks det, i bästa sämja, åtminstone de bägge svågrarna emellan. // N S Lundström.

1674-1705 Botvid Gyllensting

som dock från början efter utlösen av den stora syskonskaran över öronen skuldsatt, illa förvaltade sina pund, så att efter hans år 1705 och hustruns Catharina Christina Lillies 1729 timade död ej mera återstod än den senares släkt, som satsat pengarna, redan pantsatt och nu ograverat lade vantarna på.

Från Gudhems härads tingsprotokoll 1688 finner vi en påminnelse om vederbörlig sätesgårds byggande vid frälsehemmanet Båltorp så vida ägaren ville sin sätesfrihet åtnjuta. Påminnelsen uppropades även vid följande ting. Såsom ägare uppgives då fru Anna Lilie. Gården bebyggdes dock ej utan förlorade sin sätesfrihet, kanske som ett uttryck för kapitalbrist då.

Inbördes testamente förtjänar att reciteras

Exhibit i kongl Giöta Rikes Hofrätt den 10 December 1692. A Hager 
Jag Botwed Gyllensting till Bålltorp etc och jag Catarina Lillia till Aspenäs och Trantorp, gjörom härmed witterliet, at wi i regard, till den serdehles inbördes ächta kärlek och afektion wij billigt till hvarandra drage, hafwom af wählbetänkt och berådde mode, till Begges wårt nöjie Foulagement och säkerhet, hwarandra Reciproce Testamenterat, som wij och härmed i kraft af detta wårt öppna bref Testamentera och skiänkie och gifwe, hwarannre ifall den Högste Guden eij skule beskiäre oss några Barn och Arfvingar, först att hwilken af oss bägge den andra skulle efterlefwa, så skall han utan åtskillnad oqveld för begges wåra Arfwingar niuta begges wår lösören, Juveler, guld, silver penningar eller andra mobilier, de ware sig antingen, ärfde eller förwärfde af hwad nampn de ware må. För det andra Testamentera och gifwa wij hwarandra allt aflat gods, eller det wij härefteråt kunna winne eller förwärfwe, så att hwilken af oss längst lefwer, skall det enskildt som dess rätta egendoms possidera och äga, och dermed jemte de mentionerade lösören och mobilier giöra och disponera som honom lyster och behagar; Därjemte hafva wij förordnat, att dernågon af oss skulle döö utan barn och lijfsarfvinar, så skall dess slächt som arfwegodset tillträder, förrän han får possesion af bemälte gods, betrakta den qvarlemnade efter riktig opsatt eller verdie all meloration, antingen den kan härflyta af bebyggnad eller sielfwa Culturen, med Trägårdars, dammars och humblegårdars bekåstnadt eller annat slikt; I synnerheet skall det observeras med morgongåvegodset och andra wåra säterier, och som detta wårt Testamente och förordning är alldeles Conform med Lagen och Kongl. senare utgångne placat om testamente 1686. Ty Corroborere och stadfäste wij detta härmed solenniter; så at ingen af wåra Erfvingar skola hafwa macht, under hwad protext det wara må, det ringaste emot det som bemählt är klandra och disputera. 
Till yttermera wisso, att således ware wår oryggelige wilje och förordning, sätta wji härunder wåre nampn och anborne Signeter jempte underskrifwne gode Herrars, hwilka wij såsom wittnen härtill hafva ombudit, detta tillika med oss underskrifwna och verificera.
Datum Båhltorp d 12 Maj 1867 Botwed Gyllensting Catharina Christina Lillia
Såsom wittnen Carl Otto Stenbock Gustaf Miles Fleetwodd
Reqvisitus testes Gustaf Örnevinge Gustafsson. 

1705-1779 Enkan Catharina Christina Lillie

Efter mannen Botvid Gyllenstings död 1705 i kraft av testamente oinskränkt ägare till säteriet med underlydande hemman och Espås gård i Håkentorps socken, det förra dock för skuld delvis pantsatt till kära släkten. Hon överlämnar ägarskapet till brorsonen Carl som dör ogift på Espås. Systern och svägerskan Kristina kommer åter med sin man Sven Ådahl, som är befallningsman på gården .

2 mtl säterirusthåll N:o 38 vid förenämnda kompani och regemente, vilken gård förbemälte herr majoren och riddaren själv åbor och tillika med föregående fyra hemman äger. Har även enskilda ägor och torp. Av ovanstående synes att Bengt Lilje var ägare till 8 av socknens 13 1/2 mantal och friherrinnan Lind till 1 mtl, vadan endast 4 mtl befann sig i bondeägo. Den, måhända näst Lilje, mest framstående byinvånaren var utan tvivel nämndemannen och rusthållaren Pehr Pehrsson i Helsingsgården, till vilken i andra sammanhang återkommes.

1M Nästegården purt Säteri öster från kyrkan uti Båltorp bebyggt, hwarefter det äfwen har ägor tillhopa med Säteri Rusthållet Båltorp 1778 storskifte. 

1785 –1810 Carl Gustaf Bratt

af Höglunda ryttmästare vid Westgöta Regemente, Lillie släktens efterträdare å Båltorp genom köp. Ryttmästaren kom från Forshem och hon Beata Karlström från Horn.
Efter Carl Gustaf Bratts tidiga frånfälle gifter hustrun om sig med änkemannen Mannerhierta från Simmatorp.
Becker och Johanna Gustava Bratts dotter gifter sig med Johan Adam Karlström och därmed har vi samlat alla namn som sedan bjuder gården till försäljning 1810.

Deras dotter Gustava gifter sig sedan med Carl Johan Becker från Traneberg Otterstad. I samband med att deras första barn kommer till världen finner vi bland faddrarna en nog så betydande nobless. 

Fadder: capitänskan f Karlström Mannerhjerta.
Fadder: stallmästerinnan f Becker Fagerstrand.
Fadder: kammarherrinnan Reutercrona f Ulfsparre.
Fadder: friherrinnan Karlström f Falkenberg.
Fadder: grevinna Hermansson Reutercrona.
Fadder: fröken Hedvigella Reutercrona.
Fadder: fröken Charlotta Fleetwood.
Fadder: Major Johan Becker.
Fadder: Cajsitarie Axel Adolf M Mannerhjerta.
Fadder: Capitain Johan Georg Karlström.
Fadder: Överste kammarjunk, General maj Riddaren och
            commendören af Kongl Maj:t Orden greve Clas Ekeblad.
Fadder: Herr Landshövdingen Erik Gustaf Lindecrona.
Fadder: Översten och Riddaren af Kongl Svärdsorden Baronen Harald Fleetwood.
Fadder: Brukspatron Magnus Leonard Uggla .
Fadder: capitän Erik Reutercrona.

Paret bor här mellan 1803 och 1806 men paret flyttar tillbaka till Traneberg med hela sin stab i samband med att de säljer sina delar av Båltorp. 

Båltorp 1½ hemman deraf ½ Säteri Rusthåll, ½ Frälse, ½ Säteri. 1778 gäller 2 N Båltorp Säteri Rusthåll N:o 38 Gudhems Compani, som välbemälte Herr Major och Riddare sjelf Åbor och tillika med föregående 4 Hemman Äger. Har äfven enskilte ägor och torp. 

Ulric Mannerhjerta och Beata Charlotta Karlström samt Carl von Becker och Johanna Gustafva Bratt sålde den 7/6 1810 Båltorp med underlydande till ryttmästaren högvälborne Friherre Herr Adolf Göran Fleetwood för i ett för allt 24000 rdr.

Auktion

1810 utbjudes till frivillig auktion 5 7/8 mtl varav 3 äro frälse dels Säterirusthåll, samt det övriga frälse har vacker belägenhet förswarlig och i gott stånd varande byggnad, trenne förmonliga trädgårdar med en mängd fruktträd, skog av barr och lövträn till byggnad, sågtimmer och alla behof, tillräckligt mulbete, godt fiske och egen qwarn. Ägendomen avkastar 5 á 600 tunnor säd, kan föda 70 boskap kreatur och 10 - 12 hästar samt brukas bekvämt med bönder och torpare, hwilka förrätta kjörslor med 18 par Hästar enär som påkallas. Denna egendom försäljes med förmonliga betalningsvillkor antingen styckad uti hela eller halfva hemman alt efter köparens åstundan.

Axel Adolf Mannerhjerta

flyttar till sin fru Beata Charlotta. men säljer 1810 för 24 000 Rdr till 

1810-1812 Adolf Göran Fleetwood

År 1810 såldes av dåvarande ägarna, kaptenen Axel Adolph Ulric Mannerhjerta och hans fru Beata Charlotta Karlström samt lagmannen Carl von Becker och dennes fru Jeanna Gustafva Bratt några dem tillhöriga hemman i Sätuna till ryttmästaren friherre Adalph Göran Fleetwood, nämligen

  • ett mantal säterirusthållet Båltorp med underlagda hemmanet Lilla Paris,
  • ett halvt mantal säteriaugment Båltorp,
  • ett mantal frälse säteri Båltorp Nästegården,
  • ett halvt mantal frälse Berg, förmedlat till 3/8 mtl,
  • ett halvt mantal frälse Stommen och
  • ett mantal frälse Stora Paris eller Paris Arvidsgården, förmedlat till ½ mtl eller

eller ett som allt fem och ett halvt förmedlade mantal, vartill kom den rusthållet till styrka anslagna, skattlagda vatten mjölkvarnen Sniken eller Junkerdammen benämnd, allt för en sammanräknad köpeskilling av 24000 riksdaler banko specie. Baron Fleetwood kom från Fägred 1810 och lockar sin fru från Skarstad året efter flyttar 1812 till Salaholm. 

Baron Fleetwood innehade sina hemman i Sätuna till år 1812, då de här på en hand samlade hemmanen utom delar av Båltorp och L:a Paris såldes till bönder, vilka därefter anställde skifte för utbrytning av sina delar däri. Beträffande Båltorp ansågs dock ingen sådan utbrytning av olika hemman – liksom fallet var vid 1867 års laga skifte – kunna ske, emedan dessa till sin art eller natur voro så blandade att ingen skillnad kunde göras på säteri-, rusthålls- och augmentshemman, varför varje hemman efter sitt mantal och anlott undfick del av hela skifteslaget, d.v.s. dess olika hemmans natur.

Båltorp Ur allmän länskungörelse 1814

Sedan, till gäldande af åtskillige Domfästa fordringar, utgörande ett sammanlagt belopp av 7865 Rd 2 ss 10 rst Banco, gäldenärernas ägande fastigheter hälften uti Båltorp med underlydande och en skattelagd mjölqvarn samt en fjerdedel Hemmanet Paris, blifvit i mät tagne och i wärde ansedde Båltorps halva egendom ett halft skatte Augment hemmanet Båltorp och halfwa Egendom ett halft skatte Augment hemmanet Båltorp och halfwa Frälsehemmanet Båltorp Nestegården, alla af Säterinatur till 8888 Rd 42 ss 8 rst Banco och en fjerdedel Rå och Rörshemmanet Paris till 1250 Rd Banco, kommo desse fastigheter, å hwilka en närmare beskrifvning erhålles hos Kronobefallningsmannen Herr Assessor Skottsberg, att genom auction som förrättas i Tingshuset Falköping Måndagen den 20 de nästkommande februari till den högstbjudande försäljas, hwilket till hugade köpares underrättelse härigenom Allmänneligen kungöres. Köpewillkoren komma wid Auction at bestämmas; Likwäl bör Köparen vara beredd, att för den summa, hwarföre Fastigheterna blifwit utmätte, och hwilken, därest ej annorlunda med fordringsägaren öfwerenskommes; bör inom 14 dagar efter Auctionen erläggas, ställa en till wederhäftigheten styrkt borgen. Däremot åligger fordringsägarne föranstalta att alla kände Inteckningshafvare af denna Kungörelse erhålla del emot bewis, som jämte grawationsbewis å fastigheterne bör wid Auctionen företes.
Börandes jämväl genom fordringsäganes försorg denna Kungörelse 3ne gången uti Allmänna Tidningarne införas, sist en månad före Auctionsdagen. Med Egendomens tillträde förhålles efter 5 Cap Utsökningsbalken

Kapten Johan Alsing f1787 med familjen bor här åtminstone från omkring 1816-till 21.

1812 - 1847  Bruksinspektör Axel Bergmark

De delar av säteriet med dess underlydande hemman, som icke direkt övergick i bondehänder omfattade hälften av dess tre hemman och halva Lilla Paris samt köptes av possessionaten och bruksinspektoren Axel Bergmark på Höverö, Boda, vilken också bosatte sig därstädes. Den Bergmanska egendomen Båltorp var väl ett Båltorp i mindre skala men i alla fall stor nog för att utgöra socknens och den omgivande bygdens stora egendom och ett ställe där småherrligheten frodades – på gamla anor, kanche man får tillägga; liksom fallet var på den andra Liljeska avläggaren inom socknen, St Weka, där såsom på Båltorp ägaren nämndes Patron och umgicks med herrskaperna på Stora Bjurum och andra traktens herrgårdar.

Gårdsnamnet Nestegården på ett halvt mantal i Båltorp, förklaras i gårdens skifteshandlingar vara ett godtyckligt, blott i dagligt tal antaget namn. Denna hemmansdel torde vid namnets uppkomst ha varit en särskild brukningsenhet, möjligen också haft särskild ägare, samt varit belägen innanför – ”näst” – huvudgården, så att när främmande kommo och sökte innehavaren av gården, de fingo beskedet, att denne var tillfinnandes ”i näste gård”.

Att även de övriga delarna av Båltorp varit i olika händer finner man av de i skifteshandlingarna ävenledes förekommande benämningarna

  • Helgården,
  • Herrgården och
  • Mellangården.

Efter Båltorps laga skifte 1867, då en del ägolotter utflyttades försvunno dessa namn, men ersattes av andra dylika skillnadsnamn, såsom Lunnen, Björkebacken och Gärdet. Nestegården kom därefter också till flitigare användning och då man sedan nämnde namnet Båltorp, menade man därmed – i dagligt tal – de båda mellan Nestegården och Gärdet varande hemmansdelarna, som enligt vad det berättas ligga å den gamla Mellangårdens tomtplats.

Rörande huvudnamnet Båltorp har många tolkningar givits. Den utan tvivel märkligaste av dessa är byggd på en tradition om att å Båltorp fordom funnits ett kloster, som där anlagts av en adelsdam vid namn Bolla Blå, efter vilken gården alltså skulle fått sitt namn. Några antagliga belägg på denna traditions riktighet finnes emellertid icke. Någon Bolla eller Ingeborg finnes ej i Blåsläktens annaler och äldre uppgifter om ett kloster på platsen saknas. Man måste därför avfärda sägnen och tolkningen såsom osäkra.
Härtill kommer också, att gårdsnamnet i ortens folkspråk icke uttalas såsom Boll- utan som Bårtorp samt att namnet i äldre tider skrevs Båletorp.

Bergmark gör tre tappra försök att sälja gården men denna upprepande text lämnar vi till en nedanstående sida


1847 - Jonas Andersson Stommen Bolum

År 1847 inköptes 1½ mtl Båltorp, varav

  • tredjedelen frälse säteri,
  • tredjedelen säterirusthåll och
  • tredjedelen kronosäteri,
  • ¼ mtl Lilla Paris i Sätuna socken

samt dessa i sambruk varande hemman tillhörande hälften av Södra Snikens kvarn i Hornborga socken av den efter den tidens förhållanden mycket förmögne hemmansägaren Jonas Andersson Stommen Bolum.
Säljare var possessionaten P.M. Bergmark å egna och såsom ombud för övriga delägare i förre bruksinspektor A. Bergmarks sterbhus. Tillträdesdag var enligt köpekontraktet den 14 mars samma år, köpebrev utfärdades 1850-04-17 och fastebrev den 1851-09-24.

Om Båltorps vandring i Jonas Anderssons avkomlingars händer må antecknas, att å den av dottern Anna Kajsa bekomna delen av Båltorp, den med skillnadsnamnet Nestegården i dagligt tal omnämnda, lagfart å frälse- och säteridelarna den 2 sept. 1890 av rätten beviljades, medan i kronodelens skatterättighet sådan samtidigt med å systerns del meddelats.

Den 8 maj 1893 beviljades häradsrättens lagfart för Anders Johansson och Maja Stina Jonsdotter å ½ mtl Båltorp, som den senare enligt förutnämnda arvskifte år 1855 ärvt efter sina föräldrar samt hade förut den 7 sept. 1885 erhållit lagfart å skatterättigheten till ¼ mtl ibm och mtl Lilla Paris, vartill den sistnämnda efter föräldrarna ärvt besittningsrätten. Makarna hade dessutom gemensamt köpt ½ mtl Stommen, Sätuna. Till äldste sonen Alfred hade makarna den 16 dec. 1881 såsom förtida arv överlåtit ½ mtl Båltorp Björkebacken, som de övertagit av en faster till Anders, Annika Jonsdotter och hennes man i senare giftet Anders Pettersson, vilken fastighet Annikas första man Lars Andersson 1840 köpt i stället för hennes försålda arvejord. Vid arvskifte efter Anders Johansson den 5 april 1893, fördelades boets dåvarande fastigheter så att änkan enligt med mannen träffad överenskommelse, som nu av henne vidhölls, erhöll ¼ mtl Båltorp, ¼ mtl Stommen och 1/16 mtl Lilla Paris. Till betalning av i de bägge sistnämnda hemmanen intecknad skuld å 3600 kronor beslutade arvingarna å offentlig auktion försälja den skog, vartill avverkningsrätten på vissa år undantagits vid överlåtelsen av det Alfred Andersson tillhöriga hemmanet. Å detta arvskifte beviljades den 6 maj 1893 lagfart å angivna hemmansdelar för änkan Maja Stina Jonsdotter, Gustaf Andersson samt Emma Andersdotter och Erik Larsson.

Vid gemensamt arvskifte efter Maja Stina Jonsdotter och dottern Emma Karolina Andersson, den 9 nov. 1908 fördelades deras förenämnda, efterlämnade egendom sålunda att Johan Alfred Andersson erhöll ¼ mtl Stommen och 1/16 mtl Lilla Paris samt Frans Gustaf Andersson - mot det att han övertog systerns skulder - ½ mtl Båltorp. Emma var enligt mellan henne och den förut avlidne maken upprättat testamente tillförsäkrad äganderätten till all deras efterlämnade egendom och detta kom nu bröderna till godo.

Av alla Jonas Anderssons gårdar stannade av de inom fädernebygden belägna endast båltorpshemmanen till vår tid kvar i släkten och uppnådde aeran av 100 år. Dottern Anna Kajsas del därav, som övertagits av sonsonen Folke, såldes dock kort därefter eller 1946 ur släkten och beträffande dottern Maja Stinas del, Lunnen, som ägdes av hennes son Gustaf, som icke lämnade efter sig några bröstarvingar och vars änka ännu sitter i orubbat bo, står det i vädret om icke också denna skall möta samma öde. Det sistnämnda är även fallet med en av de andra av Jonas gårdar, Stommen i Brunnhem, där hans dotter Ingas dotterbarn ogifta och vid framskriden ålder sitta som ägare. Beträffande denna senare gård är det ur den anförda synpunkten största skadan, enär den sedan nära hundra år därförut - som framgått av utredningen om Jonas släkt, eljest kanche mera - befunnit sig i samma släkt. Endast i fråga om sonen Anders Gustaf Jonssons arv, ht Skällsbo, är möjligheterna för dettas bevarande som släktgård ljusare, i det att hennes sonson till synes målmedvetet där verkar, och det är visst, att den av dennes barn, som där nedsätter sig, kan leda gårdens anor i släkten från 1819.


Storskiftet

Berg, ½ mtl frälse, bebyggt söder om Stora Paris.

Nästegården, 1 mtl purt säteri, beläget öster från kyrkan vid Båltorp, med vilken gård ägorna äro gemensamma.


Skiftet av Båltorp.

Allt sedan Båltorps säteri med tillhörande hemman i början av 1800-talet övergått i flera ägares händer, skulle man kunnat anse ett skifte av densamma nödvändigt men något sådant hade icke förevarit av det skälet att man, så länge ägarna befunno sig i en gammal, hävdvunnen ordning förenades om dess fördelning på de olika brukningsdelarna. Med tiden blev dock förhållandena ohållbara, då icke alla i allt nöjde sig med att låta saker och ting ske så som de andra ville eller önskade, och då vid skiftena av Hornborga och Sätuna byar i slutet av 1850-talet en del omkastningar i ägandeförhållandena genom ägobyten skett, så blev icke allt grannarna emellan som förut och tanken på ett skifte mognade. Sådant begärdes också och verkställdes 1865-1866 av den förenämnde lantmätaren P. G. Vetterlund. Skiftet klandrades dock av så gott som samtliga delägarna och då de överklagningen rörande protokollen är det enda som i denna lilla historik kan vara av intresse vilja vi här i något förkortad form anföra vad dessa därom förtälja. De i anledning av skiftet till ägodelningsrätten ingivna klagoskrifterna voro till antalet tre, följande: Av Lars Svensson, Anders Johansson, A. G. Jonsson i Skällsbo samt förmyndaren Fredrik Svensson å L. Veka. Dessa klagade gemensamt över att graderingen på åtskilliga ställen var ojämn samt ansåg denna tarva rättelse å ställen, de till jämförelse ville utvisa. De hade dessutom var för sig vissa anförda klagomål över skiftesförfarandet: Lars Svensson ansåg sig i hemmansdelens nya läge hava bekommit en sur och till beskaffenheten jäsaktig såglerjord, som tarvade stark utdikning innan den blev jämngod med annan skifteslagets fasta jordmån och yrkade ändring i dess gradering samt ersättning till dikning och gödsling så att jorden blev bärande och hanterlig. Vidare ansåg klaganden planläggningen av skiftet i Odensängarna oformlig, emedan gränsen hade ett starkt knä i norra ändan och var krokig och slingrig i den södra. Han ansåg detta böra ändras både för ägofigurens skull och till besparing av hägnader. Om vägen ej utgjorde gräns betydde mindre. Detta ägoskifte var dessutom för lågt graderat samt utsatt för översvämningar och svallis, som årligen förstörde minst 100 lispund hö förutom den skada själva marken vid ån utsattes för genom utskärningar på en sträcka av 344 fot. Dessa förhållanden hade varit föremål för överläggningar vid själva skiftet men då av förrättningsmannen lämnats utan avseende. Klaganden yrkade nu ersättning för förlusterna eller att bli tilldelad annat läge. Vid husvärderingen var icke iakttaget, att en klaganden tillhörig stall- och svinhusbyggnad var sammanhängande med And. Pet. Larssons omynd. barns byggnader, vilka ålagts utflyttning och som, då dessa revs, också måste rivas och tillbyggas. Yrkade ersättning. Anders Johansson klagade över att ha bekommit sitt nya läge i Lunnagärdet, där jordmånen var mycket sank och vattensjuk samt hade ett lågt och plant läge, som tarvade mycket arbete med utdikning, helst vattnet måste beredas gång över landsvägen och andras ägor. "Utom det att den åsatta graderingen ändras och hjälp till diken och gödsling lämnas blir jag icke belåten", förklarar han med yrkande om ersättning. "Den av mig mistade öppna åkerjorden har medfört en tvåfaldig förlust, emedan jag nu får odla skogbeväxt mark i stället och till på köpet betala odlingsersättning. Den s.k. Lunnen, av vilken jag måste odla, fordrar mycken rothuggning och bearbetning innan den blir möjlig för redskap och jag bör således hava i stället för att giva odlingsersättning. Detta förhållande grundar sig väl på Förening, men meningen var icke vid dennas ingående, att så svårbruten mark skulle ingå i beräkning, utan endast slät mark". Fredrik Svensson och And. Gust. Jonsson anhöllo att utom behövlig ändring av graderingen, delning måtte ske av den utlagda torvtäkten, så att den omyndige får sin andel därav tilldelt sitt övriga skifte och att övriga delägare måtte åläggas, att freda den övriga delen därav på det att någon skada ej måtte ske med kreaturen i de blivande torvhålorna. I själva planläggningen yrkades den ändringen, att linan förbi smedjan till Lilla Paris finge gå rakt och att vederlag härför togs av utmarken. 2. Av Anders Petter Larsson : Det på åbyggnaderna uppdragna värdet är, jämfört med det värde, som åsatts de övriga delägarnas åbyggnader för lågt, vadan jag anhåller om förhöjning av värdet på mig tillhörande hus. Beträffande graderingen begärde klaganden ändringar ifråga om angivna figurer i Planterhagen, Åfredsgärdet, Brännerihagen, Herralyckan, Nästegårds hacke, Helgårds hacke och hage samt i Larsa hacke och mosskiftet. "Vidare får jag ödmjukt anhålla, att väg varder över skiftet av gemensam jord utlagd över Enehagen eller det s.k. Ulvakärret till Enåsa Lycka""

3. Av Per Jonsson: "Som jag ännu icke varit i tillfälle att genomgå alla skifteshandlingarna och således är urståndsatt, att i några specifika fall nu utveckla mina skäl till klagomål, får jag över förrättningen i sin helhet anföra besvär, med anhållan om rättighet, att vid ägodelningsrättens sammanträde få rätt till närmare utveckling av mina befogade klagomål. Vad jag dock nu vet mig vilja hava förändrar är : Att nuvarande utfartsvägen från Båltorp förbi smedjan måtte få oförändrad bibehållas, Att graderingen å maderna och mossarna såsom oriktig varder förändrad, ävensom jag anser mig hava blivit tilldelad för stort bidrag vid körningen av de utflyttandes åbyggnader". På grund av de anförda besvären sammanträdde ägodelningsrätten den 21 och 22 aug 1867 å Båltorp. Härvid utvecklade parterna närmare sina klagomål och framställde därjämte en del andra sådana av mindre betydelse. Per Jonsson anhöll då även att till förekommande av missförstånd rörande klagopunkten om att han "blivit tilldelad för stort bidrag vid körningen av de utflyttandes åbyggnader" få ant., att i hans besvärsskrift på grund av felskrivning råkat inflyta ordet "tillagd" i st. för "ålagd". Ur det långa utredningsprotokollet är för denna sammanställning ingenting av vikt att anföra, men det måste sägas, att den "lagkloke" lantmätaren här fick en ordentlig bakläxa, ehuru rätten så gott sig göra lät höll honom om ryggen genom att ej upphäva hela skiftet. Huru befogade och riktiga de av klagandena anförda skälen än voro, så vunno de ej heller i allt sina syften med överklagningarna. Den av skiftet värst drabbade av delägarna, synes Anders Johansson blivit, vilken på sin andel – Lunnen – fick visserligen mycken men vattensjuk – och ändå fick vara nöjd. Efter att ha tagit i övervägande, vad klagandena i sina besvärsskrifter anfört och senare förekommit fällde rätten sitt utslag. Enligt detta företogs en hel mängd ändringar beträffande särskilt gradering och värdeuppskattningar, det utav Per Jonsson yrkade bibehållandet av den gamla utfartsvägen bifölls, medan de av Lars Svensson och klagande förmyndaren yrkade ändringarna i flera avseenden befunnos sådana, att de ej utan högst väsentliga rubbningar av skiftet kunde verkställas och således icke av ägodelningsrätten beviljas. Lars Svenssons krav om ersättning för den skada och förminskning, som enligt vad övriga delägare medgivit och vid besiktningen visat sig årligen inträffa i Odensängen, bifölls sålunda, att av oskiftad mark där skulle avsättas jord utmed ån till en bredd av 15 fot av den avmätta längden. Likaså berättigades Lars Svensson till en ersättning av 8 rdr rmt för det, att hans ladugårdsbyggnad genom flyttning av And. Pet. Larssons med denna sammanhängande hus, som därav skyddas och styrkes, blir stående utan gavel. Klagandena förpliktigades – såsom vid dylika förrättningar och när tjänstemännen fela – att ersätta omkostnaderna för ägodelningsrättens och lantmätarens inställelse med till den förra 87 rdr och 25 öre och till den senare med 37 rdr och 84 öre.

Udds Båltorp.

N:o 19 Udd. Han skulle försöka komma ifrån krigstjänsten och då länsman och fjärdingsman till slut överraskade honom i hemmet, gömde han sig i soffan, varpå modern satte sig, spinnande. Då han av deras yttrande förstod, att det ej var lönt att spjärna emot, pötte han på sofflocket, gav sig till känna och följde frivilligt med. Inoterades för Uddag. i Bolum. //Anna Nilsson 45. Var till det sista med i Norge. Gick ut 18-årig. //Ds.

Båltorp.

består 1945 av sex hemmansdelar.

Nästegården

J A Svensson äger Nästegården och satt mest i fönstret och tittade.
äg. Folke Svensson, 3/4 mtl. Nästegården köptes 1946 av August Fägerström från Rävakullen, Rådene.

Lunnen

äg. Frida Andersson, 3/4 mtl.

Lunnen. 1847.
Sätuna socken. Enstaka Båltorp.
Ägare till 3/4 mtl Gustaf Anderssons änka Frida Karlsdotter.
Till släkten 1847 genom Jonas Andersson å Stommen i Bolum, vilken omkring den tiden lade till sina förut ägda gårdar större delen av det forna säteriet Båltorps hemman, varav gården numera kan sägas utgöra enda kvarlevan.
En annan del av samme Jonas Anderssons egendomsförvärv i Båltorp var den för några år sedan ur släkten gångna Nästegården.

Släktföljden.
1. Jonas Andersson.
2. Maja Stina Johansdotter, g.m. Anders Johansson.
3. Gustaf Andersson och efterlevande änkan Frida Karlsdtr.

Björkebacken

äg. Aug. Fägerström 1/2 mtl.

1/2 mtl Båltorp

äg. av Fält, f.d. Sjödals. är den östra av de tre gårdarna. 

den västra av gårdarna

ägdes av en Andersson.

1/4 mtl i sambruk varande 1/8 mtl Paris äges av F.G. Andersson.

1/4 mtl i sambruk varande 1/8 mtl Paris äges av Rapp.

- Nästegården. andel av Lilla Paris äges numera av G. Wernlund, Storegården mtl.

1/8 mtl dito äges av Torgny Svensson på Stommen.

Ett f.d. torp Enåsen är också frånsålt gården. Ägare: Einar Sjödal.

Genom Alfred Perssons och Anna Gustafssons äktenskap fogades så, att två personer ur olika släkter, vilka under omkring 300 år bott i samma bygd och vilkas stamfäder vila i en gemensam grav på Broddetorps gamla kyrkogård, för första gången under denna tid – så vitt känt är – förenade sina öden i livet och döden.

Makarna Perssons stamfäder voro nämligen de Afze Larsson och Ambjörn Larsson, varom inskriften på den på nämnda grav lagda stenen förtäljer. Vad beträffar hustruns härstamning hänvisas till afzesläktens år 1927 tryckta genalogi, tabell XLV III

Med makarna Persson gingo också ur tiden ett par goda berättare av gången tids förhållanden, vars hem nedskrivaren härav många gånger gästat för insamlande av folkminnesuppgifter.

Anders Pettersson och Jonas Jönsson på Båltorp uttog till ting med Gudhems härad den 23 jan. 1855 stämning å förre nämndemannen Lars Svensson på Båltorp med begäran om åläggande för denne att för de sist förflutna fyra åren utge det belopp, varmed ¼ mtl Paris, som innehades av svaranden, bort deltaga i den rustningskostnad, som utgått av kärandenas hemman 2/3 mtl Båltorp. Det sålunda utsökta beloppet utgjorde efter avdrag för hans egen 1/3 mtl Båltorp 35 rdr 3 skr 12/5 rst. banko jämte rättegångskostnader 6 rdr 32 skr banko.

Vid målets handläggning uppvisade kär. jordeboksutdrag utvisande att ½ mtl Paris blivit i äldre tider oförminskat anlagt under säteriet Båltorp till rustnings utgörande.

Utslaget innebar åläggande för svaranden att utge sagda belopp. Denne befriades dock från skyldigheten att ersätta kär.

Den kostnad denne haft vid målet föregången behandling hos K.B.

Rättegångsprotokollet, som omfattar 33 sidor, utgör ett belägg på att domarne den tiden om de ville ägde rätt att begripa en smula även utan mer eller mindre idiotiska vittnens hörande, men det visar tillika, att ordningen i samhället och tjänstemännens reella ansvarighet var lika storslagen då som nu.

Båltorp såsom släktgård.

År 1847 inköptes 1½ mtl Båltorp, varav tredjedelen frälse säteri, tredjedelen säterirusthåll och tredjedelen kronosäteri, ¼ mtl Lilla Paris i Sätuna socken samt dessa i sambruk varande hemman tillhörande hälften av Södra Snikens kvarn i Hornborga socken av den efter den tidens förhållanden mycket förmögne hemmansägaren Jonas Andersson Stommen Bolum.

Säljare var possessionaten P.M. Bergmark å egna och såsom ombud för övriga delägare i förre bruksinspektor A. Bergmarks sterbhus. Tillträdesdag var enligt köpekontraktet den 14 mars samma år, köpebrev utfärdades 1850-04-17 och fastebrev den 1851-09-24.

Om Båltorps vandring i Jonas Anderssons avkomlingars händer må antecknas, att å den av dottern Anna Kajsa bekomna delen av Båltorp, den med skillnadsnamnet Nestegården i dagligt tal omnämnda, lagfart å frälse- och säteridelarna den 2 sept. 1890 av rätten beviljades, medan i kronodelens skatterättighet sådan samtidigt med å systerns del meddelats.

Den 8 maj 1893 beviljades häradsrättens lagfart för Anders Johansson och Maja Stina Jonsdotter å ½ mtl Båltorp, som den senare enligt förutnämnda arvskifte år 1855 ärvt efter sina föräldrar samt hade förut den 7 sept. 1885 erhållit lagfart å skatterättigheten till ¼ mtl ibm och mtl Lilla Paris, vartill den sistnämnda efter föräldrarna ärvt besittningsrätten. Makarna hade dessutom gemensamt köpt ½ mtl Stommen, Sätuna. Till äldste sonen Alfred hade makarna den 16 dec. 1881 såsom förtida arv överlåtit ½ mtl Båltorp Björkebacken, som de övertagit av en faster till Anders, Annika Jonsdotter och hennes man i senare giftet Anders Pettersson, vilken fastighet Annikas första man Lars Andersson 1840 köpt i stället för hennes försålda arvejord. Vid arvskifte efter Anders Johansson den 5 april 1893, fördelades boets dåvarande fastigheter så att änkan enligt med mannen träffad överenskommelse, som nu av henne vidhölls, erhöll ¼ mtl Båltorp, ¼ mtl Stommen och 1/16 mtl Lilla Paris. Till betalning av i de bägge sistnämnda hemmanen intecknad skuld å 3600 kronor beslutade arvingarna å offentlig auktion försälja den skog, vartill avverkningsrätten på vissa år undantagits vid överlåtelsen av det Alfred Andersson tillhöriga hemmanet. Å detta arvskifte beviljades den 6 maj 1893 lagfart å angivna hemmansdelar för änkan Maja Stina Jonsdotter, Gustaf Andersson samt Emma Andersdotter och Erik Larsson. Vid gemensamt arvskifte efter Maja Stina Jonsdotter och Emma Karolina Larsson, född Andersson, den 9 nov. 1908 fördelades deras förenämnda, efterlämnade egendom sålunda att Johan Alfred Andersson erhöll ¼ mtl Stommen och 1/16 mtl Lilla Paris samt Frans Gustaf Andersson - mot det att han övertog systerns skulder - ½ mtl Båltorp. Emma var enligt mellan henne och den förut avlidne maken upprättat testamente tillförsäkrad äganderätten till all deras efterlämnade egendom och detta kom nu bröderna till godo. Av alla Jonas Anderssons gårdar stannade av de inom fädernebygden belägna endast båltorpshemmanen till vår tid kvar i släkten och uppnådde aeran av 100 år. Dottern Anna Kajsas del därav, som övertagits av sonsonen Folke, såldes dock kort därefter eller 1946 ur släkten och beträffande dottern Maja Stinas del, Lunnen, som ägdes av hennes son Gustaf, som icke lämnade efter sig några bröstarvingar och vars änka ännu sitter i orubbat bo, står det i vädret om icke också denna skall möta samma öde. Det sistnämnda är även fallet med en av de andra av Jonas gårdar, Stommen i Brunnhem, där hans dotter Ingas dotterbarn ogifta och vid framskriden ålder sitta som ägare. Beträffande denna senare gård är det ur den anförda synpunkten största skadan, enär den sedan nära hundra år därförut - som framgått av utredningen om Jonas släkt, eljest kanche mera - befunnit sig i samma släkt. Endast i fråga om sonen Anders Gustaf Jonssons arv, ht Skällsbo, är möjligheterna för dettas bevarande som släktgård ljusare, i det att hennes sonson till synes målmedvetet där verkar, och det är visst, att den av dennes barn, som där nedsätter sig, kan leda gårdens anor i släkten från 1819.

Lunnen

1847
Ägare till 3/4 mtl Gustaf Anderssons änka Frida Karlsdtr.

Till släkten 1847 genom Jonas Andersson å Stommen i Bolum, vilken omkring den tiden lade till sina förut ägda gårdar större delen av det forna säteriet Båltorps hemman, varav gården numera kan sägas utgöra enda kvarlevan.
En annan del av samme Jonas Anderssons egendomsförvärv i Båltorp var den för några år sedan ur släkten gångna Nästegården.

Släktföljden.>
Jonas Andersson.
Maja Stina Johansdotter g.m. Anders Johansson.
Gustaf Andersson och efterlevande änkan Frida Karlsdtr.

För framtida redigering

Lars Andersson

i Grefvagården uppgives i det efter honom upprättade arvskiftet ha ärvt 1/4 mtl SvenNilsgården, som han sedan bortbytt mot samma hemmantal i Grefvagården. Lars Andersson i Grefvagården köpte under äktenskapet den 10 aug. 1840 ett halvt mantal Båltorp i Sätuna, varav 1/6 mtl säteri- och 1/6 mtl säterirusthåll. Säljare voro Olof Johansson därest och Sven Andersson i Brogården Torbjörntorp, den förstnämnde ägare av 11/32 mtl och den senare av 5/12 mtl.


1812-21 Olof Jonsson f11745 br 12 - 21 sedan följer en äg nämndeman Johannes Jonsson f1801 fr Fägred som tillträder

under 50 talet

½ äg Lars Svensson f1821
½ äg Anders Pettersson f1816
½ äg Jonas Andersson Stommen står som äg under honom ¼ br Per Jonsson f1827.
3/4 eg Anders Johansson f1823 kom 56

60 talet 3 mtl

Lars Svensson 1821 ½ egenbr, brukar hela 60 talet,
-1863 Anders Pettersson f1811 flyttar till Säckasten 63 följs av
1864-65 Johan Fredrik Svensson f1834 fr 64 då han kom fr St Weka men flyttar redan 65,
Olof Olofson ½ br f1810 fr Linköping fr Stenum 651 till 65 ?,
br Anders Petter Larsson f1841 kom 63 och 60 talet ut .
Per Jonsson 3/4 br f1827,
Anders Johansson ¼ br f1823 hela 60 talet.
1866-70 Johannes Lunnars Andersson ½br f1833 kom 66 t flyttar 70

70 talet

Lars Svensson ½äg f1821 fr Dala brukar fram till 77 och då kommer
Anders Svensson f1844 in 78.
½äg Anders Petter Larsson f1811 hela 70 talet.
5/8 Per Jonsson f1827 brukar hela 790 talet sonen Jonas är på väg att ta över
1¼ Lunnen Anders Johansson f1823 brukar hela 70 talet.
Björkbacken Torp Lars Petter Andersson f1837 fram till 78

80 talet

Anders Svensson ½ f1844 br hela 80 talet. Mejeriföreståndaren Johan Carlsson 1853
Anders Petter Larsson ¼ eg ½ br f1841 br hela 80 talet,
3/8 eg Per Jonsson f1827 hela 80 talet.
3/8 br Johan August Svensson f1848
3/4 br Anders Johansson 1823 hela 80 talet.
½ äg Johan Alfred Andersson 1850 kom fr Bolum 84 till ½ Björkbacken ?.

1900

Herman Johansson f1870 fr Ugglum Jonas på Stommen dotter Anna Cajsa f1820 bor här med son  Johan August Svensson Nästegården, Maja Stina Johansdotter f1827 med son Frans Gustaf  Andersson f1854 Lunnen.
Johan Alfred Andersson f1850 Björkbacken ?

1910

Gustaf Evald Andersson f1872 Alfred Johansson f1867 August Levin Gustafsson f1870, Anna Kajsa Jonsdotter f1820 vars son Johan August Svensson f1848 tar över bruket av Nestegården Frans Gustaf Andersson f1854 Johan Alfred Andersson Björkbacken ? el Lunnen  Ida Josefins Johansdotter f188 inhyses Johan A Horatius läg ,

1920

Augusta Julia Persdotter f1860 och sonen Gillis Andersson f1887
Folke Svensson f1899,
Gustaf Edvard Lillebon Andersson f1872, arr Oskar Georg Johansson f1895
Kristina Charlotta f1861 August Levin Gustafsson Sjödal 70
Frans Gustaf Andersson Lunnen ? arr Verner Georg Andersson f1885 Vistorp

1930

Augusta Julia Persdotter 1860, sonen Gillis Agda Matilda Johansdotter f 1868 kom fr Bjellum 97,  Gustaf Adolf Svensson f1885. Rappen och Oskar tar tydl över 1930
Levin Gustafsson f 1870 och hans son br nu.
Valfrida med sina fosterbarn arrenderar tydligen ut till Otto Einar Johansson d 1886 Slöta


Vi kan berätta att änkan Annika f1804 flyttade till Båltorp och gifter om sig med Anders Pettersson d:y f1798 från Säckasten, där de brukar ½ mantal för att sedan avsluta sina liv på Säckasten från 1862. Till Annikas förtjänster hör att hon är noterad för att inte vilja vara med och betala till sjösänkningen. 

Enkan arrenderar ut gården ehuru hon troligen ändå bor där. 1847 och 1848 arrenden för Bosgården i Hornborga äro af Enkan uppburen med 111.9.-
äfvensom sednare af 1846 års arende för Båltorp 44.21.4
och första hälften 1847 års arrende för Båltorp 50 205.26.8

1826 0323 lösöresauction å Säteriet Båltorp 3 dagar 2ne bränningspannor om 45 och 25 kannors rymd, 10 hästar 30 boskapsdjur.

Hagen är en fastighet, som skrivs under Båltorp


Båltorp.
består nu (1945) av sex hemmansdelar.
1. Nästegården, äg. Folke Svensson, 3/4 mtl *
2. Lunnen, äg. Frida Andersson, 3/4 mtl.
3. Björkebacken, äg. Aug. Fägerström 1/2 mtl.
4. ½ mtl Båltorp, äg. av Fält, f.d. Sjödals.
5. ¼ mtl i sambruk varande 1/8 mtl Paris äges av F G Andersson.
6. ¼ mtl i sambruk varande 1/8 mtl Paris äges av Rapp.
Nästegården andel av Lilla Paris äges numera av G. Vernlund, Storegården 1/8 mtl.
1/8 mtl dito äges av Torgny Svensson på Stommen.
Ett f.d. torp Enåsen är också frånsålt gården. Ägare Einar Sjödal.
Nästegården köptes 1946 av August Fägerström från Rävakullen, Rådene


Avstyckning

Enåsen; Lilla Paris ½; 

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Båltorp ] Gårdar ] Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ]
[underordnad] Gårdarna i Båltorp ] Nestegården ] Gyllenstings släkt ] Skiftet Båltorp ] [ Innehåll ]