Skolor

[ överordnad ] Start ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan i Bolum ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Farsorter ] [ Skolor ]
[underordnad] Författningar ]

 

Johannes Jonsson i LarsNilsgården (Backa Britten) fick 50 öre för att ha skolat Fogels barn 1873.
Finns noterat från 1875 om betalning till slöjdskolan. Bibliotekskassan finns från 1875 och 25 öre per hemman gav 6,55.  

Gamla skolan vid kyrkan

1848-51 Lars Wallgren

f1823 Fägred var lärare här 1848-51 vid skoletomten nere vid nuvarande kyrkan. Lars Wallgren var Broddetorps pastorats första ordinarie folkskollärare samt tjänstgjorde där mellan den 1 maj 1848 och den 1 maj 1851, alltså i jämt tre år. Anledningen till hans flyttning är okänd. På den plats – Finnerödja – där han sedan intill sin död år 1905 verkade, tjänstgjorde han först länge dels såsom extra och dels såsom vikarierande lärare mot lön in natura och dagspenning, och blev ej förrän år 1875 ordinarie sådan. Han åtnjöt från år 1883 pension men att hans verksamhet till traktens fromma därmed icke varit avslutad, förstås av inskriften på hans av tacksamma ortsbor resta gravvård, där det står att läsa, att han tjänade i 53 år. Det var ej blott som lärare utan även som klockare, organist, vaccinatör, veterinär och på andra områden han där utförde en gärning, som för alltid gjort honom till en den bygdens märkesmän.

Skollärare Johannes Larsson f1830 for 50.

Gustaf Hedrén

Skollärare Hedrén ägde och brukade utom tjänsten först 1/8 mtl Böljan JonPersgården i Bolum och sedan ¼ Fjällåkra Frimansgården i Broddetorp. Hustru Hedrén, som titulerades ”madam” var en i orten anlitad och omtyckt kokerska.
Hedréns dotter Anna var omkring 1880 sin fader behjälplig med de lägre klasserna. Hon saknade dock examina.
Löneförmånerna för en skollärare voro på Hedréns tid icke stora och beräknades 1856 för den förenade lärar-, organist och klockaretjänsten till en kontant summa av 400 kr samt husrum, vedbrand och kofoder. Den i 1866-års lärarmatrikel angivna lönen beräknas till 94,5 kbf. råg, korn och havre, boställe, som avkastade 150 rdr, bostad 3 rum och kök.

Skolbarnens antal var sistnämnda år 266 och skolans ytvidd angives till 784 kv-fot.

Hedrén ägnade sig under sin läraretid även åt jordbruk samt ägde efter vartannat 1/8 mtl Böljan JonPersgården och ¼ mtl Fjällåkra Jon Frimansgården, brukade samtidigt med den förra även ½ mtl Vässtorp, som då ägdes av banken, och gick dessutom ortsborna tillhanda med förekommande skrivgöromål.
Folk fanns den tiden tillräckligt att få för utförandet av de vid en gård förekommande göromålen och hans närvaro därvid var väl strängt taget icke nödvändig, men inseende vikten av ”ett husbondens öga” höll han sig, för att vid behov kunna närvara, med hjälp vid skolundervisningen och använde sig därvid av lärarinnor, som nyligen utexaminerats och innan de mottog ordinarie tjänst sökte extra sådan.

Minnet av någon sådan extra lärarinna lever ännu och förtjänar särskilt att nämnas den nästan som ordinarie sådan betraktade lärarinnan Emma Hedlund, en dotter till den i ortens annaler kände fiskartorparen Gustaf Larsson i Lättbruket under Trestena egendom i Bjerka socken, vilken tjänstgjorde vid skolan mellan åren 1882 och 1887 intill dess hon den 21/2 sistnämnda år avgick för att antaga befattningen som småskollärarinna i hemsocknen.

Emma Hedlund, som undervisade i skolans båda lägre klasser och var en föregångare för den i senare tid inrättade mellanskolan, efterträddes först av lärarinnan Maria Villner från Synnerby och sedan vid höstterminens början av sedermera från 1889 småskollärarinnan i Hornborga Amanda Vallin.

Lärare Hedrén behjälplig med undervisningen i skolans lägre klasser hade före Emma Hedlunds tid varit dennes oexaminerade dotter Anna.
För undervisningen av skolans båda högre klasser hade Hedrén dessutom från under vårterminen 1887 till 28/6 1889 såsom hjälp då nyutexaminerade småskollärarinnan Emma Elisabet Andersson, dotter av en torpare i Bjärsjömarken ”Rumes Anners”.
Ehuru han hade överinseende över skolan så länge denna bestod, slutade H i själva verket sin lärargärning i och med 1887.

1882-87 Emma Matilda Hedlund

f1864 Bjerka mellanskol och biträdande lärare i gamla skolan. Hon var dotter till fiskaren på andra sidan sjön Gustaf Larsson i Lättbruket Trestena och fortsatte sedan i Bjerka till 1926


Beslut om skolors byggande fattades för småskolan den 31/5 1870, men överklagades och fattades ånyo den 25/1 1872. Redovisning för de då i bruk tagna byggnaderna avgåvos den 22 maj 1874.
För storskolorna den 25/1 1887, vilka sedan togos i bruk från årsskiftet 1889.
Första lärare voro utom den f.d. Hedrén, som då slutade, för folkskolan Nyqvist och Holmgren och för småskolan fröknarna Bergqvist och Gasslander.
Nyqvist tjänstgjorde endast en kortare tid och efterträddes av Abrahamsson.
Maria Gasslander var efter i Hornborga lärarinna i Salems församlings skola vid Tumba utanför Stockholm samt dog å Stockholms sjukhem omkring 1915.
Brorsdottern Teresia gift Holmkvist (adr. Ekeskogsvägen 6, Södermalm i Skövde) beskriver henne såsom rödhårig och mycket snål.
M. G. syster Ulrika eller Ulla, gift Rosenman i Södertälje dotter änkefru Gunhild Söderholm adress Järnvägsgatan 10 Nässjö, äger troligen fotografi
 

Lärare i Bolum

1890-94 August Nyqvist

f1865 och flyttar sedan till Kinne Malma. Lär ha bott nere vid Klockarebolet.

Uppfördes i trä 1889 2 lärosalar och 2 lägenheter. Skolan ombyggdes 1929 och renoverades 1950.

1895-1924 Klas Albert Abrahamsson

f1869 bondson från Börstig, som sannolikt varit elev till Hjilmer morfars far i Göteborg. Han var folkskollärare och klåckare här perioden 1895 - 1924. Han gifte sig med Lessens dotter Hilda i Uddagården och hade med henne barnen. Här en interiörbild av deras hem i den nya skolan. Klas var född i 1869 utexaminerad i Göteborg 1891 tillika org och klockare i Broddetorp. Dog abrupt 1924. Verkade i 30 år. Vid begravning talas om noggrannhet och plikttrogenhet. Folkskollärare Abrahamsson åtnjöt ett stort förtroende inom orten, och hans hastiga bortgång har väckt allmän och djup förstämning.

 

  1. Hilding som har skrivit kulturuppsatser av stort värde för denna hemsidans innehåll.

  2. Åke blev vaktmästare i Stockholm

Vid hans bortgång följd av ett stort uppbåd människor som hyllade honom för hans 30 åriga gärning.

Vi finner under Klas Abrahamsson följande lilla berättelse.

Ville Vipp

Morgonbönen först.
Bland skolbarnen i Bolum fanns några år före det nuvarande seklets inträde en liten gosse, vars far uppbar öknamnet ”Kycklingen” och vilken med anledning därav av sina kamrater och med dem likställda stora barn benämndes ”Ville Vipp” – ett för all del logiskt namn, då han som son till en kyckling ej kunde vara mer än en dununge. Pojken var dock ej ledsen därför utan slogs med sina kamrater när de missfirmade honom, men var dessemellan sams med dem och deltog i de rackartyg, pojkar emellanåt hitta på . –ja, han var kanche en bland skolans värsta bråkmakare. En eftermiddag hade Ville Vipp på hemvägen från skolan, ställt till med något s.k. hyss och saken rapporterades till läraren, med begäran om att vederbörande skulle tillrättavisas och avstraffas. Bestraffningarna i skolan den tiden voro av tre slag, nämligen, att sitta efter, stå i skamvrå och ligga på skampallen. De båda förstnämnda straffen utdelades i regel för smärre förseelser såsom t.ex. om någon försummade sina läxor eller bröt mot ordningen i skolan, medan det sistnämnda, varvid käppen eller rottingen spelade en förvärrande roll, avsåg att komma till användning vid svårare förbrytelser – såvida ej läraren i hastigheten råkade glömma av de uppställda reglerna och i vilket fall som helst gav den det vederborde, en efter känslan i de egna fingertopparna avpassad behaglig sittopp. Ifrågavarande bestraffningsmetod vis á vis skampallen utfördes annars så, att den brottsliga eleven framkallades till katedern och fick avlägga en nödtorftig bekännelse samt därefter – om inga förmildrande omständigheter framkom – beordrades att i hela skolklassens åsyn släppa ned byxorna och lägga sig framstupa på den nämnda, för ändamålet avsedda pallen. Så skulle nu tillgå vid Ville Vipps avbasning, sedan han väl avlagt sin långt innesittande bekännelse och blivit dömd att ligga på pallen, vilket enligt lärarens sedvana skedde på morgonen före lektionens början. Ville stod där emellertid och ”vipplade” med byxorna. Det var som om han inte orkat med att knäppa ned dem, och läraren fann sig nödsakad att ge pojken en påstötning om att raska på. ”Skynda dej nu, Ville, så vi får läsa morgonbönen någon gång!” Men vid dessa lärarens, måhända en smula hjärtlösa ord, brast det för den varken högfärdige eller förhärdade syndaren, som framsnyftade: ”Snälle skolelärarn, kan vi ente läsa måraböna fôrst?” Ingen får väl undra på att farbror lärarens hjärta nu veknade och att han utan att vidare besvära pojken, läste den omfrågade morgonbönen. (sekelskiftet Klas Abrahamsson, lärare.)


1925 - 41 Alfred Blomgren Alfred Blomgren

f1901 Jung kom 24 Alfred Blomgren var på unga pojkars sätt litet svag för flickor och talade gärna om huru beundrad han var av det täcka könet. En gång efter ett besök i Skara domkyrka omtalade han, att han där råkat sitta mitt emot den söta prinsessan Märta ”Och kan i tänka er, hon satt och tittade på mig hela tiden – så nog har jag chanser!” slöt han. Han var sekr och kassör i Hembygdsföreningen.
Kungliga saker ha ju alltid varit i allmogens tycke och detta var antagligen anledningen till att det sålunda fällda yttrandet bevarades i hågkomst samt sedermera ”gick igen”, när B:s intresse för det sköna fört därhän, att han förlovat sig, vilket skedde med en ungmö bärande tillnamnet Bern. Dagen efter den chelebra händelsens eklaterande möttes två gamla bolumsbor.

”Har du hört, att vå’n skolelärare har gått å förlovat sig?” sa den ene.
”Nää! Är de med prinsessan Märta, som han har skrävlat om?” motfrågade den andre.
”Nää! Men det är i alla fall med en Berna dotter replikerade den först frågande.

Emellertid blev det mellan den unga skolläraren och hans älskade aldrig något mer än förlovning och när denna var uppslagen skämdes B till den grad, att han ville hädanfara samt sökte sig så gott som samtidigt lärarbefattning vid två andra skolor: den ena i Hälsingland, där man ej ville antaga honom och den andra i Sankte Peder, Bohuslän, där han blev vald.
Vitsmakarnas sens moral: ”Han sökte te Hälsingland å kom te S:t Pär!”
Senare: ”Å i Bolum ble Örnfält.”

En bidragande orsak till att Blomgren sökte ifrån orten var hans frieri till en vikarierande lärarinna Elna G:son, som han utan församlingsbornas medverkan sökte få vald som ordinarie.

1941- Holger Jacobsson

1907; Efter Alfred Blomgrens avflyttning efterträdde såsom vikarie Erik Holger Jakobsson f i Hedvigs församling, Norrköping, vars val till ordinarie lärare genom överklagning upphävdes.

1934-41 John Edvin Örnfeldt

Johan Örnfeldt norrlänning frun från Pajala flyttade till Norrköping trivdes inte med prester. Åter Pajala 41.

1941-45 Sigfrid Johan Fritiof Telander

Folkskollärare i Bolum sedan lärare å Resarö i Stockholms skärgård, var förut lärare i Värnamo.

1946-70 Harry Larsson

f1907 Kyrkefalla. Kantorn och läraren Harry Larsson med fru Elna. De flyttade till Hjo, dottern Ira var här till han dog i cancer. Han var en duktig lärare och hade kontakt med Ernst. överlär Gudhem

1929-1930 Elna Gustafsson

f1906 var förlovad med Alfred Blomgren och märkte sina dukar och annat med ”E.B.”, men blev ej gift med honom. Tog andra tillnamnet.

1930 Ernst Biljer överklagade folkskollärarinnevalet i Bolum 1930. Fru Hedvig Carlsson Häger blev ej vald, utan vikarierande läraren Elna Gustafsson blev vald. Efter bråk och överklagningar lämnade hon tjänsten och Anna Greta valdes till ordinarie lärare 1932.

1931-58 Anna Greta Frisk

Här bodde mellanskollärarinna Greta Törnbergsson med Johan tills han dör 52 och då flyttar hon till Skara 58 och genomför sorteringen av Hjilmers material. 

Karin Wallentin lärare 73-75 bodde samman med Krister Eberhardsson efterföljs 76 av Hans Josef Göran Lindqvist f1929 men försvann redan samma åt till Fridene. 


Småskolan

Byskolan

Genom folkskolans inrättande upphörde icke de gamla byskolorna med dess gubbar och gummor som lärare. Dessa fortfor ända tills även småskolorna inrättats. Undervisningen vid dessa byskolor stod dock sedan under den ordinarie skollärarens överinseende och avsåg att meddela de yngre barnen främst kunskaper i innanläsning och huvudräkning, vilka läraren ville ställe som villkor för inträde vid folkskolan. I Broddetorp var icke som å många andra platser brukligt med så kallade monitörer, d.v.s. att de kunnigaste av barnen uttogs och sattes att lära sina kamrater, att förhöra dem på läxor, o s v. Likväl ställde läraren fordringar på barnens föräldrar samt uppmanade ofta dessa att själve eller genom äldre syskon tillse att barnen lärde sig sina läxor. Kunde barnen icke sina läxor fingo dessa ej sällan mottaga handgripliga tillrättavisningar. Efter Hedrén finnes än idag ett ordstäv: "Ditt sakramenskade nö". Hedrén hade tidvis till sin hjälp med skolan, av sig själv avlönade lärarinnor, som dessemellan också tjänstgjorde såsom mellanskolslärarinnor, d.v.s. skötte de lägre årsklasserna vid hans skola. Hedrén var samtidigt som lärare hemmansägare och jordbrukare samt brukade under några år ena Vässtorp åt banken.

Beslut om skolors byggande.
Beslut om skolors byggande fattades för småskolan den 31/5 1870, men överklagades och fattades ånyo den 25/1 1872. Redovisning för de då i bruk tagna byggnaderna avgåvos den 22 maj 1874.
För storskolorna den 25/1 1887, vilka sedan togos i bruk från årsskiftet 1889.
Första lärare voro utom den f.d. Hedrén, som då slutade, för folkskolan Nyqvist och Holmgren och för småskolan fröknarna Bergqvist och Gasslander. Nyqvist tjänstgjorde endast en kortare tid och efterträddes av Abrahamsson.
Maria Gasslander var efter i Hornborga lärarinna i Salems församlings skola vid Tumba utanför Stockholm samt dog å Stockholms sjukhem omkring 1915.

Emma Hedlund slutade sin befattning vid förberedande folkskolan den 21/2 1887.
Sedan tjgj. någon tid Maria Vilhelmina Vallnes från Synnerby.
Därefter valdes Amanda Vallin, som sedan blev småskollärare i Hornborga.
Emma Elisabet Andersson tjänstgjorde i "köket" mellan år 1887 och 28/6 1889.


uppförd i timmer 1874 (kanske redan 1867) på plats för medeltidskyrkan, som revs 1821.
En lärosal och en lägenhet där Ester Broqvist bodde.
Restaurerades och moderniserades 1948.

1874 inrättades småskolan

1874-1883 Tilda Bergqvist

f1854 Utdrag av protokoll vid skolrådssammanträde i Broddetorps kyrka den 31 oktober 1882 § 2. Då småskollärarinnan i Bolum Matilda Bergqvist oaktat förnyade erinringar fortfarande ådagalagt att hon avgjort bryter mot kyrklig ordning och varken besöker kyrkan eller brukar H H Nattvard, åtminstone efter kyrklig ritus, ansågs icke lämpligt att hon längre bibehålles vid sin innehavande lärarinnebefattning, utan att hon med innevarande läsårs slut frånträder densamma, och beslutade skolrådet att för nästa år intaga Emelia Hof under SvenNilsgården, Hof, till lärarinna i Bolums Småskola. // G Kullberg

1883-1923 Emilia Hof

f1863 Hof. Hon hade vid flera tillfällen sjukvikarier, på sistone mera varaktiga sådana, varav nämnas Sven Larsson (Gullstrand) och Astrid Karlsson samt senare lärare.

1919 - 1922 Svea Larsson Gullstrand

1922-61 Ester Sofia Broqvist

f1900 Västerås kom från en tjänst Grytnäs i Dalarna. Ester Ljungarum 1961 efter pension.

1961-62 Karin Blom 61-62 gift med  Bengt Rehn f1937.

Småskolan flyttar till Folkskolan 1958. ( men övergavs 1954

Nils Gerhard Lindén f1934 förvärvar sedan fastigheten

 

 

S S P den 17/10 1847:
Till skollärare inom Broddetorps pastorat, ävensom att vid uppkommande ledighet efter den nuvarande klockaren beträda klockare- och organisttjänsterna, valdes vikarierande skolläraren vid Hellekis skola Lars Wallgren. // S Lundblad

S S P den 24/10 1847:
Föremålet för överläggningen var bestämmandet av skollärarelönens storlek. Då den nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket föreskriver att skollärare skall åtnjuta minst sexton tunnor spannmål, varav hälvten erlägges in natura och den andra hälvten betalas med penningar till ett bestämt belopp av 53 rdr och 16 skr bco och att församlingen dessutom anskaffade sommarbete och vinterfoder till en ko eller, där förhållandet gjorde detta omöjligt, lämnade honom i ersättning minst två tunnor spannmål, så beslutade sockenstämman att utom den i penningar utgående lönen, den skolläraren uppbär av skolstyrelsen, av varje helt förmedlat hemman i gället äger uppbära fem kappar, hälvten råg och hälvten korn, vadan då pastoratet består av 66 1/4 förmedlade hemman skoll i spannmål utgående avlöning kommer att belöpa sig till 10 tunnor 11 1/4 kappar.
Penninglönen betalas efter överenskommelse med skolstyrelsen, spannmålen åter på samma tid som prästerskapet uppbär sin lön. // S Lundblad

S S P den 24.10 1847:
Vidare och i avseende på det reglemente, som för folkskolan i Broddetorp enligt folkskolestadgan bör av skolstyrelsen uppgöras, beslöto sockenstämmans ledamöter :
1:o att barnens skolgång börjar med det fyllda åttonde året.
2:o att vid inskrivning i skolan erlägges till skolkassan av självägande bönders barn 16 skr bco
och av hemmansbrukares, soldaters och torpares 8 skr samma mynt.
3:o att lästerminen blir en enda om året, nämligen från den 1 april till den 15 november, dock så att barnen befrias från skolgång 4 á 5 veckor under själva bärgningen, vilken tid det ankommer på skolstyrelsen att varje år närmare bestämma. // S Lundblad.

S S P den 27.8 1848

Hos skolstyrelsen hade skollärare Wallgren anmält, att han till följe av Kongl Maj:ts nåd stadga angående folkundervisningen önskade erhålla nödigt bränsle.
Församlingsborna ansågo det till en början vara nog om skoll erhölle ved till ett rum men sade, att de ville bistå honom mer framdeles om han komme i behov därav samt visade sig mån om barnundervisningen.
Åt skolstyrelsen uppdrogs att inköpa två famnar ved, som hemköres av församlingsborna. Hälst önskades att Wallgren skulle taga pengar i stället för ved, och erbjöds honom 10 rdr bco. // S Lundblad

S S P den 17. 6 1849:
Vid förnyad behandling av fråga om förflyttning av det s k materialiehuset, som uppförts vid kyrkans byggande och sedan stått kvar, beslutades, att byggnaden skulle förläggas på en någorlunda jämn plats nära stenmuren, ungefär mitt för klockaren Liljebergs hus och att detsamma, förminskat till en tredjedel av sin nuvarande längd och några alnar på bredden, skulle inredas till ett stall med sexton spiltor, ett fähus med ränne över, att begagnas av skolläraren, samt ett bårhus. Att verkställa detta beslut utfäste sig komminister Bredberg utan annan utgift för församlingen än att bekomma ett dagsverke och ett halvt skeppund långhalm, vilken senare bör i nästa september månad levereras, samt allt i det gamla materialiehuset befintligt virke, som för den nya byggnaden är obehövligt, börande materialiehuset vara nedtaget och platsen efter detsamma rengjord inom tre veckor från innevarande dag. // S Lundblad.

S S P den 10. 2 1850:
På grund av att skolkassans knappa tillgångar f n ej räcka till för uppköpande av vedbränsle åt skolläraren, föreslog ordf., att församlingsborna själva måtte för någon tid förse honom med ved på så sätt, att han bekommer ett vanligt lass av varje förmedlat helt hemman. Fråga uppstod nu, huru många hemman varje år skulle uppbådas till sådana körslor och ehuru sådant ej kunde med full säkerhet bestämmas, ansåg man dock för sannolikt och med förutsättande av nödig hushållning å skoll sida med veden, att en tredjedel av församlingens hemman eller några och tjugo varje år skulle kunna förse honom med hans årsbehov. Förslaget godkändes av de närvarande och beslutades, att Broddetorps sockenboar skulle göra början och i den nu ingående veckan till skolan föra ett ordentligt och försvarligt vedlass från varje gård, börande ett sådant lass, så vitt möjligt är, bestå av både torr och rå ved och av skoll antecknas. När hemmanen i Broddetorps socken fullgjort sin åtagna skyldighet och behovet kräver, att Bolums socken därnäst i ordningen vidtager, skall framdeles tillkännagivas. // S Lundblad

S S P den 20.5 1850:
Vid stämma denna dag utökades antalet ledamöter i skolstyrelsen med två personer, enär det visat sig, att det förutvarande antalet varit för ringa för att hava nödig tillsyn över att barnen flitigt bevistade skolan. // S Lundblad

S S P den 25.5 1851 :
Vid stämman meddelades att till den ledigförklarade skollärarebefattningen inom pastoratet anmält sig två sökande, av vilka den ene, klockaren och skoll Gustaf Hedrén, senare valdes.

S S P den 6.5 1855:
Skoll Hedrén yttrade till sockenstämman, att den ved till hans två boställsrum och kök, som församl enligt k m förordnat skall bestå, icke inkommer och tillhandahålles ordentligt, så att han flera gånger alldeles varit i brist på behövligt bränsle, nödgas anhålla det församlingen täckes besluta om en bättre ordning för vedens tillhandahållande. Han föreslog ett projekt att antingen vissa famnar ved, förslagsvis 7 kubikfamnar på en gång för året lämnades av församlingen eller och 32 skr bco årligen av varje helt mantal avgåvos i vedpenningar, i vilket senare fall han själv skulle ombesörja vedens inköpande och framskaffande. En del av församl ledamöter voro nöjda med det senare alternativet, då även skoll skulle hålla ved till skolsalens eldning, men större delen bland de röstägande av bondeståndet ville ingalunda vika från den överenskommelse de träffat med den förre skoll. Pastor, som av egen erfarenhet kunde intyga, att skollärare Hedréns uppgift var sannfärdig och att han tiotals gånger om höst och vinter saknat bränsle. De hemman, som stodo i tur att lämna vedlass hade, trots det att han dels från predikstolen och dels genom skickande av bud till hemmanens ägare begärt framskaffandet av ved, icke uppfyllt sin skyldighet. Pastor uppmanade nu församlingens ledamöter, att ingå på skollärarens förslag, men hans föreställningar voro beträffande en del av församlingsborna fruktlösa, och uppmanades därför skoll Hedrén att söka resp landsh ämbetes medverkan till frågans avgörande. // S Jungmarker

Vid justeringen av ovanstående protokoll ingingo Broddetorps, Hornborga och Sätuna socknar jämte 1 mtl Korsg., 1 mtl Vässtorp, 1 mtl Essbjörnsg., 1 mtl Grottesg., 1/2 mtl Päreg. och 1 mtl Bäckag överenskommelse om att i stället för ved lämna de föreslagna vedpenningarna. Beträffande den ved, med vars leverans somliga resterade, bestämdes att denna ofördröjligen skulle framskaffas till skolan och sedan på öppen auktion försäljas.
Vid stämma den 10 juni ingingo även de andra hemmanen i Bolum, som icke vid justeringen av föreg prot den 20 maj antecknat sig vara nöjda med lämnandet av vedpenningar på att nu göra detta.
32 skr = 1 rdr.

S S P den 20.4 1856
Då inom församlingen finnes ett ansenligt antal barn i läroåldern som icke kunna läsa i bok, i synnerhet sådana av fattigare föräldrar, som för bristande tillgångar försumma sina barns uppfostran uti läsning, proponerade pastor på att den s k treskillingsavgiften till skolan borde användas till inköp av en tarvlig middagsmåltid dagligen under skolterminen, bestående av en halv kaka bröd och något sill, åt sådana barn, så att lärotiden icke förrunne utan att de frekventerade skolan.
Församlingens ledamöter medgåvo nödvändigheten härutav men ansågo det vara ändamålsenligt, att treskillingsavgiften då överlämnades till varje fattigvårdsdistrikts ordförande och fattigvårdskommittén överenskom om inköpet av matvaror till dessa barn, enär kommitténs ledamöter bäst kunde urskilja, vilka barns föräldrar voro alldeles oförmögna att av egna medel hålla barnen i skolan. Häremot ville pastor icke lägga några hinder i vägen och ansåg sättet böra försökas under innevarande lästermin, men reserverade sig mot detta församlingens beslut om han skulle finna, att avgiften icke bleve rätt använd, i vilket fall avgiften skulle återgå till skolkassan.
Fattigvårdsdistriktens föreståndare ålades i anledning därav att föra särskild räkning i debet och kredit över treskillingsavgiften och hålla dessa medel skilda från fattigkassans övriga.
Till att noga övervaka, att de barn, som voro i läroåldern, allmänneligen höllos i skolan, tillsattes en uppsyningsman i varje rote eller sammanlagt tretton personer. Dessa skulle jämväl hålla tillsyn över att inga föräldrar trilskades med att ”iakttaga den skyldighet, som med barnauppfostran Gud föreskrivit”, samt anmäla detta hos pastor, som är ordförande i skoldirektionen. // S Jungmarker

S S P den 28.10 1866:
Klagades över att flera soldater, torpare och arbetsfolk alldeles undandragit sig att betala den avgift av 12 öre per mantalsskriven person, som var avsedd för skolan, avspisande sexmännen, som hittills begagnats vid uppbörden, med trots och otidigheter. Till förekommande av därigenom uppkommen oreda, beslutades att ordf i varje kommunalnämnd skulle utfärda debetsedlar till varje person, som ej åtnjuter fattigunderstöd, och att om betalning ej skedde, restlängden kunde skickas till kronofogden, som sedan exekutivt indriver medlen av de treskande på deras egen bekostnad. // S Walberg

S S P den 10.5 1867 (Skolrådsprotokoll).
Folkskoleinspektören N Kylen hade då nyligen avlagt besök i Broddetorps folkskola och därvid gjort en del anmärkningar :
Ehuru åtskilliga barn, som äro i skolåldern, ännu ej blivit inskrivna, uppgår dock lärjungarnas antal till 162, varav 70 tillhöra 1:a, 68 2:a och resten 3:e avdelningen, barnen icke kunna erhålla tillräcklig undervisning av en enda lärare.
Det är således, om församlingen ej vill upprätta flera skolor, vilket jag icke vill tillråda, enär skolvägen icke är särdeles lång, av behovet högeligen påkallat, att skolan förses med en underlärare, som är tillräckligt skicklig att ändamålsenligt undervisa den lägsta avdelningen samt att skolhuset så utvidgas att det kommer att innehålla trenne rymliga lärosalar. // S Walberg

K S P den 25.1 1872 :
Efter erhållen resolution å besvär över en den 31 maj 1870 hållen kyrkostämma rörande skolväsendet i Broddetorp hade nu stämma blivit utlyst för att ånyo behandla dessa frågor och beslutades efter överläggning, att tvenne småskolor, en för Bolums socken, där plats skulle beredas genom behörig ansökan om utläggning av Bolums gamla kyrkogård och en för Broddetorp, Hornborga och Sätuna socknar gemensam på Brobackarna i Hornborga, vars sockenmän utlovat sig där skola kostnadsfritt ställa erforderligt område till förfogande. // G E Kullberg

Redovisning för byggnadskostn lämn 1874 27/5

Som första lärarinna i Hornborga nämnes fröken Gasslander, som dog 1877 15/4 begärde hägnadernas kring skolan förbättrande.

De nuvarande folkskolorna.
Uppförandet av två nya folkskolor i stället för den gamla var en fråga, som ända från början av kyrkoherde Hasselskogs tillträde av pastoratet stod på dagordningen vid kyrkostämmorna och beslut därom fattades den 22 mars 1887. Skolorna voro sedan färdiga att tagas i bruk från ingången av år 1889.

 

Sockenbibliotek Gåva av Broddelius 1858

Broddetorps Socken Bibliotek.
På sockenstämma den 19 december 1855, erhöllo invånarna i Broddetorps pastorat meddelande om mottagandet av en åtminstonde på den tiden unik och värdefull gåva – ett sockenbibliotek, som skänkts till pastoratet av en av dess söner i förskingringen grosshandlare J L Broddelius i Göteborg.

S S P den 19/12 1858 :
Ordf tillkännagav, att herr grosshandlaren J L Broddelius i Göteborg med frikostig välvilja förärat församlingen ett s k sockenbibliotek jämte ett prydligt bokskåp samt en graverad stämpel med innehåll ”Broddetorps Socken-Bibliotek”, och anmodades ordf. att å församlingens vägnar framföra till givaren varma, hjärtliga och vördsamma tacksägelser för den dyrbara och värderika gåvan, vilket han även lovade, under yttrande av den hjärtliga önskan, att den ädle givarens ändamål med gåvan måtte vinnas och biblioteket städse mer och mer måtte bidraga till främjande av gudsfruktan, sedlighet och i övrigt nyttig och gagnande upplysning inom samhället.
Biblioteket består nu vid dess början av 393 nummer enligt åtföljande katalog och blevo nu, i enlighet med givarens på goda grunder uppgjorda förslag, följande stadgar bestämda i avseende på dess vård och handhavande.
Herr skolläraren m m G Hedrén, åtog sig på anmodan av kyrkorådet att bliva bibliotekets ansvarige handhavare, men kunde, vid detta tillfälle, det honom därför tillkommande arvodesbeloppet ej bestämma.
Avgiften för år av dem som önskade bliva låntagare bestämdes till en rdr och 50 öre rmt och skulle vid nyåret utlåningen taga sin början. // G Kullberg

”Gåfvobref”
Jag Joh L Broddelius gifver och förärar härmed till Broddetorps Församling i Gudhems härad af Skaraborgs Län såsom vedermäte af den lifliga hågkomst jag af min födelsebygd städse behållit, och av min önskan att i någon mån kunna gagna densamma, en samling böcker utgörande, enligt däröver upprättad förteckning 393 större och mindre band, jämte Chartor m.m. att användas till bildandet af ett sockenbibliotek, vilket kommer att, under överinseende af Herr Pastorn och kyrkorådet i församlingen, enligt deras benägna åtagande, vårdas och till utlåning åt sockenboerne upplåtas på det sätt af mig upprättade, härvid fogade stadgar närmare bestämmer. Och har jag till yttermera visso detta gåfvobref i tillkallade vittnens närvaro egenhändigt undertecknat.
Göteborg den 14 december 1858 Joh L Broddelius
Egenhändiga underskriften bevittnas af på en gång närvarande vittnen. Olof Eriksson / Andreas Jonsson”
 

Bibliotekets innehåll
Det av Broddelius skänkta biblioteket bestod enligt den däröver upprättade katalogen av som nämnt 393 band, varav många numera skulle varit av stort antikvariskt värde. Det utgjordes av ett hundratal läro- och handböcker, av vilka c:a 40 rörde jordbruk med binäringar, ett femtiotal rent religiös litteratur och predikningar och t o m en bibel, omkring femtio band historisk sådan, varibland Afzelii Svenska folkets sagohävder m fl samt en världshistoria, medan resten utgjordes av reseskildringar, romaner, dikter, tidskrifter och kalendrar. En jordglob och fem kartor samt en inbunden skrivbok, alltsammans inrymt i ett nytt präktigt bokskåp, medföljde dessutom.
Bibliotekets anskaffningsvärde beräknades då till runt tal 700 rdr.

Stadgarna
De på ovannämnda sockenstämma antagna biblioteksstadgarna utgjorde i själva verket endast en omarbetning av de av donatorn skrivna och bestämda, vilka man bort visa sin aktning mot honom med att antaga oförändrade, särskilt som på deras avfattande inget vessentligt fanns att anmärka och ändringarna synes ha saknat praktisk betydelse.
Enligt donatorns i stadgarna lämnade uppgift om syftet med det av honom genom gåvan instiftade sockenbiblioteket var avsikten därmed ”att bland socknens (pastoratets) inbyggare för en ringa avgift till låns tillhandahålla nyttiga skrifter, i avsikt att befordra gudsfruktan, sedlighet, upplysning och nöje, med ett ord : kännedom om det vessentligaste av all kunskap”.
Biblioteket skulle stå under Pastors och kyrkorådets vårds samt stationeras å tjänlig plats i grannskapet av kyrkan.
Kyrkorådet skulle välja den person, som mot lämpligt arvode omhänderhade bibliotekets skötsel och under rådets kontroll ansvara för detsamma.
Biblioteket skulle öppethållas söndagligen under två timmar efter gudstjänstens slut.
Var och en inom socknen boende, som erlagt den därför bestämda avgiften, ägde rätt till lån ur biblioteket, men var ansvarig för den bok som lånats till det det därför åsatta värdet, om den skadades eller ej kunde återlämnas. Lånad bok fick ej behållas längre tid än tre veckor.
De medel som sedan oundvikliga kostnader avdragits vid årets slut återstodo, skulle användas till inköp av nya böcker och på så sätt skulle biblioteket förkovras.
Förslag till inköp av nya böcker kunde göras av vem som hälst av låntagarna men utvalet skedde av kyrkorådet efter behov och medlens tillgång.
Slutligen föreskrevo stadgarna, att biblioteket skulle hållas till fulla värdet brandförsäkrat.

S S P den 27.5 1880:
Herr Hedrén redogjorde för sockenbibliotekets kassa, som utvisade en behållning av kr 46:88, och beslutades, att för framtiden på lämpligt ställe i skolsalen skulle anbringas erforderliga hyllor för barnens skolmaterial, så att denna icke vidare behövde inrymmas i bibliotekets bokskåp utan dörrarna mellan de förekommande utlåningarna få hållas igenlåsta. // G Kullberg

K S P den 7.1 1890 :
Efter längre överläggning stannade stämman vid det beslut, att en ytterligare utmönstring av böcker ur sockenbiblioteket bör åt kommitterade (förmodl skolbyggnadskommittén) uppdragas. Vad därefter återstår bör fördelas på det sätt att ena hälvten i ena skåpet och andra hälvten i det andra. Stämman uttryckte den önskan, att dessa hälvter av böckerna överlämnas efter behörig inventering åt båda skollärarna och att bokskåpen för undgående av fukt inställas i lärarnas yttre boningsrum för att av dem vårdas. Villkoren för utlåning m m skola vid en kommande stämma komma under överläggning. Åt skolrådet ville stämman uppdraga vad nu härom blivit beslutat. // C Hasselskog

År 1906 11/10 beslöts, att avskriva de odugliga böckerna, att sälja bokskåpen och flytta de dugliga böckerna till sakristian att förvaras i därvarande skåp.
En förteckning å de kvarvarande böckerna är upprättad 1908 och finnes införd i Broddeliiska fondens gamla räkenskapsbok.

Efter de nya skolornas öppnande kom, enligt vad det berättas, låneverksamheten aldrig igång, och de böcker som då voro utlånta fingo stanna hos låntagarna. Här och var i gårdarna kan man ännu få se en och annan bok, som tillhört biblioteket och i kyrkans sakristia finnes i ett skåp resterna av detsamma.
// HjilmerJohansson

Biblioteket
Vid visitationsstämma den 13 oktober 1872 beslutade församlingen, att såsom bidrag till underhåll av biblioteket en summa av 25 öre per hemman skulle uttaxeras.
Bibliotekets skötsel hade enligt sådant protokoll av den 22 april 1877 utan all ersättning skötts av skolläraren Hedrén.

Broddelius var död 1877.

[ överordnad ] Start ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan i Bolum ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Farsorter ] [ Skolor ]
[underordnad] Författningar ] [ Innehåll ]