Rond Fyra
Rond Fyra
2003-06-05 MBN/0500
Bygglov beviljas
Berörd sakägare skall delges nämndens beslut.
Området berörs inte av detaljplan eller områdesbestämmelser.
Översiktsplanen för Falköpings kommun anger ett sammanhängande område av
riksintresse för natur, kultur och rörligt friluftsliv. Aktuell plats är
belägen på en platå öster om väg 2687 mellan Broddetorp och Varnhem. Marken
är jordbruksmark och är inte särskilt utpekad i den av riksintresse
preciserade redovisningen.
Militärbefälhavaren, södra militärområdet, har inget att erinra mot
förslagen lokalisering.
Bygglov har tidigare meddelats 2001-04-19 § 84. Efter överklagande har
bygglovet upphävts och ärendet återförvisats till förnyad prövning efter
hörande av sakägare.
Inför nämndens behandling har Länsmuseet som ägare till angränsande
fastighet beretts inkomma med yttrande.
Av museets yttrande framhålls att vindkraftsverkets placering på
riksintresseområden. Yttrande poängterar särskilt vikten av den egna museala
jordbruksdriften och att angränsande gårdars drift bör anpassas till
Heljesgården. I beskrivningen av området redovisas den genom årtusenden
förändrade jordbruksdriften i området in till modern tid med intensivt
jordbruk på de öppna markerna ner mot Hornborgasjön och mindre jordbruk/
torpställen i skogsområdet.
Vid nämndens tidigare prövning av ärendet gjordes bedömningen att vindkraftverkets placering i det öppna jordbrukslandskapet, inom öppen åkermark, inte skulle vara till men för de riksintressen som redovisas. Ett aktivt jordbruk med ianspråktagande av alla moderna möjligheter bör inte vara till men för en angränsande enhets speciella driftsvillkor. I området befintliga fasta fornlämningar har inte bedömts utgöra utgöra skäl att avslå framställningen om bygglov.
Byggherren erinras om att uppförande av vindkraftverket erfordras medgivande
enligt kulturminneslagen. Överprövning av frågan pågår.
Anmälan enligt miljöskyddslagen skall inlämnas till miljönämnden innan
vindkraftverket uppförs. För buller från anläggningen skall gälla
Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller.
Bygganmälan skall inlämnas till byggnadsnämnden minst tre veckor innan
arbetena påbörjas.
Byggsamråd erfordras. Stadsarkitektkontoret kommer att kalla till samråd
då bygganmälan föreligger.
Kvalitetsansvarig (behörighet N) skall anmälas av byggherren och föreligga
vid kallelse till byggsamråd.
Kontrollplan skall beslutas av byggnadsnämnden och underlag för
kontrollplan skall föreligga vid byggsamrådet.
Vid bygganmälan skall följande handlingar föreligga:
Teknisk beskrivning (bilaga till bygganmälan)
Grundförhållanden och grundläggningssätt (konstruktionsritningar)
Material i stommen och principerna för den bärande konstruktionen
(konstruktionsritningar).
Bygglovet upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år
från och avslutas inom fem år från ovan angivet beslutsdatum.
Detta beslut kan överklagas hos länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Mariestad.
Överklagandet skall ha kommit byggnadsnämnden till handa inom tre veckor
från det klaganden delgivits beslutet. Hur överklagandet sker framgår av
bilagd skrivelse.
Dnr 147/02 Ert dnr BY 2000/0500
Västergötlands museum har av Byggnadsnämnden i Falköpings kommun beretts tillfälle att inkomma med yttrande angående rubricerade ärende.
Bakgrunden är att Agrivind AB som konsult ansökt om att få uppföra ett vindkraftverk i storleksklassen 600-900 kW på fastigheten Bolum 4:2. Västergötlands museum äger grannfastigheten Bolum 16:5 och bedriver här verksamhet på den alltmer välkända museigården Heljesgården.
Av handlingarna framgår att störningseffekten vad gäller ljud för museigården ligger på 39,2 dB, just under maxgränsen (40,0 dB) och att skuggningseffekten är störst för museigården med 15:44 h/år.
Heljesgården ligger inom riksintresseområde för både kulturmiljövård (KR 100 Kambrosilurområdet; KR 42 Broddetorp - Bolum - Sätuna - Hornborga), naturvård (NR 014098 Sydbillingen) och friluftsliv (FR 06 Billingen - Valle - Hornborgasjön). I värdetexten till riksintresse för kulturmiljövården kan man utläsa att detta är en kulturhistorisk region kring de västgötska platåbergen med ett brett innehåll. Här speglas väsentliga skeden i landets agrara och förindustriella landsbygdshistoria från jordbrukande stenålderskulturer till 1700 - och 1800 - talets agrara revolution. Gynnsamma naturgeografiska förhållanden har bidragit till en landskapsutveckling av rent kontinentala mått. Heljesgården ligger också inom det nyligen upprättade naturreservatet Hornborgasjön och drivs av Västergötlands museum i nära samarbete med länsstyrelsens naturvårdsenhet i enlighet med antagen skötselplan (VGM rapport 1998:17).
Bolums socken, där Heljesgården ligger, kan idag beskrivas innehålla ett småskaligt laga - skifteslandskap med utspridda gårdar på den bättre marken och torpställen på de forna utmarkerna längre upp mot berget. Förhållandevis små åkerytor avgränsade av stengärdsgårdar och fädrev sätter ännu i hög grad sin prägel på hela bygden. Många inslag av ålderdomlig bebyggelse finns inom socknen, såsom typiska ekonomibyggnader av sten och skiftesverk med vasstak. Det här är samtidigt ett av de mest intensivt odlade områdena i Västergötland, och har varit så också historiskt. Inom Heljesgårdens ägor finns därför rikligt med kulturlämningar som har kopplingar till jordbruk och markutnyttjande under olika tider. Den historiska utvecklingen har här gjort tydliga avtryck i landskapet och det är möjligt att vandra över markerna och se spår av mänskligt utnyttjande under minst 3000 år. Inte minst detta skapar unika pedagogiska och vetenskapliga värden på Heljesgården.
År 1924 köptes Heljesgården av Erik Gustavsson och det var han och senare hans son Lars Eriksson som ägde gården fram till 1996 då den skänktes till Västergötlands museum. Syftet med gåvan var att bevara gården för framtiden och att här kunna visa hur man levde i bygden i början på 1900 - talet. Lars Eriksson bor fortfarande kvar på gården och deltar aktivt i arbetet med att omvandla gården till en museigård med ett rikt kulturhistoriskt innehåll och stora pedagogiska värden.
Ambitionen är att Heljesgården ska bli en aktiv del av det pedagogiska arbetet på länsmuseet, särskilt med avseende på lokalhistorisk forskning, landskapsvård och byggnadsvård. Genom brukandet av gården ska vi kunna förmedla teoretisk och praktisk kunskap inom det jordbrukshistoriska ämnesfältet. Särskild tyngd vill vi lägga på att visa upp och lära ut hur hästen användes i jordbruket. Vi vänder oss till den intresserade allmänheten, till hembygdsföreningar och till skolor på alla nivåer, från daghem till universitet, till studieförbund, naturbruksutbildningar etc. Verksamheten ska också kännas aktuell för viktiga frågor idag kring landsbygdsutveckling, jordbrukets framtid, miljöfrågor osv. Heljesgården ingår också i Västergötlands museums strategi för utveckling av kulturturism, som är en sektor med kraftig tillväxt idag.
År 1999 köpte museet in Trassastôvan, ett litet torp som uppfördes på ett av Heljesgårdens skogsskiften. i mitten av 1800-talet. Tanken är så småningom att med bl.a. en vandringsled upp mot berget, genom det synnerligen välbevarade kulturlandskapet öster om Heljesgården, kunna visa på den viktiga kopplingen mellan gården och skogen. Museets förhoppning är också att kunna använda torpet i den pedagogiska verksamheten och förmedla något av den historia om de obesuttnas villkor som torpet och dess omgivning berättar. Härigenom kompletterar Trassastôvan och Heljesgården varandra på så vis att olika samhällsklassers villkor och roller i agrarsamhället kan belysas.
Till dags dato har stora resurser satsats på restaurering av byggnader och marker, på utveckling av verksamheten och på kunskapsuppbyggnad och dokumentation. Av allmänna medel, huvudsakligen olika statliga bidrag, samt fondmedel har sammantaget ca 2,5 miljoner hittills investerats i museigården. Falköpings kommun har också bidragit genom ett sysselsättnings lag som gjort åtskilliga dagsverken på Heljesgården.
Länsstyrelsen ser Heljesgården som en viktig regional resurs för att åskådliggöra odlingslandskapets historia. För centrala Västergötland, där jordbruket varit och är en så dominerande näring, är den agrara historien extra viktig för att förstå hur dagens samhälle utvecklats. Också Regionen i Västra Götaland har uppmärksammat Heljesgården, och museet har goda förhoppningar om att ett särskilt regionalt uppdrag att spegla västsvensk jordbrukshistoria ska kopplas till gården.
De pedagogiska kvaliteter som Heljesgården har är också unika ur ett nationellt perspektiv. Agrarhistoriska institutionen vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala bedömer denna museigård som en av Sveriges absolut främsta och därför besöker man gården regelbundet i samband med olika exkursioner.
Det är också många föreningar och skolor som bedriver verksamhet på Heljesgården i samarbete med länsmuseet. Hästavelsföreningar utnyttjar Heljesgårdens marker för träning och tävling i brukskörning. Hantverkarskolan Dacapo i Mariestad använder Heljesgården som undervisningsmiljö och praktikplats. Närbelägna skolor, exempelvis i Broddetorp och Varnhem, använder Heljesgården som utflyktsmål och undervisningsmiljö. Hit knyts också olika studiecirklar som handlar om exempelvis jordbruk, hantverk och gårdshistoria.
Också Falköpings kommun har på olika sätt varit delaktiga i Heljesgårdens utveckling. Här kan nämnas Hornborgaprojektet, initierat 1999 av Falköpings kommun i syfte att levandegöra kulturarvet och generera arbetstillfällen genom resurserna Hornborgasjön och Heljesgården. Det är också tydligt att verksamheterna på Heljesgården gynnar hela bygden och dess invånare och skapar förutsättningar för lokala initiativ och företagsamhet.
Det är Västergötlands museums uppfattning att ett vindkraftverk på föreslagen plats skulle innebära stor skada på riksintresse och inverka menligt på verksamheten vid Heljesgården. Ett vindkraftverk skulle utgöra ett starkt dominant inslag i det öppna landskapet, både visuellt och ljudmässigt. Det riskerar att påtagligt reducera de unika kvaliteterna i den historiska gårdsmiljön. Med den utvecklingsambition museet har med Heljesgården är det ytterst olyckligt att få ett vindkraftverk så nära. Det kan inte heller vara i enlighet med de ambitioner och utvecklingsidéer för området som kommunen själv ger uttryck för i olika sammanhang.
I program, direktiv, lagar och projektidéer som stat, kommun och andra tagit fram framkommer samstämmigt att detta är en bygd av största internationella, nationella, regionala och lokala betydelse. Det är en bygd som ska brukas med stor hänsyn tagen till dess kulturhistoriska värden. Vidare är det tydligt att museigården Heljesgården och verksamheten där har ett starkt allmänintresse som går utöver det rent lokala
perspektivet
Det är således Västergötlands museums bestämda åsikt att Falköpings kommun inte ska ge bygglov till uppförandet av vindkraftverk på fastigheten Bolum 4:2.
Västergötlands Museum museichef.
2003-06-18 Dnr 147/02
angående beviljat bygglov för vindkraftverk på fastigheten Bolum 4:2, Bolum, Falköpings kommun.
Västergötlands museum har, såsom varandes sakägare, den 17 juni 2003, delgivits byggnadsnämndens i Falköping beslut i rubricerade ärende.
Västergötlands museum vidhåller att ett vindkraftverk på föreslagen plats skulle innebära stor skada på riksintresse och inverka menligt på verksamheten vid Heljesgården både visuellt och ljudmässigt. Se utförlig argumentation i museets
yttrande.
Västergötlands museum konstaterar dessutom att byggnadsnämnden gör sig skyldig till en grov misstolkning när man i beslutstexten skriver att museet poängterat "att angränsande gårdars drift bör anpassas till Heljesgården". Västergötlands museum varken har eller ger uttryck för en sådan ambition.
Västergötlands museum menar bestämt att Falköpings kommun inte borde ha gett bygglov för vindkraftverk på angivna plats och vill således härmed överklaga byggnadsnämndens beslut.
Debatt Vinden har gått vill vid
Hornborgasjön, om vindtäkt av natur och kultur.
Debatt Rädda Hornborgasjön
från Vindkraft
2004-02-04 Beslut Dnr 403-48603-2003
Klagande
Västergötlands Museum
Motpart
Agrivind AB
Överklagande av beslut om bygglov för uppförande av vindkraftverk på fastigheten Bolum 4:2 i Falköpings kommun
Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet. (eller förutsättning för att ge bygglov föreligger inte).
Agrivind AB ansökte om uppförande av ett vindkraftverk i storleksklassen 600 - 900 kW med en höjd av 55 alternativt
65 meter högt rörtorn.
Byggnadsnämnden beslutade den 5 juni 2003, § 85, att bevilja Agrivind AB bygglov för uppförande av vindkraftverket.
Av protokollet framgår bl.a. följande.
Bygglov har tidigare meddelats 2001-04-19 vilket upphävts och ärendet hade
visats åter till nämnden för förnyad prövning efter hörande av sakägare. Inför nämndens prövning har Länsmuseet
hörts och i yttrande motsatt sig bygglov. Vid nämndens tidigare prövning av ärendet gjordes bedömningen att
vindkraftverkets placering i det öppna jordbrukslandskapet, inom öppen åkermark, inte skulle vara till men för de
riksintressen som redovisas. Ett aktivt jordbruk med ianspråktagande av alla moderna möjligheter bör inte vara till
men för en angränsande enhets speciella driftsvillkor. I området befintliga fasta fornlämningar har inte bedömts
utgöra skäl att avslå framställningen om bygglov.
Västergötlands museum har överklagat beslutet och anfört att vindkraftverket skulle innebära stor skada på riksintresset och inverka menligt på verksamheten vid Heljesgården både visuellt och ljudmässigt. I överklagandet hänvisas till tidigare yttrande till byggnadsnämnden i vilket museet bl.a. anförde följande. Västergötlands museum äger fastigheten Bolum 16:5 och bedriver här verksamhet på den alltmer kända museigården Heljesgården. Fastigheten gränsar till den fastighet, Bolum 4:2, som vindkraftverket skall uppföras på. Heljesgården ligger inom riksintresseområde för både kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. I värdetexten till riksintresse för kulturmiljövården kan man utläsa att detta är en kulturhistorisk region kring de västgötska platåbergen med ett brett innehåll. Här speglas väsentliga skeden i landets agrara och förindustriella landsbygdshistoria från jordbrukande stenålderskulturer till 1700 - och 1800 - talets agrara revolution. Gynnsamma naturgeografiska förhållanden har bidragit till en landskapsutveckling av rent kontinentala mått. Heljesgården ligger också inom det nyligen upprättade naturreservatet Hornborgasjön. Bolums socken, där Heljesgården ligger, kan idag beskrivas innehålla ett småskaligt laga skiftes landskap med utspridda gårdar på den bättre marken och torpställen på de forna utmarkerna längre upp mot berget. Förhållandevis små åkerytor avgränsade av stengärdesgårdar och fädrev sätter ännu i hög grad sin prägel på hela bygden. Många inslag av ålderdomlig bebyggelse finns inom socknen, såsom typiska ekonomibyggnader av sten och skiftesverk med vasstak. Det här är samtidigt ett av de mest intensivt odlade områdena i Västergötland, och har varit så också historiskt. Inom Heljesgårdens ägor finns därför rikligt med kulturlämningar som har kopplingar till jordbruk och markutnyttjande under olika tider. Den historiska utvecklingen har här gjort tydliga avtryck i landskapet och det är möjligt att vandra över markerna och se spår av mänskligt utnyttjande under minst 3000 år. Inte minst detta skapar unika pedagogiska och vetenskapliga värden på Heljesgården. Heljesgården är en viktig regional resurs för att åskådliggöra odlingslandskapets historia. För centrala Västergötland, där jordbruket varit och är en så dominerande näring, är den agrara historien extra viktig för att förstå hur dagens samhälle utvecklats. Regionen i Västra Götaland har uppmärksammat Heljesgården, och museet har goda förhoppningar om att ett särskilt regionalt uppdrag att spegla västsvensk jordbrukshistoria ska kopplas till gården. De pedagogiska kvaliteter som Heljesgården har är också unika ur ett nationellt perspektiv. Agrarhistoriska institutionen vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala bedömer denna museigård som en av Sveriges absolut främsta och därför besöker man gården regelbundet i samband med olika exkursioner. Det är Västergötlands museums uppfattning att ett vindkraftverk på föreslagen plats skulle innebära stor skada på riksintresse och inverka menligt på verksamheten vid Heljesgården. Ett vindkraftverk skulle utgöra ett starkt dominant inslag i det öppna landskapet, både visuellt och ljudmässigt. Det riskerar att påtagligt reducera de unika kvaliteterna i den historiska gårdsmiljön. Med den utvecklingsambition museet har med Heljesgården är det ytterst olyckligt att få ett vindkraftverk så nära. Det kan inte heller vara i enlighet med de ambitioner och utvecklingsidéer för området som kommunen själv ger uttryck för i olika sammanhang. I program, direktiv, lagar och projektidéer som stat, kommun och andra tagit fram framkommer samstämmigt att denna bygd är av största internationella, nationella, regionala och lokala betydelse. Det är en bygd som ska brukas med stor hänsyn tagen till dess kulturhistoriska värden. Vidare är det tydligt att Heljesgården och verksamheten där har ett starkt allmänintresse som går utöver det rent lokala perspektivet.
Agrivind AB har i yttrande anfört följande. Broddetorp Vind AB har anlitat Agrivind AB för att i den egna hembygden få lov att uppföra ett vindkraftverk. Broddetorp Vind AB ägs av 52 personer, som till allra största delen bor i trakten eller har stark anknytning till den. Aktieägarna vill bygga ett vindkraftverk i någon av socknarna som tillhör Broddetorpsbygden, d.v.s. Sätuna, Hornborga, Broddetorp eller Bolum. Det finns riktlinjer för vilka förutsättningar som är nödvändiga för att ett vindkraftverk skall kunna uppföras, både ekonomiska och miljömässiga. Efter noggranna kartläggningar av hela trakten hittades tre, mycket små, områden där det är lämpligt. Efter samråd med länsstyrelsen på ett tidigt stadium avfördes den ur ekonomisk synvinkel absolut bästa lokaliseringen och bygglov söktes i stället på den plats, som ligger mest undanskymd och av olika experter ansedd som en lämplig plats. Detta trots att den ur företagsekonomisk synvinkel var den sämsta p.g.a. att tornet måste höjas 10 m för att kompensera negativt sluttande marknivå. Ägaren till fastigheten Bolum 4:2 är mycket positiv till en etablering av ett vindkraftverk på sina ägor. Gården är i våra dagar alldeles för liten för att ett modernt, rationellt jordbruk skall kunna bedrivas. Intäkterna av arrende och tillsyn av ett vindkraftverk skulle på ett avgörande sätt kunna bidra till, att gården kan finnas kvar som egen brukningsenhet även framgent. I yttrandet hänvisas vidare till att vindkraftverk tidigare byggts i området innan bygden hade tillgång till elektricitet från annat håll. Agrivind framhåller också att 40 dB är ett lägre ljud än en vanlig inomhusventilation åstadkommer eller ett lågmält samtal som avlyssnas på 10 meter. Ljudet från den livligt trafikerade landsvägen nära inpå Heljesgården torde vara det klart dominerande störningen nu och i framtiden. Agrivind anför även att skuggningseffekterna borde vara försumbara bl. a. med tanke på att solen går upp senare än gjorda beräkningar på grund av att Billingen skuggar sluttningen ner mot Hornborgasjön.
Det antecknas att ansökan om tillstånd enligt kulturminneslagen för uppförande av verket avslagits av länsstyrelsen. Beslutet har vunnit laga kraft efter att regeringsrätten den 18 juni 2003 inte medgivit prövningstillstånd.
Området där vindkraftverken skall placeras omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser.
För områden som inte omfattas av detaljplan gäller enligt 8 kap 12 § plan och bygglagen (PBL) som förutsättning för
bygglov att den sökta åtgärden bl.a. uppfyller kraven i 2 och 3 kap PBL. Av 2 kap 1 § PBL framgår att vid
planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall bestämmelserna i 3 kap och 4 kap miljöbalken (MB)
tillämpas.
Det aktuella området omfattas av riksintresse för kulturminnesvården och även för riksintresse för naturvård och
friluftsliv enligt 3 kap 6 § MB. Detta innebär att området skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur -
eller kulturmiljön.
Klaganden har sammanfattningsvis anfört att ett vindkraftverk på föreslagen plats skulle innebära stor skada på
riksintresset och inverka menligt på verksamheten vid Heljesgården. Vindkraftverket skulle utgöra ett starkt dominant
inslag i det öppna landskapet både visuellt och ljudmässigt. Det riskerar att påtagligt reducera de unika kvaliteterna i
den historiska gårdsmiljön.
Med hänsyn till den museiverksamhet som bedrivs på Heljesgården får klagandens enskilda intresse av gårdens
närmiljö i detta fall till stor del anses sammanfalla med det allmänna intresset att undvika skador på riksintresset i
området.
Av motiveringen till riksintresseområdet för kulturmiljön framgår att detta utgör en kulturhistorisk region kring de
västgötska platåbergen vars breda innehåll speglar väsentliga skeden i landets agrara och förindustriella
landsbygdshistoria från jordbrukande stenålderskulturer till 1700 - och 1800 - talets agrara revolution.
Vidare
konstateras att gynnsamma naturgeografiska förhållanden bidragit till en landskapsutveckling av rent kontinentala
mått med bl.a. ovanligt stora byar liksom att området har mycket höga pedagogiska och vetenskapliga värden som är
tydligt avläsbara genom landskapets öppenhet och speciella topografiska egenskaper. Som uttryck för riksintresset
anges bland annat fornlämningsmiljöer med ofta spridda gravanläggningar i landskapet från brons - och järnålder
Området Bolum – Broddetorp - Sätuna - Hornborga har av dåvarande Länsstyrelsen i Skaraborgs län, i samband med
framtagandet av riksintresseområden, pekats ut som ett kärnområde inom riksintresset.
I 3 kap 1 och 2 §§ PBL anges bl.a. att byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till natur och kulturvärdena på platsen. De skall även placeras och utformas på ett sätt som inte medför betydande olägenheter för omgivningen.
Vindkraftverket skall placeras inom en fornlämningsmiljö som utgörs av ett gravfält beläget på betesmark ca 300 meter från område med landskapsbildsskydd. Området är ett av länets tidigast befolkade med lämningar av bosättning ända sedan äldre stenåldern och uppvisar ett ålderdomligt kulturlandskap. Avståndet till klagandens fastighet med dess gamla brukningscentrum (numera museum) och bostadshus är 300 - 350 meter. På Heljesgården bor den tidigare ägaren kvar enligt uppgift från klaganden. Enligt den bullerberäkning som gjorts uppgår decibeltalet till 39,2 dB (A) utomhus. Gränsvärdet för bullernivån är 40 dB (A). Bygglovet medger uppförande av ett vindkraftverk som har en totalhöjd på 91 meter (navhöjd 65 meter och rotordiameter 52 meter).
Vindkraftverket med dess storlek och moderna konstruktion och roterande vingar kommer att utgöra ett starkt främmande inslag i landskapsbilden. Det är olämpligt med hänsyn till i synnerhet kulturvärdena men även naturvärdena på platsen. Verkets placering i närheten av klagandens fastighet med dess museiverksamhet får anses innebära en stor negativ inverkan för klaganden. Verkets storlek gör att det kommer att dominera närmiljön ön för museet och den boende på museigården på ett sätt som klaganden inte skall behöva godta.
Länsstyrelsen finner vidare mot bakgrund av det anförda att ett uppförande av vindkraftverket påtagligt kan skada natur och kulturmiljön i området. Länsstyrelsen anser därför att vindkraftverket inte uppfyller kraven enligt vad som ovan sägs i nämnda 3 kap 1 och 2 §§ PBL och i 3 kap 6 § MB.
Förutsättningar för att medge bygglov föreligger därför inte.
Debatt Vinden har gått vill vid
Hornborgasjön, om vindtäkt av natur och kultur.
Debatt Rädda Hornborgasjön
från Vindkraft