Laga skiftet

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Båltorp ] Gårdar ] Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] [ Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ]
[underordnad]

 

Sätuna laga skifte 1857.

År 1857 den 5:te juni inställde sig vice kommissionslantmätaren J. P. Wetterlund i Sätuna till sammanträde för verkställandet av laga skifte av byn. Sammanträdet var utlyst att hållas å Stora Paris, men på grund av att åbyggnaderna ansågos olämpliga, så flyttades det till hemmanet Isaksgården. Såsom skiftesgodemän hade tillkallats Anders Larsson i Hemmingstorp och J. Ekelund i Hökaberg. Skiftet hade begärts av Patron P. R. Gylling å Vrangelsholm, som ägt ett par hemmansdelar i byn men kort förut överlåtit dessa på en Johannes Håkansson, som vidhöll företrädarens begäran. Delägarna förevisade åtskilliga kartor och handlingar från förut hållna skiften men då åtskilliga förändringar genom odlingar m.m. sedan dessas upprättande förekommit, så ansågo förrättningsmännen och delägarna att nya mätningar å hemägorna borde föregå skiftet. Vid dessa mätningar, som på delägarnas begäran bestämdes skola företagas den följande hösten, erfordrades ej att upptaga flera skillnader än mellan de särskilda hemmanen, emedan inom varje hemman odlingarna skett efter mantal. Skiftesdelägarna uppgåvo det ej något ödeshemman förefunnos och att byns ägor förut blivit lagligen storskiftade. Det överenskoms att skifteslagets andelar i Billingen och Klyftamon ej skulle i skiftet ingå, emedan de så nyligen som 1837-1838 uppmätts. Den över ägorna upprättade nya kartan företeddes i sept. 1858 och rågångarna omkring ägorna granskades på det noggrannaste. Rörande ett härvid upprättat Rågångsprotokoll, se artikeln "Sätunas gränser". Därefter företogs till behandling delningsgrunden för Sätuna skifteslag, till vilket även i vissa avseenden hemmanen Stora Weka och Båltorp med Nästegården räknades, och utvecklade lantmätaren för vederbörande de förhållanden, som efter föregångna storskiften inom byalaget och socknens övriga hemman lågo till grund därför. Se härom vad som säges i art. "Sedermera skiftande av Sätuna by". Det beslutades efter inhämtandet därav, att odalägorna och utmossarna skulle hava sin delningsgrund i 1783 års storskifte med hänsyn till de förändringar senare företagna ägobyten förorsakat, medan med utmarken skulle förfaras som oskifto. Hemmanen Båltorp med Nästegården rätt till vassläkt och fiske i Hornborgasjön beslutades bibehållas. Enär klockaren inom församlingen i längre tider haft medgiven rätt att bärga hö å en vid storskiftet å utmossarna avsatt väg, så beslutades att en lika stor mark efter gradering vid skiftet skulle avsättas till samma ändamål. Den inom skifteslaget belägna gamla kyrkogården, beslutades skola bibehållas orubbad och ej i skiftet ingå. Skiftesdelägarna beslutade, att inom skifteslaget bosatta fattiga och ålderstigna personer skulle få kvarbo å de platser, där deras stugor voro belägna mot erläggande av en nu i varje fall bestämd avgäld till den blivande markägaren. Se härom vidare i art. "Småstuge bebyggelsen" och "Sätuna bys skifte". Skiftesdelägarna överenskommo, att den delägare, som erhåller stenmur i ny skiftesgräns eller vid landsvägen mot Gökhem, skall till förre ägaren betala 6 sk. rgr eller 12 1/2 öre rmt per famn.

Härefter utvisades för vederbörande den å såväl kartan som marken av förrättningsmannen uppgjorda provisionella planläggningen av skiftet. Av denna inhämtas att de i skiftet ingående ägorna utgjordes av fyra slag.

  • 1:0. Åker, tomter och höglänta vallar.
  • 2:0. Maden och sidlänta vallar, av vilket ägoslag maden utgjorde den betydligaste delen men på grund av att den under stundom var utsatt för översvämningar från Hornborgasjön eller ån, ehuru till en del redan odlad, icke kunde gå i byte med den förstnämnda, alltid från vattenskada fredade åkern.
  • 3:0. Utmossarna, som var vida sidläntare och djupare än maden och i anseende härtill samt deras med maden högst olika läge och beskaffenhet icke kunna därmed gå i utbyte, allraminst mot delägarnas bestridande.
  • 4:0. Utmarken och Tån, vilka ägor avsatts till avrösningsjord.

Med undantag av några smärre och i ingen mån på delägarnas rätt inverkande utbyten emellan de tre förenämnda slagen av inrösningsjord har varje hemman i dessa ägoslag bekommit vederlag efter uppskattning för vad i vartdera före skiftet innehafts, och har med iakttagande av förenämnda huvudgrunder planläggningen uppgjorts sålunda:

1/2 mtl Lilla Veka, som äges av Sven Fredrikssons sterbhus kvarbor och bekommer tre skiften:

1. Åker och madskifte i Vite mossarna, Wekängarna, Lilla Wekagärdet, Knalleberget, Isaksgärdet, Missunna, Lilla Weka hustomt, hage och lycka, Låddeskanken och Gräslåddan; 2. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt 3 avrösningsskiften i utmarken.

1/2 mtl Stommen, tillhörigt Anders Johansson på Båltorp, kvarbor under erhållande av 4 ägoskiften: åker och ängsskifte i Hustomterna, Tåtomterna, Tåhagarna, Kyrke- och Storegårdslyckorna samt Avredsgärdet; madskifte i Sjömossen och Vitemossarna; mosskifte i Ingatorps och Utmossarna samt utmarksskifte.

3/8 mtl Stommen, äg. änkan Stina Andersdotter, utflyttar och erhåller 4 skiften: åker-, ängs- och avrösningsskifte i Balkalyckorna, Spännarelyckan Spännarehagen, Spännars kålgård, Lyckorna vid Milsten, Börlingslyckan, Rysslunnelyckan och Tån; madskifte i Sjö- och Vitemossarna; mosskifte i Utmossarna vid Sjö- och Frammossarna, samt utmarksskifte.

1/8 mtl Stommen, äg. Erik Andersson i Hökaberg, utflyttar och bekommer 3 ägoskiften: åker- och avrösningsskifte i Bäckalyckorna, Intagorna och Utmarken; madskifte i Sjömossarna samt mosskifte i Hånger- och Ingatorpsmossarna.

1/2 mtl Hälsingsgården, ägare Kristian Larsson, utflyttar och bekommer 3 ägoskiften: åker- och madskifte i Sjömossarna, Sjöbacken, Vitemossarna, Sjögärdet och Mellersta Wekagärdet; mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna , samt utmarksskifte.

1/2 mtl Hälsingsgården ägare Sven Larsson, har rätt till kvarboende och bekommer 4 skiften: åker- och ängsskifte i Isaksgärdet, Frälsegårdslyckan, Låddaskanken, Låddan, Gräslåddan, Låddehagen, Lilla Vekalyckan, Lill-Jonases, Tåtomterna, Tåhagarna och Hustomterna; madskifte i Vitemossarna ; mosskifte i Utmossarna vid sjön och i Frammossarna, samt utmarksskifte.

1/8 mtl Isaksgården, äg. Lars Johansson, utflyttar och tilldelas 3 skiften: åker- och avrösningsskifte i Bäckalyckorna, Käringlyckorna, Intagorna och Utmarken; madskifte i Vitmossarna, samt mosskifte i Hånger- och Ingatorpsmossarna.

1/8 mtl Isaksgården, äg. Johannes Håkansson, utflyttar och tilldelas 3 ägoskiften: åker- och avrösningsskifte i Bäckalyckorna, Mellanlyckorna och Utmarken; madskifte i Sjömossarna, samt mosskifte i Hånger - och Ingatorpsmossarna.

1/8 mtl Isaksgården, äg. Kristian Larsson i Hälsingsgården, utflyttar och erhåller 3 skiften: åker - och madskifte i Vitamossarna, Mellan Wekagärdet, och Lilla Wekagärdet; mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt utmarksskifte.

1/8 mtl Isaksgården, ägare Erik Andersson i Hökaberg, utflyttar och erhåller 4 skiften: åkerskifte i Bäckalyckorna och Intagorna; madskifte i Sjö- och Vitamossarna; mosskifte i Hånger- och Ingatorpsmossarna; utmarksskifte.

1/4 mtl Tomten, ägare Johannes Håkansson, utflyttar med tilldelande av 4 skiften: åkerskifte av Roligheta, Flinkalyckan, Mellan - och Bäckalyckorna; madskifte i Sjömossarna. Mosskifte i Hånger - och Ingatorpsmossarna, samt Utmarksskifte.

1/4 mtl Tomten, äg. Lars Petter Svensson, utflyttar och erhåller 3 skiften: åker- och avrösningsskifte i Bäckalyckorna, Intagorna och Utmarken; madskifte i Sjö- och Vitamossarna, samt mosskifte i Hånger- och Ingatorpsmossarna.

1/2 mtl Frälsegården, ägare Sven Larsson i Hälsingsgården utflyttar och bekommer 4 skiften: åkerskifte av Isaksgärdet, Grytingen och Backarna i Vitamossarna och Bjärkarna; madskifte i Vitamossarna och Wekängarna; mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna; utmarksskifte.

1/2 mtl Frälsegården, ägare Sven Larsson den äldre, kvarbor och erhåller 4 skiften: åkerskifte i Hustomterna, Isaksgärdet, Frälsegårdslyckan, Grytingen och Storegårdsgärdet; madskifte i Vitamossarna; mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt utmarksskifte.

3/8 mtl Storegården, som äges av fanjunkare S. M. Svalander, utflyttar och bekommer 4 skiften: åker- och ängsskifte i Odensängarna, Ekelund och Lunnagärdet; madskifte i Vitamossarna och Bjärkarna; mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt utmarksskifte.

1/4 mtl Storegården, ägare Anders Larsson, utflyttar och bekommer 4 skiften: åkerskifte i Lunnagärdet och Storegårdsgärdet; madskifte i Bjärkarna; mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt utmarksskifte.

1/4 mtl Storegården, äg. magister P. A. Hagström, utflyttar och bekommer 3 skiften: åker - och madskifte i Bjärkarna, Isaksgärdet, Grytingen, Storegårdsgärdet och Lunnagärdet; mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna; utmarksskifte.

1/8 mtl Storegården, ägare änkan Maria Hagströms omyndiga barn, utflyttar och bekommer 4 skiften åkerskifte i Grytingen och Lunnagärdet; madskifte i Bjärkarna; mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt utmarksskifte.

1/4 mtl Lilla Paris, äg. Lars Svensson på Båltorp, flyttar från nuvarande tomterna och erhåller 4 skiften: åkerskifte i Storegårdsgärdet och Storegårds - eller Kyrkogårdslyckan; madskifte i Vitamossarna; mosskifte i Ingatorps - och Utmossarna; utmarksskifte.

1/8 mtl Lilla Paris, äg. Anders Johansson på Båltorp, utflyttar och tilldelas 4 skiften: åkerskifte i Avredsgärdet; ängs - och madskifte i Vitamossarna; mosskifte i Ingatorps- och Utmossarna, samt utmarksskifte.

1/8 mtl Lilla Paris, ägare Per Jonsson på Båltorp, utflyttar och bekommer 4 skiften: åkerskifte i Storegårdsgärdet; madskifte i Vitamossarna; mosskifte i Ingatorps - och Utmossarna; utmarksskifte.

1/2 mtl Stora Paris, äg. Johannes Håkansson, utflyttar och erhåller 4 skiften: åkerskifte i Balkalyckorna, Mellanlyckorna, Bäckalyckorna och Hulabäcken; madskifte i Sjömossarna; mosskifte i Hånger - och Ingatorpsmossarna, samt utmarksskifte.

3/8 mtl Berg, äg. Kristian Larssons sterbhus, kvarbor och bekommer 4 skiften: åker - och ängsskifte i Avredsgärdet, Stora Paris hustomt, Spännarehagen, Bergs hustomt, Källelyckan och Balkalyckorna; madskifte i Vitamossarna och Wekängarna; mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt utmarksskifte.

Båltorps med Nästegårdens i skiftet ingående ägor ha sammandragits i två skiften: madskifte, som även innefattar dess andel i allmänningar inom skifteslaget: i Odensängarna, Frälsegårdens soldatäng, utbytesjord från Hornborga och Ekelund; samt mosskifte i Frammossarna, Ingatorpsmossarna och Utmossarna. Madskiftet har utlagts så, att det sammanhänger med de ägor till Båltorp med Nästegården, som icke ingått i förevarande laga skifte.

Rörande skifteslagets fem soldatboställen, berördes två av dessa icke nämnvärt av skiftet, nämligen Stommens - Bergs och Frälsegårdens, vilka fingo kvarligga å sina gamla platser mellan Stommens och Stora Paris hemägoskiften. De övriga tre – Hälsingsgårdens, Tomtens - Isaksgårdens och Storegårdens utflyttades till den så kallade Tjurs Backe i närheten av hemmanet Ingatorp i Hånger. Dessa erhöllo vardera ett åker - och ängs - och ett mosskifte, de senare å de där belägna Hånger - och Ingatorpsmossarna. Härjämte utlades en för dem gemensam beteshage i Utmarken, vari de fem boställena ägde lika del.

Som märkes saknas härovan litterat A., som vid tidigare skiften varit åsatt Stora Weka egendom, vilken ej ingick i förevarande skifte men väl ändå ansågs finnas. Ovanstående provisionella skiftesläggning ändrades sedermera i så ringa mån, att den här ej förtjänar omnämnas men hänvisas till art. "Skiftesdelägarna bedöma skiftet".

På sätt föregående ägofördelning utvisar erhöllo i anseende till ägornas olika beskaffenhet och spridda lägen åtskilliga skiftesdelägare tre och alla de övriga fyra skiften i hemägorna och då härtill kommer att varje hemmansdel dessutom äger del i de från skiftet uteslutna skogstrakterna å Billingen och Klyftamon, så erhåller varje hemman fem, resp. sex ägoskiften, vilket är större antal än 12 kap. 10§ Skiftesstadgan tillåter och därför enligt samma stadgas följande § måste underställas vederbörande ägodelningsrätt för prövning, så meddelade nu lantmätaren, att så inom föreskriven tid skulle ske.

Gudhems härads ägodelningsrätt sammanträdde också i anledning därav på ort och ställe den 19 aug 1859 och gav i sitt utslag tillstånd till genomförande av den uppgjorda planläggningen, finnande sig vid betraktandet av omständigheterna särskilt i Utmossarna – som voro av så sidlänt och lös beskaffenhet att de ej kunde användas till bete, emedan kreaturen sjönko ned i dyn, och därför samt emedan gräsväxten där var svag icke kunde gå i utbyte med ängen att skiftesmännen i allt handlat riktigt.

Ett annat framsynt beslut var avsättandet av fattigstugutomt, vilken senare vid uppförandet av en fristad för socknens "pensionärer" kom väl till pass.

Sätunabyns bebyggelse vid tiden för skiftet

Av i samband med laga skiftet upprättat synes och värderingsinstrument av åbyggnaderna i Sätuna by får man en god inblick i den tidens bostadsförhållanden och det kan icke underlåtas att därav här göra några utdrag till belysande av huru Sätunaborna då hade det i ett för deras tillvaro så viktigt hänseende. Vad som mest faller en i ögonen vid genomläsandet av sagda synesbeskrivning är det dåliga tillstånd, vari flertalet av åbyggnaderna befunno sig samt frånvaron i de flesta fall av så gott som alla vid en nutida bondgård såsom nödvändiga ansedda utrymmen och bekvämligheter. Källrar och bodar funnos väl på nästan alla ställen, men något så viktigt som t.ex. skafferi fanns endast på två ställen, nämligen hos nämndemannen Sven Larsson i Hälsingsgården och hejderidareänkan Maria Hagström i Storegården. Detsamma var också fallet med garderober i nu vanlig mening, ehuru man på många ställen ordnat med små kyffen eller skrubbar, som under namn av klädkamrar och kontor användes till förvaring av familjens helgdagskläder och ofta nog ansenliga förråd av linne, m.m. S.k. avträden funnos ej heller på alla ställen. Eldstäderna utgjordes av "öppna" spisar, liksom bakugnarna murade av vanlig sten och upptagande en väsentlig del av hemmens utrymmen. Kakelugn fanns endast på ett enda ställe i byn, i Anders Johanssons på Båltorp hemmansdel i Stommen och blott i ett enda exemplar. Brunnarna voro i många fall gemensamma för flera hemman och lägen och sanitära förhållanden kring dem demokratiska. Kreaturen vattnades vid den byn genomrinnande bäcken, i Weka Floge eller i den vid Bygatan belägna Horssakällan – även benämnd Stoms källa – samt när annat vatten tröt borta i Källebergskällorna. Av byns något över tjugo bebyggda hemmansdelar och soldatboställen hade alla sina särskilda åbyggnader, vinkelbyggda, sammanbyggda och tillbyggda, endels av trä och endels av sten eller båda delarna samt alla försedda med "stuga", d.v.s. ett stort, till nästan alla förekommande ändamål använt rum, där man vistades dag och natt. Dessa stugor fingo i ungefär tredjedelen fall utgöra även kök, då sådana i lika många manbyggnader saknades. I nio sådana byggnader fanns utom stugan ett rum eller s.k. kammare, i fem två och i en (D:b) tre dylika. Dessa kamrar hade arten av framkamrar och förstugukamrar, beroende på byggnadens konstruktion, ehuru även modernare byggnadssätt voro representerade. Förstugan fanns på alla ställen och på två dessutom ytterstugor, medan tvättstugor och bakstugor ej i något fall omnämnas. På fyra ställen funnos två stugor under samma tak.

På Sven Larssons hemman Hälsingsgården var allt i jämförelse med byns andra hemman mycket modernt ordnat och fanns där i särskilda byggnader:

  • Manbyggnad,
  • Bodbyggnad,
  • Brygghus "har eldstad med nedmurad kittel",
  • Vagnbod med svin- och avträdeshus,
  • Hönshus,
  • Ladugård,
  • Dito,
  • Trädgård bestående av 13 aplar, 2 päronträd, 17 plommonträd, 13 körsbärsträd, vinbärs- och krusbärsbuskar samt åtskilliga stormträd,
  • Humlegård.

Flyttningskostnaden för denna hemmansdel var uppskattad till 1717 rdr, som var det högsta för något hemman upptagna. Näst efter följde Anders Johanssons hemmansdel i Stommen med 1450 och Kristian Larsson i Hälsingsgården med 1402 riksdaler.

Som ett exempel på innehållet av synes instrumentet rörande en mera vanlig gård i byn må här anföras vad som säges om det omstridda hemmanet Lilla Weka åbyggnader:

- Manbyggnad i sämre skick, dels av trä och dels av sten, 33 alnar lång, 8 3/4 bred, 2 3/4 hög, innehåller förstuga, stuga, framkammare, bod och två svinhus, har två eldstäder och bakugn samt under huset belägen stenkällare.

- Ladugård i någorlunda skick, dels av trä och dels av sten 54 1/2 alnar lång, 11 bred och 4 1/2 hög, indelad i stall, fähus, loge, 3 lador och vagnskjul

- Trädgårdsanläggning bestående av 1 apel, 2 körsbärsträd och några stormträd. Egen brunn.

Flyttningskostnaden upptagen till för manbyggnaden 200 rdr och för ladugården till 250, summa 450, vartill kom 3 rdr för trädgården och 16 rdr för brunnen. Rörande ladugårdarna och hemmanens övriga åbyggnader är ej mycket att säga efter synesinstrumentet. Den å Lilla Weka varande indelningen av ladugården, som var sammanbyggd med loge och lador och gick under samma namn, var den vanliga. Stall, avsett för hästen eller hästarna, fähus, avsett för nötkreaturen, loge med trägolv för tröskning, lador för förvaring av säd och foder, voro ett behov på alla ställen, ehuru givetvis de därför hållna byggnadernas storlek och utrymmen väsentligt varierade. Om fönster o dyl. nämnes i protokollet ingenting och därom var helt visst inget att säga, ty om kreaturens behov av ljus hade man den tiden inga begrepp. Av vad som säges om byggnadernas beskaffenhet både ifråga om skicket (tillståndet reparativt) och det material, varav de voro uppförda, kan man förstå att de måtte varit både dragiga och fuktiga. På C:a. Stommen, där ladugården synes ha varit en då rätt nymodig byggnad med s.k. bandtak, fanns en i byn unik anordning, som kallades stallkammare.

Sven Larsson i Hälsingsgården – vilken som nämnt ägde byns enda höns- och brygghus – hade å sin hemmansdel i Frälsegården en ladugård "av en särdeles form med en mängd knutar", varom det varit nog intressant, att få veta något närmare.

De s.k. bodarna voro ofta, åtminstonde någon av dem under samma tak som manbyggnaden. På den förenämnde Sven Larssons hemmansdel i Hälsingsgården, där så mycket som möjligt annars hade sin särskilda plats också en sådan bod i manbyggnaden, i detta fall benämnd "visterhus"

Bodarna voro av olika slag : huggbodar, spannmålsbodar, vedbodar, vagnsbodar, o.s.v.

De förstnämnda synes ha fyllt uppgiften av s.k. snickarbod (-verkstad). Spannmålsbodarna voro försedda med endels fristående och endels fasta s.k. bingar till förvaring av säd. De senare förutsatte att golv av trä fanns. I sådana fall, där vind fanns, hade man sin spannmål på denna. Matvaror såsom sovel, mjöl, bröd o.a. förvarades i ordnade hem i sådan bod, i eller i närheten av manbyggnaden, ofta nog tillsammans med kläder och redskap. Bodarna voro i många fall av sten och saknade eldstäder.

Källarna voro av sten, på flertalet ställen välvda under manbyggnaden, ehuru även fristående sådana funnos. På Tån hade byamännen en gemensam kölna samt en smedja, upplåten till en bysmed.

Laga Skiftet Sätuna

Skiftesdelägarna bedöma skiftet.

Sedan den provisionella planläggningen av Sätuna laga skifte den 28 april 1859 delgivits skiftesdelägarna lämnades dessa rådrum att till dagen därpå överväga och avgiva yttranden angående densamma, och då på bestämd tid. Kl. 11 fm. denna dag sammanträdet öppnades avgåvos också en del sådana yttranden, som då de äro belysande för samma delägares inställning till skiftet och deras bedömande av förrättningsmännens i deras dagliga liv, förutvarande vanor och blivande förhållanden starkt ingripande åtgärder, kan det vara av intresse att något taga del av dessa: 

Johan Fredrik Svensson för litt. B. Lilla Weka, var första man. – Yrkade först att detta hemmans åkerskifte skulle utvidgas i Lilla Weka lyckan så att den s.k. Lill Jonas hus blevo i Weka nya skifte intagna, men återkallade sedan detta yrkande och förklarade sig vara i allo nöjd med den uppgjorda planläggningen. 

Anders Johansson på Båltorp, ägare av litt. C:a, Stommen, och litt. I:b Lilla Paris: - Önskade först en förändring i de s.k. Tåtomterna i gränsen mot Hälsingsgården (D:b), men då denna förändring bestreds av dess ägare, så lät Anders Johansson yrkandet förfalla. En av honom gjord framställning om förändring av skillnaden mellan samma Stommens och 3/8 mtl Bergs ( L.) åkerskiften i Avredsgärdet hade till följd en överenskommelse mellan honom och ägaren Lars Kristiansson om att ifrågavarande skillnad skulle utgå från landsvägen mitt emellan den punkt åt Avredsledet till, där den var utdragen, och grinden vid St. Paris hustomt, och skulle gränsen sedan efter uträkning utgå till Båltorps gräns eller utfartsväg, vilken senare gräns dock ej finge sträcka sig över sagda utfartsvägare – Rörande ängsskiftet till hans hemmansdelar, så begärde Anders Johansson att detta skulle förflyttas och erhålla sitt läge närmare intill åkerskiftet, t.ex. i Odensängarna vid Båltorps med Nestegården ägoskifte eller ute i Bjärkarna. Då dock denna begäran enständigt bestreds av delägarna i Storegården, vars skifteslotter därigenom skulle rubbas, så underrättades vederbörande om att skiftesmännen efter överläggning därom skulle avge yttrande. – Med de utlagda mosskiftena till sina hemman, förklarade sig Anders Johansson vara belåten. Men i avseende på utmarken till L:a Paris överenskommo samtliga delägarna i hemmanet, att med förändring av skiftesplanen, hemmanets utmarksteg skulle avbytas på tvären så att I:a, erhöll sin del i öster, I:b, sin del i väster och I:e, sin del på mitten. Genom denna anordning skulle inga vägar hit erfordras av oskifto. Denna förändring bifölls av skiftesmännen. 

Änkan Stina Andersdotter på Stommen ( C:b.) genom Lars Andersson: Anmälde missnöje med denna hemmansdels åkerskifte av skäl, att detta skulle vara av särdeles dålig beskaffenhet, men förklarade sig slutligen åtnöjas med den uppgjorda planläggningen, dock under förbehåll, att den emot hemmanet Berg föreslagna gränsen icke flyttas längre åt väster, så att hemmanets andel av den bättre jorden ytterligare förminskas, vilket lovades skola vid den definitiva delningen uppmärksammas. 

Erik Andersson i Hökaberg för C:c. Stommen o E:d. Isaksgården genom Lars Petter Svensson: - Förklarade sig å sin huvudmans vägnar vara nöjd med planläggningen i allmänhet för dessa hemmansdelar, men yrkade, att i ängsskiftet åtminstonde den ena hemmansdelen komme att utgå till sjön, vilket såsom en mindre betydande förändring, kommer att vid bestämda skiftesuträkningen iakttagas. – Dessutom yrkade Erik Anderssons ombud, att erhålla 12 fot bred väg till bäcken i Bäckalyckorna, vilken väg skulle uttagas på E. A:s bekostnad av hans hemmansdelars mark och förklarade Johannes Håkansson, inom vars skifte denna väg skulle förläggas, sig detta medgiva, och kommer detta att vid skiftets definitiva uträkning bliva verkställt. 

Kristian Larsson, ägare av D:a, Hälsingsgården och E:c. Isaksgården: - Begärde den förändringen av planläggningen att Lilla Weka skulle utflyttas och hans hemmansdelar erhålla dess läge, varigenom båda halvgårdarna i hemmanet komme att gränsa intill varandra. Han anförde som skäl till detta yrkande dels, att hemmansdelarna enligt skiftesstadgan och såsom i övrigt skett vid detta skifte bort läggas i sammanhang med varandra, och dels, att han hade framtida arvsrätt till andel i Sven Larssons ½ mtl Hälsingsgården och att detta sålunda voro av vikt för sammanläggning av arvslotten med nu ägande jord. Johan Fredrik Svensson, som svarade för Lilla Weka, bestred helt och hållet K. L:s yrkande och anmärkte, att L. Weka borde få kvarbo, då såsom planläggningen utvisar detta är en möjlighet utan att någon annan kvarboende därigenom förnärmades samt påpekade att genom L. Wekas utflyttning kostnaderna för skifteslaget skulle ökas. Han vädjade om denna sak till de senare, varav en del yttrade sig emot L. Wekas förflyttning och en del undveko att svara. Sven Larsson i Hälsingsgården (styvsvärfar t. Kristian) anmärkte, att han yrkade, att halvgårdarna lades intill varandra och vägrade följaktligen icke, att med de andra deltaga i kostnaderna för L. Wekas flyttning. På skiftesmannens fråga, huruvida Kr. L. vore villig, att på egen bekostnad flytta L- Weka åbyggnader, om han finge sina skifteslotter i det önskade läget, lämnade Kr. L. vägrande svar och ansåg, att antingen C:b. Stommen eller någon av hemmansdelarna i Storegården bort få kvarbo, varigenom kostnaden för Lilla Wekas flyttning blivit ersatt av sig självt. Slutligen erbjöd Kr. L. då han förstod att hans yrkanden ej utan jämkningar skulle gå igenom, att hans hemmansdel av Isaksgården kunde få kvarligga ute vid sjön och L. Weka erhålla sitt skifte av den bättre jorden i Wekagärdet, blott de båda Hälsingsgården komme att få ligga bredvid varandra. Härpå genmälde J. F. Svensson, sig icke kunna lämna något svar, då han ej kände de gränser, som i så fall skulle för L. Weka uppkomma. För att undanröja detta förfall och om möjligt få en överenskommelse i denna tvistiga fråga till stånd mellan parterna, som å båda sidor icke saknade skäl för sina påståenden, erbjöd sig lantmätaren att i enlighet med det av Kr. L. framställda medlingsförslaget, uträkna de ungefärliga gränserna och förelägga dem för parterna kl. 7 em samma dag samt tillsade dem, att i händelse tvistigheten då icke kunde biläggas, skiftesmännen i ärendet skulle avge utlåtande i samband med övriga frågor. Även i Utmarken fordrade Kr. L. planbyte med Lilla Weka, vars förenämnde ägare, också i detta avseende bestred alla ändringar av den uppgjorda skiftesplanen. Denna fråga blev skiftets stora sensation och behandlas nedan mera. Sven Larsson, ägare av D:b. Hälsingsgården och G:a Frälsegården: - Gjorde ej några anmärkningar emot planläggningen av dessa hemmansdelars åker - och mosskiften, men önskade, dock utan att därom göra något bestämt yrkande, att även Hälsingsgården ängsskifte utdragits till ån. Häremot äskade han, att läget av Frälsegården äng så förändrades, att densamma erhölls i Bjärkarna, där en äng till hemmansdelarna i Storegården är utlagd. Efter överläggning härom ingicks mellan honom och dessas ägare följande förening. 1:o. 1/2 mtl Frälsegården G:a. bekommer en del av sin äng i Bjärkarna i sammanhang med sitt åkerskifte, från detsamma ut till ån emellan ängsskiftet till H:e. Storegården och övriga hemmansdelars av denna gård särskilda ängsskiften, vilka genom denna planförändring skjutas längre åt väster och bestämdes taxeringen av den ängsskift, som Frälsegården sålunda erhåller i sammanhang med sitt åkerskifte till samma storlek och värde. 2:o. Till gemensamt begagnande av Sven Larssons halva mantal Frälsegården samt A. Larssons, magister Hagströms och änkan Hagströms omyndiga barns hemmansdelars 5/8 mantal avsattes på dessa hemmansdelars gemensamma bekostnad, till hälvten av vardera, en vattenväg från ½ mtl Frälsegården gräns ut till Bjärkeled och ån. Sven Larsson d.ä., ägare till G:b. Frälsegården: - Begärde dels att få ängsskiftet utlagt i Bjärkarna, emot vilket påstående delägarna i Storegården protesterade, dels och att få åkerskiftet neddraget i Tåtomterna och Tåhagarna, vilken förändring skulle inverka på Sven Larssons i Hälsingsgården, som icke bestred yrkandet, ehuru han ansåg en sådan förändring mindre lämplig. I övrigt var Sven Larsson d.ä. med planläggningen nöjd. Lars Svensson på Båltorp, ägare av I:a. Lilla Paris. : - Framkom med många yrkanden om förändringar i skiftesläggningen men blev vart och ett av dem, av en eller flera delägare emotsagda och förkastade. Ej i något enda fall synes hans yttranden ha vunnit gehör varken hos delägarna eller förrättningsmannen, ehuru han i ett par fall understöddes av en annan delägare i Båltorp, Per Jonsson. Flera av delägarna hade inga anmärkningar mot skiftesläggningen att framkomma med och antecknades av förrättningsmannen såsom nöjda därmed, vilket också var fallet med delägarna i Båltorp med Nästegården, vilka av honom förklarades "nöjda i allo". Efter verkställd visionell uträkning av L. Weka samt Hälsingsgården och Isaksgården i enlighet med det av Kr. L. framställda medlingsförslaget förklarade den förstnämnda gårdens svarande ägare, att han icke ville ingå på några ändringar utan önskade oförändrat vidhållande av den uppgjorda skiftesläggningen, emedan Kr. L. åtnöjdes med det nu utvisade planläggningsförslaget. Redan vid det dagen därpå eller den 30 april 1859 då sammanträdet fortsattes förelåg förrättningsmannens utlåtande över de gjorda anmärkningarna mot den uppgjorda skiftesplanen och efter dess uppläsande erbjöd sig Kr. L. att erlägga hälften av L. Wekas utflyttningskostnad och övriga närvarande skiftesdelägare syntes icke obenägna att deltaga i den andra hälften. Men då dels J. F. Svensson icke ville på någon förändring ingå, dels ock de närvarande intressenterna ej kunde förbinda sig att svara för de frånvarande, i avseende på nämnda kostnad, så var icke för närvarande någon annan uppgörelse rörande planläggningen för L. Weka och Kr. L:s hemmansdelar möjlig än den uti utlåtandet föreskrivna och hänvisades i denna fråga – som icke i övrigt berörde skiftet – till ägodelningsrätten. I avseende på det av Kr. L. påyrkade planbytet med L. Weka, hade skiftesmännen – enligt det i anledning av de ifrågasatta ändringarna i skiftesplanen gjorda "utlåtandet" – funnit å ömse sidor skäl anförda, som vålla att denna frågas avgörande var i högsta mått betänkligt. Gent emot Kr. L:s påståenden, som stödde sig å föreskrift i 12 kap. 9§ skiftesstadgan, om att särskilda delar av samma hemman så vitt möjligt böra läggas intill varandra, stod J. F. Svenssons skäl för bestridandet, som ägde stöd i s.s. 13 kap., vilket icke ålägger flera delägare utflyttningsskyldighet än som för minskning av skiftesantalet eller erhållandet av rediga och formliga ägolotter erfordras, och skulle skiftesmännen följaktligen, om frågans avgörande icke i något hänseende inverkat på mer än de båda delägare, mellan vilka tvisten uppkommit, eller om Kr. L. velat åtaga sig att på egen bekostnad deltaga för skifteslaget i flyttningen av L. Weka hus, vilka ha en sådan plats, att det även för L. Weka kunde synas vara en förmån, att få dem å bättre ställe förlagda, föreskrivet lottning för sakens avgörande. - Men då utflyttandet av L. Weka skulle drabba hela skifteslaget, utan att flera delägare än Kr. L. och L. Weka hade någon nytta därav, så måste skiftesmännen stanna i det beslutet att vidhålla den av dem uppgjorda planläggningen. Vad däremot den av Kr. L. påyrkade förändringen i utmarken beträffade, så bifölls denna – då L. Weka därigenom icke bekom sin utmarksteg på fjärmare avstånd. Rörande alla de övriga skiftesdelägarnas yrkanden om förändringar i skiftesläggningen, så avslogos dessa helt och hållet under olika motiveringar, utom naturligtvis i de fall, då uppgörelse mellan olika delägarna kom till stånd. Några dylika avtal om ändringar i den provisoriska skiftesläggningen förekom också senare vid skiftets definitiva genomförande, men var i allo av mindre betydelse och omfattning. Vid sammanträde den 24 nov 1859 förekom för sista gången den förut mera relaterade frågan om planbyte mellan Lilla Weka och Kristian Larssons hemmansdel i Hälsingsgården. Kr. L. begärde då, att han för erhållande av någon förbättring i sin skiftesplan – utan att genom överklagande av skiftet nödgas fördröja dess fastställande och ådraga delägarna ökade kostnader – på så sätt, att ett knä gjordes å hans ägogräns mot L. Weka och han mot utbyte av jord finge sitt skifte framdraget längre åt öster, närmare Weka Floge, varigenom han skulle erhålla en lägligare byggnadsplats och tillgång till s.k. "vättne" för kreaturen, emedan anskaffande av vatten genom brunnsgrävning vore stor svårighet underkastad. Den förenämnde ägaren till L. Weka, ville dock ej heller i detta avseende medgiva någon planförändring, ens i det minsta, förklarande, att den erhållna ägofiguren därigenom skulle försämras samt bestred Kr. L:s yrkande. Förrättningsmännen funno sig därför "huru gärna de skulle sett tvisten avgjord i godo, föranlåtna, att låta den uppgjorda planen vidblivas". På en därefter av lantmätaren framställd förfrågan till skiftesdelägarna och dessa enligt Kr. L:s tillbud voro villiga deltaga i halva kostnaden för L. Wekas utflyttning, lämnades av somliga jakande och av andra nekande svar – och så förföll definitivt även den frågan. Sista protokollförda sammanträdet med Sätuna skifteslag i sammanhang med laga skiftet hölls den 30 juni 1860. Något beslut om en bestämd tillträdesdag för de nya skiftena, hade vid därom under slutsammanträdet förevaren fråga ej kunnat åväga bringas, utan meddelade då lantmätaren, att delägarna i det fallet fingo rätta sig efter gällande lag. Härefter hade de sedan tre år på sig tills utflyttningen skulle vara slutgiltigt verkställd. Skiftet överklagades ej.

Sätuna laga skifte

År 1857 den 5:te juni inställde sig vice kommissionslantmätaren J. P. Wetterlund i Sätuna till sammanträde för verkställandet av laga skifte av byn. Sammanträdet var utlyst att hållas å Stora Paris, men på grund av att åbyggnaderna ansågos olämpliga, så flyttades det till hemmanet Isaksgården. Såsom skiftesgodemän hade tillkallats Anders Larsson i Hemmingstorp och J. Ekelund i Hökaberg. Skiftet hade begärts av Patron P. R. Gylling å Vrangelsholm, som ägt ett par hemmansdelar i byn men kort förut överlåtit dessa på en Johannes Håkansson, som vidhöll företrädarens begäran. Delägarna förevisade åtskilliga kartor och handlingar från förut hållna skiften men då åtskilliga förändringar genom odlingar m.m. sedan dessas upprättande förekommit, så ansågo förrättningsmännen och delägarna att nya mätningar å hemägorna borde föregå skiftet. Vid dessa mätningar, som på delägarnas begäran bestämdes skola företagas den följande hösten, erfordrades ej att upptaga flera skillnader än mellan de särskilda hemmanen, emedan inom varje hemman odlingarna skett efter mantal. Skiftesdelägarna uppgåvo det ej något ödeshemman förefunnos och att byns ägor förut blivit lagligen storskiftade. Det överenskoms att skifteslagets andelar i Billingen och Klyftamon ej skulle i skiftet ingå, emedan de så nyligen som 1837-1838 uppmätts. Den över ägorna upprättade nya kartan företeddes i sept. 1858 och rågångarna omkring ägorna granskades på det noggrannaste. Rörande ett härvid upprättat Rågångsprotokoll, se artikeln ”Sätunas gränser”. Därefter företogs till behandling delningsgrunden för Sätuna skifteslag, till vilket även i vissa avseenden hemmanen Stora Weka och Båltorp med Nestegården räknades, och utvecklade lantmätaren för vederbörande de förhållanden, som efter föregångna storskiften inom byalaget och socknens övriga hemman lågo till grund därför. Se härom vad som säges i art. ”Sedermera skiftande av Sätuna by”. Det beslutades efter inhämtandet därav, att odalägorna och utmossarna skulle hava sin delningsgrund i 1783 års storskifte med hänsyn till de förändringar senare företagna ägobyten förorsakat, medan med utmarken skulle förfaras som oskifto. Hemmanen Båltorp med Nestegården rätt till vassläkt och fiske i Hornborgasjön beslutades bibehållas. Enär klockaren inom församlingen i längre tider haft medgiven rätt att bärga hö å en vid storskiftet å utmossarna avsatt väg, så beslutades att en lika stor mark efter gradering vid skiftet skulle avsättas till samma ändamål. Den inom skifteslaget belägna gamla kyrkogården, beslutades skola bibehållas orubbad och ej i skiftet ingå. Skiftesdelägarna beslutade, att inom skifteslaget bosatta fattiga och ålderstigna personer skulle få kvarbo å de platser, där deras stugor voro belägna mot erläggande av en nu i varje fall bestämd avgäld till den blivande markägaren. Se härom vidare i art. ”Småstugubebyggelsen” och ”Sätuna bys skifte”. Skiftesdelägarna överenskommo, att den delägare, som erhåller stenmur i ny skiftesgräns eller vid landsvägen mot Gökhem, skall till förre ägaren betala 6 sk. rgr eller 12 1/2 öre rmt per famn. Härefter utvisades för vederbörande den å såväl kartan som marken av förrättningsmannen uppgjorda provisionella planläggningen av skiftet. 

Av denna inhämtas att de i skiftet ingående ägorna utgjordes av fyra slag. 

  • 1:0. Åker, tomter och höglänta vallar. 
  • 2:0. Maden och sidlänta vallar, av vilket ägoslag maden utgjorde den betydligaste delen men på grund av att den under stundom var utsatt för översvämningar från Hornborgasjön eller ån, ehuru till en del redan odlad, icke kunde gå i byte med den förstnämnda, alltid från vattenskada fredade åkern. 
  • 3:0. Utmossarna, som var vida sidläntare och djupare än maden och i anseende härtill samt deras med maden högst olika läge och beskaffenhet icke kunna därmed gå i utbyte, allraminst mot delägarnas bestridande. 
  • 4:0. Utmarken och Tån, vilka ägor avsatts till avrösningsjord. 

Med undantag av några smärre och i i ingen mån på delägarnas rätt inverkande utbyten emellan de tre förenämnda slagen av inrösningsjord har varje hemman i dessa ägoslag bekommit vederlag efter uppskattning för vad i vartdera före skiftet innehafts, och har med iakttagande av förenämnda huvudgrunder planläggningen uppgjorts sålunda: 

B. 1/2 mtl Lilla Weka

som äges av Sven Fredrikssons sterbhus kvarbor och bekommer tre skiften: 1.Åker och madskifte i Vite mossarna, Vekängarna, Lilla Wekagärdet, Knalleberget, Isaksgärdet, Missunna, Lilla Weka hustomt, hage och lycka, Låddeskanken och Gräslåddan; 2. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt 3 avrösningsskiften i Utmarken. 

C. a. 1/2 mtl Stommen

tillhörigt Anders Johansson på Båltorp, kvarbor under erhållande av 4 ägoskiften: åker och ängsskifte i Hustomterna, Tåtomterna, Tåhagarna, Kyrke - och Storegårdslyckorna samt Avredsgärdet; 

1. madskifte i Sjömossen och Vitemossarna;
2. mosskifte i Ingatorps och Utmossarna samt
3. utmarksskifte.

C. b. 3/8 mtl Stommen

ägare änkan Stina Andersdotter, utflyttar och erhåller 4 skiften:
1. åker -, ängs - och avrösningsskifte i Balkalyckorna, Spännarelyckan Spännarehagen, Spännars kålgård, Lyckorna vid Milsten, Börlingslyckan, Rysslunnelyckan och Tån;

3. mosskifte i Utmossarna vid Sjö- och Frammossarna, samt
4. utmarksskifte.

C. c. 1/8 mtl Stommen

ägare Erik Andersson i Hökaberg, utflyttar och bekommer 3 ägoskiften:
1. åker- och avrösningsskifte i Bäckalyckorna, Intagorna och Utmarken;
2. madskifte i Sjömossarna samt
3. mosskifte i Hånger- och Ingatorpsmossarna.

D. a. 1/2 mtl Hälsingsgården

ägare Kristian Larsson, utflyttar och bekommer 3 ägoskiften:
1. åker - och madskifte i Sjömossarna, Sjöbacken, Vitemossarna, Sjögärdet och Mellersta Wekagärdet;
2. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna , samt
3. utmarksskifte.

D. b. 1/2 mtl Hälsingsgården

ägare Sven Larsson, har rätt till kvarboende och bekommer 4 skiften:
1. åker- och ängsskifte i Isaksgärdet, Frälsegårdslyckan, Låddaskanken, Låddan, Gräslåddan, Låddehagen, Lilla Wekalyckan, Lill Jonases, Tåtomterna, Tåhagarna och Hustomterna;
2. madskifte i Vitemossarna;
3. mosskifte i Utmossarna vid sjön och i Frammossarna, samt
4. utmarksskifte.

E. a. 1/8 mtl Isaksgården

ägare Lars Johansson, utflyttar och tilldelas 3 skiften:
1. åker- och avrösningsskifte i Bäckalyckorna, Käringlyckorna, Intagorna och Utmarken;
2. madskifte i Vitmossarna, samt
3. mosskifte i Hånger- och Ingatorpsmossarna.
  
E. b. 1/8 mtl Isaksgården

ägare Johannes. Håkansson, utflyttar och tilldelas 3 ägoskiften:
1. åker- och avrösningsskifte i Bäckalyckorna, Mellanlyckorna och Utmarken;
2. madskifte i Sjömossarna, samt
3. mosskifte i Hånger- och Ingatorpsmossarna.

E. c. 1/8 mtl Isaksggården

ägare Kristian Larsson i Hälsingsgården, utflyttar och erhåller 3 skiften:
1. åker- och madskifte i Vitamossarna, Mellan Wekagärdet, och Lilla Wekagärdet;
2. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt
3. utmarksskifte.
  
E. d. 1/8 mtl Isaksgården

ägare Erik Andersson i Hökaberg, utflyttar och erhåller 4 skiften:
1. åkerskifte i Bäckalyckorna och Intagorna;
2. madskifte i Sjö- och Vitamossarna;
3. mosskifte i Hånger - och Ingatorpsmossarna;
4. utmarksskifte.

F. a. 1/4 mtl Tomten

ägare Johannes Håkansson, utflyttar med tilldelande av 4 skiften:
1. åkerskifte av Roligheta, Flinkalyckan, Mellan- och Bäckalyckorna;
2. madskifte i Sjömossarna.
3. Mosskifte i Hånger- och Ingatorpsmossarna, samt
4. Utmarksskifte.

F. b. 1/4 mtl Tomten

ägare Lars Petter Svensson, utflyttar och erhåller 3 skiften:
1. åker - och avrösningsskifte i Bäckalyckorna, Intagorna och Utmarken;
2. madskifte i Sjö- och Vitamossarna, samt
3. mosskifte i Hånger- och Ingatorpsmossarna.

G. a. 1/2 mtl Frälsegården

ägare Sven Larsson i Hälsingsgården utflyttar och bekommer 4 skiften:
1. åkerskifte av Isaksgärdet, Grytingen och Backarna i Vitamossarna och Bjärkarna;
2. madskifte i Vitamossarna och Vekängarna;
3. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna;
4. utmarksskifte.

G. b. 1/2 mtl Frälsegården

ägare Sven Larsson d.ä., kvarbor och erhåller 4 skiften:
1. åkerskifte i Hustomterna, Isaksgärdet, Frälsegårdslyckan, Grytingen och Storegårdsgärdet;
2. madskifte i Vitamossarna;
3. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt
4. utmarksskifte.

H. a. 3/8 mtl Storegården

som äges av fanjunkaren S. M. Svalander, utflyttar och bekommer 4 skiften:
1. åker - och ängsskifte i Odensängarna, Ekelund och Lunnagärdet;
2. madskifte i Vitamossarna och Bjärkarna;
3. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt
4. utmarksskifte.

H. b. 1/4 mtl Storegården

ägare A. Larsson, utflyttar och bekommer 4 skiften:
1. åkerskifte i Lunnagärdet och Storegårdsgärdet;
2. madskifte i Bjärkarna;
3. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt
4. utmarksskifte.

H. c. 1/4 mtl Storegården

ägare magister P. A. Hagström, utflyttar och bekommer 3 skiften:
1. åker - och madskifte i Bjärkarna, Isaksgärdet, Grytingen, Storegårdsgärdet och Lunnagärdet;
2. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna;
3. utmarksskifte.

H. d. 1/8 mtl Storegården

ägare änkan Maria Hagströms omyndiga barn, utflyttar och bekommer 4 skiften
1. åkerskifte i Grytingen och Lunnagärdet;
2. madskifte i Bjärkarna;
3. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt
4. utmarksskifte.

Ia. 1/4 mtl Lilla Paris

ägare Lars Svensson

på Båltorp, flyttar från nuvarande tomterna och erhåller 4 skiften:
1. åkerskifte i Storegårdsgärdet och Storegårds- eller Kyrkogårdslyckan;
2. madskifte i Vitamossarna;
3. mosskifte i Ingatorps- och Utmossarna;
4. utmarksskifte.

Ib. 1/8 mtl Lilla Paris, ägare Anders Johansson på Båltorp, utflyttar och tilldelas 4 skiften:
1. åkerskifte i Avredsgärdet;
2. ängs och madskifte i Vitamossarna;
3. mosskifte i Ingatorps och Utmossarna, samt
4. utmarksskifte.

Ic. 1/8 mtl Lilla Paris, ägare Per Jonsson på Båltorp, utflyttar och bekommer 4 skiften:
1. åkerskifte i Storegårdsgärdet;
2. madskifte i Vitamossarna;
3. mosskifte i Ingatorps och Utmossarna;
4. utmarksskifte.

K. 1/2 mtl Stora Paris, ägare Johannes Håkansson, utflyttade och erhåller 4 skiften:
1. åkerskifte i Balkalyckorna, Mellanlyckorna, Bäckalyckorna och Hulabäcken;
2. madskifte i Sjömossarna;
3. mosskifte i Hånger och Ingatorpsmossarna, samt
4. utmarksskifte.

L. 3/8 mtl Berg

ägare Kristian Larssons sterbhus, kvarbor och bekommer 4 skiften:
1. åker och ängsskifte i Avredsgärdet, Stora Paris hustomt,
Spännarehagen, Bergs hustomt, Källelyckan och Balkalyckorna;
2. madskifte i Vitamossarna och Vekängarna;
3. mosskifte i Utmossarna vid sjön och Frammossarna, samt
4. utmarksskifte.

M. Båltorps med Nestegårdens i skiftet ingående ägor ha sammandragits i två skiften:
1. madskifte, som även innefattar dess andel i allmänningar inom skifteslaget: i Odensängarna, Frälsegårdens soldatäng, utbytesjord från Hornborga och Ekelund; samt
2. mosskifte i Frammossarna, Ingatorpsmossarna och Utmossarna. Madskiftet har utlagts så, att det sammanhänger med de ägor till Båltorp med Nestegården, som icke ingått i förevarande laga skifte. 

Rörande skifteslagets fem soldatboställen, berördes två av dessa icke nämnvärt av skiftet, nämligen Stommens Bergs och Frälsegårdens, vilka fingo kvarligga å sina gamla platser mellan Stommens och Stora Paris hemägoskiften. De övriga tre – Hälsingsgårdens, Tomtens Isaksgårdens och Storegårdens utflyttades till den s.k. Tjurs Backe i närheten av hemmanet Ingatorp i Hånger. Dessa erhöllo vardera ett åker och ängs och ett mosskifte, de senare å de där belägna Hånger och Ingatorpsmossarna. Härjämte utlades en för dem gemensam beteshage i Utmarken, vari de fem boställena ägde lika del.

Som märkes saknas härovan litterat A., som vid tidigare skiften varit åsatt Stora Weka egendom, vilken ej ingick i förevarande skifte men väl ändå ansågs finnas. Ovanstående provisionella skiftesläggning ändrades sedermera i så ringa mån, att den här ej förtjänar omnämnas men hänvisas till art. ”Skiftesdelägarna bedöma skiftet”. På sätt föregående ägofördelning utvisar erhöllo i anseende till ägornas olika beskaffenhet och spridda lägen åtskilliga skiftesdelägare tre och alla de övriga fyra skiften i hemägorna och då härtill kommer att varje hemmansdel dessutom äger del i de från skiftet uteslutna skogstrakterna å Billingen och Klyftamon, så erhåller varje hemman fem, resp. sex ägoskiften, vilket är större antal än 12 kap. 10§ Skiftesstadgan tillåter och därför enligt samma stadgas följande § måste underställas vederbörande ägodelningsrätt för prövning, så meddelade nu lantmätaren, att så inom föreskriven tid skulle ske.

Gudhems härads ägodelningsrätt sammanträdde också i anledning därav på ort och ställe den 19 aug 1859 och gav i sitt utslag tillstånd till genomförande av den uppgjorda planläggningen, finnande sig vid betraktandet av omständigheterna särskilt i Utmossarna – som voro av så sidlänt och lös beskaffenhet att de ej kunde användas till bete, emedan kreaturen sjönko ned i dyn, och därför samt emedan gräsväxten där var svag icke kunde gå i utbyte med ängen– att skiftesmännen i allt handlat riktigt.

Ett annat framsynt beslut var avsättandet av fattigstugutomt, vilken senare vid uppförandet av en fristad för socknens ”pensionärer” kom väl till pass.

Sätuna Gränser.

Enligt det vid laga skiftet upprättade rågångsprotokollet gränsade Sätuna by i norr mot Hornborga socken, i öster mot de insocknes belägna, enstaka säterihemmanen Båltorp med Nästegården, som här lågo vid gränsen mot Hornborga, söder därom mot denna sockens utmark Eckornavallen samt i söder mot Gudhems Herrgård, Holmängen, Laggareboden och Lilla Ingatorp i Gudhems och Hångers socknar. Vidare gränsade skifteslagets ägor å väster mot St. Weka egendom, vars hemägor sträckte sig utmed en forntida vik av Hornborgasjön, gående i sydlig riktning från byn. I övrigt utgjorde nämnda sjö gräns. Emot Hornborga utgjordes gränsen främst av Hornborgaån och å dennas östra sida av Sätuna bys Odensängar. Här befanns en Hornborga tillhörig "holme", som endast vid högt vattenstånd var kringfluten men i vanliga fall endast genom en fördjupning skild från Sätuna odalägor. Den över Sätuna socken 1778 upprättade storskifteskartan upptager visserligen ingen sådan Holme men genom jämförelse av längden på tillgränsande storskiftestegar inom Sätuna visades dessa ha tillbörlig längd utan densamma, som alltså efter det ån vid något tillfälle efter storskiftet ändrar riktning blivit skild från Hornborga och kommit Sätuna till godo. Där ån ute på maderna upphörde att utgöra gräns mellan socknarna utmärktes denna av stående hägnader samt av fullt rörlagd och tydlig, öppen skillnad. I samband med föregånget och fastställt laga skifte i Hornborga hade denna skiljaktighet också anmärkts och ägobyte med Sätuna i anledning därav i laga ordning skett. Mot de ägor till Båltorp med Nästegården, som ej i förevarande laga skifte ingingo, utgjordes rågången först vid Allmänningen, den s.k. Planterhagen, av stående hägnad, till sin sträckning förenlig med storskifteskartan. Denna karta upptager sedan Planterhagen slutat ett ägostycke utan namn och litt. och därför följaktligen allmänt, vilket ej heller fanns upptaget på Båltorps senare upprättade karta men nu till en del av denna gård innehades. Ett i marken på de flesta ställen synligt gammalt dike utvisade samma sträckning som å storskifteskartan angives och å nya kartan insatts. Allmänna landsvägen utgjorde därefter gräns tills en öster därom stående hägnad vidtog, vilken ifrån nämnda väg och till Bergs äng var enligt storskifteskartan, med undantag att vid ett knä å gränsen Båltorp hade en stenbacke inneliggande uti Sätuna gärde. Vid Bergs äng var gränsen till en del skiljaktig från storskifteskartan, men rörande denna sak finnes å storskifteskartans beskrivning en av lantmätaren C. Jacobsson gjord anteckning om att han år 1815 från Båltorps Tå av hemmanet Bergs andel verkställt utbrytning, varigenom denna olikhet uppkommit. Rågången söder om bivägen, eller mellan Båltorps uteliggande Tå och Bergs lyckor samt Källebergs södra tomtlycka utgjordes av stående hägnader. Emellan Båltorps gärdeslag och Sätuna belägna lyckor samt Sätuna lyckor och utmarken är gränsen upptagen i enlighet med förut åberopade storskifteskarta samt utmärkes å marken av renar, stående hägnad och öppen skillnadslinje. Mellan utmarkerna till Båltorp och Sätuna är rågången helt och hållet avvikande från de gränser storskifteskartan angiver men ansågs orsakad av den 1818 verkställda utbrytningen (se "Storskiftandet av Sätuna by"). Ifrågavarande utmarksgräns utgjordes dels av stående hägnad och dels med av råsten utmärkt skillnadslinje. Emot Hornborga bys utmark var rågången betydligt avvikande från den gräns, som å Sätuna sockens storskifteskarta upptages, enligt vilken rågången skulle utgå till den s.k. Hättebrunn, medan den för närvarande enligt stående hägnader utgår till Gudhems sockens skillnad 243 alnar väster om den källa, som nu benämnes Hättebrunn. På förfrågningar om orsaken till denna betydliga skiljaktighet, som ej gärna syntes ha med orätt kunna tillkomma, upplystes, att densamma berodde på vid utbrytningen av Båltorps andel i utmarken år 1818 med Hornborga verkställt ägobyte och att gränsen vid det innevarande år avslutade laga skiftet utlagts sådan den nu befinnes. Emot Gudhems Herrgård utgjordes gränsen av stående hägnader med rak sträckning och i full överenskommelse med storskifteskartan. Detsamma var förhållandet med gränsen mot Holmängen, vilken hade en fortlöpande rak sträckning med föregående med undantag av några smärre av markens oländighet orsakade krökningar. Ej heller emot Laggareboden förefanns någon anmärkningsvärd olikhet, mer än att till detta hemman intagits ett ägostycke vid Högehall och att ett nästan lika stort stycke i dess ställe därifrån lagts till Sätuna utmark. Gent emot St. Weka kunde den ofta åberopade storskifteskartan icke utgöra något rättesnöre för rågångarna, emedan desamma genom det 1820 verkställda och 1821 fastställda enskiftet av denna utan följdes de därvid å egendomens karta upptagna gränserna, vilka även å marken kunde följas, undantagandes vid Tån och i utmarken, där ej någon rågång vid mätningarna kunnat utvisas, utan hade sådan måst insättas. Emot Lilla Ingatorp utgjordes rågången av stående stenmurar och gärdesgårdar samt av ett gammalt dike med jordvall, allt till lika sträckning med storskifteskartan. Emot Hångers sockens Ängsmossar slutligen, utgjordes gränsen av gamla diken med jordvallar samt en ällgång i enlighet med Sätuna storskifteskartas visning.

Anmärkning. Vid Hornborga laga skifte utlades gränsen mellan socknarna i den så kallade Långemossen, som sträcker sig ända från Hälle till hemmanet Bjärkebacken.

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Båltorp ] Gårdar ] Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] [ Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ]
[underordnad] [ Innehåll ]