Broddetorps kommun

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Samhället ] [ Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ]
[underordnad]

Broddetorps sockenmagasin

Sockenmagasin i Broddetorps pastorat

Anteckningar :
Allt sedan på 1770-talet, då Bolums socken fick både sockenmagasin och fattigmagasin, hade det många gånger varit på förslag, att även i södra delen av Broddetorps pastorat söka få till stånd åtminstonde ett sockenmagasin och frågan hade flera gånger behandlats på sockenstämmorna. Det hade dock aldrig lyckats de för saken intresserade, att få sina önskemål härutinnan realiserade, och det gjorde det häller aldrig.
Orsaken härtill var väl närmast bristande enighet sockenmännen de tre socknarna emellan, till vilken kyrkobyggnadsstriden, som prästerna genom sitt aldrig sinande tjat höll vid makt, naturligtvis i hög grad bidrog.
Vid mitten av 1830-talet, då det förut så omstridda kyrkobygget äntligen var verkställt, gjordes emellertid ett aktningsvärt försök att få ett sockenmagasin även för pastoratets södra del till stånd och hade ej den dåvarande kyrkoherden, Sven Lundblad, som med full kraft satte sig i brächen för försöket att ena sinnena, i stället för att vilja åstadkomma det nya sockenmagasinet på det gamlas bekostnad, uppställt för sig ett mera begränsat mål, d v s nöjt sig med att få till stånd ett magasin blott omfattande södra delen av pastoratet, så hade projektet haft utsikter att kunna genomföras. Att såsom meningen var först, s a s ta’ död på Bolumsmagasinen, som fått något av för ortsborna genuint eller traditionellt över sig och därtill – när detta ej lyckades och för att kunna åstadkomma något för egen del – vilja inkräkta på en byggnad, som de endast ägde hälften uti, var redan från början dömt att skapa ett motstånd, som bidrog att kullkasta planerna på magasinet.
Se vidare sockenstämmoprotokollen, som här följa.

B V P 26.11.1758
§ 31 Berättades, uppå gjord erinran, det ett sockenmagasin här med första tillämnas, om vars nödvändighet och nytta högvördige herr doktorn och biskopen så omständligen talade, att församlingen därom stannade uti fullkomlig övertygelse.
Halenius

Pr 5.6.1775
§ 6 V P väckte ånyo frågan om nödvändigheten av ett magasins upprättande, tagande sig därtill tillfälle av Bolums socken, som redan för in del hade överenskommet att upprätta ett enskilt. De skäl, som härvid brukades, hade äntligen den verkan, att Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar enhälligt beslöto, att i år begynna detsamma med 1 skäppa ren och kvarntorr rågs insättning av varje helt hemman. Dock den del av Broddetorps socken, som ligger i Valle härad, begärde att få slå sig till Bolums socken, helst det tyckes vara sannolikt, att de i längden komma att nyttja samma kyrka; detta beviljades allmänt.

Pr 5.6.1775
§ 7 V P åtog sig på församlingens anmodan, att utarbeta ett reglemente, varefter detta magasin framdeles kommer att förvaltas, och sedan det blivit av församlingens ledamöter prövat och erkänt, så skall det översändas till Hög. Landshövdinge embetet med ödmjuk anhållan, att det ville förskaffa församlingen till sin säkerhet Hans Kungl. Maj:ts allernådigaste stadfästelse.
Emellertid kommer fattigstugan i Hornborga att tills vidare inredas till magasinshus, vartill man hos höga vederbörande kommer att söka nödig utsyning, som på nästa vinterföre kommer att hemköras, så att allt vid början av nästa vår kan vara färdigt. Och såsom det är anledning att tro, det få och snarare ingen i år för den ymniga årsväxt varmed landet förlidet år var välsignat, behöver att låna någon spannmål; ty beslöto sockenmännen att emot den ränta, varom de framdeles kunna komma överens, i år behålla var sin insättning.
Elias L von Otter

Pr den 15.10.1775
(utdrag) Det i Pr den 5.6nämnda reglementet framlades nu till församlingens prövning och antogs.
Elias L von Otter

Pr den 4.5.1777
§ 1 Upplästes och justerades de förra protokollerna och som därav fanns att sockenmagasiner varit ifråga flera gånger, så förmantes församlingens resp invånare att sätta i skyndsam verkställighet en så fördelaktig inrättning.
I Bolums socken svarades, att magister Afzelius redan gjort början med denna inrättning och första insättningen redan skedd, samt bingar redan upprättade i fattigstugan. De andra socknarna skulle så fort görligt, vara redo efterfölja dess exempel.
Per Afzelius

Pr den 3.5.1778
§ 1 --- vad magasinerna angås skall i år göras början med insättningen.
§ 4 uppmuntrades församlingens ledamöter, att i allt iakttaga den skyldighet som åligger för sina barns uppfostran i dygd och kristendom, samt förmantes att låta ungdomen flitigt inställa sig till förhören och barnen så länge hos den antagna skolmästaren kontinuera, tills de fått lära det angelägnaste av salighetsläran. De fattiga få tillfälle lära hos honom emot halv betalning utav fattigmedeln.
Per Afzelius

P V P den 28.11.1778
§ 7 År 1777 är i Bolums socken, genom hr mag Afzelii berömliga föranstaltande, äntligen magasin inrättat, vilket, efter de uppvista räkningar, vid sista utlåning steg till 53 skäpper, hälvten råg och hälvten korn. Särskilda magasin i de andra socknarna äro jämväl i år började med ½ skpa rågs och ½ skpa korns insättning av vart helt hemman.
Likaledes är i Bolum ett fattigmagasin av 4½ tunna blandkorn, detta år börjat och inrättat, varföre redogöres i samma bok, som för de andra fattigmedeln, dock uti särskilda kolumner.
Paul Wahlfelt

P V P den 11.11.1786
§ 8 Bolums kyrkas magasin fanns vid efterfrågan och enligt räkning hava stigit till 105 skäppor och 3 kannor. Likaledes är Bolums sockens fattigmagasin i gott stånd och har stigit till 41 skäppor och 4 kannor.
Joseph Billgren

S S P den 29.5.1794
§ 3 Föredrogs förre skolmästare Falks begäran, att få enligt upptedda tvenne prostvisitationsprotokoll någon spannmålshjälp av församlingen, varpå svarades allmänt helt kort, att församlingen behövde nu så mycket mindre befatta sig härmed, som han redan vid sista allmänna sockenstämman efter den sista prostvisitationen den 12 november 1786, (saknas) som Falk åberopat, avsagt sig detta onus för alltid.
J P Rhodin
Onus = skatt el pålaga //MA)

S S P den 6.5.1810
§ 3 I anledning av den av riksens högl ständer väckta frågan om sockenmagasiners inrättning på de ställen, där sådant ej redan skett, samt K B:s därpå grundade kungörelse av den 5 febr innevarande år, sökte v pastor att uppmuntra Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar, vilka allt hittills varit i saknad av något magasin, att förena sig om anläggandet av ett dylikt; men som bemälte socknar förklarade sig ej vilja förena sig med varandra i denna sak, i anseende till flera i den händelse befarade oredor m m utan trodde sig bäst vara belåtna med enskilda magasiners upprättande för varje socken, så kunde detta ärende icke vidare vara något ämne för församlingens närvarande överläggningar, utan skulle det vid socknarnas enskilda sammankomster företagas och avgöras.
G Bratt

S S P den 23.10.1836
§ 2 För att med pastor överlägga omgrunderna till en för hela församlingen gemensam magasinsinrättning och uppgöra förslag, som framdeles på allmän sockenstämma kommer att underställas hemmansägarnas omprövande, utsågos : för Broddetorps socken Jonas Jansson i Knektegården, för Bolums socken kyrkovärden Jonas Andersson på Stommen, för Hornborga socken kyrkovärden Anders Andersson i Skattegården och för Sätuna socken Johannes Johansson från Båltorp, vilka till den ändan böra, vid skeende kallelse i Prästgården sammanträda.
S Lundblad

S S P den 18.12.1836 :
Efter 14 dagar förut skedd pålysning voro Broddetorps församlings röstägande ledamöter församlade i allmän sockenstämma, då ett av pastor och fullmäktige från socknarna uppgjort förslag till en för hela församlingen gemensam magasinsinrättning kom under överläggning. Förslaget lyder som följer :
§ 1 Del i magasinsinrättningen skola blott hemmansägare och indelningshavare inom församlingen äga. Innan den 15 februari år 1837 insättes för varje helt förmedlat hemman 1/8 tunna råg, 1/8 tunna korn och ¼ tunna havre samt i proportion därefter för mindre hemmansdelar och bör all säden vara avdragsgill. Lika mycket säd insättes för varje hemman år 1838 före den 15 februari, såvida ej missväxt inträffar, då insatsen göres året därefter. Den, som över nu nämnda tid utebliver med sin insats, pliktar för varje ¼-dels tunna 12 skillingar banko, vilka tillfalla magasinsinrättningen. Var och en erhåller skriftligt bevis däröver, att han insatt sin andel.
§ 2 Spannmålen utlånas inom aprils månads utgång, varje år, den dag, som genom kungörelse från predikstolen utlyses, företrädesvis till församlingens egne invånare, i synnerhet de fattigare, mot borgen av tvenne vederhäftige män; dock får icke utlånas mindre än en fjärdedels tunna och till en början icke mer än en halv tunna till samma person, i annat fall än att otillräckligt låntagare sig anmäler. Skulle spannmålstillgången något år bliva så överflödig, att ingen utlåning ur magasinet kan ske, böra delägarne den räntefritt till förvaring mottaga, var och en i mån av sin insats.
§ 3 Utlåningen sker i struket mål emot intresse av en kappe för varje fjärdedels tunna och skall utom nämnda ränta för varje tunna slö säd, en kanna, och för strid säd, en kappe rågat mål, som anses avgå i intorkning m m och varför icke redovisas i årets räkenskaper; dock skall vad som blir övrigt tillfalla magasinet.
§ 4 Till arvode åt magasinsföreståndaren, som vid valborgsmässo sockenstämma årligen inför pastor och delägarna skall redovisa genom ordentligt förda räkningar sin förvaltning av magasinet, anslås första året en fjärdedels tunna råg och till var och en av de fyra magasinsföreståndarna, som stå under förvaltarens överinseende och väljas en ur varje socken, två kappar råg.
§ 5 Till vidlyftighets undvikande med tröga betalare skall, likasom med kronotiondes indrivande förfaras : handräckning sökes av kronfogden i orten, som äger att upphandla för den resterandes räkning, på hans bekostnad och mot ersättning den säd, som brister.
§ 6 Alla överläggningar rörande magasinsinrättningens angelägenheter, böra i laglig ordning, såsom om sockenstämmor föreskrivet är, från predikstolen kungöras. Vid dessa överläggningar berättigar en tunna insats till hel röst och större eller mindre insatser till röstetal i proportion därefter. De delägare, som utebliva från överläggningarna, få åtnöja sig med de närvarandes beslut.
§ 7 Den räntespannmål som inflyter, bör efter avdrag för förvaltarens och föreståndarnas årliga löner obehindrat få tillväxa tills det i magasinet befintliga sädeskvantum uppgår till 200 tunnor, varöver det aldrig bör stiga. Därefter bör årliga överloppet av säd försäljas. De genom försäljningen inflytande kontanterna utlånas mot säkerhet och ränta och användes kapitalet dels till magasinets egna behov, dels till allmänt gagneliga ändamål inom församlingen, såsom skolor, fattigas underhåll m m Skulle dock efter några år magasinsinrättningen så hava förkovrat sig, att nya bingar och ny inredning tarvas i kyrktornet, där säden förvaras, må därav säljas så mycket, som betäcker de nödiga utgifterna härför, utan att delägarna därmed betungas.
§ 8 Den som icke på ovannämnda tider insätter säd i magasinet men framdeles vill bliva delägare i denna inrättning, betalar ränta för den tid, han med sin insats uteblivit efter samma grunder, som för utlåningen är stadgat.
§ 9 Vid magasinet eller i vapenhuset må ingen, vid vad tillfälle som helst, medhava tobakspipa med eld uti, vid vite av en riksdaler banko.
§ 10 Sådana förändringar i ovanstående reglemente, som erfarenheten visar vara nödiga och som åsyfta magasinets bästa, må vid framdeles skeende överläggningar göras.
Då detta förslag var uppläst, yttrade Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar därtill bifall. Vad åter Bolums sockens invånare angår, vilka äga ett för sin socken gemensamt magasin, yttrades skiljaktighet i meningar. En del trodde, att Bolums magasin borde alldeles upplösas, i fall socknens invånare bleve delägare i det allmänna, andra åter ville icke ingå i denna allmänna inrättning. Som något enhälligt beslut denna gång kunde åvägabringras, stannade man därvid, att detta ämne skulle framdeles till överläggning förekomma, sedan man bättre tänkt på saken.
In fidem S Lundblad
S S P den 29.1.1837 :
På till den 22 jan 1837 utlyst men på grund av sjukdomsförfall för ordföranden till denna dag uppskjuten allmän sockenstämma, kom frågan om ett gemensamt magasin åter under överläggning. Sedan undertecknad gjort ytterligare föreställning så väl om den föreslagna insatsens obetydlighet som om nyttan av en sådan inrättning, vartill Broddetorp, Hornborga och Sätuna socknar förut givit sitt bifall, och efter något samtal i ämnet framställdes till Bolums sockenmäns besvarande den frågan, om de ville insätta säd i det allmänna magasinet eller icke, vilken fråga av flere med ”ja” och ingen med ”nej” besvarades och syntes det som om de stillatigande vore böjda att rätta sig efter mängdens beslut. Som likväl en stor del röstägande ledamöter sig vid sockenstämman icke infunnit, tillkännagavs av pastor, att dessa nu frånvarande på dagen om 14 dagar, då protokollet skulle justeras, borde infinna sig för att bevaka sina rättigheter och utlåta sig i de ämnen, som med magasinsfrågan stodo i nödvändigt sammanhang.
S Lundblad

S S P den 12.2.1837 :
Sedan det sist förda protokollet rörande magasinsfrågan blivit uppläst och ordföranden yttrat, att i dag beslut skulle tagas, framlämnade Johannes Kristoffersson i Bältaregården ett anförande, underskrivet av honom och hans medföreståndare för bolumsmagasinet, Johannes Jonsson i Samuelsgården, samt vidare av Petter Jonsson i Kärragården, Lars Svensson i Häljesgården, Jan Nilsson i Böljan, med flera ägare av mindre hemmansdelar i Bolums by, av Anders Larsson i Besgården, Johannes Svensson i Bäckagården, Anders Jonsson i Västerbredegården, vardera ägare av ett helt hemman i Bjellums by, samt från Bolumstorps by av inalles åtta personer, vilka äga fjärdedels hemman och därunder.
Detta anförande innehöll, att de vägrade göra insättning av säd i det föreslagna nya och allmänna magasinet, på den grund att Bolums socken förut ägde ett sådant särskilt, varjämte de ville förmena de andra tre socknarna, att magasinera säd i kyrktornet, utan att dock i deras skrift något skäl till denna vägran blivit uppgivet.
Hovrättskommissarien Sandal, ägare av ett halvt och arrendator av ett helt hemman i Bolums by, yttrade för sin del icke obenägenhet att insätta säd i det nya magasinet, ävensom, att han ansåg spannmålen kunde förvaras i kyrkans torn utan äventyr för byggnaden. Däremot avsade han sig all byggnadsskyldighet, därest man framdeles skulle föranlåtas, att flytta säden från kyrkan till ett eget hus. Detta muntliga yttrande föranledde nu ordföranden att fråga dem, som undertecknat skriften, om icke även de skulle vara hågade, att insätta säd i det allmänna magasinet med det nu av hovrättskommissarien gjorda förbehållet, vilken fråga besvarades med ”ja”. Till de tre andra socknarnas hemmansägare, gjordes härpå den frågan, om de skulle vilja fritaga Bolums socken från byggnadsskyldighet och ensamma åtaga sig den, i fall behovet i en framtid skulle fordra en magasinsbyggnads uppförande, och besvarades denna fråga med enhälligt ”nej”.
Äntligen påmindes den inlämnade skriftens författare, såväl av ordföranden som av hovrättskommissarie Sandal, om skyldigheten att anföra skäl, varför de bestred de tre socknarna rätt, att magasinera säd i tornet – om detta endast skedde av oginhet, vilket vore förkastligt, då det är en kristendomsplikt att tjäna sin nästa. De tilltalade svarade sig då icke hava något att invända emot tornets inredande till magasin för de tre socknarna, utan endast ville reservera sig emot allt, främst den reparationsskyldighet, som kan bliva följden av tornets inredande för sagda ändamål.
Sådant var nu förloppet av magasinsfrågan. Ehuru väl större delen av församlingen, med undantag av hovrättskommissarien Sandal och tio eller tolv hemman i Bolums socken, röjt benägenhet för det uppgjorda magasinsprojektet, så var dock den enhällighet förfelad, som ordföranden högeligen eftersträvat såsom i hans tanke nödig för inrättandet av ett gemensamt magasin.
S Lundblad

Protokoll hållet vid sammanträde med delägarna i Bolums sockenmagasin i Kärragården, Bolum den 10 mars 1856 :
§ 1 Vid sockenstämma den 24 sistlidne februari upplästes de av undertecknad upprättade handlingar över verkställd granskning av Johannes Christofferssons och Johannes Jonssons avlämnade redogörelse, därvid det bestämdes att idag kl 10 f m härstädes med delägarne sammanträda och som samme handlingar blevo till bemälde Johannes Christoffersson och Johannes Jonsson överlämnade för att av dem påses och nu jämte yttrande däröver återställas, så framlämnades desamma av Johannes Jonsson under uppgift att han därav ej kunnat fatta några grunder.
§ 2 Närvarande delägare medgiva den av mig gjorda avskrivning uppgående till 6 tunnor, 1 kappe råg och 4 tunnor, 26 kappar korn, samt de av undertecknad ej upptagna avskrivningarna med undantag av 1 tunna råg för Anders Andersson i Bäckag., Bjellum, som ingen av de närvarande kan påminna sig ha funnits och 16 kappar råg för Anders Nilsson i Storeg., Sätuna – således utgörande 8 tunnor, 25 kappar råg och 4 tunnor, 22 kappar korn.
§ 3 Vid tillfrågan om Johannes Jonsson och Johannes Christoffersson ville indriva den spannmål, som vid deras avlämnande, enligt av dem upprättad förteckning, fanns utestående, svarades nej, så framt de icke av magasinet kunde erhålla medel till lagsökningars anställande. Delägarna däremot påstå dem ovillkorligen böra indriva dessa brister på egen bekostnad eller ock själva ansvara magasinet desamma.
§ 4 Härefter uppstod fråga om den verkligen befunna spannmålsbalansen 52 tunnor, 9 kappar, 1 kanna råg, och 56 tunnor, 12 kappar korn; då avgående magasinsförvaltarne tillspordes om de, för undvikande av rättegång, ej skulle förlikningsvis vilja ersätta hela eller någon del av förestående balans men sådant bestreds under yttrande att de för egen del ej frånfört magasinet någon spannmål, de ej ansåge sig skyldiga lämna annan redovisning än som skett.
§ 5 Härefter företogs granskning av magasinets kassatillgångar därvid det visade sig en brist av 680 rdr, 4 skr, 4 rstn rgs, avträdande förvaltarne därom tillfrågade svarade, att de därom ej kunde yttra sig utan önskade att ännu en gång få emottaga magasinsboken och den senast upprättade räkningen för att ånyo granska densamma. Och bestridde för resten all annan redovisning eller gottgörelse än den redan under den 8 november 1855 lämnade, utan påstodo, att sockenmännen får lagligen utsöka den yppade bristen, i fall av befogenhet. Sockenmännen däremot beslutade att genom stämning till laga vederbörlig domstol utsöka ifrågasatta beloppen, så i spannmål som penningar, och uppdrogo åt undertecknad, i fall förfall icke möter att å deras vägnar utgöra rättegången mot Johannes Jonsson och Johannes Christoffersson, och skulle kostnaderna därvid förskottsvis utgå från magasinskassan.
§ 6 För utarbetande av förslag till reglemente för magasinets förvaltning hädanefter valdes skolläraren G Hedrén. Uti detta förslag skulle räntan nedsättas till fyra kappar per tunna. Detta förslag skall så fort sig göra låter framläggas för sockenmännen vid därtill utlyst sammanträde för dess granskning.
§ 7 Avgående och tillträdande magasinsföreståndare avsäga sig allt ansvar för år 1855.
§ 8 Åt magasinsföreståndarne uppdrogs att på magasinets bekostnad med det snaraste låta verkställa nödiga reparationer.
Sålunda förekommet betygas
Bolum som ovan L J Forsblad

Bolums socken magasin
Utlåningen av spannmål upphörde 1892 och året därpå var verksamheten avvecklad. Av magasinets tillgångar utdelades detta år 720 kronor, medan återstoden, något över 2000 kronor, skulle innestå i den s k magasinskassan eller spannmålskassan.
År 1897 utdelades av denna kassa 525 kronor bland delägarna och år 1904 en lika stor summa.
Av kassan liksom förut av magasinet utgick delvis lön till orgeltrampare och kyrkvaktare.
Vidare utgick under en lång följd av år av kassan lön till skogvaktare, gemensam för de tre delägande byalagen 50 kronor per år. Efter skogvaktaren Anders Jonssons död 1927, valdes ingen ersättare för denne och som redan långt därförut lön slutat utgå till kyrkvaktaren, har kassan, som starkt minskat, åter ökat och uppgick 1944 till något över 1400 kronor.
År 1867 och följande år tillsläpptes av magasinet över 1300 kronor till fattigstugubyggnad, vari från 1868 magasinet inrymdes. Det gamla magasinet, som stod vid kyrkplatsen i Bolum, såldes då för 12 rdr.
För bristande ordning i bokföringen och räkenskaperna råkade 1855 ett par delägare (Johannes Jonsson i Samuelsgården och Johannes Cristoffersson i Bältaregården) illa ut och dömdes att ersätta magasinet all dess spannmål, för vilken de delvis underlåtit taga reverser. Detta var en god ”affär” för magasinet, som i flera år därefter, i den mån samvetena vaknade, fick mottaga lånad men ej reverserad spannmål, som magasinet förut fått betalning för, vilket emellertid delägarne synes ha ”glömt” efter de ej redovisade till dem som fått betala den.
Den ifrågavarande kvantiteten spannmål uppgick till 60 tunnor, varav hälvten råg och hälvten havre, och värderad till 540 kronor

Förslag till reglemente för Bolums Sockenmagasin.

§ 1 Magasinets årliga spannmålsbelopp, grundat på hemmantal och folkmängd, får icke, sedan magasinets tillgångar efter Johannes Jonssons och Johannes Christofferssons förvaltning blivit utrett, understiga tjugo tunnor råg och trettio tunnor korn. Spannmålen skall vara av den godhet och beskaffenhet, att den vid inträffande behov utan äventyr kan gagnas till utsäde.
§ 2 Spannmålens vårdande under dess inneliggande på magasinet, dess utlåning och indrivande med ränta, besörjes av ägarne till två hela hemman, som efter tur, vilken av sockenmännen uppgöres, varje år vid Valborgsmässo sockenstämma ombytas. Dessutom välja sockenmännen en skicklig person som ansvarar för magasinets ackurata räkenskaper och medelst specifik räkning varje år till Valborgsmässo sockenstämma redovisar magasinets inkomst ifrån förra året, den skedda utlåningen och vad som till äventyrs kan vara inneliggande, varefter och sedan en så beskaffad räkning vid bemälte sockenstämma granskad och godkänd, äger den all nödig kraft och vitsord för blivande magasinsföreståndare, att magasinets rätt iakttaga.
§ 3 Ej må magasinsföreståndarne av magasinet njuta någon lön, utan förbliver det förvaltarens ovillkorliga skyldighet, tillse det magasinet, under den förevändning som hälst, icke något av sin tillständiga rätt förlorar. Likväl och i förhållande till det spannmålsbelopp § 1 omförmäler, får årligen 16 kappar råg och 16 kappar korn i intorkning och musfrat avskrivas samt arvode till räkenskapsföraren tagas, ej överstigande en tunna råg och en tunna korn. Beloppet av den spannmål, som ur magasinet får tagas till socknens fattige, skall varje år vid Valborgsmässo bestämmas. Skulle någon brist överstiga detta i så måtto tillåtna avdrag, vare magasinsföreståndarne pliktiga bristen av egna tillgångar fylla och magasinet gottgöra, utan att sockenmännen tillåtas härvid med någon skonsamhet förfara.
§ 4 Utlåningen av spannmålen skall genom magasinsföreståndarnes ombestyrande, medelst pålysning om dagen, vara sockenmännen årligen kungjord före medlet av april månad, till förmån för dem av sockenmännen, som antingen kunna vara i behov av utsäde eller ock genom inträffande foderbrist blivit satte i nödvändighet, att denna brist med spannmål avhjälpa.
§ 5 Spannmålen utlånas enligt förestående stadgande till säker person emot vederhäftig borgen och inbetalas årligen, efter förut skedd pålysning, före Tomae dag med ränta á fyra kappar per tunna; varvid noga iakttages, att säden är oskadd, torr och fri från alla otjänliga ämnen. Skulle låntagare vid återbetalningen häruti brista eller ock med denna utebliva skall genom magasinsföreståndarnes ombestyrande detsamma lagligen uttagas.
§ 6 Förr än magasinets tillgångar stigit utöver det belopp § 1 upptager, bör icke någon spannmål försäljas; dessutom böra magasinsföreståndarne icke godtyckligt, vid någon försäljning, utom sockenmännens hörande eller medgivande, avgöra denna fråga. Skulle något år icke spannmålen kunna utlånas, förbindas delägarna, i mån efter hemmantal, spannmålen låna och lämna magasinet den ränta föregående § bestämmer.
§ 7 Över magasinets penningtillgångar hava magasinsföreståndarne, jämte räkenskapsföraren, i avseende å förvaltning och räkenskaper, samma skyldighet och ansvar, som vad i detta reglemente för spannmålen föreskrivet är. Räntan å penningarne må ej nedsättas under sex procent, utom sockenmännens medgivande.
§ 8 På det detta reglemente ej må förkomma skall det uti magasinsboken icke allenast inskrivas, utan jämväl i sockenstämmoprotokollsboken. Dessutom bör, uti sistnämnda protokollsbok, årligen, vid Valborgsmässo sockenstämma, behållningen av såväl penningar som säd där intagas såsom kontroll å räkenskaperna och bevarande av magasinets rätta behållning. Ändring i detta reglemente, kan genom delägarnas förenade beslut ske, om så befinnes behövligt.
§ 9 Förteckning på de hemman, som äro delaktige i magasinet.
Bolumstorp : Fahlbog ¼ mtl, Slättrödjan ¼ mtl, Olof Essbjörnsg 1 mtl, Prästeg 1 mtl,
Törnag ½ mtl, Sörg ½ mtl = Summa 3 ½ mtl
Bjellum : Päreg ½ mtl, Källeg ½ mtl, Nord Bredeg 1 mtl, Väster Bredeg 1 mtl,
Bessg 1 mtl, Anders Gunnarsg 1 mtl, Bäckag 1 mtl, Tomten ¼ mtl = 6 ¼ mtl
Bolum : Samuelsg 1 mtl, Lars Nilsg 1 mtl, Böljan Sven Andersg och Jon Persg 1 mtl,
Häljesg 1 mtl, Backen ½ mtl, Stommen 1 mtl, Garpeg eller Gästgivareg ¾ mtl,
Bältareg 1 mtl, Uddag 1 mtl, Holmag 1 mtl, Backg ½ mtl, Skatteg 1 mtl,
Tomten ¾ mtl, Kärrag 1 mtl, och Västorp 1 mtl = Summa 13 ½ mtl
Summa summarium 23 ¼ mtl.

Uppläst och godkänt vid sammanträde med delägarne enligt kungörelse från predikstolen den 12 maj 1856.
Underskrifter.
På grund av stadgandet i 8 § av förestående reglemente har jag här infört denna avskrift, vilken till sin ordagranna likhet med originalet bestyrkes.
L Joh Forsblad
Magasinsföreståndare 1870

Anmärkning:
Enligt kommunalstämmobeslut under år 1867 har den ändring av 9 § i förestående reglemente skett, att boställena Munkg och Korsg i Bolum samt Lunnag i Bjellum, vartdera 1 mtl, blivit tillerkända delägarerätt i magasinet med förbindelse att i förvaltningen deltaga.

B V P   26.11.1758

§ 31  Berättades, uppå gjord erinran, det ett sockenmagasin här med första tillämnas, om vars nödvändighet och nytta högvördige herr doktorn och biskopen så omständligen talade, att församlingen därom stannade uti fullkomlig övertygelse.
Halenius

Pr  5.6.1775

§ 6  V P väckte ånyo frågan om nödvändigheten av ett magasins upprättande, tagande sig därtill tillfälle av Bolums socken, som redan för in del hade överenskommet att upprätta ett enskilt. De skäl, som härvid brukades, hade äntligen den verkan, att Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar enhälligt beslöto, att i år begynna detsamma med 1 skäppa ren och kvarntorr rågs insättning av varje helt hemman. Dock den del av Broddetorps socken, som ligger i Valle härad, begärde att få slå sig till Bolums socken, helst det tyckes vara sannolikt, att de i längden komma att nyttja samma kyrka; detta beviljades allmänt. 

§ 7  V P åtog sig på församlingens anmodan, att utarbeta ett reglemente, varefter detta magasin framdeles kommer att förvaltas, och sedan det blivit av församlingens ledamöter prövat och erkänt, så skall det översändas till Hög. Landshövdinge embetet med ödmjuk anhållan, att det ville förskaffa församlingen till sin säkerhet Hans Kungl. Maj:ts allernådigaste stadfästelse.

Emellertid kommer fattigstugan i Hornborga att tills vidare inredas till magasinshus, vartill man hos höga vederbörande kommer att söka nödig utsyning, som på nästa vinterföre kommer att hemköras, så att allt vid början av nästa vår kan vara färdigt. Och såsom det är anledning att tro, det få och snarare ingen i år för den ymniga årsväxt varmed landet förlidet år var välsignat, behöver att låna någon spannmål; ty beslöto sockenmännen att emot den ränta, varom de framdeles kunna komma överens, i år behålla var sin insättning.
Elias L von Otter

Pr den 15.10.1775

(utdrag) Det i Pr den 5.6nämnda reglementet framlades nu till församlingens prövning och antogs.
Elias L von Otter

Pr den 4.5.1777

§ 1   Upplästes och justerades de förra protokollerna och som därav fanns att sockenmagasiner varit ifråga flera gånger, så förmantes församlingens resp invånare att sätta i skyndsam verkställighet en så fördelaktig inrättning.

I Bolums socken svarades, att magister Afzelius redan gjort början med denna inrättning och första insättningen redan skedd, samt bingar redan upprättade i fattigstugan. De andra socknarna skulle så fort görligt, vara redo efterfölja dess exempel.

Per Afzelius

Pr den 3.5.1778

§ 1  --- vad magasinerna angås skall i år göras början med insättningen.

§ 4  uppmuntrades församlingens ledamöter, att i allt iakttaga den skyldighet som åligger för sina barns uppfostran i dygd och kristendom, samt förmantes att låta ungdomen flitigt inställa sig till förhören och barnen så länge hos den antagna skolmästaren kontinuera, tills de fått lära det angelägnaste av salighetsläran. De fattiga få tillfälle lära hos honom emot halv betalning utav fattigmedeln.
Per Afzelius

P V P  den  28.11.1778

§ 7  År 1777 är i Bolums socken, genom hr mag Afzelii berömliga föranstaltande, äntligen magasin inrättat, vilket, efter de uppvista räkningar, vid sista utlåning steg till 53 skäpper, hälvten råg och hälvten korn. Särskilda magasin i de andra socknarna äro jämväl i år började med ½ skpa rågs och ½ skpa korns insättning av vart helt hemman.

Likaledes är i Bolum ett fattigmagasin av 4½ tunna blandkorn, detta år börjat och inrättat, varföre redogöres i samma bok, som för de andra fattigmedeln, dock uti särskilda kolumner.
Paul Wahlfelt

 

Sockenprot Sockenmagasin

B V P   26.11.1758

§ 31  Berättades, uppå gjord erinran, det ett sockenmagasin här med första tillämnas, om vars nödvändighet och nytta högvördige herr doktorn och biskopen så omständligen talade, att församlingen därom stannade uti fullkomlig övertygelse.
Halenius

Pr  5.6.1775

§ 6  V P väckte ånyo frågan om nödvändigheten av ett magasins upprättande, tagande sig därtill tillfälle av Bolums socken, som redan för in del hade överenskommet att upprätta ett enskilt. De skäl, som härvid brukades, hade äntligen den verkan, att Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar enhälligt beslöto, att i år begynna detsamma med 1 skäppa ren och kvarntorr rågs insättning av varje helt hemman. Dock den del av Broddetorps socken, som ligger i Valle härad, begärde att få slå sig till Bolums socken, helst det tyckes vara sannolikt, att de i längden komma att nyttja samma kyrka; detta beviljades allmänt.

§ 7  V P åtog sig på församlingens anmodan, att utarbeta ett reglemente, varefter detta magasin framdeles kommer att förvaltas, och sedan det blivit av församlingens ledamöter prövat och erkänt, så skall det översändas till Hög. Landshövdinge embetet med ödmjuk anhållan, att det ville förskaffa församlingen till sin säkerhet Hans Kungl. Maj:ts allernådigaste stadfästelse.

Emellertid kommer fattigstugan i Hornborga att tills vidare inredas till magasinshus, vartill man hos höga vederbörande kommer att söka nödig utsyning, som på nästa vinterföre kommer att hemköras, så att allt vid början av nästa vår kan vara färdigt. Och såsom det är anledning att tro, det få och snarare ingen i år för den ymniga årsväxt varmed landet förlidet år var välsignat, behöver att låna någon spannmål; ty beslöto sockenmännen att emot den ränta, varom de framdeles kunna komma överens, i år behålla var sin insättning.
Elias L von Otter

Pr den 15.10.1775

(utdrag) Det i Pr den 5.6nämnda reglementet framlades nu till församlingens prövning och antogs.
Elias L von Otter

Pr den 4.5.1777

§ 1   Upplästes och justerades de förra protokollerna och som därav fanns att sockenmagasiner varit ifråga flera gånger, så förmantes församlingens resp invånare att sätta i skyndsam verkställighet en så fördelaktig inrättning.

I Bolums socken svarades, att magister Afzelius redan gjort början med denna inrättning och första insättningen redan skedd, samt bingar redan upprättade i fattigstugan. De andra socknarna skulle så fort görligt, vara redo efterfölja dess exempel.
Per Afzelius

Pr den 3.5.1778

§ 1  --- vad magasinerna angås skall i år göras början med insättningen.

§ 4  uppmuntrades församlingens ledamöter, att i allt iakttaga den skyldighet som åligger för sina barns uppfostran i dygd och kristendom, samt förmantes att låta ungdomen flitigt inställa sig till förhören och barnen så länge hos den antagna skolmästaren kontinuera, tills de fått lära det angelägnaste av salighetsläran. De fattiga få tillfälle lära hos honom emot halv betalning utav fattigmedeln.
Per Afzelius

P V P  den  28.11.1778

§ 7  År 1777 är i Bolums socken, genom hr mag Afzelii berömliga föranstaltande, äntligen magasin inrättat, vilket, efter de uppvista räkningar, vid sista utlåning steg till 53 skäpper, hälvten råg och hälvten korn. Särskilda magasin i de andra socknarna äro jämväl i år började med ½ skpa rågs och ½ skpa korns insättning av vart helt hemman.

Likaledes är i Bolum ett fattigmagasin av 4½ tunna blandkorn, detta år börjat och inrättat, varföre redogöres i samma bok, som för de andra fattigmedeln, dock uti särskilda kolumner.
Paul Wahlfelt

[ överordnad ] Start ] Bjellum By ] Bolumtorp ] Bolum ] Broddetorp ] Hornborga By ] Sätuna ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Samhället ] [ Broddetorps kommun ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ]
[underordnad] [ Innehåll ]