Sätuna Tå

[ överordnad ] Start ] Båltorp ] Gårdar ] Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Sätuna Tå ] Weka ] Markavägen ]
[underordnad] Båltorps Tå ] Stoms Hage ] Fattigstugan ] Text ]

 

Sätuna uppdelades av socknens inbyggare i olika områden och menade man sig ha fem – tåar.
  • Stoms Hage eller Bygatan 
  • Storetån, området ute vid vägen st. 19, 30 – 32.
  • Rackaretån, utmed Snikavägen st. 20 – 23.
  • Mällumtån, st. 5 – 12.
  • Stackaretån, st. 13 – 17, syd Wekavägen,
  • Lelletån, Lille Jonas tomt.
  • Båltorps Tå st. 20 – 27.

Det ligger 4 stugor längs Boråsvägen från Broholmen fram emot milstenen bortom mejeriet, varav en backstuga som nämns per 13-31 se här. Backstuga under Stommen här bodde Kerstin f1874 i Ekby och Beata Larsdotter f1834, Erik Valentin Göte f1901 denna stuga skall då ligga på Broholmens sida. 

Broholmen

handelsboden ligger på Stommens mark uppkallat efter sitt läge invid Brovägen. Föregångaren till lanthandeln är 

Jon i Vin eller Tulpans

Ett torp på samma plats som nuvarande handelslägenheten Broholm. Den maskulina innehavaren av detta ställe hade visst icke namn av den vackra blomman och den feminina lär långt ifrån ha varit någon tulipanros. Namnet var helt enkelt ett s.k. öknamn. Anledningen till detta namn lär ha varit den att en makarnas son – den nedan omtalade Jansson – tagit anställning vid Kungl. Gardet i Stockholm och enligt moderns berättelse fick spatsera omkring med "fjädertulpan" i det gula håret. Sonens nära beröring med kungen föranledde gumman att ibland tala om majestätet och icke sällan förledde hon sig därvid till överord, vilka härmades av folk och jämte mycket annat gav upphov till att folk drev sitt spektakel med familjen och hade en hel del att förtälja om densamma. Sålunda menade man t.ex. på, att gumman en gång vid tal om flott, i vilket hon lär ha varit mycket förtjust, skulle ha yttrat: "Kongen han har’t så bra, han får le va han vell. – Han äter le flôt å dä undras mäk, um ente han tvättar säk i flôt se." "Tulpana mannen" benämndes i socknen även för "Jon i Vinn". Man kan därav och av sonens tillnamn förstå, att han hetat Jon eller Jan. Benämningens senare del torde ha sin härledning av ställets läge vid vägen, d.v.s. i vinden eller draget, en öppnare plats, där folk flitigt färdades förbi. Jon i Vinn var innehavare av ett s.k. hacke, som i skifteshandlingarna benämnes med det som sammanskrivet egendomliga. namnet "Jon i vins intägt". (Hji 19)

Lanthandeln 

Lägenheten ägs av G A Johansson i Stommen och J A Johansson i Berg 00 -13 

August Linus Berggren

f1872 kom från Häggum  sergeant och är kanske den som startade lanthandel här i Sätuna. Han fann sin hustru i Edströms släkten från Fjällåkra. Han finns noterad 1900 men flyttar till Broddetorp 03 med sin hustru Edström och stannar där på Edhem ett år.

Johan Emil Westerdahl f1868 gifter sig här 1903 och finns här som handlare 1903 men tröttnar efter ett år och åker till Brismene sedan deras dotter är född här.

Johan Fredrik Persson

f1866 finns noterad här som handlare från 1904 och fram till sin död 1925, då tydligen sonen tar över. Hans hustru Debora Sandlund tillstöter 1906. Hushållerskan systern Sofia Persson ser sig nödsakad att lämna när hustrun kommer.

Sven Persson

f1906 i Utby kom hit från Mariestad 1923 och övertar pappans affär och driver den till ca 1945. Han flyttar sedan till Skövde och har matvaruaffären vid Norrmalm. Hade ett handelsbiträde som kallades Intressant. Perssons har affären över kriget och understödde idrotten i orten. Han hade stor rullians och sålde även foder och utsäde till bönderna.


Sven Persson med fru

Ivan Gustaf Arnold Johansson 

f1916 kommer 46 och övertar tydligen affären fram till 53, då familjen flyttar till Enköping. Gustaf Lennart Svensson f1921 skrivs som handlare 1952-55 och ersätts då av Sture Artur Valdemar Larsson f1930 55 - 58. Carl Erik Pettersson f1914 58 - 64 och därmed upphör nog handelsverksamheten och fastigheten blir en bostad. 

Martin Andersson mejeriägaren bor här från 65 till 69 och mejeristen Lennart Carlsson från 1968 någon månad.

Stomnars.

30 Stuga nära Milstenen. Där bodde en avselad bonde, som var från Vadsbo och förut ägt hemmanet Stommen.

Sätuna krog

låg någonstans mellan bron och Milstenen, vilket Chartan från 1778 bekräftar.

Olles.

31 torp som låg längs Boråsvägen i närheten av milstenen. Olle, som hette Johansson f1799 var förpantningshavare under Lilla Paris och Tomten. Han var gift med Stina, men som lämnar honom ensam 1850.  Olle bodde på äldre dagar inhyses hos avskedade soldaten Nils Björling och dog i Sätuna 1867. Han ärvdes enligt upprättat testamente av gardisten Gustaf Jansson, den så kallade Hurssen.

Björlings

32 Stuga med tillhörande lycka vid Milstenen. 

Nils Björling

Björling hade varit soldat i Håkentorp och Törnagården Bolumstorp samt med avsked som korpral bosatt sig här. Hans förnamn var Nils.  hade enligt vad han själv berättade, under fälttågen 1813 - 1814 varit med både i Tyskland och i Norge, vilket här förbigås med blotta omnämnandet. Björling var enligt egen av traditionen bevarad uppgift av gammal adel Rask.Han var två gånger gift: I med Britta Danielsdotter från Broddetorp f1779, och II med Greta Andersdotter från Friggeråker f1784 samt hade i I giftet fyra barn, varibland

  • Cajsa var gift med två soldater Anders Segerfeldt i Håkentorp
  • sonen Anders Björling. Björling, som alltid benämndes vid tillnamn men med uteslutandet av j-et,
  • Johannes flyttade till Amerika.
  • Carl flyttar till S Ving.

Milstenen ehuru flyttad ligger vid gamla mejeriet.

Nya Smedjan

Främberg hade denna smedja under många år. Vi återkommer med mer om hur man byggde. Bygdegården har köpt loss detta och förvaltar en nästan intakt gammal smedja.

Stommen Raskens

Mellan smedjan och Fattigstugan låg troligen tre ställen bland annat

Lovisas enligt Bengt. Smederna kan ha bott på denna mark vi får se.


Wekavägen

Vi svänger in på Wekavägen, som är en konstruktion i samband med skiftet och finner ett större område som nu är betesmark och som rimligen tidigare varit bebott.

Krogen

Ett stycke fram på Wekavägen, vid början av Tån, där nuvarande smens bostadstomt ligger, fanns förr en stuga, där krog hölls. Innehavaren, som efter sin hantering kallades Trogen (eller Krogen), skötte mot ersättning i natura byns kölna, brände brännvin åt bönderna mot lön eller byte av spannmål, o.s.v. så länge sådant kunde gå för sig och sedan i smyg. Hustrun beskrives som en till utseendet hård människa. Hon var en riktig ragata, säges det, och frågade liksom mannen ingenting efter. Såsom exempel omtalas det, att när hon såg pojkarna slåss, så brukade hon egga de mindre mot de större, sägandes ”Ta en sten å klös te den store mä, du lelle!”.
Det finns en osäkerhet om krogen låg kvar här och inte flyttade ut till Boltorp.

Johannes Troges eller Kroges härstammade från Ambjörntorp i Gudhem. Inga hämtade han från Sätuna bymark där anförvanterna var skräddare. Han kom 1832 och fanns i orten till sin död.

  1. Troga Lars f1835 köper en lott av Storegården 1/8. Någon vårdnad om fadern befattade sig dottern Hilda ej med utan denne fick sköta sig bäst han ville eller kunde och när denne ej längre redade sig själv fick kommunen inhysa honom på fattigstugan, där han dog. Hon tyckte väl att då fadern tjänat socknen som fjärdingsman och postkörare, vilket han under många år varit, så borde denna göra honom den gentjänsten.
    1. Troga Larsa Hilda var ett stort, robust fruntimmer. Denna såg rätt bra ut men var ett äpple, som ej fallit långt ifrån trädet. Hon var ej god för manfolk att ta’s med och hade idén att inte gifta sig. Karlar skaffade hon sig likväl och hade samt fick flera barn – men så fort männen hade gjort sitt så fick de gå, eljest slängde hon dem egenhändigt på dörren. Och det var inte lönt de försökte komma igen, för då ”syltade” hon dem. Troga Larsa Hilda, utflyttade sedermera till Almeö under Stora Bjurum och benämndes där ”Öna Hilda” eller ”Sjöjungfrun”. Sin föresats att inte gifta sig bröt hon dock på äldre dagar.
  2. Maja Katarina f1838 utgör ett problem som vi försöker lösa
  3. Anders Petter f1842 gifter sig i Holmestad
  4. August f1848 dr på Backgården
  5. Alfred till Stockholm 1875.

Troges Krogen i Sätuna

5 benämnes även krogen i Båltorp. Ja, vi är lite osäkra altfort

Ett stycke fram på Wekavägen, vid början av Tån, där nuvarande smens bostadstomt ligger, fanns förr en stuga där krog hölls. Innehavaren, som efter sin hantering kallades Trogen (eller Krogen), skötte mot ersättning i natura byns kölna, brände brännvin åt bönderna mot lön eller byte av spannmål, o.s.v. så länge sådant kunde gå för sig och sedan i smyg. Hustrun beskrives som en till utseendet hård människa. Hon var en riktig ragata, säges det, och frågade liksom mannen ingenting efter. Såsom exempel omtalas det, att när hon såg pojkarna slåss, så brukade hon egga de mindre mot de större, sägandes "Ta en sten å klös te den store mä, du lelle!" Troges hade en son, som hette Lars – Troga Lars – som blev bonde i Storegården, där han köpte en lott.

Troga Lars hade en dotter, som hette Hilda och var ett stort, robust fruntimmer. Denna såg rätt bra ut, men var ett äpple, som ej fallit långt ifrån trädet. Hon var ej god för manfolk att tas med och hade idén att inte gifta sig. Karlar skaffade hon sig likväl och hade samt fick flera barn – men så fort männen hade gjort sitt så fick de gå, eljest slängde hon dem egenhändigt på dörren. Och det var inte lönt de försökte komma igen, för då "syltade" hon dem. Troga Larsa Hilda, utflyttade sedermera till Stora Bjurum och benämndes där "Öna Hilda" eller "Sjöjungfrun". Sin föresats att inte gifta sig bröt hon dock på äldre dagar. Någon vårdnad om fadern befattade sig Hilda ej med utan denne fick sköta sig bäst han ville eller kunde och när denne ej längre redade sig själv fick kommunen inhysa honom på fattigstugan, där han dog. Hon tyckte väl att då fadern tjänat socknen som fjärdingsman och postkörare, vilket han under många år varit, så borde denna göra honom den gentjänsten.

Troges Johannes Persson, torpare i Krogen på Sätuna Tå f1810 i Falköping död å fattigstugan  1888 i Sätuna. Gift med  Inga Svendotter f1810 från Sätuna Bymark. Deras barn Troga Lars, Maja Catharin, Anders Petter,  Pehr, August.

Smedjetomten

Längst ut vid vägen ligger det av Främberg byggda huset dit han flyttade 1910 och innanför detta ligger  Wallrotes.

Emil Hjalmar Carlsson 

f1878 är tecknad smed här mellan 1902 och 05 då han flyttar till V Kleva. Bodde inte på denna tomten, men väl under Stommen kanske på Raskes tomt. 

Karl Johan Främberg 

kommer hit 1905 bygger sin villa på allmänningen och flyttar hit 1910 och till sin död. Kurt Lund kom 67 och stannar över 78 Albert Johansson f1908 84-89+; Löfving.


Wallrotes

7 ligger nedom den nya stugan på andra sidan tomtmuren och härifrån utgick Wallrot till Skansen. (Platsen kan ligga under Tomten enl bouppteckning 1897).

Johan Hälsing

Innanför Raskes och med själva tomtplatsen utanför Tån på Helsingegårdens mark låg en liten stuga av ryggåstyp, enligt traditionen uppförd av sagda hemmans sista ryttare, som tog sitt avsked under motiveringen, att när han inte fick behålla sin häst, så ville han ej mera tjäna. Detta hände vid Wästgöta Regemente omläggning från häst till fotregemente och om denna soldat, som enligt församlingsböckerna ägde namnet Johan Hälsing samt var född i Småland 1774 och dog 1851 genom drunkning i Hornborgasjön, skulle enligt samma tradition ha diktat Sätunavisan, vilken man ännu i olika variationer kan få höra sjungas. Han var gift med Ulrika som gick ifrån honom 13 år tidigare. Dottern gifte sig med en soldat i Pryts i Holmängen Gudhem.

Johannes Wallrot

1856 nedsatte sig i denna stuga en man Johannes Wallrot, vars levnadsöden icke äro närmare kända eller utforskade före hans Sätuna vistelse (vi kan utläsa av kyrkboken att han från 1833 troligen varit dräng på olika gårdar och som denna kategori ofta flyttade besökte han från ovanomnämnde år flera gårdar som Frimansgården, Västorp, Bosgården Grefvagården och sist Botorp), men vilken, ehuru ej upptagen i församlingens födelsebok, var f1815 under Munkgården Bolum, där fadern var soldat. Han efterlämnande hustrun Maja Jonsdotter född i Falköping 1820, död våren 1897, samt barnen Albertina, Frans Gustaf Vilhelm.

Utom det att Wallrot hjälpte socknens bönder med förekommande arbeten, var Wallrot murare, stenmursläggare och fiskare. Johannes Wallrot f1815 dräng på skilda ställen i Sätuna sedan bosatt som inhyses i Sätuna Tå. Han var gift med änkan Maja Jonsdotter. Parets dotter hette Alberta. 

Johannes och Majas frukter dottern Alberta gift med skomakare Wennergren i Melltorp Sjogerstad och sonen ....

Wallrotes en bild som Hjilmer räddat åt eftervärlden.
Bouppteckning Maja Walleroth
År 1897 den 15de juni blef boförteckning förrättad efter aflidna Fattighjonet Enkan Maja Walleroth under Tomten Sätuna.
Boet uppgafs och antecknades af undertecknade och befans som följer:
En stugubyggnad
Ett mindre uthus
Gångkläder
1 Cheviotklädning (blårandig)
1 grårandig do
3 st kjola2 st tröjor
1 skintröja
3 par strömpor 2 par kängor
1 häng- o 1 bordsjal
2 bajadeer 2 sjaletter
4 hufvudkläde 2 förkläde
6 st näsdukar
9 st linnetyg
Sängkläder
2 lakan, 2 örngottsvar
2 täcken, 3 vepor
2 kuddar, 1 madrass
Möbler
1 säng, 1 gammal dito, 1 soffa, 1 skänk
1 bord, 1 stol, 1 spegel, 1 klocka
Kökssaker
1 Jernspis, 1 kaffepanna(kopp
2 kastruller (af bleck)
1 steklagg, 1 kaffebrännare, 2 st grytor, 1 stålpanna
Diverse bleck och lerkärl
Porslin och glaskärl
1 refjern, 2 korgar, 1 brandring
1 knäppask, 1 bågsax
diverse täljknifvar
1 ljusstake med ljus (2 st)
1 penningepung- 1 aln –
1 bunt sölf, 1 sinsalathacka
1 bleckhink, 1 skedhäck
1 krydd- o 1 sypåse
kaffekross, 1 spottlåda
Baktyg
2 baktråg
1 kista, diverse laggkärl
1 sältebälja, 1 härtträd
1 spinnrock, 1 spann med hafre
1 do hafremjöl, 1 do rågmjöl,
1 mindre do med potatismjöl,
1 bandknif, 1 yx, 1 hammar med tong,
2 potatishackor, 1 spade, 1 skofvel
1 par träskor, diverse buteljer
1 do med gasolja, 1 do med Ättika
2 par kardor bättre, 2 do sämre. 1 såll
1 sämre sikt, 3 sämre sk, 1 bättre
1 spett med bakat bröd, 1 bakhall,
1 potatiskorg, 1 tjog ägg,
ett mindre parti potatis
Kreatur
5 st höns

Af omstående sålunda upptaget och antecknadt; intyga:
Ort och dag som ofvan å Sätuna sockens fattigvårdsstyrelses vägnar
J Aug Fredriksson P O Svensson Emil Persson, skr
Vid förrättningen närvarande vittne: Eva Andersson m h å p Kajsa Andersson m h å p.

Frans Gustaf Vilhelm Wallrot

Sonen Frans Gustaf Vilhelm f1859 togs vid vuxen ålder till soldat för Storegårdens rote och tjänstgjorde som sådan så länge indelningsverket ägde bestånd, varefter han någon tid nedsatte sig i föräldrastugan, livnärande sig som byggnadssnickare, i vilket yrke han ansågs mycket skicklig, och vilken kunnighet förskaffade honom en framtidsplats vid Nordiska Museet i Stockholm, där han vid Sjödalsstugans flyttning till Skansen 1901 erhöll anställning, först med dennas återuppförande och andra arbeten där samt sedermera som vaktmästare å Skansen. Frans var vidare bygdemålstalare i Hornborgastugan.
Frans hustru förde en son med i giftet. Frans blev snickare på Skansen i Stockholm i samband med Hornborgastugan därstädes tillika en son i hustruns föregående gifte, halvbrodern August Nilsson.

Enligt vad Frans vid ett besök i hembygden uppgivit skulle han utrönt sig på svärdssidan ha gemensamma anor med Selma Lagerlöf å en dennas spinnsida. Rörande Frans Wallrots farfar och andra Wallrotare i bygden, se släktarkivet om Svensgården. Farfadern W. skulle innan han kom till Broddetorp gjort något fuffens och blivit fråndömd allmänt förtroende, varefter han övergivit sin gamla hembygd. Sin första tid i Broddetorp var Wallrot anlitad som bouppteckningar - förrättare m.m. men därmed tog slut.


Varmes.

9. Nästa stuga var Varmes, och dit hörde en smedja, som låg på Hälsingsgårdens mark utanför Tån, jämsides med Wallrotes. Varmen var Värmlänning – därav namnet, smed, storsupare samt alltid gramse på hustrun, med vilken han ej kunde förlikas. Vid landsvägen och syd byn.


Kala Andreasa Kala.

8 Stället låg på Tån invid Wallrotes. Stället hade genom skifte kommit att ligga utanför Tån.

Carl Persson

bodde på tån med sin Maria, men mer vet vi inte än att de bara hade en son. Karl den äldre levde före Sätuna skiftet och har icke efterlämnat några minnen.

Kala Andreasa

f1783 om sonen Andreas berättas, att han var kovallare i Sätuna byn och "såg i syne". Om den senare en berättelse i "Gengångare och andeskådare". Andreas Karlsson Torpare å Storegården och St. Weka samt tåbo i Sätuna var f1783 gift med Maja Olofsdotter f1789. Deras barn:

  • Inga hittar vi som piga på Grefvagården och försvinner till Stenstorp,
  • Johanna gifter sig med Rimberg på Kåxtorp och blir torpare hustru,
  • Karl, se nedan
  • Gustaf blir Pompejus och därmed soldat i Tiarp.

Kala Andreasa Kala

Karl d.y. f1825 var först dräng och bodde sedan som dagsverkare i stugan, men var ogift och dog jämförelsevis ung. 


Hallingen, Hälladal Raskes

ligger längst ut och i NO hörnet kan krogen i Sätuna ha legat. Hallingen var namnet på stället 1778.

Raskes Hälladal

6 Näst Troges, på samma plan som den nuvarande lägenheten Hälladal låg Raskes.

fd soldaten Gustaf Rask

f1819 var vassbörding, enligt traditionen från Knista säteri i Sventorp men enligt församlingsböckerna född i Skövde 1819. Han hade före innan han kom till orten varit soldat i sex år. Enligt anteckning i husförhörslängden var Rask dömd för dråp och hade undergått så kallad hemlig kyrkoplikt dels för stulen hägnad och dels för snatteri. Rask hade efter sin inflyttning till Sätuna gift sig med hustrun, som hette Inga Andersdotter och var f1814. Inga var från orten av en släkt med flera förgreningar bland särskilt småstugebebyggarna i Sätuna byn. Mannen var grovarbetare och hustrun drog sitt strå till stacken genom att fläta dörrmattor av så kallad "gôrvass" (rundsäv), som hon sedan gick omkring och sålde. Makarna tyckte båda om att emellanåt få sig en tår på tand, d.v.s. en liten klunk brännvin, men sökte smyga därmed för varandra samt gömde omsorgsfullt de slattar de voro i stånd att anskaffa. Rask hade till förvaringsställe för sitt bränn gjort ett litet lönnskåp ovan förstugudörren, med en sinnrik låsanordning, vilket en gång för alla var fridlyst och varom hustrun "låddes" ovetande. Att Rask och hans hälft dock emellanåt togo en styrketår tillsammans, framgår av ett ännu idag gängse ordstäv i orten: "Kopp mor, sa’ Rasken." Makarna som dogo resp. 1880 och 1897, hade i sitt äktenskap sex barn:

  • Johan Storm soldat i Bôrna och sedan banvakt på Torstensgården i Segerstad
  • August f1842 blev rättare
  • Johanna f1845 gift med rättaren i Gudhem
  • Gustaf Store Rask soldat i Sjogerstad och sedan hemmansägare här på Stommen vid Smedjan.
  • Alfred Lille Rasken se nedan

Alfred Rask 

och till sist Alfred 1854, vilken åt sig uppförde en stuga invid faderns, där han med sin familj bodde intill sin död 1940. Eventuellt att han tjänade under Paris, för han gick och hämtade mjölk hos August därstädes.

Huset som Alfred byggde och flyttade från Vilske Kleva och byggdes senare till med en östlig del. Gamle Raskens stuga är nu riven och ersatt med denna något större stuga. Det förhållandet att om flera Raskar funnos medförde att man i socknen till särskiljande av dem gav dem olika epitet, sålunda, att Rask d.ä. benämndes Gamle Rask, sonen Gustaf Store Rask och sonen Alfred Lelle Rask. Gustaf Rask kallades även fast äldst Onge Rask, emedan han såg yngre ut och Alfred (efter faderns död), fast yngst för Gamle Rask, emedan han var utrustad med helskägg och såg äldre ut.

Alfred Rask (d. 1940), som ägde och brukade Stora Paris utmark (Stutes nr ), var gift med Matilda Carlsdotter från Fägred f1859 hade i äktenskapet sex barn: Hilda (se nedan), Karl, Anna, Erik, Märta dör ung, och Oskar som dör späd.

Lille Rasken  med dotter Hilda

Hilda Olivia Rask

dottern Hilda Rask f1881 föräldrarnas stuga på Tån, vars sista invånare av den gamla stammen hon blev. Stugan finns nu kvar och kvar är också Raskes gamla fina stenladugård. Under kriget fick man bra betalt för ena ko och de kunde gå på 2000 kr på den tiden. Hilda går ur tiden 1966 och torpet inköpes av 1967.

 

Ladan är nu ett litet smycke med en nu riven foderlada i dess norra ände. Olles Lôcka låg mitt emot Raskens på andra sidan bäcken. 

Gammelsmens Hällmans - Fridhem

10 Jan Petter

Tidigare bodde här Jan Petter Jonsson f1819 i Härlunda. Han hade varit rättare på Båltorp och hans föräldrar. Återfinner honom sedan som inhyses under Nybygget Helsingegården och på Galgen Gattorp. Han var gift med Brattström, som var murarmästaredotter, som vi känner från Korsbacken i Bolum.

Lars Pettersson Hällman

Gammelsmen Lars Petter Pettersson Hellman f1826 i Gudhem var bysmed var en lugn och försynt karl var född 1826. Han var kommen från Gudhem och var gift två gånger med Kajsa Andersdotter f1825 från Broddetorp och sedan med Kajsa Johansdotter f 1838 från Gudhem. Dottern Augusta flyr till Amerika och två pojkar Per Axel och Johan Alfred flyttar till Stockholm. Rester av den gamla smedjan ser man Norr om Oskar Götes hönshus i den betesmark, som ligger mellan denna fastighet och Annelund. 

Oskar Götes Fridhem

Under namnet Fridhem fanns en lägenhet där en handelsänka Augusta Karolina Magnusdotter f1855 bodde sedan 1916 fram till sin död 1938? . Maka till den ännu anonyme handelsagenten J G Blomgren som dog redan 1904. 

Oskar Göte kommer hit 1935 och flyttade Emma på backens stuga hit till Fridhem och hade den som sommarstuga, innanför det nyuppförda garaget. Dessförinnan bodde han på Kullen under Stommen med sin bror Erik. I denna gårdsstuga finns nu massor av snickarverktyg som bland annat kommer från faderns i Floby verkstad och som ännu kanske finns kvar där. Bakom huvudbyggnaden finns ett hönshus med källare under. Erik och Oskar bor här en stund innan Erik gifter sig och flyttar till Samuelsgården 1933. Bengt Löfvings dotter köpte detta av Oskars sterbhus. Mikael Johansson elektriker köper 1999.


Vi går nu över till den västra sidan och till

Stackaretån

Hjilmer talar om fem stugor som låg söder om Wekavägen

Sejerblas 16

Stuga på Tån fordom tillhörig mark söder om Wekavägen och öster om fattigstugan. Innehavaren Segerblad hade varit soldat och som sådan varit med i Finland under kriget mot Ryssland. Efter Segerblads gummas död på 1870 talet borttogs stugan. Stugan låg på Tån vid gamle smens.

Mattias Segerblad f1777 var soldat för och sedan inhyses under Stommen, Sätuna f1777 i Lidköping död 1851. Cajsa Johansdotter född i Slöta 1796 medförde en oäkta dotter Johanna född i Sätuna 1827 i boet. Cajsa var en argsinter gumma.


Tåars Pär

På ett område, som vid Sätuna laga skifte framsynt undantogs av oskifte och avsattes till fattigstugetomt låg då och ett par decennier senare en liten stuga benämnd Tåars. Tåarn, som hette Pär, var en slufsig, enfaldig man, som aldrig dugt till att göra ett ordentligt dagsverke, men som i alla fall gift sig och hade en son. Hustrun var inte ett dyft bättre eller dugligare än mannen, snarare sämre, och sonen trotsade all beskrivning. Familjen levde i yttersta armod intill dess kommunen tog hand om den och satte pojken, som man efter försök icke kunde göra folk av, på roten eller det s.k. matalaget, varvid så förfors, att han fick vistas i socknens gårdar i tur och ordning flera eller färre dagar och där uträtta vad man lämpligen kunde få honom till – mocka kättar och avträden, hugga ved och uträtta sådant som ej behövde någon särskild tillsyn eller kunnighet. Tåars Pärn fingo efter det fattighuset byggts flytta in i detta och därefter revs deras illavulna stuga, som även före innan de där fått nedsätta sig använts som fattigstuga. Sonen, som kallades Tåars Johan och Tåberg fick dock så länge han levde ambulera i socknen. Denne som var född 1835, dog 1893.

 

Tåars Johan utanför fattigstugan 

15 Fattigstugan, Tåars

berördes ej av Skiftet utan fick ligga kvar på ett område som benämndes stackaretån. Det gamla fattighuset låg SV om nuvarande Fattigstuga och nu Bygdegård, som byggdes ca 1985.

Fattigstugan

byggdes 1904 kommissarie Ruter berättar att man bar ut de fattiga på gräsmattan på våren för att bjuda dem lite hälsa.

Köprikesa förtennarens hustru brukade gå omkring och tigga med en liten grabb vid sin hand. "Tak av dig mössan pôjk", vilket upprepades med en högre röst. "Det är väl inte värre med en mössa på huvudet än ena huvudkläde på ena käring", blev svaret.

1820 talet hade änkan Stina Olofsdotter med sin son Gustaf.

Fattighuset upptar på 80 talet Maja Stina Andersdotter f1828. Hon hade varit änka efter tre års äktenskap med drängen Anders Jonsson och har ansvar för två barn varav dottern Eva Karolina bor hos henne på 80 talet. Sonen Alfred vet jag inget om. 

1900 skrivs följande här Eva Karolina Andersdotter f1853, dotter till ovanomnämnde Maja Stina hade fallande sot, och lär ha dött 1890. Hon hade en oäkta son Per Johan f1874, men han finns inte angiven här. Presten kan ha slarvat här. Johan August Andersson f1840 hustru Maja Kajsa Johansdotter f1847 Kajsas oäkta dotter Anna Elisabet f188. Kajsa Andersdotter f1822 fattighjon, Inga Andersdotter Sälles fru f1826 kom från Tjursbacke 07; 

Fattigstugan 00-13

Eva Karolina Andersdotter f1853 finns hela perioden;
Johan August Ljung f1840 död 1903 gifte sig med Maja Cajsa Ljung och hennes dotter Anna Elisabet f1888 som dock dör 1905;
Inga Cajsa Andersdotter Sälles änka kom nu 07. 

1910 står Cajsa Andersdotter f1822 som understödstagare och  Eva Cajsa Andersdotter f1853

Det bodde två damer i Fattigstugan vid kring 1915, Eva var den ena hon var alldeles prickig av loppbett.

1920 står Maja Cajsa Johansdotter Ljung här f1847 Gudhem och hon finns här till sin död 1938 

På 1930-talet bor Maja Cajsa Johansdotter Ljung (Ljunga Mari) och Gustaf Andersson Hägg f1870 bodde i var sitt rum. De bakade bröd åt varandra "ho såg och han var blinder". Gustaf var duktig att härma Tåars när han deklamerade sina rim. Han vårdas sedan på Björktuna. Maja hade en dotter Kristina.

I östra ändan af fattigstugan hade man en predikolokal, där man gick i söndagsskolan och det kan därför synas naturligt att det nu är en Bygdegård på sagda plats. Hjalmar Arleman hyrde in sig i fattigstugan några somrar, sedan han tydligen flyttat till Stockholm. Under krigsåren fanns stora askar här som bönderna samfällt hamlade. 


Svenna Inges.

17. Mellan fattigstugan och landsvägen låg en stuga, som benämndes Svenna Inges. Inga var änka efter en f.d. brukare av Stommen i Hornborga, vilken råkat i trångmål genom de hårda utdebiteringarna för kyrkobygget under 1820 talet. En snäll och tacksam gumma. Kan vara Sven Jönsson f1751.


Längre norrut finns en granplantering, som Oskar lär ha planterat och där tidigare varit en betesmark. I norra randen av planteringen gick vägen förr fram till Helsingegården och kommer ut längre västerut vid Boråsvägen

Sjödalsas

14 Norr om granplanteringen och öster om gravfältet finns en andra stuga från Wekagårdarna räknat. Denna beboddes av änkan efter Johannes Andersson Sjödal f1797, som i egenskap av torpare med henne och sina två före honom avlidna hustrur ägt sin hemvist till Tjursbacke.

Johanna Andersdotter

f1822. Johanna var bördig från det uppe på Billingeberget i Häggum socken belägna hemmanet Sjötorp alltså dotter till Bly Sven och hans hustru Katarina Jonsdotter. Hustru Johanna hade jämte till stor del sin makes föregående barn uppfostrat fyra egna varav utom dottern Maja Stina, som var sjuklig och dog å hospital, Fredrik, som var bräcklig, blev gårdfarihandlande och sedan såsom gift var bosatt i Hånger, under det att de återstående sönerna Pär och Karl så snart de vuxit upp utvandrade till Amerika. Bliven sämre måste dottern föras till hospital och som Johanna själv var gammal och oförmögen att tjäna sitt uppehälle så fruktade de värda Sätuna borna att få även henne på kommunen, varför socknens fattigvårdsstyrelse 1894 på amerikasönernas bekostnad ombesörjde hennes avsändande till det stora landet i väster.

Sjödals Fredrik.

Av från Sätuna socken härstammande och där verksamma personer intog förvisso Fredrik Sjödal en framträdande plats och en snart sagt otalig mängd historier ha varit och äro om honom i svung. Fredrik Sjödal blev som en liten pojke av en soldat gripen och kastad över en stenmur och råkade därvid slå sig så svårt, att han under sin återstående livstid blev lam i ena armen och sidan och sålunda oduglig till arbete. Sjödals Fredrik – som han kallades – blev dock därför inget fattighjon utan livnärde sig vid vuxen ålder genom gårdfarihandel eller s.k. knall samt gifte sig och fick med hustrun flera barn – en gång t.o.m. trillingar. Som gift var denne bosatt i Hånger. Sjödals Fredrik var i sitt uppträdande mycket originell och gav upphov till en mängd historier. Efter honom har man till ordstäv, att "dä-nte svårt å fôrsvära säk". Härmed menade han, att det var bäst att inte lova (svära) något eller vara för bestämd om något för framtiden, då det kunde hända, att det ej gick så, som man ville eller trodde. En gång kom han med sin låda fram på ett ställe, där en flock drängar av någon anledning voro församlade. Hans ärende denna gång gällde visst endast kvinnorna i gården, ty lagret den dagen bestod av s.k. dambyxer – det var vid den tid sådana började komma till användning – men han försummade ej att göra reklam för sin vara, gick fram till laget och framställde en stilla fråga. "Ja skulle undra, om herrarna vill köpa fruntimmerskalsonger!" varpå han efter en liten paus tillade: "Ja, Tilda bär dom förstås!" Tilda var hustrun, vilken han hade med sig som hjälp. Det blev naturligtvis nu ett köpslående mellan Fredrik och drängarna, som ville se dessa underliga tingestar och allra helst dom Kristin bar, men som innan han gick blivit hans kunder.

Tillägg: Kommunalstyrelsen i Sätuna hade sina bekymmer beträffande Fredrik Sjödals invaliditet och fruktade för resten att få hela det sista familjeavsnittet på socknen, men allt ordnade sig över förväntan. Beträffande Fredrik undersökte man ett tag möjligheten att göra honom till skollärare samt skickade honom till Hedrén i Broddetorp, vilken dock ansåg honom oduglig i det avseendet. Fredrik Sjödal f1853 och dog 1935, bosatt å lägenheten Björkelund i Gudhems församling, del av den forna Hångers socken, var gift med Tilda Maria Johansdotter Ljus född Gudhem 1861, och hade i sitt äktenskap sex barn varav trillingar, som alla naturligtvis dog. Övriga barn

  • Ester Fredrika f1888 stannar som hemma dotter
  • Judit Maria f1894 gifte sig med Johan Albin bor i Hånger men avflyttar till Binneberg med sin familj, Familjens minne levande i bygden.
    • Villy Matilda gifter sig och brukar gårdar i trakten
    • Evald var torpare på Brobacken Hällatorp och gift
    • Magna känd som Pota Puta ogift
    • Evert på Brobacken blir Volvoarbetare
    • Erik busschaufför i Tidavad
    • Mirjam finns i Böja
    • Milred i Timmersdala 

Stora Majes 13

Motsatt den vid laga skiftet som Tå eller allmänning bevarade sidan av Wekavägen låg då och något senare åtminstone fem småstugor, varav den ena Stora Majes. 13 Norr om Sjödals och mitt emot Annelund finns Majes norr om en stor ask gömd bland nässlor finns denna backstuga.

Maja hade varit piga i Stora Weka, troligen trotjänarinna, och fick då hon slutade sin tjänst nedsätta sig i stugan. Hon var ungmö och man drev därför gärna litet med henne. Karsk var hon dock och det var med henne aldrig fråga om något pjosk. Framför allt var hon motståndare till onödigheter och lyx, av vad slag det vara månde, och som sådan ansåg hon, att t.ex. gardiner var, så några förhängen för sina fönster ville hon ej veta av. Denna omständighet förskaffade henne dock flera "beundrare" än måhända både hon själv och andra visste om. Ity att om kvällarna socknens glin tog sig för att stå utanför stugufönstret och tjuvtitta på henne, när hon gick till sängs. Gud nåde dock dessa om de blev upptäckta, då – klappade hon sig i ändan åt dem. Maja var dock icke på något sätt onormalt stor och många undrade över namnets orsak. Denna var emellertid den att hon en gång haft en kamrat, som varit en mycket liten aning mindre.


Feskars - Annelund

tillhörde tidigare Båltorp, det s.k. Hacket, men efter skiftet kom det att tillhöra Helsingegården och får så småningom namnet Annelund. Det skrevs tidigare som backstuga. Feskarn byggde på äldre dagar om stugan och där stod en liten gul gammal stôva, som sedan innehades först av dottern Anna och sedan efter hennes död av Gustaf, som 1921 sålde den till.

11 Feskars Anders

f1830. Stuga, föregångare till den nuvarande lägenhet Annelund. Feskarn hette Anders Pettersson f1830 och var från Ljustorp under St. Bjurum, där fadern, som också var fiskare i Hornborgasjön, fick kännas vid samma benämning. Feskarn inflyttade till Sätuna i början av 1850-talet, då han gifte sig med Inga Maja Larsdotter från ett nybyggaretorp i det s.k. Hacket under Båltorp. Efter skiftet kom stugan att ligga på Hälsingsgårdens mark. Inga Maja var dotter till den s.k. Hackarn (Hackars Larsa) och Feskarns och Hälsingsgården räkna sig som släkt. Makarna dogo respektive 1910 och 1911 i en ålder av c:a 80 år och hade i sitt äktenskap ej mindre än 13 barn: Alfred, Gustaf, Frans, Tilda, August, Anna, Stava, Ida, Edvin och tre, som dogo i barndomen.

Av sönerna blevo de tvenne liksom fadern fiskare i Hornborgasjön, nämligen Alfred och Gustaf, vilkas namn i orten aldrig nämndes utan det föregående epitetet "Feskars". Stuga, föregångare till den nuvarande lägenheten Annelund. Av sönerna blevo de tvenne liksom fadern fiskare i Hornborgasjön, nämligen Alfred och Gustaf, vilkas namn i orten aldrig nämndes utan det föregående epitetet ”Feskars-”. Alfred och Gustaf Anderssöner voro födda resp. 1853 och 1856 samt dogo 1936 och voro utom utövare av sitt yrke intill dess Hornborgasjöns saga blivit all även ägare till var sin lilla gårdsfättling, som de vid sidan därom brukade – ty icke av fisk allenast lever människan. Feskarn byggde på äldre dagar om stugan, som sedan innehades först av dottern Anna och sedan efter hennes död av Gustaf, som 1921 sålde den till byggmästare Ernst Nilsson, nuv. äg. Efter skiftet kom stugan att ligga på Hälsingsgården mark. Några bestämda besked om att Inga Maja var dotter till den s.k. Hackarn (eller hans dotter) föreligga ej, men detta är ej omöjligt då Feskars och Hälsingsgården räkna sig som släkt.

Vi sammanfattar barnaskaran, som de varit viktiga kulturbärare i bygden. 3 barn dör späda. Ett par åker till Amerika.

  1. Feskars Alfred vid Hulebäckars Lilla Paris mitt emot Paris f1853.
  2. Per Vilhelm återfinner vi som brukare i Luttra .
  3. Feskars Gustaf Isaksgården på udden Isaksgården på Weka gärde.
  4. Feskars Frans åkte till Minnesota.
  5. Feskars August brukare i Lagerslund Mårby och Kullagärdet Gudhem.
  6. Feskars Tilda gifte sig med soldaten Wedell på Hakåsen
  7. Emma dör 4 år.
  8. Karolina 3 år.
  9. Emil under året.
  10. Feskars Ida blir 25 år.
  11. Anna Charlotta är hemma hos mor på Annelund och får övertaga en nyrenoverad stuga.
  12. Feskars Stava återfinner vi gift i Eskilstuna.
  13. Feskars Edvin åker till Amerika 1907

Feskars Alfreda mor gick till stan för att sälja sin fisk så att barnen skulle få någon mat.

Alfred och Gustaf Anderssöner

voro födda respektive 1853 och 1856 samt dog 1936 och voro utom utövare av sitt yrke intill dess Hornborgasjöns saga blivit all även ägare till var sin lilla gårdsfättling, som de vid sidan därom brukade – ty icke av fisk allenast lever människan. En av sönerna Feskars Alfred var fiskare i Hornborgasjön och småbrukare först å Kullen sedan å St. Weka vid Hulabäcken. Han var gift med afzeättlingen  Augusta Eriksdotter. Deras dotter Elida förblir hemmadotter.

”Fiskars-Alfred”, min tids nestor bland fiskarna Hornborgasjön, vilken varit ute både för Sjöfrun och andra äventyrligheter i detta fåglarnas paradis, tillfrågades, om han inte också hade sett eller hört talas om Necken och svarade då:
”Nää? Män dä va le vesst ett sånt jur, sum sulle finnas i sjön – en fujel, di kalla så! Annars vet jak ente….”1926

1921- byggmästare Ernst Nilsson

Kommer till Annelund 1921 via ett bygglag, som byggde ladan i Bjurum där han träffar sin fru Elna från Strömsholm i Hånger. Ernst och Oskar får sedan erbjudande om att bygga fler lador i trakten och han stannar därför. 

20 tal arbetare Alf Johansson, Gerhard Johansson, Johannes i Backgården, Evald i Backgården, Allan Rune Svensson, Sven i Västorp, Carl Erik Augustsson och Erland Spång.


Lilletån

Lelle Jonas

12 Litet torpställe å Tån, vars mark vid byns laga skifte efter stridigheter med Lilla Vekas ägare tilldelades Hälsingsgården. Stället försvann kort efter skiftet då Jonas dog men var av uppgifterna i skiftesprotokollen att döma mycket välordnat. Här bodde enligt traditionen för längre tillbaka en för svartkonst illa beryktad kvinna. Oskar river Lelle Jonas ställe, som låg mitt emot Nannes.
Lille Jonas bodde å sedermera Hälsingsgårdens mark, erhöll slutligen kvarboenderätt samt tillåtelse till fri utgång till Stora Veka utfartsväg mot utgörande av 6 dagsverken på jordägarens kost. Endast denna stuga blev föremål för värdering och vi har en kortfattad beskrivning. Stuga och ladugård voro här – liksom fallet var också å en del av hemmanen – sammanbyggda samt uppförda dels av trä och dels av sten. De befunno sig i sämre skick. Hela längan var 30 alnar lång, 7 alnar bred och 2 3/4 alnar hög. Den var indelad i förstuga, stuga, förstugukammare, med en eldstad och bakugn, fähus och lada samt ett litet svinhus av sten, intillbyggt ladugården. Trädgården bestod av en mängd små klarbärsträd. Brunn, källare, bod, avträde, m.m. saknades, men eljest skilde sig byggnaden icke från de å flera av gårdarna befintliga, fast den naturligtvis var i miniatyr. Trevnaden här synes dock ha varit minst lika stor.

Löddeqvarn lär ha legat vid avloppet till Löddan.

Kullen - Fridhem ?

[ överordnad ] Start ] Båltorp ] Gårdar ] Soldater ] Fattiga ] Storskiftet i Sätuna ] Laga skiftet ] Kyrkan ] Namn i Sätuna ] Sägen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Sätuna Tå ] Weka ] Markavägen ]
[underordnad] Båltorps Tå ] Stoms Hage ] Fattigstugan ] Text ] [ Innehåll ]