Samhället

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Samhället ] Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ]
[underordnad] Järnvägen ] Handelsbod ] Pans Anna och Gustaf ] Tekniska Fabriken ]

Broddetorps Samhälle upprinnelse och utveckling 

 

Ungefär mitt emellan Syd Billingens utlöpare, det så kallade Brunnhemsberget och den forna Hornborgasjön samt på den intill senare tid iakttagna gränsen mellan Gudhems och Walle härader, där även de tre socknarna Bolum, Broddetorp och Hornborga möts har i senare tid uppstått ett ännu till omfånget litet men sakta och säkert växande samhälle. Här andas ännu landsbygdens frid och om vars öden som samhällsbildning inom den nybildade Gudhems härads och ett par angränsande socknar, varav Bolum i Valle, bestående storkommunen med namn efter häradet, vars enda så kallade tätort det utgör, ännu är omöjligt att göra sig några föreställningar.

Det lilla samhället på nu ett trettiofemtal bostadslägenheter, ett par affärer samt några mindre hantverks- och reparationsverkstäder jämte ett par bilstationer utom den lilla järnvägsstationen, som utgör kommunens enda av icke anhaltnatur, har emellertid alla utsikter, att, ehuru beläget i densammas utkant, hävda sin ställning såsom en dess metropol, om flera sådana kunna ifrågakomma. Såsom beläget inom en urgammal kulturbygd och på ett avstånd av ungefär två mil (20 km) från de tre kringliggande städerna Falköping, Skara och Skövde, har det också sitt berättigande socialt sett. Den södra delen av den nya kommunen har stor fördel av sitt läge nära Falköpings stad, medan den norra och då främst de förutvarande socknarna, som ännu bilda liksom en särskild, mera avgränsad del utav densamma icke äger denna stora förmån utan t ex i varuförsörjningshänseende fortfarande är i behov av sin gamla centralplats och järnvägsstation samt icke bekvämligen kan orientera sig åt något annat håll, vartill nykommunens framtidsmän måste ta hänsyn vid ofrånkomligt uppstående centraliserings- och uppryckningssträvanden. – Men åter till ämnet för denna artikel.

Broddetorps samhället saknar som sådant både hög ålder och någon så kallad grundläggare. Det är helt och hållet framsprunget av sig självt utan någons förskyllan eller omtanke. Dock försökte kung Gustaf Vasa att på sin tid till den ena av de samhället berörande socknarna – Hornborga – få flyttat alla Västergötlands dåvarande små städer – både de tre ovannämnde nämnda och andra – men utan rönt efterföljd och sedan kom frågan aldrig mer i åtanke. – Likväl låter det som en saga, att det första huset på den ännu långt senare öde hed, där samhället ligger, byggdes på en av sagda konungs son, hertig Karl, såsom ett gränsmärke mellan häraderna utmärkt plats, den så kallade ”Karls Grav” i gränsmötet mellan Bolums – Hornborga – Fjällåkra byars ägor såsom bostad, enligt vad traditionen omtalar, men för huru långt tillbaka är numera okänt, till den tidens Gudhems härads så kallade ”spögubbe” eller ”tjänare”, vilken enligt då vanlig sed icke fick bo inom byarnas hank och stör utan därför anvisats denna avsides belägna plats, som antagligen varit eller ansetts som allmän även för Hornborga i det södra medan mannen i själva verket därigenom lär ha blivit skriven inom Bolum i det norra häradet. Där i närheten skulle, enligt uppgift, å ömse sidor om gränsen hava funnits ytterligare några småstugor, troligen även dessa hysande inom de gamla byarna misshagligt folk, varom dock nu ingen känner något närmare.

Omständigheterna kom dock att bidraga till grundläggandet av en bebyggelse i denna avkrok av mera ärbar betydelse – varav år 1821 pastoratets nuvarande kyrka och de kort förut efter dennas planerande uppförda ”klockaren Liljebergs egna åbyggnader” samt sedermera 1846 genom utförandet av den då av samma institution beslutade folkskolebyggnaden. Härpå eller efter övergånget laga skifte inom Bolums och Fjällåkra byar tillkom på Bolums sidan vid landsvägen från kyrkan mot Hornborga några mindre bostadshus, de så kallade ”feskarns”, ”rättarns” (nuvarande Lindsborg) och ”kycklingens”, det senare omkring 1865 flyttat från Segerstadsfalan och längre fram i tiden uppkallar Oskarsberg, medan å Broddetorps sidan tillkom samhällets enda bondgård, Knektegården, som utlagts vid Fjällåkravägen, nära där klåckarebolet och folkskolan förut byggts.

Under tiden från folkskolebyggnaden till fram i mitten av 1860-talet skedde vidare den förändringen beträffande den härvarande Bolums utmark att denna vid laga skifte inlades under kronohemmanet Bolum Munkgården utom ifråga om Karls Grav, som utlades till klåckarejord. 

Lidköping – Skara – Stenstorp Järnvägs byggande i början av 1870-talet och dess öppnande år 1874 gav det måhända ej ens då påtänkta samhällsskapandet en puff framåt. Utom de hus för hållandet av station och personal, som järnvägsbolaget uppförde, kom här nu att på enskilt initiativ uppföras ett par bostadslägenheter, varjämte påbörjades arbeten för startandet av en teknisk fabrik och ett gjuteri, ehuru dessa aldrig riktigt kom igång innan företagen nedlades och byggnaderna, vari de inrymts fingo fylla andra värv. Av de båda ännu kvarstående bostads lägenheterna – Liljedal och Sundsborg utgör den i oförändrat skick bevarade förstnämnda ett exempel på en då, när det skulle vara fint, begynnande bostadsform med ännu måttliga utsirningar.

Några män med företagsam framtidsanda i det lilla samhällets tjänst eller till dess förkovran har som nämnt aldrig funnits härstädes och därför har därav häller aldrig blivit något stort, men lika gott kan detta vara – människorna där hade sannolikt ej varit lyckligare om där i dag funnits en mängd rykande fabriker och stora affärshus samt gator, där man i rusande spårvägs- och biltrafik riskerat livet, som här kan levas i nästan gammaldags lugn och ro. Trots detta har dock samhället en hel del av intresse att bjuda dem, som älska sin bygd och vill ära dess minnen.

Kyrksmen

Feskars

en bs, som låg väster om gamla skolan och där Feskars Gustaf från Fiskaregården Varnhem höll krog och bjöd lagligen på söndagsdricka efter gudstjänsten. Gustaf Andersson f1822 kom hit som inspektör hos Johan på Stommen Bolum senare Munkgården, blev kommunalordförande, var slaktare, fiskare i Hornborgasjön. Jag tror vi kan spåra brunnen i höjd med kyrkan. Stället uppfördes kring 1850 och revs i början av 1900 talet

Knäpplingebacken är ett numera utdött namn, som förekommer i sockenstämmoprotokollen i samband med nuvarande kyrkans byggande, vilket av dåvarande kyrkoherden genomdrevs ske på denna plats, invid den s.k. Knäpplingegrinden, en då och långt senare nyttjad grind som här fanns över vägen i den där gående gränsen mellan byns och Fjällåkra bys ägor. Namnet uttalades med s.k. tjockt l och –let i stället för grind. Här var och är fortfarande ett s.k. knäppe, d.v.s. ett möte mellan flera vägar. Härinvid ligger numera på ena sidan vägen en del av den s.k. Klåckarejola – där först klockaren bodde och sedan den äldsta folkskolan byggdes – och på den andra sidan ligger.

Körkebacken, som vid byns laga skifte undantogs från skiftet men varom vid upprepade tillfällen p.g.a.bybornas småsinthet stridigheter med pastoratet uppkommit, tills det senare 1946 exproprierade detsamma.

Fjällåkravägen

sträcker sig från kyrkan mot Fjällåkra By och genom skogen till Segerstad.

Klåckarebolet

Klåckarebolet under Munkgården / Västorp med därtill hörande ladugård, med bostaden å västra och den senare å östra sidan om vägen eller på kyrkbacken, där en kvarleva fungerade som vedbod intill lägenhetens nedrivande 1949. Såsom klåckarebol hade dock stället redan i början av 1850 - talet upphört då befattningen förenades med skollärarens. Nu finns inget kvar,  men platsen är obebyggd.

Klockarebostället avstyckning från indragna Löjtnantsbostället Munkgården 1889.

tomtmark, åker och mylla sandblandad botten 25 kappland.

           Utom klockarens ladugård uppfördes vid samma tid för kyrkans räkning på kyrkbacken ett materialhus, som efter byggets fullbordande användes såsom kyrkstall, ladugård och en tid till och med som skollokal. Mer exakta uppgifter lyder som följer: Stugubyggnad, brädfordrad, 15 x 7½ x 3½, innehållande stuga, förstuga, kök, kammare och skafferi, tre spisar och bakugn. Ladugård, 33½ x 8½ x 5, innehåller fähus, stall, loge och två lador. Vagnbod med vedbod, och en gammal förfallen källare, egen brunn. På platsen finn nu ingenting utom en öppen gräsmatta.

Klåckare Johan Liljeberg

Johan var född 1788 och dog 1851 var gift med Stina från Synnerby och en andra gång Med Greta Lisa från N Härende. Äldsta sonen blir lärare i N Vånga. 

Liljeberg började som elev vid Veterinärinrättningen vilket förklarar att sonen Anders samma skola innan han återfinns som folkskollärare i N Vånga. Han sökte 1810 tjänst som klåckare i N Ving och Skärv, men han sjöng för dåligt och han arbetar senare som trädgårdsdräng i Botan i Skara. Han kom från Ving 1815 till Klåckarbolet Bolum.

Liljeberg söker klåckaretjänsten med tjänst som vaccinatör barnalkärare i Bolum och Broddetorp från ca 1815 klåckare. Från och med att nya kyrkan byggs blir han också organist och klåckare i hela Broddetorps pastorat från 1828 till sin död 1856. Hans insats som vaccinatör belönas med medalj och arvode om 4 riksdaler för flit och noggrannhet, men han var sedan tvungen att betala två riksdaler för kyrkogårdarna vid Broddetorps pastorat åläggande arrendatorn tillika ovillkorligt att kyrkogårdarna freda och deras hägnader vidmakthålla. Bibel saknas.

Liljeberg var pastoratets sista särskilt som sådan tjänstgörande klåckare, dock med uppehållande av den under hans tid tillövade befattningen som organist. Från ett protokolla från 1827 kan vi läsa: Skulle nuvarande klåckaren Johan Liljeberg kunna förvärva sig någorlunda skicklighet uti orgelverks spelande och skötsel eller dess äldste son dertill visa tidig och erforderlig fallenhet, kommer han i åtnjutande af nyss berörde förmån, full lön. I vidrigt fall bör Liljeberg, så fort ske kan söka sig någon annan för sig passande tjänst, emedan församlingen då, till följe af hvad nyss anfördes, icke blifver med honom belåten. För dem som före gudstjenstens slut utgå ur kyrkan och derigenom störa andakten, äfven som den vilka spotta öfver läktarbröstet ner uti kyrkan och för dem, som obehörigen intränga sig på den för organisten särskild instängda plats på orgelläktaren stadgas ett vite af 4 sk.

Av barnen blir Anders folkskollärare med en stor barnkull i N Vånga. Yngsta dottern gifter sig till Frimansgården, dit även mellan systern finner sin näring som piga i det hushållet.

Anders Kalva Kransa

f1823 överhuvud var slaktare samt köpte upp ägg och torgade. Han kom från Åsle hit till Klåckarebolet. Han tog med sig Maja Tidblom f1819. Av barnen känner vi Emma Matilda f1856 i Åsle, som gifte sig med Kransa Karl, som vi återfinner på Stomnadreven. Anders gifter sedan om sig med Feskars Kristina, som han hittade på andra sidan vägen. Efter hans bortgång 1900 lever hon som enka här till sin egen död 22 år senare. Skollärare Holmgren äger stället perioden 01-13 och ägandet övergår sedan till Kransa änka Kristina, som dör först 1922.

Anders Jonsson f1840 bodde här 1920 och dör även han 1922. Han hade haft Valltorpet under Kåxtorp och var sadelmakare. Här bor också hans dotter Anna Karolina Andersdotter f1875.

Pans Annes, Anna Backman och Gustaf 

Anna Backman hyr här och minns som född uppe vid Ötorpet på gränsen till Häggum. Hon växer upp under små omständigheter och blir gravid med övergives under dramatiska scener vid kajkanten i Göteborg och får ensam föda sin son Gustaf på Hisingen, medan fästmannen flydde till Amerika. Anna bor här nere i byn och tjänar som piga och var behjälplig i församlingsarbetet och var intresserad av handarbete, som en nekrolog berättar. Finns här per 01-13.

Sonen Gustaf Backman sågs som efterblifven, men var klipsk på sitt sätt: Räven skulle gå och rösta nere i byn och ser då Gustaf och påpekar sedan han blivit tillfrågad vad Räven skulle göra; "Du får väl inte gå och rösta där det fattas något". - "Det kan inte Du heller som ingen rump har". Barnmorskan Falk skall flytta från orten och vill genom anslag avyttra diverse saker. På hennes affischer ser man en uppräkning och bland annat ett stycke lår. Längst ner på sidan står Visas varje kväll i Liljedal kl. åtta.  Gustaf hade efter lår lagt till ett "-en", vilket mäkta uppretat denna dam. Gustaf har efterlämnat en dagbok, som förtjänar att som tidsbild refereras på annan plats.
Stugan slutar som vedbod för att rivas omkring 1949.

Klockarebolet 1900 Kristina Andersson f1838, Anna Cajsa Johansdotter hyrande, Carl August Granat f1850, Ture Andersson handelsföreståndare f1862


Gamla Folkskolan

Den första egentliga folk- eller storskolan låg på klåckarejorden för de fyra församlingarnas uppfördes 1846 mellan Klåckarebolet och landsvägen. Den ersattes 1890 av skolan i Bolum och Hornborga. Det var Jonas Andersson på Stommen i Bolum som tecknade sig för 300 kr för att bygga skolan. Han var ju också denna sockens rikaste man.

Gamla Skolan

En ritad beskrivning över hur gamla skolan såg ut invändigt 1848-1888
En annan ritning exteriört, den hade skiffertak
Skolan såldes för 800 kr till Varnhem

Den Gamla Skolan uppges i laga skiftes handlingarna ha varit 26,5 alnar lång och 14,5 alnar bred samt 7 alnar hög på knut. Den var inredd med skolsal, två rum och kök å nedre botten samt 1 rum ovanpå. Skolsalen hade enligt 1868 års lärarematrikel 784 kvadratfot golvyta.
Framme vid väggen där flickorna satt var en bänk. Där fingo pojkarna sätta sig som straff för illbattighet.
I ett inrett rum ovanpå gamla skolan var inhyst en gumma k. "Palmesa". Gamla skolan saknade front och veranda.

Skolhuset.
Pastoratets inom Bolums socken vid den s.k. Kyrkbacken varande skolhus var timrat och försett med skiffertak.
Det var av en våning med vind, 27 alnar långt, 14§ brett och 7 högt samt innehöll skolsal och lärarbostad bestående av 2 rum och kök på nedra botten och ett rum på vinden, fyra kakelugnar (inberäknat den i skolsalen), köksspis och bakugn.
Det var till en del brädfordrat och angives i gott skick samt värderades till 500 rdr.

”Köket”, d.v.s. mellan- eller förberedande folkskolan i Broddetorp inrättades enligt skolrådsprotokollen 1884. Därtill inrättades en skolsal bestående av lärarbostadens kök och ett inre rum, medan yttre rummet mot landsvägen bibehölls som bostad för lärarinnan.

Folkskolan, för pastoratets fyra församlingar gemensam uppförd 1846 mellan Klåckarebolet och vägkorsningen. Pastoratets inom Bolums socken vid den så kallade Kyrkbacken varande skolhus var timrat och försett med skiffertak. Det var av en våning med vind, 27 alnar långt, 14 fot brett och 7 högt samt innehöll skolsal och lärarbostad bestående av 2 rum och kök på nedra botten och ett rum på vinden, fyra kakelugnar (inberäknat den i skolsalen), köksspis och bakugn. Det var till en del brädfordrat och angives i gott skick samt värderades till 500 Riksdaler. 

Skolhuset kom tidigt 1850 att används till husförhören, och vi vet att Läraren Lars Wallgren kom hit 1848 från Fägred och kan ha installerat sig i skolan.

1886 den 10/7 hade skolbarnen utflykt till Svalåsen under ledning av Hedrén. Ca 200 skolbarn deltog. Återfärden genom Gullängen till Broddetorps Prestegård, där defilering ägde rum förbi khde Hasselskog.

Hedrén bodde då ej i skolan.

Skolan i Broddetorp Byskolan

Genom folkskolans inrättande upphörde icke de gamla byskolorna med dess gubbar och gummor som lärare. Dessa fortfor ända tills även småskolorna inrättats. Undervisningen vid dessa byskolor stod dock sedan under den ordinarie skollärarens överinseende och avsåg att meddela de yngre barnen främst kunskaper i innanläsning och huvudräkning, vilka läraren ville ställa som villkor för inträde vid folkskolan.
I Broddetorp var icke som å många andra platser brukligt med så kallade monitörer, d.v.s. att de kunnigaste av barnen uttogs och sattes att lära sina kamrater, att förhöra dem på läxor, o.s.v. Likväl ställde läraren fordringar på barnens föräldrar samt uppmanade ofta dessa att själve eller genom äldre syskon tillse att barnen lärde sig sina läxor.
Kunde barnen icke sina läxor fingo dessa ej sällan mottaga handgripliga tillrättavisningar.
Efter Hedrén finnes än idag ett ordstäv: ”Ditt sakramenskade nöt”.
Hedrén hade tidvis till sin hjälp med skolan, av sig själv avlönade lärarinnor, som dessemellan också tjänstgjorde såsom mellanskolslärarinnor, d.v.s. skötte de lägre årsklasserna vid hans skola.
Hedrén var samtidigt som lärare hemmansägare och jordbrukare samt brukade under några år ena Vässtorp åt banken.

Den första fasta skolan i Broddetorp fanns ett litet församlingen tillhörigt hus på kyrkbacken. Enligt uppteckningar vilka grundar sig på muntliga meddelanden av församlingens dåvarande kyrkvaktare Abraham Apelgren lämnas följande beskrivning:
"Vi träda in i ett litet församlingen tillhörigt hus på kyrkbacken, en liten torvtäckt sparrstuga med ett enda rum och taket klädd med tyg men svart och nedrökt. Vid ena väggen står en sparlakansäng ett skåp vid den andra samt vid gaveln ett slagbord. Tennfat satt instuckna i taköfsen. I stugan bodde nämligen gumman, som undervisade barnen. Barnen satt på plank och bockar. De som skall höras, gå fram till bordet, där gumman sitter och läsa tyst för henne under det att de andra plugga läxor – hemarbete brukades nämligen inte. – Mattor på golvet finns icke och det kanske skulle föga betytt som till husets hjon hört en gris och några höns. Det skurades och vädrades inte heller, den stora spisen var draghålet, där luften for ut och in. Ett lock låg på den väldiga skorstenen, och man fick gå ut för att stäppa spjället, som det hette. Barnens antal utgör åtta stycken och lärdomen bestod i ABCD och lilla katekesen. Gummans lön bestod av tolor, mjölk, smör e.t.c.

1846 framlägges förslag om en ordentlig skolbyggnad, ett förslag om att aptera församlingens intill kyrkan belägna hus, som hittills begagnats vid barnundervisningen, till ett ordentligt skolrum och ett av timmer tillbyggt boningsrum åt den blivande skolläraren, ett andra förslag om att bygga en helt ny skola och försälja det gamla skolhuset. Församlingen beslöt i enlighet med det senare förslaget. Den nya skolan skulle beställas i Daretorp, där dess stomme skulle uppföras till ett pris av 200 riksdaler.
Vid ett senare beslut uppdrogs åt mjölnaren i Uddagårds qvarn att för 20 riksdaler märka och nedtaga den i Daretorp uppförda skolbyggnaden och åter uppföra densamma i Broddetorp med tillhjälp av nio andra byggnads sakkunniga, som han själv skulle betala samt med behövligt biträde av dagsverkare inom församlingen. Murningen kostade 50 kr och inredningen kostade 300 riksdaler. Mot 50 Riksdaler samt en kaka bröd från varje matlag åtog sig vissa namngivna personer att lägga tak på skolan.

År 1847 den 17 oktober valdes till skollärare, organist och klåckare Lars Wallgren. Den senare tjänsten skulle tillträdas efter klåckare Liljebergs avgång. Lön enligt lag skulle utgå med 16 tunnor spannmål, vinterfoder och sommarbete till en ko. Av spannmålen skulle hälften utgå i penningar. Inskrivningen i skolan skulle ske vid fyllda 8 år. Församlingen beslöt att lönen skulle utgå med 53 riksdaler, 11 tunnor och 11 ¼ kappar spannmål.

Självägande bönder skulle erlägga 16, hemmansbrukare soldater och torpare 8 för varje barn till skolkassan. Lästid 1 april – 15 nov med ledigt 4-5 veckor under bärgningen.

Lars Wallgren efterträddes 1851 av Gustaf Hedrén. där vi läser mer om lärargärningarna på annan plats

År 1867 möter oss folkskoleinspektören för första gången. Han framlägger i skrivelse till skoldistriktet följande erinringar. Ehuru åtskilliga skolpliktiga barn ännu icke blivit inskrivna uppgick lärjungeantalet till 163 i 3 avd med 1 lärare, vill jag förorda att en underlärare tillsättes och ytterligare 1 sal tillbygges.
Först 1883 anställdes en underlärarinna, fröken Hedlund, vilken allmänt gick under namnet Hedlund i köket enär tjänsteinnehavarens kök och 1 rum sammanslagna utgjorde hennes lärosal.

1884 yrkade folkskoleinspektören att tvenne nya folkskolor skulle uppföras en i Bolum och en i Hornborga. Omkring denna fråga böljade striden av och an under två års tid med beslut och överklagande i brokig om växling. Under tiden hade beslutats och uppförts två småskolor i distriktet i Bolums gamla kyrkplatsen och Hornborga vid Brobacka. Dess första ordinarie småskollärarinna valdes 1874; för Hornborga Maria Gasslander och för Bolum Matilda Bergqvist, vilken senare 1882 avskedades och efterträddes av Emilie Hof.

Härunder framkom 1 ex ett så generöst förslag som följande:
Den gamla skolan skulle förbli centralskola och två andra skolor skulle uppföras på andra platser, alltså tre skolor. Frågan avancerade ända till Kungl. Maj:t, som år 1886 resolverade, att tvenne skolor skulle uppföras och den gamla helt slopas. Så började åter en hetsig strid om platserna för de båda skolorna. 1889 voro emellertid de båda skolorna färdiga, varvid Holmgren valdes till ordinarie lärare i Hornborga och Nyqvist i Bolum. (Historik av Khde Högberg inför folkskolejubileum i Broddetorp införd i Falk tidning 1942-06-16)


1890 ersatt av de nuvarande folkskolorna i Bolum och Hornborga samt kort därefter såld och bortflyttad. Enligt tradition är den nu stommen till skolan i Varnhem, viket har verifierats och den inköptes av handelsmannen, som då innehar den nu kallade skolan (egaren troligen Klosterdal) som affär och han byggde till sin verksamhet i riktning mot kyrkan. Detta skulle ha skett 1916 enligt siste skolläraren i Varnhem. Blomqvist kan ge besked att skolhuset nedrevs och inropades av Gustafsson i Klostret, som byggde en bostadsfastighet av densamma. Vid sin död testamenterade han huset till församlingen för att ombyggas till en Central folkskola i Varnhem.

Materialhus. 

Av bräder under halmtak, 19 3/4 alnar långt, 10 brett, 3½ högt, innehöll stall för socknen och klockaren, vedbod, fähus och hemlighetshus. Värd till 20 Rd. Sockenmagasin. Av sten under torvtak, 16 ½ alnar långt, 10 ½ brett och 3 3/4 högt. Värderat till 45 Rd. Smedjan. Allmän till byn, av sten under brädtak, 10 ½ alnar lång, 9 bred och 2 3/4 hög. Värderad till 12 Riksdaler.  Fattighus. Under torvtak, 12 ½ alnar långt, 8 3/4 brett och 2 högt, innehållande stuga, förstuga och kammare samt spis och bakugn. Värderat till 8 Riksdaler. 

Sockenmagasin.

Av sten under torvtak, 16½ alnar långt, 10½ brett och 33/4 högt. Värderat till 45 rdr.

Fattighus

Det antyds att det fanns en fattigstuga här på platsen och då enligt beskrivning trol en backstuga under torvtak, 12½ alnar lång, 83/4 brett och 2 hög, innehållande stuga, förstuga och kammare samt spis och bakugn. Värderat till 8 rdr.

Vi berättar om lärarna vid Bolums skolor

Kyrkan Hof 1'10

läser vi om på annan plats.

Församlingshus Hof 1'9.


Fridhem Kållsmen

å Klockaretomten under Västorp.

Johannes Jonsson

f1843 kom hit från Valltorpet Skattegården Hornborga 1901 och uppfört stugan. Han var sadelmakaren Johannes Jonsson, som var kommen från Vallen och var brukare av Stommen Bolum tillika sadelmakare, liksom sin äldre broder. Benämningen Kållsmens härrör från Johannes morfar, som bar detta kläknamn. Johannes lyktar själv sitt liv och stället går till brodern Anders.

Anders Jonsson

f1840 han är äldre broder till Johannes och får ärva detta ställe efter av brodern 1907. Anders är likaledes sadelmakaren kommer från Valltorpet Hornborga sedan hustrun dött där ute 1906. Han bodde här i stort sätt hela sitt liv fram till 22 då han går bort.

Barnen med Emma är

  1. Hilda som blir husmor i Stommen Sätuna gift med Johan Svensson. Johan har nu byggt om stugan.
  2. Henrik Andersson bor sedan på Valltorpet i Hornborga.
  3. Anna Karolina f1875 blev senare hushållerska åt skomakaren Forsbäck från Varnhem som dör 1945. Dödsboet efter Anna Karolina säljer till K A V Andersson för 6500 kr
  4. Gustaf Georg Jonsson f1892.
  5. Manni tar med man och barn och åker till Amerika redan 1902.

Stålingen 

f1827 bor här från 1911 då han kom från Hulegården eller om det var Backgården fram till sin död 1915.

Gustaf Hallberg

f1848 05 och flyttar till Hakåsen 1918.Här hyr Viktor Blom och hustru från 1920 till 25. Johan Erik Forsbäck skomakare bor här mellan 25 och 26 för att flytta till Stenstorp.

Snickaren Gilbert Jonsson

kom 26 och stannar över 31 

Emerentia Nöjd 

f1893 med mor kommer hit från Broga i Hof kommer hit 47. samt Ture Andersson f1862 bodde är en period.

 

Hithörande uthus liksom de föregåendes uppförda å andra eller östra sidan landsvägen. Sofia Emerentia Jonsson f1883 -58; samt Rudolf Jonsson f1910 60-samt över 77.

Rensberg Frimansgården Fröken Annersa.

 

Rensberg ligger under Frimansgården och ägdes av A G Andersson i Sundsberg, ”Kullboms”, ”Frökens-Andersa” bostadshus uppfört av en orgelbyggare Kullbom och länge liggande å ofri grund på den stora Sundsborgska tomten väster om vägen.

1879-00 orgelbyggare Kullbom

Väster om landsvägen Bolum – Fjällåkra och omedelbart intill gränsen mellan nämnda båda byalags mark, som förr i tiden markerades av Knäpphängegrinden uppfördes år 1877 en lägenhet, som fick namnet Rensberg, vilken i påbyggt och omändrat skick ännu kvarstår. Innehavaren Anders Petter Kullbom f1817 Ledsberg var orgelbyggare, möbel - och finsnickare hade vid besök i Broddetorp för reparation av kyrkorgeln funnit behag i orten och beslutat sig för, att där slå ned sina bopålar. Han begärde då först att få bygga på Kyrkbacken, men uppförde då platsen där såsom allmänning icke var god att förvärva sin stuga på sagd i dess omedelbara närhet belägna ställe, som köptes av ägaren till Frimansgården i Broddetorp. Kullboms hustru, som i orten titulerades ”madam”, beskrives såsom ett i förhållande till mannen stort och kraftigt fruntimmer med en väl utbildad skäggväxt, men i alla fall, trots det att hon både snusade och söp, välvårdat utseende och måtte varit helt i mannens smak, då denne i som oftast allvarligt förklarade henne vara ”världens vackraste kvinna” – ja, ja, kärleken överskyler! Makarna går bort ca 1900.

Augusta Karolina Löfgren f1859 kommer åter från Am 99 sedan maken Pettersson dött och fortsätter året därpå till Lidköping. Emma Charlotta Åkerhjelm och folkskolläraren Maria Lisa Lundblad kommer 01.

Friherrinnan Charlotta Kjellberg - Åkerhielm och lärarinnan Maria Lundberg bor här enl hfl 1901-1903 innan de flyttar till Hjo. 

Frökens - Annersa

Efter makarna Kullboms död förvärvades stugan av andra makar Anders och Johanna Andersson, som i många år innehaft anställning han som dräng och hon som ”mejerinna” hos den i orten under en lång följd av år såsom hemmansägare och mejeri idkerska verksamma fröken Ebba Arvidsson i Sundsborg, varför de 1907 erhöll medalj för långvarig och trogen tjänst. De kommer hit 1908 och bor här till sin död 1936.

Husbonden Ebba Arvidsson hade litet finare härkomst – fadern hade varit inspektor hos Gyllensvärdarna på Näs i Eggby och efterträdare på godset – med därav följande titel, varav de båda trotjänarna kommit att erhålla benämningarna ”Frökens Johanna”, vilka ”titlar” de saknade all anledning att gräma sig över. 

Hilma Josefina Johansdotter g Lindstedt

Efter även dessa makars död 1936 köptes stället av från Torstensgården i Bolum bördiga änkefru Hilma Lindstedt, som nu bebor det och under några år hade övervåningen uthyrd till den i ortsbornas tacksamma minne bevarade församlingsdiakonissan syster Gerda Karlsson. Hilma f1875 Johansdotter. dottern Maria Lindstedt har bott här, men gick bort i unga år. Hilma gick bort 66. 

Nils Arvid Johansson 

f1902 murare från Holmängen kom 68 - 71, änkan flyttar 75. 

Ernst Johansson och Edit Bergstrand 

1895 Köllingared kom 76  

Eivor Svensson 

gm Folke Svensson från Prestegården Broddetorp och dotter till bonden Ivar Carlsson Västra Bredegården och Botorp.


Knektegården 

detta är Knektegårdens huvudgård, den södra byggdes av August. 

Östra sidan av vägen ligger Knektegården och en bild från 1925

L A Holmen 

en handlande som 1882 inköper denna tomt från Knektegården och uppför sin affär. Han var född 1856 gift med Johanna och två av barnen föddes här. Han avflyttar till N Ving före 1885.

Handelsboden

en liten handelsbod vid Broddetorps kyrka. Det var det enda som fanns då. Eljest måste man resa till staden, om man ville ha något som fanns där. Handlaren hette Lars Lidbeck och kom från Lidköping. Han hyrde ett uthus på Knektegården. Det gjordes om så att det blev en liten butik och ett litet rum, som han bodde i. Han hade ingen familj. Boden låg alldeles intill Broddetorps station. Inredningen var inte vällustig. Det var en disk, som gick längs efter hela rummet. Så var det några lådor (lådfack) under disken och efter väggen mitt emot disken. En aln låg på disken. Så fanns en våg med vikter. Det var en balansvåg, som  stod på disken. Han hade rätt bra åtgång på sina varor. För det var inte annat än att fara till staden, om man inte ville handla hos honom. Han hade socker, kaffe, sill, tobak, snus, knappar och sybehör, nålar och krams, sirap och karameller. Det var det allra nödvändigaste varor, som han hade i sin bod. Silltunna stod innanför disken. Papper var det ont efter. Det var grått papper, men han var mycket sparsam med pappret. Inga papperspåsar. Han gjorde strutar. För övrigt måste kunderna ha med sig gammalt papper, korgar och burkar att ta varan i. Han ville helst ha kontant. Sådana som han litade till fick kredit. Det var mycket byteshandel. Kunderna hade ägg och smör med sig i byte mot varor. Dessa varor som han fick i utbyte fraktade han till staden och sålde hos handlare där. Han gjorde sina uppköp i Lidköping. Han lejde bönder att forsla hem varorna. Peppar salt och andra kryddor hade han också hemma. Anis var en krydda, som de brukade ha till brödet.

Patron Swedenborgs Knektegården

Swedenborgs, stort boningshus med stor hemmansatt tomt söder om kyrkan, uppfört på 1850 eller 70 talet. Det utgår huvudgården i Knektegården och vägen till Gullängen gick förr genom gatan då gården lada låg parallellt med denna väg och söder om densamma.

Jesper Swedenborg erbjöds denna fastighet med stöd av svärfar, sedan det visat sig att Jesper inte var man att sköta Bosgården. Han planterade öster om sin stamfastighet en stor fruktträdgård. Söder på gårdsplanen finns en vinterbonad flygel, som användes för affärsändamål. Fastigheten byggdes av Swedenborg, som bodde här med sina döttrar. Märta Swedenborg förvärvade den 1901. 

Efter hand så delar man huset och hyr ut till Robert Källström, som är Hans Kjällströms far, bodde här under ett par år. Veterinär Sten Jesper Fredrik Nordlund systerson till döttrarna Swedenborg f1916 bor här med sin hustru avlider 1976.


Ljungstorp

som ligger en bit in på Gullängsvägen ett enfamiljshus uppfört å PerHåkansgården av en bonde kallad Jonasa Alfred. Här bodde Henry Boman fram till 62, skreven i alla fall, sen kom Axel Magnusson från före 50 till 53, och sen Sven Karlsson f1930 53-58; Johan Lennart Binnberg 58-60; Ester Agnar som ägde 1960-70; Sen kom Tore Nordberg från 1970.

Hallsberg Hallbärs

Stugan ligger under Knektegården vid avtagsvägen mot Gullängen och byggdes på 1860 talet. (1875). Stuga snett emot den föregående på Knektegårdens mark på andra sidan landsvägen såsom avstyckning från Knektegården, namnad till Hallsberg. Stället uppfördes av den i orten under många år verksamme skräddarmästaren Gustaf Hallberg, som endast var bosatt där en kortare tid. Det har därefter innehafts och bebotts av flera familjer, varibland voro banvakter i respektive, Broddetorp och Bjellum. Namnet fanns 94. 

Fredrik Vilhelm Berggren patron på St Weka fanns här 1890 och flyttar till Ledsjö 97

Gustaf Hallberg

som måhända gav namn till stället kan ha bott här tidigt, men återfinnes sedan på Helladal vid slutet av Hackåsen, där vi kan berätta mer.

Skomakare Klas Kjellman återfinner vi här 1898, han blir ju senare ägare av en Kappagården. Hulda Maria Olander f1888 bodde här omkring 1910. Carl Herman Lindstedt bodde här som skomakare och kyrkvaktmästare flyttade sedan till Lindsborg

Carl Johan Pettersson Redig f1868. Paret bor här fram till 1903 de de sedan flyttar till Hakåsen.
August Teodor Sträng från Backgården i Hornborga bor här en kort tid under 03-04;
Petter Bengtsson Severin med familj bor här ett år och flyttar redan 05;
Hilda Kristina Klefbäck - Forsblad från Korsgården tillhör de som under kort tid bor här 06-10;

Carl Gustaf Nordgren

Kycklingens son Carl Gustaf Nordgren med fru köper ställer av August Johansson i Knektegården 1909. Han var banvaktare u Munkgården från 1881. Dr Collin tillfrågades i samband med att han går bort 1912. Hustrun Inga Maja överlever honom med över 30 år men flyttar från stället 1913, men hon bor här fram till 1936. Lars Kula soldaten bor här mellan 1912 och bor här ett år. 

Johannes Stark

f1862 före detta soldat bor här från 1936-39, men flyttar till Bolum.

Carl Johan Jonsson 

Familjen Jonsson med mamma Elin f1889 på Källebacken och barnen och skräddarmäster själv Carl Johan Jonsson f1883

Skräddaremästare kom 1930 från Falköping med sin familj först till magasinet vid Liljedal där han verkar tills han förvärvar detta stället 1936 och stannar till sin död 1964 och hustrun året efter. Barnen sprids för vinden någon med efternamn Rosmalm.

Karl Aron Karlsson

kalkarbetaren f1917 kom från Stomnadreven 1966 och stannar här ca 10 år. 


Knektegården

Knektegården, samhällets enda bondgård. Bostadsbyggnad, ditflyttad och uppförd omkring år 1860 - 70 av August Johansson såsom manbyggnad å gården, men vid senare försäljning av denna jämte en mindre hemmansatt jordareal undantagen såsom särskild jordbrukslägenhet.

Stamhemmanets byggnader uppfördes något söder om den gamla och kom till släkten 1884 av August och Ada Johansson i Knektegården. Olof och Karin Johansson driver från 1945 ett omfattande jordbruk med 4 hästar och 18 nöt. 
I en därå befintlig flygelbyggnad har förr varit affär. Stamhemmanets byggnader uppfördes något söder om den gamla.
Carl Erik Gustafsson agronom från Uppland. Mer om gårdens historia på annan plats.


Sävedal

Inköptes av August i Knektegården från Frimansgården 1897.

Mejeri

under början av 1900-talet var här mejeri ägdes av A W Edström i Amerika och som arrenderades av mejeristen Gustafsson i Axvall. Här bodde minst fem utsocknes mejerskor, som inte har lämnat några spår efter sig. Vi må ända nämna deras namn. Hilda Maria Svensson f1874, Hilda Kristina Kängru f1878, Hulda Elisabet Svensson 1879, Kristina Karlsson f1881. De finns här perioden 00 - 11 något år i taget.

sedan 1923 bostadshus med uthus

Josefina Hammarström och bagaren Edström bedriver en servering i detta hus en period.

Augusta Matilda Johansdotter

Småskollärarinna f1858 i Segerstad med rötter i Bolumstorp afslutade sina dagar i denna fastighet från 1931. Hon lämnar plats för en fabrikör Axel Magnusson 49 som inte lämnar några spår. Under denna tid nämns stället som Tåfvedal.

Wahlander

kommer 1950 och inköper 1962 området och har under många år bedrivit sitt skomakeri här. Det är nu tredje generationen, som för denna hantverkstradition vidare i utsökta läderarbeten.


Liljedal

som får en egen sida.  

Liljedal, handelslägenhet, bostadshus med uthus, byggt på 1870-talet av en handlare Liljeberg och till på 1890 talet även affär. Här fanns fem lägenheter om åtta rum och många personer har sedan passerat denna byggnad. I en mellanperiod uthyrningshus och sedan 1950 talet snickeri och lagerlokal. På Liljedals tomt, en byggnad, lång och låg, som vid kyrkbygget 1821 användes som materielhus, sedan som stall och slutligen flyttades hit, där den först inrymde teknisk fabrik, men sedan blev uthusbyggnad till fastigheten.
Det fanns ett magasin å Liljedals tomt, inrymmande bostad å västra ändan, som 1945 nedbrann, men återuppfördes ej.
Krutkällare, använt som källare för sprängämnen från ungefär samma tid, där handlaren i Liljedal hade upplag av sprängämnen. Här omtalad såsom å ekonom kartan utmärkt med torptecken.

Handlare:

  • A G Svensson på 1890 talet
  • Gideon Jonsson biträdet åt Dahlén bodde här.
  • Dahlén äger vid 1900 talets början fastigheten. 

Vill Du ta av till höger så går du in på Järnvägsgatan, men vi fortsätter en bit in på gamla järnvägsbanken. 


Blommendal

Byggmästare Blomstrand

f1889. Byggnad i villastil inrymmande snickarverkstad å nedre och bostad å övre botten med uthus och sågverk, byggt 1927 av byggmästare Blomstrand på Knektegårdens mark. Han köper marken 1921 och kallar det Blommendal. Georg Blomstrand har lämnat sitt namn på diverse plankor och försändelser, som finns inspikade lite var stans i bygden. Vi kan också nämna att han var den drivande vid renoveringen av det som av Backen senare blev Bankestugan. Einar Johansson i Torstensgården var snickare här.

Anneli och Mikael Nyman.

Gustaf Larsson

Magasinshus tillhörigt samma lägenhet å Liljedals tomt med inredd bostad å västra ändan. Här var spannmåls magasin. Dalén som också försålde tyger lockade skräddarmästare Carl Jonsson med fru Elin att bo i denna fastighet. De flyttar senare norrut på gatan. Snickarmästare Gustaf Larsson bor här medan han uppför sin bostad på Heavägen. Magasinet tillika med några närliggande uthus nedbrunnet 1945 (se tidningsartikel), men senare ej återuppförd.


Smedstorp 2'21 

Fjällåkra Frimansgården. Om denna fastighet ligger under Prestegården i Broddetorps gamla socken så har vi tidigare innehavare. Per Arvidson f 1729 från Gällstad och hans son Hans Persson f1765. Det lär ha tillhört Broddetorps allmänning.

Smedstorp, smed lägenhet allmän för Broddetorps socken, men sedan såld till bostadstomt, varå uppförts bostadshus och uthus inrymmande elektrikerverkstad.

Smedjan  och Sandberg

Jonas Sandberg Sandbärs

f1844 var torparson från Vallyckan under Rycklan Äspås och gift med Anna Stina från Frimansgården, som skänker honom 3 barn. Han kom hit troligen 1888 och finns kvar här till sin död. Hans andra fru är Skomakare Lotta, som även hon dör tidigt och som hushållerska finns sedan Fröjda Karls Kristin, som han sedan gifter sig med och till och med henne överlever denne sege man.

Hijlmer har fylligare att berätta Smedlägenheten Smedstorp omedelbart sydost om den platå, där Fjällåkravägen skäres av järnvägen. Innehavare därav var under nästan hela dess tillvaro smeden Jonas Sandberg, som var bördig från Håkentorp och först innehade smedjan ute på Eckornavallen. Jonas var en god människa samt en duktig och billig hantverkare men kan sägas ha haft en efterhängsen otur i allt vad han företog sig: Tre gånger gift och ändå död änkman - tre barn och barnbarn, alla döda före honom – utsatt för eldsvåda och fattigdom. Dock ändå alltid med leende uppsyn en till mötes. 

Enligt vad det berättas ”tryggade” skälmaktigt folk Sandberg och hans gummor till att gifta sig och den dåvarande kyrkoherden C A Rånge, som var av gamla skolan och ansåg såsom syndigt, att man och kvinna ogifta bodde tillsammans, lär också ha verkat för att vad andra giftet beträffade få dem förenade samt enträget stått i därmed och slutligen haft nöjet att få ge dem sin välsignelse, men när Sandberg trädde i brudstol för tredje gången skedde detta utan påverkan av pastor, dåmera kyrkoherde Lindholm, som då lysning begärdes icke kunde hålla sig utan yttrade: ”Edra gamle sjåp!” dock utan att våga söka avstyra ”tilltaget” och sedan verkställande både lysning och vigsel – om med full tillförsikt på uppfyllelsen av sina till Vår Herre då uppsända böner om välsignelse i äktenskapet är dock icke så gott att veta.

Skomakare Lotta kommer hit i samband med att hon lyckats få kommunen att reparera stugan som inhyses. Efterhand som andra inhyses försvann återstod Lotta som inte flyttar tillbaka. Efter påtryckning från prästerskapet sker en legalisering och hon tar med den nyreparerade stugan hit, som blir en flygel och efter parets bortgång rives.

 smen Sanberg  från Vallen.

Else Maria Johansson

stickerska f1896 i Häggum kom hit 1931 och flyttar 1935. 

Johan Larsson f1865 som dör här 1953

Rickard Pauli

f1894 började med elarbeten redan 1917, och arbetade hos Kilian men flyttar sedan till 1924 till Broddetorps el distributionsförening. Har varit ordförande i fattigvårdsstyrelsen, kommunalnämnd, bidragsnämnd, taxeringsnämnd. Han bodde först på Liljedal och flyttar sedan hit 1937.

Johan August Larsson f1865 som kom från Hakåsen Hornborga 49 står som lägenhetsägare på denna tomt. 

Lindbergs

Frimansgårdens äldre soldattorp, vi vet vi nu inte var det låg. 

Krutkällare, använt som källare för sprängämnen från ungefär samma tid, där handlare i Liljedal hade upplag av sprängämnen. Här omtalad såsom å ekonomiska kartan utmärkt med torptecken.


Helgeborg

På denna plats låg 1870 talet en backstuga. Bostadshus uppfört 1910 av Sanfrid med tillhörande slakteri och butik samt stort svinhus låg under Frimansgården 1/64. Slaktaren Johan Sanfrid Johansson f1876 från Tråvad gifter sig med Helga från Liljedal och sonen Helge tar över verksamheten och bygger ut. Sanfrid var utbildad slaktare och startar sin verksamhet i Ringagården alltmedan han bygger upp sitt slakteri och sin verksamhet.  Bland de anställda under 20 och 30 talet var Hilmer Johansson f1892 (Önemo). Slaktare Carl (en av Tôrstena pôjka är slaktardräng här och för ut kunskapen till norra delen av Bolum), Ville Bäckström f1897, Eva Lager f1896, Hilding Carlsson f1897, Isidor Johansson f1899, Ellen Cecilia Johansson f1901, Nils Gunnar Carlsson f1896, Eva Landqvist f1900. Verksamheten var av betydande format och gav många sysselsättning och kunskap för vidare försörjning i livet. Hustrun svarade för rökeriet och annonserade via handlare när det var dags att starta en sats med skinkor. Tre dagar tog det och då skulle den rökta skinkan hämtas.

Sanfrid var gift med Helga från Liljedal (Oskar i Munkgården syster) och sonen Helge tar över verksamheten och han gifter sig med Greta, som växte upp i skollärare Holmgrens hem. Fastigheten innehas nu av sjukgymnast.

Helge blir kommunal förtroendeman och hjälper till med bouppteckningar och auctioner under 40 år en verksamhet som var just skollärare Holmgrens syssla. Helge köper även upp kreatur och förmedlar till slakteriet på även andra ställen.

Nya Prestbolet

Nya Prestbolet, längre ned å vägen, där nyuppfört 1940 avstyckat från en av JonFrimansgårdarna. Blev en uthyrningslägenhet slutet av 1900 talet.

Utfarten från byn mot Segerstad

Hedebo

bostadsbyggnad å Afzegården från 19 uppförd av en måg i gården, byggmästare Hedström, som startade eget efter att ha varit anställd hos Blomberg. Dog i unga år. Sonen Per Ivar stannar, men flyttar med sin familj till Skövde 63. Mattläggare Kent Stefan Blomberg knyter an sedan änkan gått bort. 1970 kom de.

Alvared

bostadsbyggnad intill den föregående 193 uppförd av en son i samma Afzegården Alvar Holmkvist.

Hörningslund

Gustaf Blomqvist

bostadsbyggnad uppförd 1924 på en hörna av Toltan Voiteks mark av skräddaren Gustaf Blomkvist, son till Stoms Husar. Han var en finskräddare som lärt i Stockholm och var en skicklig skräddare som också engagerade sig i bygdens äppelodlingar. Han författade torpskriften 1948, som blev upprinnelsen till mycket av Hornborga Kulturs verksamhet. Förr var torpet väldigt välskött och fint och Gustaf var en av de drivande i fruktodlarföreningen. 

Môsa Karl köpte stället efter vistelse hos Hvarfvén och hemma på gården 1969. Änkan kommer 1969, vilket förklarar att Evald Josefsson har bott här från 1975.

Pluggen

Fastigheten fanns här från 1952 och ägdes av Johan Holmner Karlsson och Einar Lejon tar över. bostadsbyggnad uppförd 1952 av hem äg Einar Lejon i Toltan JonMånsgården. På en plats å komministerboställets mark strax söder om föregående. Assar Lejon.

1879 kan man läsa att Broddetorps station förut en obetydlig ort presenterar nu på många sätt prydliga hus, omgivna af nya trädgårdar. Smaken och skönhetssinnet tycks förenat sig här, för att gemensamt medverka till ställets förskönande. Platsens förnämsta handelsbod, den så kallade Broddetorps handelsförening ett på sitt sätt storartat företag.


Stationsvägen - Järnvägsgatan

går parallellt med järnvägen

Sundsborg

Sundsborg, större bostadshus, byggt av Sundler på 1870-talet. Senare var där i särskilda hus mejeri och är därefter bilstation. 

Siegfrid Hammarstrand

f1797 mejerist under Edhem Frimansgården dör 1876 och efterlämnar sin enka som stannar på platsen fram till 1904 då hon dör. Dottern Johanna Josefina under början av 1900 talet och sedan Sävedahl och som hon var gift med en bagare son till möbelsnickaren Edström från Frimansgården. Efter hustruns död gör han resor till Amerika.

Knut Otto Sundler

kommer från Garpegården 78 och bygger sitt mejeri men det brinner ner. Han flyttar sedan till Skara 1884. Simon i Hovslagaregården har tydligen varit inne med kapital här under 10 eller 20 talet.

Ebba Matilda Arvidsson 

f1842 står som kapitalist och mejeriägere Sundsborg från 1900 till sin död 1918. Under denna period många pigor som passerar. av en ägare till Sundsborg omändrat från mejeri. Banken, bostadshus 193 inredd i Sundsborgs senare mejeri.

Gustaf Artur Andersson 

f1904 driver mejeriet som han tydligen lärt i Sätuna och han kommer hit 1929 och stannar till 31. 

Algot Svenader

Vi har haft ett mejeri här i byn men en brand slukade fastigheten och rykten kom i svall att den var anlagd sedan man sett en man cykla därifrån. I samband med detta skulle föregångaren till Edhem också ha strukit med. i hfl läser vi Mejeriet Algot Svenander, Torsten Johansson Sundsborg samt bleck och plåtslagare Nils Sundberg Jönköping. 

mejerist som bor i Falköping. Några detaljer känner vi inte men han finns perioden 30-50 men är överstruken. Här följer enkan Margit Elsa Valborg Johansson d Svenander ? som kom 33 och flyttar till Borås 34. 

Torsten Johansson 

kom från LarsNilsgården ? i alla fall 35 från Bolum lastbilsentreprenören och kommunalpolitikern bygger kanske upp efter branden av mejeriet. Bakom den gula villan står lastbilsgaragen. Hans anställda bodde här i huset och Ronny Carlsson blivande mågen tar över efter oväntad bortgång.

Svinhuset Blå Villan Sundsborg Frimansg 2'18

Bakom Stickersas ligger ett nu blåmålat hus som är en påbyggnad på det då varande svinhuset. 
Fredrik Eng från Gudhem bebor här från 1935, har inrett svinhuset. Han var gift med Johanna en jordbrukar dotter från Tomten Bolum. Han dör och hans enka blir omhändertagen.
Carl Emil Andersson Bankes flyttar hit 43 med dotter Tekla Bank. Tekla bor här sedan till sin död 1971. (vilket kan ha lett till att fastigheten kallades Banken)
En okänd familj Elsa och Sixten Björklund, Per Olof Kula Johansson bebor stället nu.


Edhem

stationsvilla, inrymmande utom bostad för ägaren, bageri, butik och resanderum, omkring mitten av 1870-talet, uppförd av J V Edhem från Toltan, men som på 30 talet brann ned och återuppbyggdes under 1940 talet med ett modernt tvåvåningshus inrymmande även kafé, mjölkbutik och i källaren skomakeriverkstad som Vendel Wahlander berättade.

Sigfrid Hammarstrand.

var mejerist här och lämnar sin hustru som ensam enka, men deras dotter gifter sig med August Vilhelm Edström som sannolikt har gett namn till fastigheten. 

Ofvanomnämnde kronojägare och snickarsonen August Vilhelm Edström från Toltan och som flyttar till Amerika före 1900. Han lämnar sin hustru mejerskan Josefina Hammarstrand med sitt bageri, men hon lämnar för Amerika 1906. Detta kan vara starten på det Café, som en gång fanns här. Han äger alltfort 1913 men paret säljer tydligen fastigheten 1919.

Bagaren Jacob Larsson Ljungberg f1870 kommer 1919 från Huddinge och förvärvar fastigheten men lämnar redan året därpå och vi återfinner dem i Göteborg. Han avvecklar till bagaren Nils Ragnar Lundgren f1888, mera känns igen som Kaffe Lundgren, som kommer redan 1919 från Skellefteå och stannar här i socknarna en bra stund. Var aktiv med Folke Ekström i allt kulturellt här i byn.

på 30 talet nedbrunnen  ersatt med modernt tvåvåningshyreshus 1948, inrymmande även kafé, mjölkbutik och i källaren skomakeriverkstad. Detta byggdes av Torsten Johansson. 

Från 46 finns här flera gäster bland annat en frisör Forsbom, som blott kunde försörja sig ½ år. 

Cafét som Löjtnanten Levander f1869 med hushållerska driver. Folke Ekstöm bodde här en tid från 1947. Änkan och sömmerskan Berta Wahlander gift Jacobsson bodde här.


Persberg, Steckersa, Lilla Greta 2'10

Bostadslägenhet benämnd Persberg på norra sidan Stationsvägen i Broddetorps samhälle mitt för järnvägens godsmagasin nuvarande Assara magasin Frimansgårdens mark.

Per Andersson

Stugan uppfördes på 1870 talet av en trädgårdsmästare Per Andersson, som var lytt i ena armen och hade svårt för att reda sig både med sitt yrke och ekonomiskt men skapade sig ett länge bestående minne genom sin anläggning av den förr ståtliga trädgården å Sundsborg, vars vackra bokar i senare tid omtalats som nordligast växande. Efter Per bodde här sedan bagare Edström tills han på tomten uppfört sitt Edhem, varefter han sålde den här nämnda stugan till den meromtalade Kristin.

Kristina Johansdotter

Stickerskan f1851 i Kärrtorp bodde här i till sin död 1926. Kristina bodde senare tillsammans med sin systerdotter (tillika dotter till Johan i Hornborga Kapell) sömmerskan Ester Jonsson, som här bodde i 40 år tills något år efter sitt giftermål. Även hon var född i Kärrtorp f1887 efter vilken stugan även benämndes ”Sömmerskes” och vars man faktor Axel Cederlin omkring 1940 reparerade densamma. Hon var dukig att berätta och har mycket att berätta se Starke Börje. De säljer omkring 1950 stället för 800:- kr till Edit 

Hjilmer återger hennes berättelse

Den gamla stickerskan hade till följd av sin bräcklighet hindrats och i övrigt haft förstånd nog att ej bry sig om manfolk och omhuldade måhända därför mer än andra sin släkts och bygds traditioner, varom hon för anförvanter och intresserade gärna berättade. Hon hade mera tid att tänka på och bevara i minnet, vad andra slogo ifrån sig.
Av allt vad denna människospillra, den gamla stickerskan hade att berätta minnes nedskrivaren av det här förevarande särskilt vad hon visste om sin släkts ursprung. Många för sina anor intresserade, som bemöda sig om, att med rätt eller orätt härleda sig från svunna tiders stormän, skulle för visso ha känt sig stolta över en an- eller stamfader som denna gummas.
Stickerskans mormors mormors far eller morfar, vilket släktled det nu var, skulle enligt av henne buren tradition ha uppnått en hög grad av framgång i livet med kungagunst och ovanlig utmärkelse – sanningen framstod för henne såsom klar och kan säkert bevisas medelst forskning.
Denne anfader, vars avkomling hon räknade sig blev från bondedräng adelsman tack vare den styrka, varmed han av naturen eller försynen utrustats och varom berättelsen nådde den då regerande konung Karl XII öron. Den rätte kungen och en man som passade honom.
Mannen hette Börje och kallades av folket i de häraderna, talande nog för ”Starke Börje”, och han var såsom sagts bondedräng, närmare bestämt i det häradet Kåkind.
Att axla och bära en mil genom skogen en tunna ”kröser” (lingon), det hade han styrka till, och det gör nog ingen efter.
Starka och tappra män voro av kungen eftersökta och när ryktet om Starke Börje nådde hans öron tövade det ej länge innan order kommo om hans inställelse vid hovet – och med ilskjuts sändes han dit.
När Börje kom till sin bestämmelseort lät majestätet sina hovmän spänna ett par stora och starka oxar i en s.k. storsvängel och befallde Börje, att hålla inne dessa.
Börje tog svängeln i händerna och hovmännen sökte allt vad de kunde att få oxarna att gå – men det var lönlöst. Börje rådde de hur man än bar sig åt icke få ur fläcken.
Detta tyckte kungen vara så bra, att han skänkte oxarna till deras besegrare, som väl tackade men – väntande större förmåner – invände, att han ej mycken nytta hade av dem såsom saknande en gård att bruka dem på.
Han fick då av kungen dessutom Svärkersgården vid Skultorp, som han i sin livstid och efter honom intill nuvarande tid ägt och brukat.
Börje blev dessutom från denna dag en av kungens bassar och var sedan med denne både i ”Russlan’ å Turkit”, samt utmärkte sig där så att han blev adlad och fick namnet Silverhjälm.
Börje gifte sig också och fick både söner och döttrar, som det står i bibeln, men av dessa var det endast sönerna, som fingo ärva namnet – och dessa dog.

Edit Andersson

f1890 Johansson kom från ArvidJonsgården Håkentorp men far hade rötter i Perstorp vid Brunnhemsberget. Hon hade varit gift med Aron Andersson från Hans i Hof nere på Hofs ängar och som sin gård till Gösta Bäckström. Edit bor här från 1937 till sin död och auction hålles efter henne.

Sara Margareta Greta Carlsson f1901 i Torbjörntorp kom 1970 - 87;  

Greta Carlsson från PerHåkansgården bodde här under många år och lämnar namnet Lilla Gretas efter sig. 

Ann Gret Håkansson från Lillegården 81 bor här nu.


Wänersnäs

Vänersnäs, bostadshus med uthus och särskild affärslägenhet, byggd på 1870-talet. Handlare Ture Andersson 189 , A G Adell, Otto Dahlén 1901 - 195

Dahléns bostad i fonden Daléns affär

Ture Andersson

f1862 Var fosterson till den s k ”Fiskarn”. En syster till fadern, Kristin, var gift med ”Ägga Krans”, som även var slaktare och var bosatt å Klockarebolet. Ture var först handlare i Skövde men redade sig där dåligt, blev sedan föreståndare för ”bolagsboden” å Vänersnäs, som också gick över ända, och övertog sedan av en handlare Ad Alander i Skövde dennes spannmålsmagasinsfilial i Broddetorp, där han öppnade diversehandel och så småningom kom i god ställning. Handlaren i Broddetorp redade sig i slutet av 1800 talet dåligt och innehavarna växlade ofta. Ture lämnade Vänersnäs 11 och flyttade över Heavägen till under Munkgården. 

A G Svensson

Handlaren i Broddetorp redade sig i slutet av 1800-talet dåligt och innehavarna växlade ofta. En under 1890-talet där varande, som bodde på Båltorp i Sätuna, A G Svensson, som var s.k. ”läsarpräst” sykvesterade och drog många med sig, men efter det nya seklets inbrott randades ljusare tider.
Efter det s k bolagsboden slagit igen hölls där affär av en A G Adell, som 1901 sålde densamma till nuvarande ägaren och innehavaren Otto Dahlén, som alltså i över 50 år drivit denna.

Johan Emil Adell

f1850. Efter det s k bolagsboden slagit igen hölls där affär av en A G Adell, som 1901 sålde densamma till nuvarande ägaren och innehavaren Otto Dahlén, som alltså i över 50 år drivit denna. Han flyttar härifrån till Lerdala 1893. 

Frans Oskar Andersson 

f1863 kom från Skara 93 till Klockarebolet och titulerades handelsföreståndare och han försvann till Örebro samma år. Han var gift med Adolfina Herngren. 

Ture Andersson kommer från Skövde 94 hit till Klockarebolet.

Otto Dahléns affär 1912 med biträdena Johan Lindström Broddetorp, Valdemar Andersson Vreten och Tunberg Varola.

1901-195' Otto Dahlén

förvärvades 1901 av Otto Dahlén en träbyggnad som byggdes 1875 med tillhörande affärsfastighet. Han flyttar hit 1905 och bor här 1910 och 1920. Under perioden 01-13 finns sex olika handelsbiträden (Fredrik Martin Nilsson, Adolf Nylén, Klara Lugner, Ingeborg Ahlström , Carl Gustaf Larsson och Einar Lindström, piga Ellen Olivia Larsson , Anna Matilda Nilsdotter f1862 ) 
Otto Dahlén tjente bygden under ett halvt sekel varför vi ger honom lite mer plats.
En tid hade Dahlén i det av honom köpta Liljedal konfektionsaffär, men det eviga springet mellan affärerna för tillsyn av skötseln föranledde den senares nedläggande.

Sonen Eskil Dahlén

tar över rörelsen. Gideon Jonsson var biträdet, som hans fader hade lärt upp. Carl Otto även han ungkarl var industriman, men övergav egentligen aldrig bygden. En broder Kurt herrekipering i Göteborg. 
Eskil, Gideon och skollärare Larsson och målare Skog utgjorde en enhet på sin tid. Lisbet var biträde här under en period. Berggren från Horn Odenslund i Tidan.
Tommy Wallgren 78-82, då en ung handlare, Marianne Eriksson.


Solhem  

Munkgården 9'25 till järnvägsstationen tillhörande jord 

bd_img/munk9_25.jpg

Solhem, bostadshus uppfört 1910 och först inrymmande även telefonstation, sedan bilstation.

Johannes Andersson Revelj

f1848 var stationsföreståndare och kom till Broddetorp före 1900 bygger troligen och flyttar in här 1913 efter att ha avslutat sin tjänst. 1925 flyttar enkemannen till Vara. Han hyr ut till två hembiträden Märta Snygg från Skogstorpet är hembiträde här från 25-27, delar bostad med Anna Svensson f1886 åren 24-26. 

Amanda Kristina Larsson f1870 sömmerska från Hasselströmmen i Håkentorp säkert inkopplad som  telefonstationsföreståndare flyttar hit 1925 med sin dotter. Ture Andersson.

  • familjen Carl Björnberg handlande 1894 med svärmor Ida Katarina Andersson f1873 32-34.
  • Carl August Blomqvist f1894 34-36 
  • Axel Vilhelm Jonsson elektriker som nygifta 38-39

  Solhem

1933-54 Artur Andersson

f1908 i Laske Vedum driver taxirörelse och har en cykelreparationsverkstad på gården. Nils Rask var behjälplig i verkstaden. Artur finns här från 33 till 1954.
Ägare Sanfrid Johansson f1885 i Skånings Åsaka med Anna kom hit 1954, men lämnar inga spår men bor här till 1960.
Småskollärarinnan Ellen Lundström finns här från 1961- till sin död 68.
Nu bor familjen Tore Larsson här från 1969.


Trekanten 9'18

Vi har en handlare Carl Fredrik Wernius som f1837 Kymbo och död här 1877.

Trekanten Munkgården 9'18, bostads- och handelslägenhet, tidigare av magasin, men 1920 nybyggt. I kyrkhandlingar antyds att verksamheten kan ha börjat i detta magasin redan 1916 då August Andersson från Frimansgården kommer hit och tjänar, och Nises på Stommen dotter Anna Matilda fanns här på plats med Ture redan före 1900. Emma Rehn finns här från 22 till 29 då hon flyttar till Lovisero.
Affären låg i början i kanten av byn. 

Ture Andersson 

bygger upp denna fastighet, Pauli gjorde i ordning elinstallationen. Under perioden många handelsbiträden som passerar. Det är möjligt att det inte går så bra ty Otto Undén i Gössäter med flera finns med som ägare ett tag till Wahlström kommer in. 
Ture var son till den s k ”Feskars Gustaf”. Ture var först handlare i Skövde men redade sig där dåligt, blev sedan föreståndare för ”bolagsboden” å Vänersnäs, som också gick överända, och övertog sedan av en handlare Ad Alander i Skövde dennes spannmålsmagasinsfilial i Broddetorp, där han öppnade diversehandel och så småningom kom i god ställning.

Trekanten

Anders Wahlström Speceri- och Diverseaffär.

f1898 uppväxt i Odensborg. Började redan som 15 åring i V Kleva, efter 8 år i Axvall kom han hit 1929 och köpte Ture Anderssons Speceri- och diversehandel och drev den till några år före sin död och flyttar 1959. Här arbetade Märta gift med Nordberg. Inge Friberg tjänte här som ung under kriget.

Kvitto

Hans Kjällström som gifte sig med Smeden Wallins dotter tog över 59 och flyttar till Falköping 67.


Pensionärsbostäderna

inflyttningsklart 1970.

Järnvägsstationen och Lantmännen och Assara.


Heavägen

Den del av samhället som tillhör Bolum ingick i något man kallade Heden, som var föremål för delning och diskussion med Hornborga sockenmän. Av lägenheterna vid Heavägen äro Gunnarsbo, Ringsborg och Lovisero belägna inom Broddetorp, de övriga inom Bolum, Vänersnäs och Solhem ligga också inom Bolum, liksom före detta Folkskolan och Klåckarebolet samt det ännu kvarstående Fridhem. Inom Hornborga området, dit dock de förstnämnda i viss mån kunna räknas, saknar bebyggelse.

Vi noterar att Grefvatomten finns med ehuru på annan plats.
Vi börjar med Klåckarebolet som finns att läsa om tidigare.

Väster om vägen finner vi 

Feskars

bostadshus under Munkgården uppfört omkring 1850 men rivet i början av 1900-talet. Stuga strax väster om vägen mitt emot Broddetorpsvägskälet. Stugan karakteriseras av Arvid Brodd försedd med ena höjer å me så väldigt höjer skorsten. Feskarn var fiskare i Hornborgasjön, lappskräddare, slaktare, ägghandlare och auktionsropare samt sökte smått krogrättigheter. Såsom auktionsropare var han en riktig ”flebutt”. Vid en auktion i Bolum inropade en fattig torpare ett bylte med kläder, som det föreföll efter Fiskarns alla berömmande och för gottpris. Att denne emellertid sett vad byltet innehöll kan man vara säker på. ”Sjit sa sjit ha!” sade han och kastade till torparen klädbyltet över de andra auktionsbesökarnas huvuden. Torparen blev emellertid ej svaret skyldig utan genmälde: ”Ja, han sa så Feskarn, när han feck ellmörja i öjat”. Detta skulle vara en hänsyftning på att adressaten var enögd, vilket skett på nämnda sätt, och att svaret accepterades av auktionsbesökarna förstår man av att vad som sagts sedan blev ett ordstäv: Skit sa skit ha, sa Feskarn, feck eldmörja i ögat. Bygdeskildraren F V Berggrens mor var vid sin död här inackorderad.

Feskars Anders Lorentson 

började sin karriär som brukare av det mindre bärkraftiga Feskaregården i N Lundby, arrenderade Prestegården (OlofGrottesgården i Bolumtorp) och stannar här som backstugesittare här mitt emot kyrkan. Anders var en på sin tid mycket anlitad auktionsropare och var dessutom s.k. lappskräddare, slaktare, ägghandlare och även fiskare i Hornborgasjön, samt hade vederbörligt tillstånd till försäljning av vin och maltdrycker (öl), varigenom den tidens kyrkbesökare vid utgåendet från gudstjänsterna hade möjlighet att hämta sig litet "söndagsdricka". 

Såsom auctionsutropare var hen en riktig flebutt. Vid en auction i Bolum inropade en fattig torpare ett bylte med kläder, som det föreföll efter Feskars alla berömmande ord för gott pris. Att denne emellertid sett vad byltet innehöll kan man vara säker på: Skit sa skit ha" sade han och kastade därmed till torparen klädbyltet över de andra auctionsbesökarnas huvuden. Torparen blev ej svaret skyldig utan genmälde: "Ja, han sa feskarn, när han feck ellmörja i öjat". Detta skulle vara en hänsyftning på att adressaten var enögd, vilket skett på nämnda sätt, och svaret accepterades av auctionsbesökarna påstår man av att vad som sagts, sedan blev ett ordstäv "skit sa skit ha", sa feskarn och fic eldsmör i öjat".

Vidare har vi att berätta om Lyktgubben.

Med en lyktgubbe förstods bland allmogen en gengångare, som med ljus eller lykta var ute och letade efter dolda ting. Vid sin död hade han försummat att för sina närmaste yppa någon av endast honom känd hemlighet utan tagit med sig denna i graven och fick därför ingen ro där utan måste upp därur och leta sig fram till platsen.

Hemligheten kunde gälla en nedgrävd skatt eller ett begånget brott som han skullat eller velat uppenbara men intill dess det var försent försummat. Företeelsen är sedan långt tillbaka vetenskapligt utredd och att en studerad person i egenskap av präst ännu för ett femtital år sedan, såsom nedan berättas, kunde söka sig på, att "läsa bort" sådant är ofattbart, men lär icke förty vara sanning. Vederbörande skulle dock ha varit mycket överspänd. Den bland ortsborna föreställda anledningen till företeelserna vid Fiskarns ger en från vad ovan sagts avvikande eller om man så vill kompletterande förklaring över vad lyktgubbar voro för något. Fiskarn hade i sin dag icke så vitt man visste varit någon i vanlig mening dålig människa, en som hade begått någon inför lag orätt handling, och hans ekonomiska ställning var ej häller sådan att han kunde förmodas ha gömt undan någonting. Orsaken uppgavs vara något helt annat och förklarades sålunda, att han som auktionsropare, varåt han ägnade sig, hade haft sin lust i att på de mäst fräcka sätt lura auktionsbesökarna i sina försök att finna köpare till ofta nog värdelösa saker, samt att han därför icke förmådde ligga stilla i graven utan måste ge sig upp om nätterna och driva spektakel med folk.

Feskars Gustaf

Feskars Gustaf var f1822, var son till ovanstående hembrukare Anders Lorentsson och Katarina Nilsdotter från Fiskaregården Varnhem, efter sonens tillträde av Munkgården nedsatt i en å denna gård väster om den dåvarande folkskolan och Heavägen uppförd stuga. Före sin inflyttning till socknen inspektor å en egendom i Hjo trakten och sedan arrendator först i Bolum Stommen, sedan i Munkgården Bolum. Han var bland annat kommunal ordförare. Av barnen som de flesta utackorderades minns vi Ture, som förblir bygden trogen och som försöker sig på handel i byn utan att därför vinna alltför stor framgång. Ture hjälper även brodern Emil som försöker sig på järnhandel i Skövde utan att heller vinna större lagrar.

Ekhaga

En villa väster om vägen med ett stort gavelfönster. Familjen Roland och Eva Ek med sonen Bo byggde huset på 70 talet.

Nyhem

Munkgården 9'21. Snickaren Gustaf Larsson uppfördes 1949 och kom hit från Åshammar. Han var gift med Alina från Korpatorp. Han var en skicklig snickare och förde bygdens fins möbelsnickartraditionen vidare i bygden. 

 

sonen Bror f1932 och Börje f1934 och Barbro f1936.
Köptes av Allan Johansson från Kappagården 1986 och sålde sedan 2002. 

Solängen  Munkgården 9'20, 

Carl Ragnar Kaffe Lundgren

f1888 kom hit 1919 från Norrland då han var bagare på Edhem, sedan en följd av år lantbrevbärare. Han var också försäljare i kaffebranschen. Badmästare i bastun i Broddetorp. Var med i Godtemplarorden i 40 år, deltog i Skara manskör och kunde jogga från Skara och hem. Familjen bor ovanpå logen fram till han flyttar in i sitt hus. Han uppför huset 1937 bebor huset fram till sin död 1950. 1946 säljer Artur Andersson en 4 dörrars Plymoth 1935 års modell för 2500 kr, som hade ägts av Lundgren. 

Erik Fransson

f1893 i Gökhem förvärvar 1950 denna stenbyggnad från 1938. Här bodde även hans systrar Olga Charlotta och Signe Ingeborg alla ogifta.

 

målaren Stig Svensson son till Posta Karin bor här nu. 

Rättars Lindsborg, Lindstedts

1888-Johannes Carlsson

kom från Källby och hade varit rättare på Prestegården från 1857 fram till 1886 och uppförde stället (1860) samhällets nu äldsta byggnad. Om honom vet vi för närvarande föga men äldsta dotter Lovisa gifter sig med torparson från Hwassagården och försvinner till Amerika liksom en yngre syster. Yngste sonen slukas av Stockholm. Bland tillgångarna i boet finns en stuga, brädskjul och ett avträde, som då Herman med familj övertar och vårdar.

        

1896-1927 Herman Lindstedt 

f1866 skomakare och klockare bor här från 1896 fram till sin död 1927. Han var av torparesläkt från Parades och Lövåsen på Vallen och tillika son till Målare Brita från Deragården. Som skomakare var Lindstedt av den sorten, som ej gärna förlovade sig i fråga om tiden för att arbetets avhämtande och svarade som regel, när vederbörande sporde om den saken, att de fingo komma "näst i sista vecka". Det löftet ansåg han sig kunna hålla. Hustrun Anna Matilda Frisk med döttrar finns kvar här några år efter 1930 och stugan finns kvar i släkten fram till 2003, då den försäljes som sommarstuga. Men innan dess räddades viktigt bildmaterial.
På 20 och 30 talet fanns änkan Brita Kristina Johansdotter från Mossagården Brunnhem.

Här följer en period när fastigheten användes som genomgångsfastighet med exempel som Torsten Johansson som bor här 33 till 35. Berta Wahlander bodde här kortare tid  och bedrev sitt syhantverk innan hon flyttar till Edhem. Gustaf Adolf Jonsson f1863 från Åsle med fru bodde här 46-60, sonen Gilbert bygger nytt mitt över vägen.

Lugnet Munkgården 9'19

Lugnet finns nämnt redan med Jean Jonasson f1754 i en Backstuga kallat Lugnet under Bolum, där han slutar sina dagar och 1827 där inhyses drängen Lars Andersson slutade sina dagar. Nuvarande byggnad uppfördes 1934

Änkan efter häradsskrivaren Schütz Augusta Vilhelmina f1863 lever här på Lugnet nästan ett halvt sekel ensam till 1949 när hon går bort. 
Ture Andersson bodde här på 1930 till sin död 39, då med stöd av sin hushållerska Knös som flyttar till Tidaholm 1940. 
Johans Andersson stationskarl f1884.
Löjtnant Levander kom 40 och stannar till 43. 
Banvakten Alfred Johansson f1880 från Bjellums hållplats mera känd, som Räven ett namn han ärvde av sin fader, då de härstammade från Rävatomten i Sjogerstad bor här från 43 fram till sin död 53. En personlighet i bygden.
barnmorskan Emma Lydia Johansdotter 33-7
Augusta Schütz 37- till sin död 1949.
förvärvad 1953 av banbiträdet Konrad Svensson f1893 med hushållerskan Rut Johansson från Ingfredsgården i Segerstad. Här bodde också hushållerskan Sigrid.

 

Arne Ottosson chaufför bor här med sin fru. 


Inne i trekanten öster om vägen finnes två fastigheter som ligger under Västorp Klockarebolet 

Lyckebo Klockarebolet 1'4

uppfördes och förvärvades 1936 av barnmorskan Emma Lydia Johansson f1876. 
1937-50 Helge Johansson från Helgeborg här 1937 och finns 1950.
Sven i Åkatorp åldras här och hans döttrar har nu tagit över fastigheten Ingrid och Gerhard från Åkatorp Sven i Åkatorp dotter. 
Bland hyresgästerna övrigt Elsa Bjerke.

Lillhaga

under Klockarbolet Västorp. Bostadshus uppfört 1931 (1938?) med uthusbyggdes av snickaren Gilbert Jonsson f1892 och duktig finsnickare hos Blomstrand. Han är son till den Gustaf Jonsson som bebott Lindsberg över vägen. Gilbert gifte sig med Hanna från Dimbo. Han går bort 1946. Deras dotter är Brita Klippås, vårdade hemmet ehuru hon bodde i Mariestad. 

Trekanten

hittar du här.


över järnvägen | | | | | | | | | | |


Västra sidan av Heavägen 

Banvaktsstuga Fyrkanten 

med lada under Munkgården. Banvakten hade rätten att längs järnvägen samla in höet. Han hade vidare att söder om järnvägen, där nu Assar har sin sädesinsamling att odla lite.

Carl Gustaf Nordgren

f1848 fanns här före 01 men flyttar till Hallberg under Knektegården 1910. Hulda Maria Olander piga åt Carl Gustaf och följer honom till Halleberg.

Carl David Andersson

f1879 kommer från Håkentorp 10 men han dör 1918. Han var gift med Karolina från Hässelströmmen och är mor till Svea i Fyrkanten som senare gifte sig med Lars Håkansson bygdens TV reparatör från S Sniken. Mer strax här nedan. 

Konrad Svensson 

f1893 från Sävare var 1920 talets banvakt och sammanbodde här med sina hushållerskor. Han kom 1918 (1920) och svarade för post och brevdistributionen vid järnvägen.  Systern Dagmar hushållar åt honom tills Rut kommer.  De flyttar senare in till Lugnet 1955 med uthus, byggt i samband med järnvägen. Själva stugan ligger nu nere vid Hallingen ovanför nya villan innan Hakåsen (nya undantaget på Bosgården). Hemvärnet flyttade den och hade den som hemvärnsstuga. Skollärare Bengtssons dotter har den som sommarstuga.

Nya Affären


Fyrkanten

Fyrkanten Munkgården 9'7, telefonstation nu även bostadshus. Förvärvades 1913 och fastigheten uppfördes 1919 och på 50 talet innehades den av Anna Andersson med dotter Svea 20 och 30 tal.

Anna Karolina Andersson 

f1874 mjölnardottern och banvaktare hustrun blev telefonföreståndare finns här på 20 och 30 talet. (Amanda Kristina Larsson f1870).

 

Dottern Svea Andersson "Svea på trån" tar över efter sin mor och gifter sig med Lars Håkansson, som driver en Radio och TV reparationsverkstad. Han började med sin verkstad på övervåningen av Ordenshuset, utökar därefter till en firma förlagd till Götene. Lars återkommer till bygden och fortsätter sin verksamhet vid Vilan något längre ner på gatan i den lokal där Ingeborg Silberg hade sin vävstuga. Svarade för ljudanläggningar vid alla tänkbara fester och arrangemang. Han var en försynt lugn musikkunnig allmänt tekniskt kunnig man.


Björns stuga 

f.d soldaten Björns stuga låg här mitt emot Kycklingens. Stugan mätte 18 * 8 * 2½, och innehöll stuga, förstuga, kök och två kamrar, två spisar och bakugn. Ladugård, 25 ½ * 7 ½ * 3, innehöll fähus, loge, två lador, svinhus och vedbod. Egen brunn. Låg vid Kycklinges å andra sidan vägen. Mer om denne mans roll i vår historia


Hedåker

Hedåker, större bostadshus uppfört 1928

Carl Alfred Holmgren

Började som trädgårdslärling och vann som 18 åring inträde i Göteborgs Folkskoleseminarium, varifrån han utexaminerades 88. (Rimligt att han då träffade författarens morfarsfar som var seminarielärare därstädes). Kyrkosångarexamen avlade han några år senare. Från 1890 blev han ordinarie i Hornborga och han stannar där under 40 år och avgår 1928 med pension. Patriotiska sällskapets medalj för lång och trogen tjänst känns ganska naturlig. Förutom att vara folkskollärare var han också klockare i Hornborga. Betrodd kommunalman i många år, auctionsutropare och bönderna behjälplig vid kontakterna med myndigheterna. Gift 3 ggr. Tre barn döda i lungsot. Stöttade ungdomar som ville ut i världen. En fosterdotter blev sjuksköterska och flyttar till Skärv 46.

Sadelmakare Heimer

han hade sitt sadelmakeri inne i Falköping var gift med Beata från Uddeberg. Carl och Laura Olsson från Uddeberg bor här 1970.


Vilan

Munkgården 9'9 större bostadshus till släkten 1917 då den uppfördes och Frans flyttar hit.

Frans Gustaf Johansson

Silver Frans, f1855 från Övre Skattegården och hans hustru Emma Kristina bebor detta ställe sedan de troligen byggt upp det omkring 1917. Han var son till Johannes Eriksson från Vilske Kleva. Enkan Emma Kristina Persdotter f1847 bor här under 9 år. Deras dotter Anna gifter sig med Johan Silberg.

Per Granat fanjunkaren kom härifrån 37 till Sundsborg. om det kan hjälpa.

Sven Gustaf Persson

f1856 finns nämnd i samband med detta ställe och han bor här 1920 vet vi.

Johan Silberg ärver stället via sin hustru, som var dotter till Silver Frans och bodde här på sin ålders höst, sedan han blivit änkeman 1948. Han överlåter ägandet till sin dotter väv lärarinnan Ingeborg Silberg och Arne Käck, Paret kommer hit och tar hand om fadern. Arne var järnvägstjänsteman och sergeant i signaltrupperna och paret flyttar senare till Stockholm, men dessförinnan hade Ingeborg uppfört en vävstuga på gården där hon bedrev sin undervisning. Brita Håkansson är behjälplig med att väva kyrkmattor i detta gårdshus. Lars Håkansson hade sedan sin radioverkstad därstädes. Arne åkte moped eller lättviktare in till Falköping och som han åkte med öppen mun kallades han myggslukaren. 

  

Del av bostadsytan användes till uthyrning och många gamla passerade här. 
Svenssons flyttar hit 1952
och  Post Karin överför sin verksamhet och har sitt kontor, där nu två garage är inrymda.

Vi fortsätt på östra sidan av vägen här 


Åshammar

bostadshus med f.d. verkstad uppfört 1925. (1932)

David Kilian 

f1894 montör är nog den som skapade fastigheten och tar den i besittning 1925.

Gustaf Larsson  snickare f1900 1946- Sanfrids pôjk bygger tydligen under denna tid sitt Nyhem.

Körsnär Karl Bergström f1859 fd körsnär finns registrerade på denna fastighet under ett år från 30. Brännars Oskar från Wekaberg bor här med sin hustru innan de flyttar till Gökhem. 

Axel Håkansson från Södra Sniken bodde här sina sista år från 1949 och hustru och två barn bor här till 1954. 

Ture och Alma Svensson arrendator familjen av Prästegården kommer 52. John Anderssons änka Ingrid från Parades bor här med sina pojkar.

Folke Svensson bror till Ingrid flyttar in sedan de gamle gått bort, Ingrids son Henrik har tagit över och lämnat sitt ägande Rensberg till modern Eia. Bostadshuset har alltså varit hyreshus med flertal gäster. 

detta är Åshammar.

Tunagård

bostadsvilla i modern stil uppförd 1942 av Anna Persson f1893 från Frälsegården Sätuna. Bröderna Emil (Sätunas store son från Helsingegården) och Carl Persson bor här.
Rörmockaren Gunnar Augustsson från Norra Snikens Qvarn kommer 1965.


Heden

kallades hela området här nere vid gränsen till Hornborga. 

Bland de öden som vi kan minnas här är den avskedade soldaten Bengt Grotte från Bolumstorp, som bor här med sin hustru Kari och enda överlevande sonen Johannes i slutet av 1700 talet. Anders Wallgren och hustru Brita bor här vid socknens slut samma period, dotter och svåger Anders Lindqvist. Hans Friberg soldat på Västorp får bo här efter sin tjänst. Samma är det med soldaten Olof Nyqvist som varit soldat vid Hornborga. Gunnar Larsson kring 1800 talet början. Anders Hederlig soldaten från Hedegården Kyrketorp åldras här slut-äranates

Karls Grav finns nämnd redan 1690, som en gräns mellan Bolum och Hornborga. Den å platsen med detta namn av Karl IX uppkastade vattengraven, efter vilken lägenheten erhållit sitt namn. Platsen hade sedermera troligen efter den senares uppförande stensatts till brunn och utgjorde intill laga skiftet råmärke mellan socknarna och häraderna, men fixerades därvid till en något sydligare punkt.

Carls Graf är en beteckning som finns dokumenterad även 1772 i samband med ett klargörande mellan Hornborga och Bôlum sockenmän. Den å platsen varande stugan (kanske bebyggd vid 1800 talets början) låg några alnar norr om denna brunn, i riktningen öster - väster eller med gaveln mot landsvägen. Strax väster om brunnen låg en av sten och jord uppförd källare och mellan denna och stugan ett skjul, vilket utom vedbod inrymde den sista ägarens – som var förtennare och därför med härd försedda – verkstad. Stugan var ryggåsad och av ålderdomlig typ. ”Karls Grav”, stuga uppförd å okänd tid och riven omkring 1910.

Jonas Lundberg

f1720 var bs ägare och kyrkväktare och en god gissning är att han på något sätt är knuten till denna tomtplats. Av hans få överlevande barn är Inga som gifter sig med Spögubbes nedan. 

Karls Grav, Tjuttras, Spögubbes, Granates

Stuga på Bolums Klockarejord vid gränsen mot Hornborga, å en plats, som av ålder plägade benämnas för Karls grav och redan vid början av 1800-talet synes ha varit bebyggd.

Tjuttras

Här bodde förut ett par käringar, som höllo krog och stället kallades för Tjuttras. "Det vin man hade att sälja förr var mycket rusgivande och kallades "Liberte".  (Johan Svensson Toltan 48)

Häradstjänare Dalkvestes Spögubbes

Tidigaste av folkminnet kända innehavaren av stället var en häradstjänare Dahlqvist, vars son också ägt det.

Häradstjänars, Dalkvestes var ett ställe, som låg alldeles invid den s.k. Karls grav vid gränsen mot Hornborga. Dalkvest var – liksom senare sonen – häradstjänare i Gudhems härad, men bodde trots detta i Valle härad. Orsaken härtill var att han samtidigt innehade orgeltrampartjänsten vid Broddetorps kyrka och erhållit tillstånd att hålla sig med hus å klockarejorden, där belägen. Dalkvists häradstjänartjänst bestod bl.a. i att prygla till aga dömda missdådare och det berättas att han varit en hänsynslös man som icke lade fingrarna emellan utan tvärt emot – om han kunde – gjorde straffet värre än nödvändigt. När de dömda fått, vad de skulle ha, stämde Dalkvist upp en psalm, som sjöngs som avslutning på de som oftast talrikt besökta exekutionerna. Det hände vid sådana tillfällen, att delikventen därefter grät, och då passade D. på att ge denne en höger för bröstet, sägande : "Sörj icke, du gres, du har inga själ !" vilket sedan blev till ett ordstäv efter honom. När sedan sonen under namn av tingshusvaktmästare övertog befattningen som häradstjänare var spöstraffet avskaffat.

Dalkvist var den s.k. Prästaposten. I sin egenskap av orgeltrampare, erhöll Dahlqvist sin lön in natura och ägde att genom s.k. kringgång avhämta denna dagarna före jul. I den av Dalkvist ägda stugan bodde senare sonen Johan, som var skomakare, som sålde den till Granat.

Häradstjänaren eller kronorättare Johan Dahlqvist, vilken var född i Dala 1798, samt var gift med från orten härstammande Inga Jonsdotter f1796. Som hon var dotter till Jonas Lundberg f1720, som var skräddare och kyrkväktare är det troligt att vi har en förklaring till att Gudhems häradstjänare bor i annan socken och annat Härad. Dessa hade i sitt äktenskap dottern

  1. Cajsa Lisa född i Norra Fågelås 1823 och sonen
  2. Johan f1828, vilken senare innehade samma befattning och en tid bodde å stället.
    •  På stället föddes 1862 den senares son Johan Dahlqvist hemmansägare i Storegården, Broddetorp. var också orgeltrampare och skomakare. Sålde stugan till Granat.

Dahlqvist d:ä inflyttade från Ving 1819. Hustrun var dotter till Lundbergs änka Ingjerd Jonsdotter, död vid 50 års ålder 1823, torpare under Stommen 1820. Stället byggdes sannolikt samtidigt med kyrkan. Enligt Bolums laga skifte husvärderingsinstrument var ’Jonas’ Dahlqvist stugubyggnad 20 alnar lång, 7½ aln bred och 3 alnar hög. Den var torvtäckt och brädfordrad samt innehöll stuga, förstuga och vedbod, med två spisar och bakugn samt ett skjul i vinkel.

Dalkvest var – liksom senare sonen – häradstjänare i Gudhems härad, men bodde trots detta i Valle härad. Orsaken härtill var att han samtidigt innehade orgeltrampartjänsten vid Broddetorps kyrka och erhållit tillstånd att hålla sig med hus å klockarejorden, där belägen. Dalkvists häradstjänartjänst bestod bl.a. i att prygla till aga dömda missdådare och det berättas att han varit en hänsynslös man som icke lade fingrarna emellan utan tvärt emot – om han kunde – gjorde straffet värre än nödvändigt. När de dömda fått, vad de skulle ha, stämde Dalkvist upp en psalm, som sjöngs som avslutning på de som oftast talrikt besökta exekutionerna. Det hände vid sådana tillfällen, att delikventen därefter grät, och då passade Dalqvest på att ge denne en höger för bröstet, sägande: "Sörj icke, du gres, du har inga själ!" vilket sedan blev till ett ordstäv efter honom. När sedan sonen under namn av tingshusvaktmästare övertog befattningen som häradstjänare var spöstraffet avskaffat.

Dalkvist kallades också Prästaposten, som till presten förmedlade vad som timades på orten. I sin egenskap av orgeltrampare, erhöll Dahlqvist sin lön in natura och ägde att genom s.k. kringgång avhämta denna dagarna före jul. I den av Dalqvist ägda stugan bodde senare sonen Johan, som var skomakare, som sålde den till Granat.

Granates

Granat var plåtslagare och i sitt andra gifte den förenämnda Kattrin, sedan denna blivit änka. Det vill säga att änkan Kattrin Annersa från Askebacken gifte sedan om sig med soldaten och plåtslagaren Karl Granat i Karls Grav - Bom – bom! –

Karl Granat f1850 som bodde i en stuga utmed vägen mellan Broddetorps station och Hornborga bro, var egentligen förtennare och kopparslagare, men övergick med åren allt mer och mer till långrevsfiskarens yrke. Han var nog den, som var skickligast och ivrigast av de uppräknade. Hans hustru hette Katarina, var alltid med på fisket och skötte då rodden åt honom. Hon var också hemma i jordemoderns kall, och det är åtskilliga nu medelålders Broddetorpsbor, som hon hjälpt till världen.

Granath var soldatson i två generationer från Sjogerstad senast med namnet Snabb. Han knöts till socknen genom att skrivas på Annasgården där Arvidsgården ingick som stödgård. I sitt I:a gifte en dotter och en son som båda lämnar för Amerika. Carls andra hustrun Katrin, som var en mycket anlitad s k jordegumma, hade i sitt likaledes gifte med den s k ”Katrins Annersa” en son och två döttrar. Katrin dog 1908 och mannen, som därefter inhystes hos ”Kållsmen” året därefter, då åbyggnaderna, emedan den nyblivne klockaren K A Holmgren ville oinskränkt disponera marken, såldes på auktion och revs.

  1. Anna Maria Pettersdotter från Falköping dör 1898 på Klockarbolet i Bolum
    1. Johanna Josefina åker ensam till Am
    2. Johan Linus var soldat gratialist men dör här redan 1900
  2. Annersa Katrinsa Björk som han tog från Askebacken. Katrin hade själv två överlevande barn och föregrep döden med två år.
    1. Betty som gifts sig till Gökhem och blev mor till handlaren Wahlström i Trekanten
    2. Anna Matilda som vi återfinner gift i Örgryte

Granat var mycket vidskeplig av sig och trots att han hade sällskap med sin hustru, då han gick till sjön, blev han arg om han mötte något fruntimmer, då spottade han och mumlade allehanda besvärjelser för att avvända den befarade oturen. Han hade en riktigt enastående fisketur, ty på en enda vecka tog han upp 20 pund ål, det är 170 kg, och detta kan nog anses som något alldeles enastående. I ett enda lyft, det vill säga då han en gång vittjade långreven, fick han omkring hälften av hela veckofångsten. Den ordinära ålfångsten på en långrev kunde nog räknas till så där en 10 kg förutom annan fisk, som nappat på krokarna. Då kan man ju förstå, att en fångst på 80 kg måste räknas bland rekordfångsterna, och jag vill knappast tro att det finns någon mer Hornborgasjönfiskare, som på en gång fått 80 kg ål på en långrev.

Katrin dog 1908 och Carl, som därefter inhystes hos ”Kållsmen” året därefter, då åbyggnaderna, emedan den nyblivne klockaren K A Holmgren ville oinskränkt disponera marken, såldes på auktion och nedrevs. En annan variant är att Carl Granat överlät stugan till Svarte Fredrik, en tattare, som upplät den som rastplats för sina gelikar och med en god avans sålde den till kommunen, som rev den.

Paul Svensson

och Anna Lisa bygger sedan på denna tomt, som har tre socknar vid sin gränssten. Följd och traditionsriktigt kallar de sitt hem Heden. 

Väståkra 

Paul Jonssons villa som han uppförde 1957.


Östra sidan av Heavägen 

Ordenshuset Logen Billingen.

Munkgården 9'12 uppfördes 1922 med bostad ovanpå.

Karl Ragnar Lundgren 

vaktmästare fd bagare f1888 med familj. Här gjorde man Nyårs tablåer och det var Lundgren, som var den konstnärlige ledaren. Han fanns här från 28 men återfinnes på Solängen
Harry Vilson målare 1913 39-41; 
Gustaf Johan Olof Häggum f1914; 
Tore Nordberg var vaktmästare och bibliotekarie här.


Oskarsberg

Munkgården 9'3 Oskarsberg, ”kycklingens”, ryggåsstuga uppförd omkring 1865, men som enkan bor kvar efter 31 så stämmer inte den uppgiften alls att den revs 1913 då där i stället uppfördes bilverkstad ö. v.

Sven Johan Andersson, Kycklingen

f1843 har varit dräng under större delen av sitt liv och kommer hit 1887 i samband med att han gifter sig med Korpa Stinas dotter Kristina f1850 och bygger då sin stuga. Kläknamnet ärvde han efter sin dotter, som förgripit sig på en kull kycklingar i Västorp och därmed spred kläknamnet två generationer uppåt, i sig ett intressant fenomen, som Hjilmer vet mer om. 

Den gamla manbyggnaden på Källebacken, en ryggåsstuga såldes av Källebacka Lars Johansson 1865 till den s.k. Kycklingen, alias Sven Johan Andersson, torparson från Hwassagården Hornborga och uppfördes av denne vid sedermera Broddetorps station, där den år 1942 revs för att ge plats åt en då å stället uppförd bilverkstad. Stugan stod på sin nya plats med baksidan mot landsvägen, vars sträckning vid järnvägens anläggande ändrades. Denna stuga låg på den från L:a Backgården i Segerstad förpantade jorden, och var uppförd av Lars på den för de angränsande socknarna till vattenställe avsatta allmänningen vid Ruskela källa. Övrig jord arrenderade Källebacka Lars av komminister bostället Kolbogården Segerstad.

Vi låter Hjilmer berätta: Sven Johan Andersson Nordgrens stuga, vilken jämte tomt vid avstyckning i senare tid erhöll namnet Oskarsberg och låg vid i dess ställe uppförd cykel- och bilverkstad. Stugan var icke ursprungligen byggd å platsen utan omkring 1865 flyttad dit från Segerstads Falan, varest den dessförinnan utgjorde bostad på torpet Källebacken vid gränsen mot Broddetorps socken (där Källebacka Lars en gång levat innan han flyttar till Lovisero längre ner på Heavägen). En ny modernare stuga uppfördes nämligen då där av den från sistnämnda socken inflyttade Lars Johansson, som inköpt sagda förpantningsställe av den ännu i färskt minne levande skojaren ”Bäcka Lars”. Köpare av stugan var en annan ”falbo”, sadelmakaren och spelmannen Per Jakobsson, som efter dess uppförande här och efter att under några år ha bebott densamma sålde den till sagde Sven Johan, som sedan jämte hustru bodde där till döddagar.

Stugan var ryggåsad med insatt tredingstak och bestod av endast ett rum i ena änden och så kalla bod i den andra samt hade tvärt emot vad i allmänhet plägar vara fallet, ingångsdörren, som ledde till boden, på den från landsvägen vettande sidan, vilket såg avigt ut, men icke varit ursprungligen menat utan föranlett därav att vägen vid järnvägens byggande omlagts och flyttades väster om stugan, allt för att ge den tillämnade stationen större utrymme. Stugans ägare Sven Johan Andersson var son till en från bonde i Hornborga till torpare på Ekornavallen urspårad före detta rättare, ingift i den gamla borgmästaresläkten Hwass från Falköping och gift med en dotter till en i orten ökänd kvinna benämnd ”Korpa Stina", som slutade sina dagar å Hovs fattigstuga och vid ett tillfälle förlett dottern att olovligen anamma en kull kycklingar, skaffat denna, hennes man och svärföräldrafamilj det öknamn, varunder de voro allmänt meriterade. Sven Johan Andersson benämndes med sitt tilläggsnamn efter en broder, som under anställning som rallarförman vid järnvägsbyggen antagit detsamma och som efter dessas avslutande tjänstgjorde som stationskarl å hemortsstationen Carl Gustaf Nordgren På Hallsberg under Knektegården). Efter mannens död – 1919 – skyllade man hustrun för att hålla ”luffarhotell”, varjämte hon ibland åt kommunen hysade den ohyfsade Laffa Johan och andra dess understödstagare. Makarnas barn vårdade sig dåligt om föräldrarna, och kommunen fick hjälpande träda emellan. Åtminstone ett par av dem synes dock ha varit i ekonomiskt sett god ställning.

Deras barn tar sig sedan namnet Nordgren efter sin farbror och sprids sedan i Västergötland. Gustaf blir lokförare i Göteborg, Anna gifter sig med en målarmästare i Göteborg, Ville Vipp blir handlare i Borås och Hilda återfinns i Skövde. Vi måste berätta om Ville Vipp en söt liten historia: Kycklingen hade bl.a. en son, som någon elak individ namnade till Ville Vipp. Denne var en duktig och bra pojke på alla vis, fast han som andra barn med gry i, var på ”sina huss”. En gång hade han råkat utföra någon bravad, för vilken han morgonen efter skulle erhålla bestraffning, och blev till den ändan av läraren (Hedrén), framkallad till katedern, förhörd och befalld, att lägga ”upp” sig på en bänk. Detta föll dock ej pojken riktigt i smaken. Han såg förstulet på sin domare och bödel och utlät sig: ”Snälle skolelärarn – sa vi ente läsa môraböna fôrst?” Pojken slapp sitt straff – åtminstone den gången.

Verkstaden

En stenbyggnad från 1945. På 50 talet bil och cykelreparationsverkstad lager och butik och det var Artur Andersson som byggde upp verksamheten, sålde till Petter Pettersson i början av 50-talet.

Firma Motortjänst innehavare Petter Pettersson överlåter till Valter Eriksson och Ågren.


Annelund

Munkgården 9'14 bostadshus uppfört 1925 av skomakaren och avselade brukaren av PerHåkansgården Axel Emil Zetterberg 1930.
Sonen Vallentin stannar på plats som skomakare och gifter sig med Anna Sundberg och flyttar till Skaratrakten 1927. Sonen Gunnar tar vid skomakeriet och planerar sitt Gunnarsro från denna bostad från 1926. 
Feskars Lotta f1871 kokerska lär skall ha bott här en tid. 
Josef Alfred Josefsson och hans hustru Emma brukaren av PerHåkansgården och hans familj bor här från 1937. Deras döttrar Ada och Ellen bor här in på 70 talet. 
Målaren Jan Olof Johansson bor här 1979. Här bor många människor under kortare perioder. Bo Martin Borg 85-6, Tony Persson f1965 som nu innehar verkstaden har köpt denna fastighet 1986.

Gunnarsbo Frimansgården 2'19

Nils Gunnar Zetterberg

Gunnarsbo uppfört 1941 (1945), bostadsbyggnad å Ringagårdens mark vid stationen, uppförd 1941 av skomakaren och kyrkvaktaren Nils Gunnar Zetterberg f1904. Gunnarsbo ägs nu av Inge Svensson som gjort ett fint renoveringsarbete av sitt hus. 

Ringsborg

Ringsborg lägenhets bostadshus uppfört omkring 1924. Kongo Olle Gustafsson uppges ha byggt detsamma, sålde militär surplusmaterial bodde här och han sägs ha byggt detsamma. Han skrevs som byggmästare och var född 1884 från Falköping. Huset kom att bli ett hyreshus under perioder. Folkskollärare änkan Hilda Abrahamssons bor här innan hon väljer Liljedal. Korpralen Carl Johan Grönqvist äger huset och säljer 1944 till Ellen Vilson dotter till Johan Vilhelm Andersson Grefvagården Hof för 13,600 kr maj 1944. Systern och änkan Tekla delar boendet till sin död. 

Hennes fosterdotter och måg Bengtsson tar över. Lars Bergman snickare hos Assar. Jörgen Hallberg. 
Innan stod här ett garage som så sin tid härbärgerade traktens brandredskap. Huset var också hyreslägenhet för enskilda personer under 30 och 40 talet. 
Predikanten Gustaf Tore Valdemar Falk bor här 44-45, Hilding Andersson från Håkentorp med fru åldras här från 45.
Ellen Vilson från före 50 till Timmersdala 69.
Hans Arne Bengtsson f1907 från 60 - 69. 
Bergman Lars byggmästare f1906 från 69 

Rocka Pära Pärsberg Per på Hea. 

Den siste bygdespelmannen. Persberg under Munkgården, stuga uppförd på afsöndrad jord Jacobsberg omkring 1875, riven 1932. Denna enkla boning hyste en av bygdens stora.

Mycket liten och låg stuga på den smala markremsa som från stationen sträcker sig mot Hornborga gränsen, å denna del tillhörande Bolums klockarjord, uppförd av bygdens sista allmogespelman Per Jakobsson, som antagligen fått sitt i orten vanliga binamn, Råcka Pär, av att han en tid hade en tvåstämd fela.

Han reser sin stuga precis norr om Tretaska tösernas stuga vid Kung Karls grav. Det berättas att när han byggde sin stuga sov han under en dörr i diket och tog så sin nattvila. Huset revs någon gång på 60-talet. Mycket liten och låg stuga på den smala markremsa som från stationen sträcker sig mot Hornborga gränsen, å denna del tillhörande Bolums klockarjord, uppförd av bygdens sista allmogespelman Per Jakobsson, som antagligen fått sitt i orten vanliga binamn, Råcka Pär, av att han en tid hade en tvåstämd fela. Han reser sin stuga precis norr om Tretaska tösernas stuga vid Kung Karls grav. Det berättas att när han byggde sin stuga som han under en dörr i diket tog sin nattvila.

Per hade nog även utan ett släpp strängat instrument fått "rocka" sin fiol otaliga gånger, så mycket spela, som han i sin dag varit med om – "fäm å säxti" hejdundrande bondbröllop och oräkneligt antal andra danstillställningar. Sedan Brinken, Spele Jonas och Lars i Dala omkring 1870 slutat att verka var Rocka Pär, som ibland samspelat med dessa och lärt av dem, en av de få återstående, som kunde de gamla omtyckta låtarna. På sin ålderdom hade Per besök av många folkmusiksamlare och åtskilligt av hans repertoar torde ha blivit bevarat. På platsen tror vi oss veta att Broddetorp hade sin brandstation i ett lite skjul på det som nu är gräsmatta framför den nya skolan.
Den siste bygdespelmannen.

Jacobsberg Klåcke August

August Persson f1867. I ungdomen mest jordbruk, men sen mer och mer sadelmakeri vari han var skickad. Spelade sedan 7 års å vilken melodi som helst. Anlitad spelman och han har skrivit Axevalla polskan och kunde även reparera musikinstrument.

Stuga med verkstad öster om landsvägen alldeles intill gränsen mot Hornborga bostad och bakom verkstaden, bostadshus med verkstad uppförd 1905. Klåcke August f1867 och gift med Sofia Charlotta. Genom att han likt en klockarfar kunde allting bestyra, vann benämningen Klåcke August på August Persson inom den trängre kretsen bekanta en viss popularitet. Likson sin Per Jakobsson högre upp på gatan var August Persson sko- och sadelmakare, snickare, orgelbyggare, klockemakare, m.m. och f.ö. kunde utföra nästan vad slags arbete som hälst, samt alltså var en mångkunnig man. Sönerna Carl August som var målare, Olle och Per de två senare smideskunniga diversearbetare stannade på bygden och bor i stugan hela 1970 talet i alla fall. 
Huset var vinkla men nu rivet.

Nya Skolan med pensionärsvillor

Nu är vi inne i Hornborga socken.

Björnes Lovisero, Tre Taskale'

Taskesa är gräns led mot Hornborga. Här får du veta mer. Inga Lill Sahlin.

Skvale Kajsas

En backstuga något nedanför Taskes, belägen på samma eller östra sidan om landsvägen. Här bodde en gumma som beskylldes för att spinna på rännaregarn och hanka på häla samt därför ovannämndes i den ovan under Taskes anförda visstumpen. Stugan försvann före 1880. Taskens mor flyttades och blev nr 1.
Fortsättningen av denna väg söker Du här 

Heden Hornborga

Olof Jonsson och hustru av Maria blir föräldrar här tidigt 1700 tal. Anders Hornberg finns här 1745 och Bengt Grotte.


Fjällåkravägen 

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Samhället ] Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ]
[underordnad] Järnvägen ] Handelsbod ] Pans Anna och Gustaf ] Tekniska Fabriken ] [ Innehåll ]